Planteringstidpunkt. Två exempel på planteringstidpunktens betydelse i kombination med andra faktorer..

Relevanta dokument
Plantmaterialets spårbarhet från fröplantage till etablerad ungskog

Kriterier för att värdera plantkvalitet och plantvitalitet - rätt planta till rätt ändamål. Jörgen Hajek, Skogforsk

Kostnadsoptimering av beståndsanläggningskedjan Försöksplan till försök Passagen

Upptining och förvaring av plantor före plantering

TILLVÄXT OCH ÖVERLEVNAD HOS NIO OLIKA PLANTTYPER AV GRAN

Bli proffs på plantering

Uppföljning av planteringar med Conniflexbehandlade. Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi

Snytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt:

Praktiska planteringar med snytbaggeskyddet Conniflex

Snytbaggeskador i Norrland

Etablering, tillväxt och skador för plantor odlade i såddrör (Tubesprout TM ) resultat efter två säsonger i fält

Sveriges lantbruksuniversitet Asa försökspark

Preliminära resultat av storskaligt försök med mekaniska plantskydd mot snytbagge - anlagt våren 2010

Sveriges lantbruksuniversitet Asa försökspark

Inventering av praktiska planteringar med snytbaggeskyddade plantor 2009

Preliminär Rapport Testning av mekaniska plantskydd år 1, hösten 2012

Sveriges lantbruksuniversitet Asa försökspark

Storskaligt försök med mekaniska plantskydd mot snytbagge - preliminära resultat efter ett år

Snytbaggen. åtgärder för lyckade planteringar

Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering

Mekaniska plantskydd mot snytbaggeskador, anlagt 2006

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen

Inventering av planteringar med Conniflexbehandlade plantor 2011

Fältförsök med snytbaggeskyddade. resultat efter ett år i fält

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant

Test av mekaniska plantskydd år 2, hösten 2015 i omarkberett och markberett Preliminär rapport

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

Innehåll. Inledning...3 Plantvård...4. Plantera rätt...7. Uppföljning...11

Pilotstudie för att kartlägga förekomsten av bastborreskador på granplantor 2015

Dags att plantera! Nytt från NorrPlant 2017

Inventering av praktiska planteringar med snytbaggeskyddade plantor 2010

Planteringsförsök En studie av fyra planttyper i olika storlekar med avseende på överlevnad och tillväxt efter två vegetationsperioder

Preliminär rapport - Test av mekaniska plantskydd år 1, hösten 2015

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

Fältförsök med snytbaggeskyddade

Test av mekaniska plantskydd och insekticider mot snytbaggeskador på granplantor i omarkberedd mark, anlagt slutrapport

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

Skogsplantor våren 2015

Fältförsök med snytbaggeskyddade plantor 2010 resultat efter två år i fält

Denna Dag ett liv. honom ett år efter pensioneringen, och bad honom peka ut några viktiga framtidsfrågor. Det var lätt.

Prislista Södras plantor 2017

Effekter på planteringsresultat vid olika lagringstid på planteringsobjektet

trädgårdsgrödor Gunnar Torstensson Enheten för Biogeofysik och vattenvård

Kopplingar mellan planteringskvalitet och plantors överlevnad hos SCA Skog, Ångermanland.

Plantpraktikan. från frö till planta.

Mekaniska plantskydd mot snytbaggeskador, anlagt 2005

Plantor för framtidens skogar. Nytt från NorrPlant

Grankloner under skärm och på hygge

jämförelse av olika planttyper med avseende på överlevnad och tillväxt efter tre vegetationsperioder Sten Nordlund

Prislista Södras plantor 2015

PLANTAKTUELLT Nr Plantaktuellt. Skogforsk NR

Resultat av storskaligt försök med mekaniska plantskydd mot snytbagge efter tre år, anlagt våren Slutrapport

Projekt "Onormal skottbildning hos tallplantor

Hur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige.

Test av mekaniska plantskydd och insekticider mot snytbaggar, anlagt våren 2009 Slutrapport

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

Körsbärsplommon. Med reservation för feltryckningar och eventuella sortimentsändringar.

Test av mekaniska plantskydd och insekticider mot snytbaggar i omarkberedd och markberedd mark, anlagt våren 2011.

SeedPAD. - ny föryngringsmetod för tall. Plantans dagar Jonas Öhlund - SweTree Nutrition AB

Lokaleko. Skogen på nätet. Skellefteå distrikt. I slutet av februari och början av mars genomförde vi sju nya populära skogsträffar

Kalkyler beståndsanläggningskedjor några exempel I denna bilaga redovisas ekonomiska beräkningar för fyra olika beståndsanläggningskedjor.

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

Fältförsök med Bugstop 2002

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Planteringsförsök jämförelse av olika planttyper med avseende på planteringsprestation, överlevnad och tillväxt

Test av mekaniska plantskydd mot snytbaggar i omarkberedd och markberedd mark, anlagt våren 2012.

Korsnäs Din skogliga partner

Kvalitetsplantor med växtkraft. Nytt från NorrPlant NorrPlant

Räkna med frost Om Frostrisk

Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet?

OFFERTFÖRFRÅGAN 2015 plantering inklusive planta

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Prislista Södras plantor 2017

SCA Skog. Contortatall Umeå

Preliminär resultatsammanställning

Sammanställning över fastigheten

Bra plantor för din framtida skog FRÅN NORRPLANT

Kostnadsoptimering av beståndsanläggningskedjan litteraturstudie Ulf Sikström, Helena Gålnander och Karin Hjelm, Skogforsk

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

Bra plantor för din framtida skog

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

åtgärder mot SNYTBAGGEN

Skogsbruksplan. Planens namn Naisjärv 1:2, sim Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

Prislista skogsplantor 2018

Sammanställning över fastigheten

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

RAPPORT Stormskadad skog. - föryngring, skador och skötsel

Finlands bästa skogsplantor.

Future Forests: Forskning, Fakta, Fantasi

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

Arealer. Virkesförråd. Bonitet och tillväxt. Avverkningsförslag. hektar. Produktiv skogsmark. Impediment myr. Impediment berg.

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Hur påverkas markberedningsresultatet vid harvning och högläggning av faktorer som lutning, ytstruktur och markfuktighet?

Lokal nr 1. Bökö, Örsjön, Osby

SKÖTSELRÅD. Hantering av mottagen leverans: Plantering:

Svensk författningssamling

Skogsbruksplan. Slädekärr 1:13,1:28 Åmål Åmål Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

37:1 39:2 36:6 37:136:3 36:8 36:936:2 35:12 35:7 35:15 1:17 1:17

Test av mekaniska plantskydd mot snytbaggar i omarkberedd och markberedd mark, anlagt våren 2015.

Transkript:

Planteringstidpunkt Två exempel på planteringstidpunktens betydelse i kombination med andra faktorer..

Första exemplet Höga avgångar och flertoppighet för tall på kärva lokaler i Tornedalen En studie i samarbete med och finansierad av Sveaskog och Svenska Skogsplantor

Orsaker till tidiga avgångar och flertoppighet i kärva lägen - sen vårplantering - kort vegetationsperiod - tidig höstfrost

Försöksdesign Två lokaler (Ahmakero & Olosjoki) Samma plantparti (Beståndsfrö Lanio) Frilandslagrade och fryslagrade plantor 4 planteringstidpunkter - hösten 212 (13 september) - tidig vårplantering (31 maj) - vårplantering (14 juni) - sen vårplantering (28 juni)

Registreringar September 213 September 214 Oktober 216 Plantans vitalitet Planteringspunkt Barrens längd Skador EC (lagringsbarhet) Plantans vitalitet Höjd Flertoppighet Skador Plantans vitalitet Höjd Stambasdiameter Flertoppighet Skador

Så planterades plantorna.. 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Planteringspunkter i Ahamakero 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Planteringspunkter i Olosjoki

Förhållande i längd mellan de översta barren och barr längre ner i Ahamakero Förhållande i längd mellan de översta barren och barr längre ner i Olosjoki 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Längre Lika Kortare 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Längre Lika långa Kortare

1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Förhållande i längd mellan de översta barren och barr längre ner i Olosjoki Längre Lika långa Kortare

% döda % döda Avgångar i Ahmakero Avgångar i Olosjoki 7 6 5 4 3 2 1 7 6 5 4 3 2 1 213 214 216 213 214 216

% döda 216 % döda 216 Avgångar Ppunkt i Ahmakero Avgångar Ppunkt i Olosjoki 7 7 6 6 5 5 4 4 3 3 2 2 1 1 Tilta Gångjärn Mineraljord I humus Tilta Gångjärn Mineraljord Humus

% % Flertoppighet i Ahmakero Flertoppighet i Olosjoki 6 6 5 5 4 4 3 3 2 2 1 1 hösten 214 hösten 216 hösten 214 hösten 216

mm cm Höjdutveckling i Ahmakero Diameter 216 i Ahmakero 6 5 4 3 2 1 32 32 33 19 17 19 28 13 32 28 31 2 16 17 18 16 14 12 1 8 6 4 15 14 16 12 15 11 13 2 Höjd 214 Höjd 216

cm mm cm mm Höjd för planteringspunkter i Ahmakero Diameter planteringspunkter i Ahmakero 6 18 5 16 14 4 12 3 1 8 2 6 1 4 2 Tilta Gångjärn Mineraljord Humus Tilta Gångjärn Mineraljord Humus Höjd för planteringspunkter i Olosjoki Diameter planteringspunkter i Olosjoki 6 18 5 16 14 4 12 3 1 8 2 6 1 4 2 Tilta Gångjärn Mineraljord Humus Tilta Gångjärn Mineraljord Humus

Andra exemplet Plantering direkt eller våren efter markberedning Ett projekt i markberedningsförsöken som anlades i Västerbotten under 215-216

Syfte med försöken Kvalité på planteringspunkter beroende på MB aggregat Markpåverkan för olika MB aggregat Kombination MB och direkt plantering Jämförelse mellan höst och vårplantering

Harv Högläggare Rabattläggare (Kovesen)

Genomförande Markberedning med 4 olika aggregat september 215 Inmätning av planteringspunkter och markpåverkan Höst plantering början oktober 215 Vårplantering slutet maj 216 Inventering av plantornas vitalitet, färg och storlek september 216

Data om plantorna som användes i försöken Trädslag: Tall Parti: 154 T8 Dal Kassett: Starpot 5 Blå Medelhöjd: 7,9 cm Medeldiameter: 2,1 mm Torrvikt planta: 1,5 gram Torrvikt skott:,7 gram Torrvikt rot:,35 gram Kväveinnehåll: 2,2 TS vikt % Provodling efter vinterlagring: 2 % döda RGC test efter vinterlagring: vitala rötter

Om plantorna i försöken här långt. Kråken Barrfärg Vitalitet Gulgrön Grön Blågrön Tot pl Höjd Diam Döda Svag Nedsatt God Tot pl Höstpl 2,2 89,2 8,6 757 15,4 3,6 8,,6 5,3 86, 823 Vårpl 2,3 78,9,7 812 19, 3,2 4, 1,5 4,5 9, 846 Passagen Barrfärg Vitalitet Gulgrön Grön Blågrön Tot pl Höjd Diam Döda Svag Nedsatt God Tot pl Höstpl 6,9 74,5 18,6 854 12,8 3,4 5,9 1, 4,5 88,6 99 Vårpl 31,3 67,3 1,4 857 16,4 3,2 1,9 1,1 3,9 93, 874 Åshällan Barrfärg Vitalitet Gulgrön Grön Blågrön Tot Höjd Diam Döda Svag Nedsatt God Tot Snyt Höstpl 2,9 7,5 8,7 58 1,8 32,3 38,9 6,6 9,6 44,8 832 31,1 Vårpl 48,3 48,5 3,2 499 15,8 32,5 35, 5,2 9,3 5,5 771 37,

Höjden och diametern är inte hela sanningen Blågröna Gulgröna

Analys på sidoskott från plantor med olika färg på barren 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Barrens färg Höst Vår Höst Vår Höst Vår Omarkberett Mineraljord Omvänd torva m mineraljord Gulgrön Grön Blågrön skottlängd i mm Barrlängd i mm diamer i 1/1 mm Frisk vikt gram Torr vikt gram TS % kväve Gulgröna plantor 53,5 36 1,4,67,25,8 Blågröna plantor 46,5 79 2,3 2,31,83 2,4

cm mm Höjd efter en tillväxtsäsong Diameter efter en tillväxtsäsong 2, 18, 16, 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, Höst Vår Höst Vår Höst Vår 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Höst Vår Höst Vår Höst Vår Omarkberett Mineraljord Omvänd torva m mineraljord Omarkberett Mineraljord Omvänd torva m mineraljord

% Kråken Passagen Åshällan Kråken Passagen Åshällan Kråken Passagen Åshällan Kråken Passagen Åshällan Kråken Passagen Åshällan Kråken Passagen Åshällan % döda plantor Döda plantor efter första tillväxtsäsongen 8 7 6 5 4 3 2 1 Höst Vår Höst Vår Höst Vår Omarkberett Mineraljord Omvänd torva m mineraljord Snytbaggeskadade plantor i Åshällan 6 5 4 3 2 1 Omark Mineral Tilta Omark Mineral Tilta Höst Vår

Planteringstidpunkter för traditionella ettåriga plantor Götaland täckrotsplantor Sådd och odling Norrland täckrotsplantor Sådd och odling 1-2 % 8-9 % Sensommar/höst plantering Vinterlagring Vår plantering 2-4 % 6-8 % Sensommar/ höst plantering Vinterlagring Vår plantering april maj juni juli aug sep okt nov vinterlagring april maj juni juli

Tack! (Det fixar sig ändå)