Övervakning av luftföroreningar i Sverige



Relevanta dokument
Kronobergs läns tätortsprogram. Övervakning av luftkvalitet i samverkan

Luftkvalitet och överskridanden av miljökvalitetsnormer i svenska kommuner

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september

Kronobergs samverkansområde för tätortsluft. Kronobergs Luftvårdsförbund Eva Hallgren Larsson

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

Resultat från 25 års mätningar inom Urbanmätnätet

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 2012/13

Luftmätningar i urban bakgrund

Månadsrapport för luftövervakning i oktober 2018

Luftkvaliteten i Sverige 2007 och vintern 2007/08

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Aktuell luftkvalitetsövervakning

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2011 U-3725

Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 2011/12

I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.

Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 2018

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län

Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län

Tätortsprogram i Kronobergs län. Resultat från mätningar 2012

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2012 U-4227

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr MH1386

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006

Tätortsluft i Kronobergs län

Luftkvalitet i tätorter 2001/02

Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13

Beräkning av exponering för kvävedioxid i utomhusluft

Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 2012/13

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007

Luften i Sundsvall 2011

Luftkvaliteten i Sverige 2008 och vintern 2008/09 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012

Naturvårdsverkets författningssamling

Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,

Luften i Sundsvall Miljökontoret

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012

Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016

Luften i Sundsvall 2012

Förslag till program för samordnad kontroll av luftföroreningar i kommunerna i Kronobergs län från och med t.o.m. 2012

9:00 Samverkansområdets verksamhet under året. 10:00 Miljökvalitetsnormerna för luft samt den nya Luftguiden (Naturvårdsverket) 10:30 Paus

Naturvårdsverkets författningssamling

Kontrollstrategi för Dalarnas Luftvårdsförbund Upprättad:

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Förslag på utvärderingsstrategier för Sverige enligt EU:s luftkvalitetsdirektiv. Johan Genberg Enheten för luft och klimat Naturvårdsverket

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun

Samverkan för luftövervakning i Västernorrland

Inledande kartläggning av luftkvalitet för 2017

Luftkvalitetsstrategi i Motala kommun

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Årsrapport för Landskrona kommun

Luftrapport Antagen Miljö- och byggnämnden 27 augusti 2009, 53. Rapport: Miljö- och Byggnämnden 2009:1

Luftkvaliteten i Sverige 2015 och vintern 2015/16

Information om luftmätningar i Sunne

Naturvårdsverkets författningssamling

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Luftkvaliteten i Sverige 2009 och vintern 2009/10

Luftkvaliteten i Sverige sommaren 2005 och vintern 2005/06 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet

Luften i Sundsvall 2010

Mätning av luftföroreningar i Lomma

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götalands län Nr U 6124 April På uppdrag av Luft i Väst

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götalands län 2015

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2013 U 4742

Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 25 augusti 2011, 50

Objektiv skattning av luftkvalitet Dorotea kommun

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft

Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 17 juni 2010, 56

LVF 2018:21. Rapportering av modelldata och objektiv skattning av luftkvalitet år 2017 inom Östra Sveriges Luftvårdsförbunds samverkansområde

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

Mätning av. Luftföroreningar

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götalands län 2016

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge

Matthew Ross-Jones, Luftenheten

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft

Kartläggning av utomhusluft i Kramfors kommun, 2018

MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER FÖR LUFT

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från

Reviderat förslag på samordnat program för uppföljning av miljökvalitetsnormer och miljömål för luftkvalitet

Uppföjling av miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål för luftkvalitet i Jönköpings län 2015

Transkript:

Övervakning av luftföroreningar i Sverige strategi, förekommande halter och trender Karin Persson

Mät- och beräkningsstrategier Varför? Vad? Var? Hur? När?

Varför ska luftkvaliteten övervakas? Lagstiftning - EU-direktiv och MKN Miljömål - mot ett hållbart samhälle Följa trender - gamla data, nya åtgärder Underlag för effektbedömningar, kampanjer, forskningsprojekt etc.

Vad är en miljökvalitetsnorm -Tvingande miljörättsligt instrument som infördes med miljöbalken; -Regeringens förodning om MKN trädde i kraft 1 januari 1999; -Till skydd av människors hälsa och miljön; - Anger en lägsta godtagbar föroreningshalt, vilken måste klaras innan en viss tidpunkt (målår) - Utvärderingströsklar bestämmer ambitionen i övervakningen -Sverige valt att anta EU-direktiven som MKN MKN finns för SO2, NO2, bly, partiklar, bensen, kolmonoxid, ozon, PAH, Cd, As, Ni

Luftföroreningar som omfattas av miljömålet Frisk Luft Miljömål/MKN Luftförorening Tidsupplösning Målår för miljömål Frisk Luft / MKN Svaveldioxid timme, dygn, år, vinterhalvår 2005 Frisk Luft / MKN Kvävedioxid timme, dygn, år 2010 Frisk Luft / MKN Ozon timme, 8-timmarsmedelvärde, 2010/2020 sommarhalvår Frisk Luft / MKN Partiklar (PM 10 och PM2.5) dygn, år 2010/2020 Frisk Luft / - Sot År 2020 Frisk Luft / MKN Bensen År 2020 - / MKN Kolmonoxid 8-timmarsmedelvärde - / MKN* Tungmetaller (As, Cd, Ni, Pb) År Frisk Luft / MKN* Polycykliska kolväten (B(a)P) År 2015/2020 Frisk Luft / - Eten År 2020 Frisk Luft / - Formaldehyd Timme 2020 Miljömålen - inga krav på övervakning Även beaktat lokala/regionala miljömål

Vem övervakar luftkvaliteten? Naturvårdsverket - Nationellt ansvar mot EU Kommuner ansvar för övervakning enligt förordningen om MKN Cirka 60 kommuner varje år. Länsstyrelsen - övergripande samordningsansvar för uppföljning av miljökvalitetsmålen regionalt och sannolikt i tätorter inom kort Luftvårdsförbund - finns i vissa regioner Sektorer - Har ansvar för uppföljning av målen för sin sektor, exv Vägverket Verksamhetsutövare - Befaras olägenheter eller risker - egna undersökningar för att erhålla information

Mätföreskrifter * Mätmetoder (referensmetoder, krav på andra metoder, krav på utförda mätningar) * Beräkningsmodeller (validering mot uppmätta värden) * Provtagningsplatser (krav på placeringar, krav på minsta antal mätplatser) * Kvalitetsmål ( mätosäkerhet, tidstäckning, datafångst) * Redovisning av mätresultat (rapporteringsskyldighet vid överskridanden)

Inledande värdering av luftkvaliteten * Tillgänglig information om luftkvalitetssituationen * Hur ser luftövervakningen ut i dagsläget? * Hur överensstämmer det med de krav som ställs på kommuner i MKN, EU-direktiv och miljömål? * Vilket underlag saknas? * Hur ser framtida övervaknings- och åtgärdsbehov ut?

Förslag till Samordnat program för uppföljning av mål för luftkvalitet För Länsstyrelsen i Kronobergs län

Syfte Ta fram underlag till ett länsövergripande program för att utvärdera tillstånd, utveckling och åtgärdsbehov för regionalt luftvårdsarbete i tätorter och i landsbygdsmiljöer. En strategi har tagits fram för systematisk utvärdering och programskrivning för övervakning av luftkvalitet (mätning/beräkning).

Tillvägagångssätt 1. Vad styr övervakningen, miljökvalitetsnormer, miljömål, krav på övervakning 2. Sammanställning av mätdataförekomst 3. Analys av mätbehov 4. Sammanställning av tillgängliga beräkningsmodeller 5. Kommungruppsindelning 6. Förslag till strategi

Kommungruppsindelning Klassificering av länets orter enligt SKLs kommungruppsindelning; * Storstad, folkmängd> 200 000 inv * Förort, 50% av befolkning arbetar i annan kommun * Större stad, 50 000 <invånarantal < 200 000 samt tätortsgrad över 70% * Medelstor stad, mer än 20 000 invånare * Landsbygdstätort: mindre än 20 000 invånare * Industri: mer än 40% av befolkningen anställd inom varutillverkning och industriell verksamhet på ort.

Kommunindelning Kronobergs län (2004) inv/km 2 klassificering Kommun invånare yta, km 2 Växjö 76 000 1674 45 Större Ljungby 27 000 1755 15 Medelstor Alvesta 19 000 975 19 Medelstor Älmhult 15 500 894 17 Mindre Lessebo 8 000 410 19 Mindre Markaryd 9 500 519 18 Mindre Tingsryd 13 000 1048 12 Mindre Uppvidinge 9 500 1183 8 Landsbygd

Förslag till strategi för samordnad övervakning av luftkvalitet på länsnivå Bakgrundsmiljö NO 2 /SO 2 - objektiv skattning. Nationell övervakning och diffusionsprovtagning tillräckligt O 3 -nationell övervakning tillräcklig PM 10 /PM 2.5 /bensen behövs kompletterande mätningar. Dock ej i samtliga län

Förslag till strategi för samordnad övervakning av luftkvalitet länsvis Tätortsmiljö SO 2 -indikativa mätningar/objektiva skattningar tillräckligt. Storstäder kontinuerligt enligt föreskrifter. NO 2 - övervakningsbehovet större. O 3 - kontinuerliga mätningar i de större städerna PM 10 - relativt omfattande övervakning föreslås i såväl urban bakgrund som gaturum i alla typmiljöer bensen - kompletteringar behövs i alla typmiljöer

Mätning av luftföroreningshalter i tätorter i Kronobergs län - Mätning av partiklar (PM 10 ), lättflyktiga kolväten (VOC) och kvävedioxid (NO 2 ) i Växjö (gaturum), Älmhult (urban bakgrund) samt Ljungby (gaturum) - Urbanmätnätet under 2 år (april 2007 - mars 2009)

Urbanmätnätet * Ett samarbete mellan IVL och svenska kommuner * Startade 1986 * 40-tal deltagande kommuner varje år * 40% av landets kommuner har deltagit en eller flera år * 10 kommuner deltagit samtliga 20 år! Mätningar * Dygnsprovtagning av NO 2, SO 2, sot, PM 10 (PM 2.5, PM 1 ) * Veckoprovtagning av VOC * Månadsprovtagning av NO 2, SO 2 och O 3 i regional bakgrund

Urbanmätnätets övergripande syften: God samordning Kvalitetskontroll Jämförbarhet i mätdata Gemensam utvärdering Effektiv övervakning av luftkvaliteten

Pågående luftmätningar Nationellt EMEP-stationer Luft- och nederbördskemiska nätet Övervakning av miljögifter i luft och nederbörd PAH i tätortsluft PM2.5 i urban bakgrund Regionalt Krondroppsnätet Samordnade tätortsmätningar inom Lvf Lokalt Urbanmätnätet Enskilda kommuners egna mätningar Samordnade tätortsmätningar inom Lvf Övrigt Screeningstudier Forskningsprojekt

30 25 20 15 10 5 0 Halt av NO 2 som vinter- och årsmedelvärden Övre utvärderingströskel Vinterhalvår 2007/08 År 2007 Örnsköldsvik, Centralesplanaden2 Örebro, Rudebecksskolan* Landskrona, Eriksgatan Växjö Storgatan Trelleborg1 Karlstad Timrå Lycksele4 Hudiksvall Boden2 Landskrona* Örebro Ljungby Falkenberg1 Östersund Jönköping Älmhult Uppsala Tranås Jokkmokk2 Linköping Huddinge Skogås Köping Värnamo Växjö Storgatan3 Landskrona* Linköping Landsbygd (EMEP-stationer) Råö Vavihill Hoburgen Bredkälen

Halt av NO 2 som 98-percentil för dygn, jämfört med MKN 70 60 Miljökvalitetsnorm-dygn 50 Övre utvärderingströskel 10 1 40 Nedre utvärderingströskel 30 Vinterhalvår 2007/08 År 2007 20 10 0 Urban bakgrund Boden* Lycksele* Timrå Trelleborg* Karlstad Östersund Jokkmokk* Falkenberg Jönköping* Uppsala* Tranås Huddinge Skogås Värnamo Linköping Köping Örnsköldsvik, Centralesplanaden* Landskrona, Eriksgatan Växjö Storgatan* Linköping Växjö Storgatan * november-april annars oktober - mars för vinterhalvår

45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Vinterhalvårs och Årsmedelvärde för PM 10 2007/08 jämfört med MKN för år Miljökvalitetsnorm-år Vinterhalvår 2007/08 ÖUT-ny År 2007 Övre utvärderingströskel Ljungby Falun Växjö Storgatan** Örebro Rudebecksskolan* Kramfors** Ljungby** Trelleborg** Landskrona** Burlöv Gaturum** Landskrona* Kalmar** Kävlinge** Älmhult** Uppsala** Boden*** Tranås* Jönköping** Värnamo* Östersund* Timrå* Jokkmokk*** Lycksele**** År 2007 Jönköping, Barnarpsg Örebro Rudebecksskolan Landskrona, Eriksgatan Burlöv Gaturum Värnamo, Gaturum Växjö Storgatan Älmhult Landskrona, Eriksgatan** µg/m3 Jönköping, Barnarpsg** Örnsköldsvik Centralesplanaden*** Örebro Rudebecksskolan**

Jokkmokk* Lycksele 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Antal dygn då halten av PM 10 överskrider 50 µg/m 3 under vintern 2007/08 Antal tillåtna dygn >50 µg/m3 Kramfors Örebro Rudebecksskolan Växjö Storgatan Boden Kalmar Ljungby Östersund Landskrona, Eriksgatan Landskrona Uppsala Trelleborg Burlöv Gaturum Jönköping Kävlinge Älmhult Tranås Värnamo Timrå Jönköping, Barnarpsg Örnsköldsvik Centralesplanaden* µg/m3

80 70 60 50 40 30 20 10 0 Antal dygn med halter av PM 10 då ÖUT överskrids vintern 2007/08 Antal dygn > 30 µg/m3 Växjö Storgatan Landskrona, Eriksgatan Örnsköldsvik Centralesplanaden* Landskrona Kramfors Kalmar Trelleborg Ljungby Burlöv Gaturum Boden Kävlinge Uppsala Älmhult Jönköping Tranås Östersund Värnamo Timrå Jokkmokk* Lycksele Jönköping, Barnarpsg Örebro Rudebecksskolan µg/m3

Halter av VOC vinterhalvår 2007/08

Köping Värnamo Karlstad, Råd 4 m Karlstad Hamngat.16 Falkenberg* Jönköping* 6.0 5.0 4.0 3.0 2.0 1.0 0.0 Halter av bensen 2007 och 2007/08 Miljökvalitetsnorm Övre utvärderingströskel År 2007 Vinterhalvår 2007/08 Miljömål Hudiksvall Falun Värnamo gaturum Älmhult Växjö Storgatan Ljungby Linköping vinterhalvår 2007/08 Örnsköldsvik, Köpmannagatan* Örnsköldsvik Centralesplanaden* Lycksele *** Jokkmokk* Hudiksvall Landskrona, Eriksgatan Boden* Tranås Timrå Kalmar* Östersund µg/m3 Örebro Rudebecksskolan

Nationell trend för NO 2, SO 2 och sot NO2 SOT SO2 1986/1987 1987/1988 1988/1989 1989/1990 1990/1991 1991/1992 1992/1993 1993/1994 1994/1995 1995/1996 1996/1997 1997/1998 1998/1999 1999/2000 2000/2001 2001/2002 2002/2003 2003/2004 2004/2005 2005/2006 2006/2007 2007/2008 30 25 20 15 10 5 0

Älmhult ug/m3 86/87 86/87 86/87 86/87 88/89 88/89 88/89 88/89 90/91 90/91 90/91 90/91 92/93 92/93 92/93 92/93 94/95 94/95 94/95 94/95 96/97 96/97 96/97 96/97 98/99 98/99 98/99 98/99 00/01 00/01 00/01 00/01 02/03 02/03 02/03 02/03 04/05 04/05 04/05 04/05 06/07 06/07 06/07 06/07 SO2 NO2 0.0 5.0 10.0 15.0 20.0

Tidsserie för PM 10 och NO 2 under 2000-talet 25 20 NO2 PM10 15 10 5 0 PM10 NO2 2000/2001 2001/2002 2002/2003 2003/2004 2004/2005 2005/2006 2006/2007 2007/2008

92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 Trend av bensen bensen 6.0 5.0 4.0 3.0 2.0 1.0 0.0 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 bensen

Älmhult ug/m3 Bensen 91/92 93/94 95/96 97/98 99/00 01/02 03/04 05/06 07/08 10.0 8.0 6.0 4.0 2.0 0.0

30 25 NO2 % personbilar med katalytisk avgasrening %diesel 100 90 80 20 70 µg/m3 15 60 50 40 % av trafikarbetet 10 30 5 20 10 0 19861987 198819891990 199119921993 199419951996 199719981999 200020012002 20032004 0

Tack för uppmärksamheten!