Övre Motalaströms avrinningsområde

1 (36) Kunskapsöversikt Övre Motalaströms avrinningsområde Östergötlands län Delrapport inom Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt Arbetsmaterial mars 2012 Stenvalvsbro över Motala ström, vid Borensberg Fotograf Eva Klotz

2 (36) Textbilagor... 3 Kartbilagor... 3 1 INLEDNING... 6 1.1 Avrinningsområdet... 6 1.2 Kulturlandskapet... 7 1.3 Vattnets kulturhistoriska betydelse... 7 1.4 Vattenförvaltningen och åtgärdsprogram... 8 1.4.1 Vattenförvaltning - status... 8 1.4.2 Planer och program med åtgärdsförslag... 9 1.4.3 Biotopkarterade och naturvärdesklassade vatten... 10 2 KUNSKAPSLÄGET KULTURMILJÖ M.M... 11 2.1 Kunskapsunderlagen... 11 2.2 Internationella och nationella intressen... 11 2.2.1 Kulturvattendraget Motala ström... 11 2.2.2 Ramsarområdet Västra Roxen... 12 2.2.3 Nationellt särskilt värdefulla vatten kulturmiljövård... 12 2.2.4 Nationellt särskilt värdefulla vatten naturvård och fisk... 12 2.2.5 Nationellt värdefulla vatten naturvård och fisk... 13 2.2.6 Riksintressen för kulturmiljövården och kulturreservat... 13 2.2.7 Riksintresse för friluftsliv... 17 2.2.8 Riksintressen för naturvården, Natura2000 och naturreservat... 17 2.2.9 Byggnadsminnen... 18 2.2.10 Vattenkraftverk... 19 2.2.11 Bro över Motala ström... 19 2.3 Kulturmiljöprogram och inventeringar... 19 2.3.1 Forn- och kulturlämningar i FMIS, Fornminnesregistret... 19 2.3.2 Kulturlämningar från projekt Skog & Historia, SoH... 22 2.3.3 Broar... 23 2.3.4 Dammar... 25 2.3.5 Vattenkraftverk... 26 2.3.6 Vattenanknutna industrimiljöer... 26 2.3.7 Kulturhistorisk inventering längs Göta kanal... 28 2.3.8 Regionala kulturminnesvårdsprogram... 28 2.3.9 Odlingslandskapet... 31 2.4 Särskilda ansvarsmiljöer och unika/sällsynta limniska miljöer... 32 3 KUNSKAPSUPPBYGGNAD VATTENFÖRVALTNING KULTURMILJÖ... 32 3.1 Morfologi: rensade, rätade, reglerade vattendrag... 33 3.2 Kontinuitet: Vandringshinder... 33 3.3 Skuggade kantzoner: värdefulla odlingslandskap, mader, fornlämningar)... 34 3.4 Geografisk prioritering... 34 4 KUNSKAPSUPPBYGGNAD KULTURMILJÖ... 35 5 REFERENSER... 36

3 (36) Textbilagor 1. Dammar, vandringshinder, strukturelement FMIS och SoH Äldre kartbelägg. Hänvisning till kartbilaga 16. 2. Korta beskrivningar av kunskapsunderlagen Kartbilagor Kartbilagorna återfinns ej i detta textdokument utan i separata jpg-filer, enligt nedanstående. Observera att rekommenderat utskriftsformat är A3. 1. Översiktskarta Övre Motalaströms Aro 2. Kommuner och socknar Övre Motalaströms Aro 3. Ekologisk status Övre Motalaströms Aro 4. Status kontinuitet Övre Motalaströms Aro 5. Status morfologi Övre Motalaströms Aro 6. Status övergödning Övre Motalaströms Aro 7. Biotopkarterade och naturvärdesklassade vatten Övre Motalaströms Aro 8. Nationella intressen Natur Övre Motalaströms Aro 9. Nationella intressen Kultur och Friluftsliv Övre Motalaströms Aro 10. FMIS, SoH, Kulturlämningar H län Övre Motalaströms Aro 11. Broar, dammar, industrilämningar, MIFO Övre Motalaströms Aro 12. Regionala KMV-program Övre Motalaströms Aro 13. Dikningsföretag, sänkta & torrlagda sjöar Övre Motalaströms Aro 14. Dammar, vandringshinder mm till Textbilaga 1 Övre Motalaströms Aro

4 (36) Viktig information till läsaren Denna rapport har tagits fram inom delprojekt 2 för Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt, och i enlighet med den metod som presenteras i Förstudie. Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt (Dedering 2011, Länsstyrelsen Kalmar län). Syftet med översikterna är att redovisa kunskapsläget per huvudavrinningsområde/kustområde samt föreslå prioritering av fortsatt kunskapsbyggnad för kulturmiljön, dels i förhållande till vattenförvaltningens åtgärder, dels för kulturmiljövårdens egna behov. För mer information hänvisas till förstudien. Observera att många av de fintliga kunskapsunderlagen är gamla och/eller behäftade med brister. Informationen kan därför vara inaktuell. Rapporten är ett arbetsmaterial och har tagits fram av Eva Klotz/Länsstyrelsen Östergötland.

5 (36)

6 (36) 1 INLEDNING Denna sammanställning har gjorts av Eva Klotz vid länsstyrelsen Östergötland. Information och synpunkter på delar av rapporten har lämnats av Per-Erik Larsson och Lars Gezelius på Naturvårdsenheten, länsstyrelsen Östergötland. Kommentar: i texten nedan är författarens egna kommentarer/tillägg. Sammanställningen har gjorts under viss tidspress och förklarar eventuella brister i underlaget. För förklaringar och beskrivningar av de olika kunskapsunderlagen hänvisas till Bilaga 2. 1.1 Avrinningsområdet Kartbilaga 1 Översiktskarta Kartbilaga 2 Län, kommuner och socknar Övre Motalaströms avrinningsområde domineras av Motala ströms huvudfåra som sträcker sig från inloppet vid Vättern, genom Boren och Norrbysjön till Roxens utlopp. Vid sjöarnas ut- och inlopp ligger tätorterna Motala, Borensberg Ljungsbro och Norsholm. Göta kanal löper parallellt med Motala ström. Roxen är länets största sjö och den tar emot vatten från de stora vattendragen Motala ström, Svartån och Stångån, samt från mindre åar av vilka de mer tongivande är Stjärnorpebäcken, Kumlaån och Sviestadsån. Den senare rinner upp i skogslandet i Åtvidabergs kommun och passerar på sin väg norrut sjöarna Ören och Vin. Förutom dessa sjöar kan också nämnas Värnässjön, Svinstadsjön, Hallebysjön samt Norra och Södra Teden. Förutom tätorterna längs huvudfåran berörs även delar av Linköping och Malmslätt, Korsvik, Linghem, Askeby, Björsäter och längst i söder del av Åtvidaberg. Längs med sjön Boren och Roxens norra strand är en markerad öst-västlig förkastning som avgränsar urbergsområdet i norr från de sedimentära bergarterna i söder. Området norr därom karaktäriseras av kuperad, skogklädd moränmark med inslag av myr- och hällmark, medan området söder om sjöarna till stor del består av bördiga, uppodlade lerjordar. Vid Malmslätt bildades i samband med inlandsisens avsmältning ett stort israndsdelta, vilket i dag hyser ett flygfält. En stor del av den tämligen grunda sjön Roxen hyser låglänta strandängar med ett rikt fågelliv. Landskapet i områdets sydöstra del präglas av till stor del uppodlade sprickdalar och sjöar med nordväst sydöstlig utsträckning mellan skogsklädda höjder, t.ex. sjöarna Vin, Värnasjön och Svinstadsjön, Området ligger inom Östergötlands län och sträcker sig över fyra kommuner. Inom kulturmiljövården används fortfarande den gamla sockenindelningen och de socknar och kommuner som berör avrinningsområdet är enligt nedan:

7 (36) Kommun Motala Linköping Socknar Ask, Brunnby, Ekebyborna, Flistad, Fornåsa, Klockrike, Kristberg, Lönsås, Motala, Varv, Västra Stenby Askeby, Bankekind, Gistad, Kaga, Kärna, Landeryd, Lillkyrka, Linköping, Ljung, Rystad, Stjärnorp, Törnevalla, Vreta kloster, Vårdsberg, Örtomta, Östra Harg, Östra Skrukeby Kimstad, Skärkind, Vånga Norrköping Söderköping Gårdeby, Östra Ryd Åtvidaberg Björsäter, Grebo, Vist, Värna, Åtvid 1.2 Kulturlandskapet Ett stort antal förhistoriska boplatser och gravar finns registrerade inom avrinningsområdet, och ett flertal fornborgar och medeltida biskopsborgar vittnar om huvudfårans strategiska läge. Området karaktäriseras av ett kuperat och skogrikt landskap norr om huvudfåran och längst i söder mot Åtvidaberg, och däremellan den bördiga östgötaslätten. Här finns många herrgårdar och säterier, några med medeltida anor, och ofta naturskönt belägna nära sjöar, t.ex. Svenneby invid Svennebysjön. Det är inte ovanligt att dessa byggdes på äldre bylägen. I Alvastra och Askeby anlades på 1100-talet två kloster, det senare som dotterkloster till det något tidigare grundade Vreta kloster. Det var franska munkar från Cleivaux som, tillhörande den mäktiga cistercienorden, grundade dem, och samtidigt förde med sig till länet moderna metoder för administration, teknik och byggnadskonst. I de högre liggande markerna har skogsbruket varit viktigt, bl.a. för att tillgodose de bruk som legat i utkanten av avrinningsområdet. I åtvidabergstrakten var bergsbruket varit en stor näring, med koppargruvor och hyttor. Gruvområdet Mormorsgruvan ligger i områdets utkant. Järnbruket Jakobslund, anlagt under senare delen av 1700-talet och nedlagt drygt 100 år senare, låg mera centralt vid Motala ström. Sen lång tid hävdade mader/slåtterängar finns bl.a. längs södra delen av Roxen och vid Hallebysjön, nyttjade för bete och slåtter i den boskapsnäring som under 1900-talet alltmer ersattes av spannmålsodling på de utökade jordar som tillskapades i och med dikningar och sjösänkningar. I Roxen verkade tidigare många yrkesfiskare, men i dag finns bara en kvar. 1.3 Vattnets kulturhistoriska betydelse Vattnet har i alla tider varit en förutsättning för boplats- och bebyggelselokalisering tillgång till dricksvatten och mat (fiske), för tvätt och hygien samt inte minst för kommunikationer och transporter. Flera förhistoriska boplatser, gravfält och fossila åkrar med stora stensträngssystem är kända i området. Där de bästa förhållandena fanns koncentrerades bebyggelsen, byar bildades och på vissa ställen tätorter.

8 (36) På en holme vid Motala ströms utlopp ur Roxen ligger ruinerna efter Munkeboda medeltida biskopsborg, omgiven av sankmark, tidigare öppet vatten. Förutom denna borg har det legat fler biskopsborgar och fornborgar i närområdet, strategiskt belägna i farleden för att manifestera makt och utöva kontroll över sjöfarten mellan Roxen och Bråviken. Vattenfall och strömmande sträckor nyttjades för kraftutvinning till mindre industrietableringar, senare till vattenkraftverk. De dämningar som anlades till de större anläggningarna ändrade omkringliggande marker och sjöar och vattendrags storlek och utseende, t.ex. har dämningen uppströms Malfors kraftverk tillskapat sjön Ljungsjön i Motala ström. Flottning av timmer utefter vattendragen och genom sjöar till sågverk och träsliperier, en förutsättning för tillgång och förvaring av råvaran, skedde långt in på 1900-talet. Inom avrinningsområdet finns indikationer om flottning norr om Roxen. I och med befolkningsökningen under 1800-talet blev behovet av mer odlingsmark alltmer trängande och många dikningsföretag och sjösänkningar gjordes för att utöka jordbruksmarken. Som exempel kan nämnas Norra och Södra Teden som tidigare utgjorde en enda stor sjö, Teden. Högreståndsmiljöerna ligger oftast naturskönt invid vatten, t.ex. Svenneby herrgård vid Svennebysjön. Inom avrinningsområdet finns flera vackert belägna herrgårdar. Smalare och grundare delar av vatten var lämpliga för vadställen och sedermera broar. Vid Askeby fanns ett vadställe (Vadet) och invid detta en runsten (nu något flyttad) som omtalade en bro. På 1800-talet byggdes på platsen en stenvalvsbro. I närheten och nära bron finns också hålvägar. Vattendrag och sjöar utgör också naturliga gränser mellan fastigheter, socknar och härader. Sjön Vin och del av Taforsaån utgör sockengräns mellan Värna och Grebo socknar i Åtvidabergskommun. 1.4 Vattenförvaltningen och åtgärdsprogram 1.4.1 Vattenförvaltning - status Kartbilaga 3 Ekologisk status Kartbilaga 4 Status kontinuitet Kartbilaga 5 Status morfologi Kartbilaga 6 Status övergödning Genom det europeiska Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) och dess införande i svensk lagstiftning (genom vattenförordningen) följer att alla yt- och grundvatten i landet ska ha en god kemisk och ekologisk status år 2015.

9 (36) Vattenmyndighetens förvaltningsplan för Södra Östersjöns vattendistrikt ger en bild av kunskapsläget beträffande vattenförvaltningen inom distriktet. För alla vattenförekomster som är i riskzonen har angetts ett eller flera miljöproblem. De största miljöproblemen för att inte uppnå god status i Sverige är övergödning, miljögifter och fysiska förändringar. Den sammantagna statusen utifrån biologiska, fysisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer redovisas som den ekologiska statusen. Inom avrinningsområdet har inventerade vattnen klassats enligt följande: God status: Boren, Norrbysjön, Stjärnorpebäcken, sjöarna Vin och Ören samt Sviestadsån uppströms Ören. Måttlig status: Ljungsjön, Motala ström mellan Norrbysjön och Roxen, bäcken mellan Hallebysjön och Kumlaån samt Sviestadsån mellan Roxen och Ören. Otillfredsställande status: Roxen, Kumlaån och Hallebysjön. Dålig status: Svinstadsjön, Värnässjön, Norra Teden. Motala Ström från inloppet till Norrbysjön har bedömts ha måttlig ekologisk potential, vilket betyder att vattendraget är så kraftigt modifierat att ekologisk statusklassning inte är tillämplig. Tidsgränsen för att uppnå god ekologisk potential har uppskjutits från 2015 till 2021. Ser man till de ingående variablerna blir bilden en annan, och i denna utredning är den hydromorfologiska faktorn, och då kontinuiteten (vattengenomströmningen) av intresse då den påverkas av olika typer av vandringshinder. De vattendrag som klassats (inga sjöar) har följande status: Hög status: Svinstadsån mellan sjöarna Ören och Vin God status: Bäcken mellan Hallebysjön och Kumlaån. Otillfredsställande status: Motala ström mellan Vättern och Norrbysjön och Sviestadsån mellan Roxen och Vin Dålig status: Motala ström mellan Ljungssjön och Roxen Även viss morfologisk klassning har gjorts. För att, bland annat, avvattna jordbruksmark och flotta timmer har många vattendragssträckor rensats, och rätats/kanaliserats. Den korta sträckan av Sviestadsån mellan Ören och Vin har kraftigt påverkats av detta. Det största miljöproblemet för vattnen i avrinningsområdet är ändå övergödningen, vilket kartbilaga 5 tydligt visar. Förutom mindre sträckor av Motala ström, genom Borensberg och Motala, är det vattnen i de övre delarna och närmare Åtvidaberg som inte har dessa problem. 1.4.2 Planer och program med åtgärdsförslag I ett av Vattenmyndigheten framtaget åtgärdsförslag till bl.a. Motala ströms huvudavrinningsområde (Vattenmyndigheten 2009) redovisas olika typer av påverkan samt genomförda, beslutade och planerade åtgärder. Materialet finns tillgängligt på http://www.vattenmyndigheterna.se/sitecollectiondocuments/sv/sodraostersjon/publikationer /forslag-ap-omrade-motalastrom.pdf. Kommentar: Skriften ger en överblick över problematiken i de olika områdena och är väl värd att studera inför fortsatt arbete, även om den inte pekar ut konkreta åtgärder för specifika vatten.

10 (36) Motala ström är kraftigt reglerad och möjligheterna för fisk att vandra upp har försvårats. Därför har en förprojektering nu gjorts för att föreslå åtgärder för fri fiskvandring i Motala ströms gamla fåra uppströms Roxen, vid Nykvarn och Malfors kraftverk (Sjöstrand & Lindvall 2011). Rapporten tar upp tre definitiva hinder, som vart och ett har utretts och åtgärdsförslag tagits fram: Nykvarns kraftverk. Alternativa åtgärder, samtliga vid dammens norra ände och längs åns norra strand, är inlöp, omlöp eller teknisk fiskväg. Rekommenderad åtgärd: inlöp. Malfors nedre, mynningen från kraftverket. Ca 45 m från mynningen är en äldre damm som tillhört en kvarn (se kapitel 2.3.7.). Alternativa åtgärder, från mynningen och uppströms den naturliga fåran, är utjämning av lutningen mellan gamla dammen och nedre vattennivån, halvteknisk fiskväg, eller en längre naturliknande fiskväg. Den senare åtgärden, att en ny fåra grävs i den gamla fårans botten, rekommenderades. Malfors övre, en jorddamm anlagd för att styra om Motala ströms flöde till intagskanalen till kraftverket. Här föreslås fyra alternativa omlöp eller en teknisk fiskväg. Rekommenderad åtgärd: ett omlöp som tangerar det gamla tegelbrukets ägor (inom riksintresse Ljung, E38). För att få en genomströmning av vatten i den ibland torrlagda gamla åfåran föreslås också en minimitappning. Se vidare kapitel 3.4. 1.4.3 Biotopkarterade och naturvärdesklassade vatten Kartbilaga 7 Biotopkarterade och naturvärdesklassade vattendrag Mellan åren 2005 och 2010 pågick ett projekt Biologisk inventering av sötvattenmiljöer (BIS), i samarbete med länsstyrelsen Östergötland och länets 13 kommuner. Syftet var att öka kunskapen om Östergötlands sötvattenmiljöer och att resultatet ska spela en viktig roll i fortsatt vattenarbete. Materialet har presenterats i en rapport (Edlund 2011) och finns tillgängligt digitalt. Vattendragen valdes ut efter olika kriterier, t.ex. med mer än 10 km 2 tillrinning och med kända limniska naturvärden. Alla vattendrag dokumenterades noggrant och mynnade i en naturvärdesbedömning baserad på relationen till andra vattendrag av samma typ och inom samma region. Naturvärdet angavs i en fyrgradig skala: Klass 1 Nationellt värde för naturvården Klass 2 Regionalt värde för naturvården Klass 3 Kommunalt värde för naturvården Klass 4 Lokalt värde för naturvården Inom aktuellt avrinningsområde berörs fyra vattendrag, eller delar därav, vilka värderades till klass 3 och 4. Klass 3: Nedre delen av bäcken från Lilla Vänstern till Boren. Längs den 800 m långa sträckan beskrivs, från norr, en damm, en kvarndamm i sten (vid Kvarngården) och en gammal stenbro. Hållingtorpsbäckens nedre 900 m. Ulvåsabäcken. Meandrande, ställvis lätt stenskodd, längs en 2,2 m lång sträcka mellan Ask och Åby. På ett ställe nämns att flodplanet tidigare varit hävdat.

11 (36) Klass 4: Sviestadsån, 1,6 km nedströms sjön Vin (på fastighetskartan benämnd Taforsån). Vid Taforsa är en damm vid en tidigare kvarn och såg (Taforssa qvarn och såg enligt häradskarta) och nedom dammen en ca 200 m lång delvis kanalliknande fallsträcka med stenskodda stränder. Kartbilagan redovisar också, förutom de naturvärdesklassade vattnen, samtliga biotopinventerade vattendrag, även sådana utförda utanför BIS-projektet. År 2006 biotopkarterades en bäck vid Kristberg i samband med en basinventering (Gustafsson 2006). 2 KUNSKAPSLÄGET KULTURMILJÖ M.M. 2.1 Kunskapsunderlagen För att sammanställa de kunskaper som finns av kulturmiljöer i anslutning till vatten har resultat av olika inventeringar och annan dokumentation använts, företrädesvis digitaliserat material i GIS. Nedan redovisas de länsspecifika kunskapsunderlag som berör Övre Motalaströms avrinningsområde och som använts i denna översikt. Biotopkarteringar har utförts i olika tidpunkter och av olika anledningar, de flesta inom BIS-projektet. Finns som digital GIS-data. Broinventering. En inventering av kulturhistoriskt värdefulla broar i Östergötland, redovisad i en rapport från 1978-79. Saknar GIS-data. Damminventering. Genomfördes 1984 i Östergötland. Materialet har digitaliserats och tillförts till SMHI:s digitala Dammregister. För mer information gällande de specifika dammarna finns på länsstyrelsen Östergötland skannade dokument tillgängliga. Regionala kulturmiljövårdsprogram. Länsstyrelsen Östergötland gav år 1983 ut boken Natur Kultur där naturvårdsplaner och kulturminnesprogram presenterades kommunvis. Geografisk data är tillgänglig digitalt. De mer övergripande underlagen, t.ex. ekologisk vattenstatus, riksintressen och FMIS (fornminnesregistret), beskrivs i Bilaga 2. 2.2 Internationella och nationella intressen 2.2.1 Kulturvattendraget Motala ström Motala ström är ett av de vattendrag som föreslogs som Kulturvattendrag i samband med Vattendragsutredningen 1996. Som grund för urvalet var Industri och Energiutvinning med följande beskrivning: Industrilandskap. Ett flertal industrier finns anlagda längs strömmen inne i Norrköping, där de bildar ett rent industrilandskap. Kommentar: Grunden för urvalet har varit Norrköping med omnejd, alltså utanför avrinningsområdet, men då vattendraget är Motala ström tas det med.

12 (36) 2.2.2 Ramsarområdet Västra Roxen Kartbilaga 8 Nationella intressen Naturvård - i urval Västra Roxen, i Motala ströms mynning, är ett bra och representativt exempel på grunda, näringsrika vatten som ger förutsättningar för ett rikt fågelliv under hela året. Det strömmande vattnet gör att det ofta finns isfria områden även vintertid. De öppna vattenytorna är särskilt kända för den stora mängden storskrakar under hösten. 2.2.3 Nationellt särskilt värdefulla vatten kulturmiljövård Kartbilaga 9 Nationella intressen Kulturmiljö och Friluftsliv i urval Inom avrinningsområdet bedömdes fem vattenområden som särskilt värdefulla. De utgör också riksintresseområden, se vidare kapitel 2.2.6. Göta kanal. Kommunikationsmiljö med landets främsta kanalmiljö (byggd 1810-32), av stor teknikhistorisk betydelse och med dominerande läge i omgivande landskap. Kanalen berör även naturliga sjöar och vattendrag, inom avrinningsområdet Boren och Roxen samt i viss mån Motala ström. Riksintresse RI E9. Ulfåsa. Herrgårdsmiljö och "Birgittas udde" med lämning efter Ulf Gudmarssons och den heliga Birgittas sätesgård med ruin på en udde i sjön Boren. Förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet i dominerande läge i öppen slättbygd. Riksintresse RI E10. Ljung. Slottslandskap med en välbevarad slottsanläggning från 1700-talets slut. Slottsanläggningen intill Motala ström är uppförd 1774 och ritad av Jean Eric Rhen. Flankeras av tre radiellt anlagda alléer. Arbetarbostäder (en statarlänga). Berör Ljungsjön, Motala ström och Göta kanal. Riksintresse RI E38. Bjäsätter. Bymiljö intill sjön Bjän som väl speglar förtätningen genom hemmansklyvning. Byn med ett 40-tal byggnader ligger vid en vattengenomfluten sprickdal och där finns en restaurerad kvarn och såg (se kapitel 2.3.7.). Riksintresse RI E90. Grensholms herrgård. Herrgårdsmiljö av medeltida ursprung med enhetligt utformad och väl sammanhållen bebyggelse i skogsbygd vid Roxens norra strand. Ruinen efter den medeltida borganläggningen Ål på Slottsudden. Riksintresse RI E47. Norsholm Tångestad, berör Roxen, Motala ström och Göta kanal. Herrgårdslandskap med medeltida borgruiner och strategiskt belägen fornborg. Inom avrinningsområdet berörs Norsholms herrgård med en äldre (ursprungligen från 1670-talet) och yngre (1800- tal) mangårdsbyggnad med tillhörande torpbebyggelse. Riksintresse RI E48. Grävsten mellan Svinstadsjön och Värnässjön. Herrgårdsmiljö med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet samt välbevarad karolinsk träbebyggelse. Plats för den under 1600-talet avhysta byn Gräva med flera gravfält, husgrunder och stensträngssystem samt två strategiskt belägna fornborgar. Riksintresse RI E40. 2.2.4 Nationellt särskilt värdefulla vatten naturvård och fisk Kartbilaga 8 Nationella intressen Naturvård - i urval Två områden ansågs särskilt värdefulla för naturvården: Roxen. Hotade arter av fiskar, fåglar och växter. Limniska nyckelbiotoper, värdefulla hävdade mader, låg grad av exploatering vid stränderna.

13 (36) Stjärnorpebäcken. Limninska nyckelbiotoper, hotade arter, unik ravinformation med rik strandflora. Roxen anses också som särskilt värdefullt vad gäller fisk, med sitt bestånd av de rödlistade arterna asp och vimma. Sjön har dessutom utnämnts som riksintresse för yrkesfiske, vilket bedrivits under lång tid. På 1940-talet sysselsatte fisket ett 20-tal personer, i dag återstår bara en yrkesfiskare, beroende bl.a. på minskade fångster. År 2011 utkom en fiskevårdsplan för sjön (Fiskevårdsplan Roxen 2011), med förslag på långsiktigt hållbara åtgärder för att skydda, bevara samt utveckla Roxens fiskbestånd. 2.2.5 Nationellt värdefulla vatten naturvård och fisk Kartbilaga 8 Nationella intressen Naturvård - i urval Följande vatten ansågs nationellt värdefulla ur naturvårdssynpunkt, från norr: Staffanstorp. Representativa grundvattensjöar med en intressant vattenkemi. Förekomst av mellansträfse, ävjestarr och större vattensalamander. Motala ström Limniska nyckelbiotoper, flodravin, hotade arter av fåglar, vattenväxter och kryptogamer. Kommentar: Enligt annan källa ansedd som särskilt värdefull. Norrbysjön. Värdefulla grundområden och vassar som exponerade stränder med känsliga växter som sylört. Det klara näringsfattiga vattnet ger goda förutsättningar för en rik undervattensvegetation och till växtligheten hör bl.a. sylört och bandnate. I sjön finns värdefulla fågelmiljöer, bl.a. i form av vassar, och här finns flera rödlistade fågelarter. Bonnorpebäcken. Orörd källpåverkad bäckmiljö, limniska nyckelbiotoper, fin ravinformation. Sviestadsån. Hotade arter, meandrande sträckor och outrätat lopp, fina forsar i jordbrukslandskapet. Lekområde för asp. Hallebysjön. Eutrof, näringsrik slättsjö med en rik flora och ett rikt fågelliv i vassar, på vattenspeglar och på hävdade mader. Inget vatten anses nationellt värdefullt för fisk. 2.2.6 Riksintressen för kulturmiljövården och kulturreservat Kartbilaga 9 Nationella intressen Kulturmiljö och Friluftsliv i urval I avrinningsområdet har 14 områden av Riksantikvarieämbetet utvalts som riksintressanta för kulturmiljövården, samtliga inom en 100 m:s buffertzon från vatten, redovisade från norr: Göta kanal [E9] (delen i Motala och Brunneby snr). Motivering: Kommunikationsmiljö med landets främsta kanalmiljö (utförd 1810-32), av stor teknikhistorisk betydelse och med dominerande läge i omgivande landskap. (Industrimiljö).

14 (36) Uttryck för riksintresset: Kanalmiljön genom Motala kommun med omgivande landskap och bebyggelse. Motala hamn med hamnmagasin och stenkajer. Göta Kanalbolagets huvudkontor och slussvaktarboställen. Storbron från 1787 över Strömmen. I parkanläggningen utmed kanalen finns Baltzar von Platens grav. Motala verkstad, som anlades för kanalens behov, är ett minnesmärke över industrialismens införande i Sverige. Industribyggnader från 1800- och 1900-talen- Äldre arbetarbostäder, bl.a. "Långa raden". Bolagshuset, Föreningshuset, Värdshuset och Folkets hus. Torrdockan med omgivande byggnader. Borenshults slusstrappa med fem sammanbyggda slussar. I Borensberg kanalinspektorsbostaden, slussvaktarboställe, "Göta hotell", Gästgivaregården, Västanå herrgård och stenvalvbron från 1787. Näs kraftverk från 1903. Magasin, pollare, dragstigar och bevattningsanläggningar. I området ingår även: Brunneby gård med medeltida gårdskyrka. Ulfåsa [E10] (Ask, Ekebyborna och Lönsås snr). Motivering: Herrgårdsmiljö och lämningar efter tidigare storgård med förhistorisk bruknings- och bosättnings-kontinuitet i dominerande läge i öppen slättbygd. (Fornlämningsmiljö, Kognitiv miljö). Uttryck för riksintresset: Ulfåsa herrgård med huvudbyggnad i nyklassicistisk stil från tidigt 1800-tal, uppförd på källaren av en 1500-talsbyggnad, fruktträdgård, engelsk park, ekonomibyggnader och arbetarbostäder, skola, magasinbrygghus m.m. "Birgittas udde", lämning efter Ulf Gudmarssons och den heliga Birgittas sätesgård bestående av en ruin av ett rektangulärt stenhus. Ekebyborna medeltida kyrka, gamla prästgården från 1700-talet och gravfält från äldre och yngre järnålder. Stora Fossala säteri med 1800-talsbebyggelse. Rester av allésystem. Göta kanal [E9] (delen i Ljungs och Vreta-Klosters snr). Motivering: Kommunikationsmiljö. Se ovan. Uttryck för riksintresset: Kanalmiljön genom Linköpings kommun med omgivande landskap och bebyggele. Slussvaktarboställen och inspektorsbostad. De planterade alléerna ger kanalen en parkliknande karaktär. Slusstrappan i Berg med elva slussar. Bevattningsanläggning vid Skarpåsen. I området ingår även: Brunnby klassicistiska gårdsanläggning. Fornlämningsområdet vid Ugglebo. Kommentar: Två rullbroar över kanalen från Ljungs säteri, den östra byggd 1880, den västra 1890. På häradskartan finns norr om båda broarna grindstugor, söder om dem mindre byggnader och texten Brovakt. Vid kanalen är en ruin efter ett sockerbruk som var i drift åren 1873-74, den korta produktionstiden p.g.a. att man misslyckades med odlingen av sockerbetor. (Fördjupad riksintressebeskrivning, Ljung 2002) Ljung [E38] (Ljungs sn). Motivering: Slottslandskap med en axialt uppbyggd och välbevarad slottsanläggning från 1700-talets slut. Uttryck för riksintresset: Slottsanläggningen, uppförd 1774 och ritad av Jean Eric Rhen, flankeras av tre radiellt anlagda alléer. Arbetarbostäder (en statarlänga), ekonomibyggnader och f.d. park. Ljungs kyrka från 1798 utgör del av den feodala miljön. Kommentar: Till godset hörde också såg, kvarnar, järnbruk, kalkstens- och marmorbrott samt ett tegelbruk från 1700-talet. Dessutom en sockerfabrik, idag en ruin inom Göta kanalområdet, se ovan. (Fördjupad riksintressebeskrivning 2002).

15 (36) Vreta kloster - Knivinge [E36-37] (Vreta Klosters sn). Motivering: A. Märklig klostermiljö med kyrka och ruiner av ett tidigmedeltida cistercienskloster för nunnor samt sockencentrum. B. Rika fornlämningsmiljöer i ett böljande odlingslandskap. Uttryck för riksintresset: A. Till klostret hör förutom ruinerna och kyrkan en kvarstående medeltida ekonomibyggnad av sten. Kyrkan innehåller flera av Johan III uppsatta gravmonument över medeltida kungligheter. Prästgård från 1700-talet, sockenstuga och fattigstuga. Gullbergshögen, tingsplats i Gullbergs härad. B. Flera gravfält och stora stensättningar från järnålder ligger i ett till största delen uppodlat drumlinslandskap, kännetecknat av långsträckta och välvda moränkullar. Bjäsätter [E90] (Stjärnorps sn). Motivering: Bymiljö som väl speglar förtätningen genom hemmansklyvning. Uttryck för riksintresset: Klungby med ursprung i två gårdar som friköptes i början av 1800-talet, belägen i medeltida kolonisationsområde. Byn består av ett 40-tal byggnader, bl.a. bostadshus, f.d. missionshus, två f.d. affärer, ett flertal torp, såg och kvarn (se kapitel 2.3.7.). Kommentar: Förutom att här finns en såg och kvarn omtalas ett bykhus tillhörande gårdsmiljön till ett bostadshus på Gatan. (Fördjupad riksintressebeskrivning 2003). Grensholm [E47] (Vånga sn). Motivering: Herrgårdsmiljö av medeltida ursprung med enhetligt utformad och väl sammanhållen bebyggelse i skogsbygd vid Roxens norra strand. (Borgmiljö, Torpmiljö). Uttryck för riksintresset: Grensholms herrgård med huvudbyggnad ursprungligen från 1600-talet men idag av karolinsk karaktär med omgivande fransk park med spegeldamm. Stort antal torp, många uppförda i sten av dalkarlar under 1700-talets mitt. Senmedeltida huvudbyggnad i sten, under 1500-talet ombyggd till gårdskapell. Välbevarad ekonomibebyggelse från 1700- och 1800-talen, gårdsmejeri och fattighus. Ruinen efter den medeltida borganläggningen Ål på Slottsudden. Norsholm - Tångestad [E48] (Kimstads sn). Motivering: Herrgårdslandskap med medeltida borgruiner och strategiskt belägen fornborg. (Borgmiljö). Uttryck för riksintresset: Norsholms herrgård med en äldre (ursprungligen från 1670-talet) och yngre (1800-tal) mangårdsbyggnad. Till herrgården hörande torpbebyggelse. De medeltida biskopsborgsruinerna på Munkeboda holme i Motala ström. Strategiskt belägen fornborg vid Roxen. Omfattande ängs- och hagmarker. I området ingår även: Tidiga betongbroar från 1900-talets början av teknikhistoriskt intresse. Slussar, slussportar och slussvaktarbostad. Halleby [E46] (Skärkinds sn). Motivering: Fornlämningsmiljö med välbevarat fossilt odlingslandskap där en kontinuerlig utveckling från äldre järnålder väl kan följas. Uttryck för riksintresset: Områdets bebyggelsehistoria kan följas från äldre järnålderns gravfält, stensträngssystem och fossila åkermark via yngre järnåldern och medeltidens bytomt (avhyst på 1700-talet) med tillhörande gravfält fram till 1800-talet då den nuvarande herrgården på Halleby f.d. säteri uppfördes. Törnevalla [E91] (Törnevalla sn). Motivering: Fornlämningskoncentrationer i småbrutet odlingslandskap med fornlämningar från olika tider samt sockencentrum och bybebyggelse med en tydlig bebyggelseutveckling. (Fornlämningsmiljö, Bymiljö).

16 (36) Uttryck för riksintresset: Gravfält från bronsålder och järnålder med tydlig anknytning till stora stensträngssystem. Ett antal stora gravfält (bl.a. Revagravfältet med ditflyttad runsten) med inslag av domarringar ligger i anslutning till slättområdets nuvarande bylägen. Törnevalla sockencentrum med 1800-talskyrka med medeltida torn, äldre komministerbostad, sockenstuga och skola. Reva by med oskiftad karaktär med tre gårdar i ursprungligt läge. Gårdsmiljöer uppkommna under 1800-talets förra hälft efter skiftesreformens genomförande. Vårdsberg - Landeryd [E39] (Vårdsbergs och Landeryds snr). Motivering: Centralbygd med förhistorisk bosättnings- och brukningskontinuitet med en av landskapets tätare fornlämningsmiljöer från järnåldern. Uttryck för riksintresset: Ett stort antal gravfält, varav flera från äldre järnålden och kombinerade med 7,5 km stensträngar. Gårdsgravfält i anslutning till byarna. Vårdsbergs sockencentrum med medeltida rundkyrka och Vårdsbergs säteri. Landeryds sockencentrum med medeltida kyrka och prästgård från 1700-talet, Slattefors säteri med välbevarad 1800-talsbebyggelse. Bybebyggelse med dominerande lägen i odlingslandskapet. Askeby [E42] (Askeby sn). Motivering: Sockencentrum med tidigmedeltida klosterkyrka och rikt sammansatta fornlämningsmiljöer. (Klostermiljö). Uttryck för riksintresset: Askeby klosterkyrka från 1180-talet med lämningar efter det under 1500-talet raserade cisterciensnunneklostret. Klockbod från 1800-talet, skola, gästgiveri, tiondebod, prästgård och lärarbostad. I öster vadställe (Vadet) och hålväg, gravfält. Fläret - Ekenäs [E41] (Askeby och Örtomta snr). Motivering: A. Fornlämningsmiljö av agrarhistoriskt intresse med ett omfattande och tydligt fossilt odlingslandskap från äldre järnålder. B. Omfattande herrgårdslandskap med ett flertal välbevarade säterimiljöer. Uttryck för riksintresset: A. Stensträngssystem som inhägnar mindre odlingsytor, boplatser och fägator, och utgör rester av ett omfattande hägnadssystem. Stensträngarna, som ligger i öppna hagmarker, har rumsligt samband med ett tiotal gravfält. B. Svenneby och Sörby herrgårdar med bebyggelse från 1700-1900-talen. Ekenäs slott med ursprung i 1500-talet, huvudbyggnad från 1640-tal och dominerande läge på en klippavsats i öppen odlingsbygd. Intressant och välbevarad ekonomibyggnad. Grävsten [E40] (Bankekinds sn). Motivering: Herrgårdsmiljö med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet samt välbevarad karolinsk träbebyggelse. (Fornlämningsmiljö). Uttryck för riksintrseet: Grävstens herrgård med bebyggelse från 1600-1700-tal. Plats för den under 1600-talet avhysta byn Gräva med flera gravfält, husgrunder och stensträngssystem samt två strategiskt belägna fornborgar från järnåldern. Kommentar: Ett nu rivet badhus låg tidigare vid Värnässjöns strand. Det är utsatt på häradsekonomiska kartan från 1877, liksom ett bränneri norr därom. (Fördjupad riksintressebeskrivning 2002). Mormorsgruvan [E96] (Åtvids sn). Motivering: Gruvmiljöer med lämningar efter medeltida och senare tiders kopparbrytning. Uttryck för riksintresset: Gruvhålen, bl.a. Mormorsgruvan, Hagruvan, Eldsviksgruvan och Malmviksgruvan med omfattande varphögar samt delvis välbevarad bruksgata, huvudsakligen med 1800-talsbebyggelse. Närstad gård med bebyggelse från 1800-talet. Våghus. Lämningar efter stånggångar och "Fåfängans kanal". Kommentar: Berör endast delvis avrinningsområdet. Avrinningsområdet saknar kulturreservat.

17 (36) 2.2.7 Riksintresse för friluftsliv Kartbilaga 9 Nationella intressen Kulturmiljö och Friluftsliv i urval Göta kanal är av riksintresse för friluftsliv. 2.2.8 Riksintressen för naturvården, Natura2000 och naturreservat Kartbilaga 8 Nationella intressen Naturvård - i urval Nedan redovisas de 34 platser inom avrinningsområdet, och inom 100 m från sjöar och vattendrag, som är internationellt och nationellt intressanta för naturvården, och därmed skyddade. Däri ingår 25 Natura 2000-områden,12 naturreservat och 10 riksintressen.. De redovisas i ordning från väster till öster. I de beskrivningar där vattenanknutna kulturmiljöer berörs har detta infogats. Natura 2000 Riksintresse Naturreservat Göta kanal (Vättern Roxen) Sjöbo Knäppan. Strax norr om naturreservatet finns den så kallade Slaggbron över Motala ström. Knäppan Staffanstorp. Nationellt särskilt värdefullt vatten Byckorp. Lilla Vänstern (mindre områden) Kristberg Stubba ekhage Vålberga mosse Ruda Grönkulla Sibborp Kottorp Tyttorp Tokorp Bjäsätter och Bjäsättersdalgången. Bjäsätter by med två gårdar har medeltida anor. Här finns idag ett 40-tal träbyggnader, samt en kvarn och en såg, som är kulturhistoriskt intressanta. Inom riksintresse, kultur, RI E90. Bjäsätter Perstorp Stjärnorpsravinen Kungsbro vid Motala ströms mynning domineras av stora strandängar och vassar på ömse sidor om Motala ström. Västra Roxen Svartåmynningen. Strandängar och strandkärr Vreta Kloster Farsboviken Vångaförkastningen Runstorp

18 (36) Norsholm. Naturreservatet utgörs främst av två vidsträckta mader på varsin sida av Motala ström. Inom riksintresse, kultur, RI E48. Häradskärret. Kärret är en av de få återstående större översvämningsmaderna i länet. Omkring 30 ha av kärret har restaurerats för att återfå karaktären av slåtteräng. Örtomta. Mindre områden = ändmoräner Lunderna Svenneby Fornborgen Grävsten. Vid Värnasjön är strandäng. Inom riksintresse, kultur, RI E40. Natura 2000 Stockmossen Ingelstorp Eklandskapet Linköping - Åtvidaberg Riksintresse Naturreservat 2.2.9 Byggnadsminnen Kartbilaga 9 Nationella intressen Kulturmiljö och Friluftsliv i urval Inom utredningsområdet finns följande byggnadsminnen/miljöer med närhet till vatten, med enstaka byggnader inom en buffertzon på 100 m från närmsta vatten: Ulvåsa Ulvåsa är känt åtminstone sedan 1200-talet då det tillhörde medlemmar av Folkungaätten. Gården är emellertid mest berömd därför att den heliga Birgitta bodde där med sin make lagmannen Ulf Gudmarsson efter deras giftermål 1316. Av deras sätesgård, belägen på en udde i Boren, återstår ruiner. I byggnadsminnet ingår huvudbyggnad med två flyglar från 1700-1800-tal, en trädgårdsmästarbostad, en f.d. skola och fem ekonomibyggnader. Ljungs slott. Ljungs säteri byggdes ursprungligen intill sockenkyrkan. Den nuvarande anläggningen som ligger mellan Motala ström och Göta kanal, uppfördes under 1770- och 1780-talen av Axel von Fersen d.ä., arkitekt Jean Eric Rehn. Från mangårdsanläggningen utgår tre radiellt anlagda alléer. Strax söder om mangårdsgruppen ligger arbetarbostäder, stall och vagnslider kring en öppen stallgård. Tuna kungsgård, vid Roxens södra strand. Omnämns tidigast 1288 då Magnus Ladulås förlänade gården till riddaren och lagmannen Knut Mattiasson. Under Gustav Vasas regentskap blev den 1549 kungsgård, fram till år 1602. Därefter blev gården bl.a. översteboställe. Den kulle som huvudgårdens byggnader ligger på var i äldre tid kringfluten av vatten. Byggnader från 1600-talet finns samt lämningar från 1500-talet. Grensholm. Grensholm hette under medeltiden Ål (Aal) och nämns som frälsegods redan 1413. Ruinerna efter ett stort stenhus, "Magnus Grens borg", finns ännu kvar på en bergshöjd vid Roxens strand. Under senmedeltiden flyttades gården till sin nuvarande plats. Den nuvarande anläggningen består av huvudbyggnad med två flyglar grån 1600-1700-talet, ett äldre gårdskapell, ett stort antal anslutande byggnader, bl.a. det gamla mejeriet.

19 (36) 2.2.10 Vattenkraftverk År 1995 gav Riksantikvarieämbetet ut en rapport över nationellt värdefulla elektriska vattenkraftverk (Brunnström & Spade). Materialet finns inte i digital form. Inom området inventerades tre kraftverk. Dessa ansågs ha enstaka bevarandemotiv. Från väster: Motala, ett äldre lågtrycksverk byggt 1919-21. Det minsta av våra nationalkraftverk mellan Vättern och Boren. Arkitektoniskt intressant maskinhus, ställverk/kontor och maskinistbostäder. I drift vid inventeringen. Borensberg I (Näs), ett modernt låg- och mellantrycksverk över mark byggt 1903-04, mellan Boren och Norrbysjön. Maskintekniskt intressant. Kraftverket togs ur drift 1988, ersattes av Borensberg II, men bevarades som museum. Malfors, ett modernt låg- och mellantrycksverk över mark byggt 1931-36, med ett omfattande system av dammbyggnader, mellan Norrbysjön och Roxen. Byggnadstekniskt intressant. I drift vid inventeringen. 2.2.11 Bro över Motala ström Vägverket gav år 2005 ut en rapport om Nationell plan för bevarandevärda broar, och fyra år senare en Regional bevarandeplan för kulturhistoriskt värdefulla broar för Region Sydöst. En bro inom avrinningsområdet beskrivs i båda rapporten som nationellt bevarandevärd: Stenvalvsbro över Motala ström vid Borensberg (E47).. En ca 100 m lång bro av ålderdomligt slag, byggd 1787, som har stora pelarnosar, stilfulla räcken och ett ovanligt välexponerat läge. Den kallades ursprungligen för Husbyfjöls bro och var en mycket viktig länk i den gamla riksvägen mellan Skänninge och Örebro. Namnet ändrades 1904 till Borensberg i samband med kraftstationsbygget vid Näs ca 2 km öster om samhället. Dagens bro har ett utseende som i stort sett är intakt från slutet av 1700-talet. Den största förändring som skett är när bron bakgjöts med betong år 1936, vilket i princip medförde att en ny armerad betongbro byggdes inuti den gamla konstruktionen. I samband med detta ingrepp försågs även bron med en brobaneplatta av betong och nya räcken. 2.3 Kulturmiljöprogram och inventeringar 2.3.1 Forn- och kulturlämningar i FMIS, Fornminnesregistret Kartbilaga 10 FMIS och SoH i urval Från 1937 till slutet av 1990-talet genomförde Riksantikvarieämbetet systematiska fornminnesinventeringar över hela landet, för registrering i det nationella Fornminnesregistret (FMIS). I registret ingår både fasta fornlämningar, lydande under kulturminneslagen (KML 2 kap.), och övriga kulturhistoriskt intressanta lämningar. Inom avrinningsområdet skedde de senaste fornminnesinventeringarna 1979-81. Registret är levande och fylls på vartefter under åren i och med utredningar, undersökningar och specialinventeringar, bl.a. i och med kvalitetsgranskning av Skog & Historia-material, se kapitel 2.3.3.

20 (36) På karta och i tabell redovisas de i FMIS 435 registrerade lämningarna som ligger inom 50 m från sjöar och vattendrag. För bättre överblick har de olika lämningstyperna fördelats i olika kategorier utifrån funktion. De lämningar som antyder direkt koppling till vatten är kursiverade, även vattendrivna industrilämningar. R = lagskyddad fast fornlämning; Bev = bevakningsobjekt (osäker status); Övr = Övrig kulturhistorisk lämning; KATEGORI LÄMNINGSTYP ANTAL BEDÖMNING R Bev Övr Agrara lämningar 110 lokaler Bebyggelselämningar 83 lokaler Befästningsanläggningar 10 lokaler Boplatser 21 lokaler Gravar 62 lokaler Fossil åker 5 5 Hägnad 51 33 6 12 Hägnadssystem 46 39 7 Område med fossil 4 4 åkermark Röjningsröse 1 1 Terrassering 3 1 2 Brunn/kallkälla 1 1 By/gårdstomt 12 3 6 3 Byggnad annan 16 16 Byggnadsminne 2 2 Husgrund, historisk tid 18 2 1 15 Lägenhetsbebyggelse 34 3 2 29 Borg 1 1 Fornborg 7 7 Militäranläggning 1 1 Spärranordning 1 1 Boplats (en undersökt 16 11 1 3 och borttagen) Boplatslämning, övrig 1 1 Boplatsområde 1 (undersökt och borttaget) Husgrund, förhistorisk 1 1 tid/medeltid Härd 2 2 Begravningsplats 4 2 2 Grav, uppg. om typ 2 2 saknas Gravfält 30 29 1 Grav- och boplatsområde 2 2 Stenkrets 1 1 Stensättning 23 19 1 3

21 (36) KATEGORI LÄMNINGSTYP ANTAL R BEV ÖVR Industriell verksamhet och skogsbruk 20 lokaler Brott/täkt 2 2 Glasindustri 1 1 Industrilämning, övrig 1 1 Kalkugn 1 1 Kemisk industri 2 1 1 Kolningsanläggning 1 1 Kvarn 7 7 Område med skogsbrukslämningar 1 1 Tegelindustri 1 1 Träindustri 3 1 2 Fångstgrop 1 1 Jakt och fångst 1 lokal Kommunikationslämningar 59 lokaler Metallframställning & bergsbruk 7 lokaler Ristningar, minnesmärken 9 lokaler Övriga lämningar 56 lokaler Bro 15 5 3 7 Färdväg 4 1 3 Färdvägssystem 2 2 Kanallämning 27 27 Vägmärke 11 7 4 Hyttlämning 3 1 2 Hyttområde 3 3 Metallindustri/järnbruk 1 1 Hällristning 2 2 Minnesmärke 6 6 Runristning 1 1 Depåfynd 1 1 Fornlämningsliknande 10 10 lämning & bildning Fyndplats 28 1 27 Gränsmärke 2 2 Naturföremål/bildning 2 2 med tradition Obestämbar ** 6 6 Park- och 1 1 trädgårdsanläggning Plats med tradition 2 2 Övrigt ** 4 1 3 ** Under lämningstyperna Obestämbar och Övrigt döljer sig ibland felaktigt registrerade lämningar som s.a.s. försvinner vid genomgång av FMIS. Dessa har gåtts igenom och följande lämningar har lagts över till rätt lämningstyp i tabellen: Övrigt (av 4 lokaler) : 2 hägnader och 1 spärranordning (i Motala ström V om Norrbysjön). Obestämbar(av 6 lokaler): Fyndplats, Gravplats, Gränsmärke (ursprunglig plats för häradssten), Brukslämning (järnbruket Jakobslund), Industrilämning och Träindustri (Sjöbacka såg).

22 (36) Noteras kan kanallämningarna utefter Göta kanal, hyttorna utmed biflödena och järnbruket, Jakobslund vid Motala ström. Ett stort antal gravar och agrara lämningar bekräftar långvarig bosättning och odlingsverksamhet Kommentar: De kursiverade lämningstyperna behandlas vidare i kommande kapitel. Observera att all data från FMIS i det här arbetet ligger inom en buffert på 50 m från vatten. 2.3.2 Kulturlämningar från projekt Skog & Historia, SoH Kartbilaga 10 FMIS och SoH i urval Under 1990-2000-talet inventerades delar av området norr om sjöarna Boren och Roxen, nära Linghem och söder om sjöarna Ören och Vin, inom ett arbetsmarknadspolitiskt projekt, Skog & Historia, lett av Skogsstyrelsen. Dokumentationen gjordes av anvisad personal och större delen av materialet har inte kvalitetsgranskats av arkeologer. Trots detta är materialet intressant som ett tipsregister. Obs! Ett problem i redovisningen är att en del lämningar kvalitetsgranskats och därigenom registrerats i FMIS, men därefter inte tagits bort ur SoH-registret. I denna redovisning finns alltså lämningar som även är upptagna i FMIS-redovisningen. Antalet lämningar är alltså inte helt tillförlitligt. I kartbilagan och nedanstående tabell redovisas de 73 lokaler som är registrerade 50 m eller närmare vattenspegel. De lämningar som indikerar direkt koppling till vatten är kursiverade. KATEGORI LÄMNINGSTYP ANTAL Agrara lämningar Fossil åker 4 Röjningsröse 1 Terrassering 1 Bebyggelselämningar By/gårdstomt 1 Husgrund, historisk tid 9 Lägenhetsbebyggelse 6 Boplatser Förvaringsanläggning 3 Industriell verksamhet och skogsbruk Dammvall 7 Flottningsanläggning 3 Industri övrig 1 Kolningsanläggning 16 Kvarn 3 Textilindustri 4 Träindustri 1 Kommunikationslämningar Bro 2 Färdväg 3 Metallframställning & bergsbruk Hyttlämning 1 Hyttområde 1 Övrigt Dike/ränna 1 Gränsmärke 1 Plats med tradition 1 Övrigt (bl.a. en stationsbyggnad) 3

23 (36) 2.3.3 Broar Kartbilaga 11 Broar, Dammar, Industrimiljöer, Flottningslämningar Kartbilagan redovisar broar och brofundament från FMIS (15 st), SoH (2 st), och från biotopinventeringar (15 broar, varav en stenvalvsbro). Observera att i kartbilagan kan flera broar från de olika inventeringarna överlappa varandra. En broinventering gjorde 1978-79 i Östergötland. Från den finns inga digitala data, enbart text från rapport (Moderatho). Grundmaterialet finns på Länsmuseet Östergötland. Broarna indelades i olika klasser utifrån utseende och funktion, samt deras representativitet för typen. Till klass 1A och 1B B hänfördes broar som är goda representanter för sin tids brobyggnadskonst och som belyser den tekniska och kommunikationshistoriska utvecklingen. Broar som förlorat värden eller vars typer fanns väl representerade i klass 1 tillfördes klass 2. Observera att de redovisade broarna inte har kontrollerats gentemot FMIS. De vägbroar som bedömdes som klass 1A-B är följande: Stenvalvsbroar över torrlagd bäck vid Vadet, Akseby sn. Belägen på forntida vägsträckning. En runsten ca 100 m ifrån omtalar en bro. Inom riksintresse Askeby RI E42. över Sviestadsån vid Rycklösa, Rystad sn, byggd 1860-60. Belägen på gamla Stockholmsvägen, avstängd för trafik. över Sviestadsån vid Bjursholmen, Rystad sn, byggd 1870. över bäck vid Klevestad, Örtomta sn, byggd efter 1880. över Kumlaån öster om Örtomta prästgård, Örtomta sn, byggd efter 1880. över Redingeån vid Lunds kvarn, Bankekind sn, byggd före 1769, länets äldsta daterbara bro. över Motala ström i Borensberg, Brunneby sn, byggd 1787. Breddad och betongförstärkt 1936. Inom Riksintresseområde Göta kanal, RI E9. Storbron över Motala ström i Motala, byggd i nio spann 1786-87, flera ombyggnader. Från tiden före Göta kanal. Inom Riksintresseområde Göta kanal, RI E9. Betongvalvbroar över Axsjöns utlopp vid Lilla Örsätter i Åtvid sn., byggd 1933. Bågbro av stål över Motala ström vid Duvedal i Motala, byggd 1929. Försågs 1974-75 med brobanedäck av betong. Den enda i sitt slag i Östergötland.. Balkbroar över Motala ström vid Råby, Ljung sn, byggd 1935. över Motala ström 300 m N om kyrkan i Ljung, byggd 1934-35. Inom riksintresseområde Ljung, RI E38. över Vårdsbergsån SÖ om kyrkan, Vårdsbergs sn, byggd på 1920-talet. Rullbroar över Göta kanal vid Ruda, Brunneby sn, byggd 1850, en av de äldsta i länet. Rudabron inom Ruda-område K90 i ett regionalt kulturmiljöprogram (Natur Kultur 1983), se kapitel 2.3.8. över Göta kanal vid Kungs Norrby, Brunneby sn, byggd 1880. Ligger inom Kungs- Norrby-området K85 i ett regionalt kulturmiljöprogram (Natur Kultur 1983), se kapitel 2.3.8.

24 (36) över Göta kanal vid Näs, Brunneby sn, byggd 1880. Ligger inom Näs-område K84 i ett regionalt kulturmiljöprogram (Natur Kultur 1983), se kapitel 2.3.8. över Göta kanal, vid Ljungs östra, Ljungs sn, byggd 1880. Inom riksintresseområde Göta kanal, RI E9. över Göta kanal, vid Ekholmen (Ljungs västra), Ljungs sn, byggd 1890. Inom riksintresseområde Göta kanal, RI E9. Ett par järnvägsbroar ansågs också värdefulla: Stenvalvsbro över bäck vid Ulvåsa hållplats, Ask sn (Smedberg?), troligen byggd 1915 för den nedlagda sträckan Motala Fornåsa. Bågbro över Motala ström vid dess mynning i Boren, Motala sn, okänt byggår. Balkbroar över Motala ström i Motala, från 1873. över Motala ström i Motala, från 1914. Svängbroar över Göta kanal vid Motala Verkstad i Motala, byggd 1873. över Göta kanal, på industrispår till Electrolux, byggd 1914. Ligger inom Herrekvarnsområdet K39 i ett regionalt kulturmiljöprogram (Natur Kultur 1983), se kapitel 2.3.8. Även de vägbroar som då hänfördes till klass 2 kan vara intressanta i dag: Stenvalvsbro Nyby, Törnevall sn. Betongvalvbro Sydväst om Sörby vårdhem, Brunneby sn. Balkbroar Nordväst om Örtomta kyrka, Örtomta sn. Edshyttan, Åtvid sn. Stenstorp, Motala sn, byggd omkring 1930. Luestad, Rystad sn. Ringås (nära Ringstorp), Örtomta sn, byggd 1937. Öster om Värnäs, Värna sn. Plattbroar Norr om Ask kyrka, Ask sn. Bjärstad, Bankekind sn. Ringås hållplats (vid Ringstorp), Örtomta sn. Rambroar Sydväst om Gistad station, Törnevalla sn, byggd 1942. Sydväst om Brunnsås, Örtomta sn, byggd 1940. Rörliga broar Över Göta kanal, Motala sn, byggd 1939. Borensberg, Brunneby sn, byggd 1938. Övriga broar Flemma gård, Stjärnorp sn.