Sveriges hälsobistånd 2016

F 2017-10-02 Sveriges hälsobistånd 2016

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Inledning... 2 2. Sveriges hälsobistånd 2016... 4 3. Sveriges särskilda prioriteringar... 5 Hälsosystem... 5 Sexuell och Reproduktiv Hälsa och Rättigheter... 5 Barn- och mödrahälsa... 6 4. Hälsobistånd via Utrikesdepartementet... 7 5. Hälsobistånd via Sida... 11 Landsamarbeten... 13 Globala program... 14 Regionalt samarbete... 15 Bilaga 1. Metodologiska kommentarer... 17 1

1. Inledning 2016 beslutade svenska regeringen om ett nytt policyramverk för svenskt utvecklingssamarbete där det övergripande målet för hälsa är att bidra till mer Jämlik Hälsa genom att Sverige; bidrar till effektiva nationella hälsosystem och institutioner som levererar skade- och sjukdomsförebyggande insatser och integrerad och jämlik hälso- och sjukvård av god kvalitet för alla. tar särskild hänsyn till jämställdhetsperspektivet mot bakgrund av existerande könsskillnader i fråga om hälsa och tillgång till hälso- och sjukvård. Kvinnors, flickors och unga människors mänskliga rättigheter är centrala. Barn- och mödravård prioriteras. fortsätter att försvara alla människors rätt till hälsa med särskilt fokus på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Ungdomars behov och utgångspunkt ska lyftas fram, liksom respekt för HBTQ-personers rättigheter. i arbetet mot spridning av hiv, har ett långsiktigt, rättighetsbaserat och brett angreppssätt. lyfter fram betydelsen för hälsa av tillgång till rent vatten, sanitet och hygien samt tillräcklig, säker och näringsriktig mat, liksom hållbar energi. verkar för att icke-smittsamma sjukdomar i högre utsträckning uppmärksammas på den internationella agendan och i nationella hälsoprogram. fortsatt visar ledarskap i arbetet mot antimikrobiell resistens (AMR) och verka för kapacitetsutveckling i enlighet med den globala handlingsplanen om AMR. verkar för stärkt global förmåga att upptäcka och hantera hälsohot genom implementering av det internationella hälsoreglementet (IHR 2005). ökar insikten om sambandet mellan hälsa och miljö- och klimatutmaningar samt mellan hälsa och säkerhet i utvecklingssamarbetet, i humanitära insatser och i skärningspunkten däremellan. Svenskt samarbete och stöd har under flera år starkt bidragit till globala resultat inom hälsoområdet, 2016 var inget undantag. Detta har skett genom politisk dialog, aktivt påverkansarbete och finansiellt stöd. Utvecklingssamarbetet inom hälsa uppgick 2016 till 4,6 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 14 % av Sveriges totala bistånd. Stödet kanaliserades via Utrikesdepartementets kärnstöd till multilaterala organisationer samt Sidas bilaterala, regionala och globala samarbeten. Genom dessa insatser har Sverige stött hälsofrämjande insatser världen över. I denna rapport redovisas några av de resultat som uppnåtts genom svensk finansiering och svenskt påverkansarbete. År 2016 var även det år då genomförandet av den nya utvecklingsagendan 2030 påbörjades med dess 17 hållbarhetsmål (Sustainable Development Goals), och 169 delmål. Till skillnad från milleniemålen är de nya hållbarhetsmålen universella, de gäller alla länder. Den grundläggande principen är att ingen ska lämnas utanför leave no one behind. Att främja hälsa och förebygga sjukdom skapar förutsättningar för långsiktig hållbarhet. Ett av de 17 målen, mål nummer 3, är hälsomålet. Målet anger att utvecklingen måste säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar. Detta är ett viktigt mål med ett helhetsperspektiv på hälsa, såväl fysisk som psykisk hälsa. För att uppnå hälsomålet krävs att insatser, samverkan och synergierna mellan utvecklingsmålen utnyttjas fullt ut, nästan samtliga av de 17 målen är av generell betydelse för människors hälsa och för uppfyllandet av de specifika åtagandena i hälsomålet om god hälsa och välmående för alla, i alla åldrar. För Sverige och det svenska hälsobiståndet kommer hållbarhetsmålens breda synsätt på hälsa att vara vägledande för vårt fortsatta stöd till fattiga länders och regioners hälsoarbete. För att lyckas med genomförandet av ett sådant arbete krävs väl fungerande nationella hälsosystem, system som gör att länder kan hantera globala hälsohot som antibiotikaresistens men också insatser mot specifika sjukdomar som malaria, tuberkulos och hiv. Sådana system utgör också grunden för 2

arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och fungerande barn och mödrahälsovård. Sverige kommer fortsatt att stödja framväxten och stärkandet av nationella hälsosystem, förenkling och effektivisering av den internationella hälsoarkitekturen och att driva frågor som stärker alla människors rätt till hälsa. Pia Engstrand Verksföreträdare Hälsa & SRHR Sida Anders Nordström Ambassadör för Global Hälsa Utrikesdepartementet 3

2. Sveriges hälsobistånd 2016 Det svenska hälsobiståndet 2016 uppgick till 4,6 miljarder kronor och utgjorde 14 % av det totala svenska biståndet exklusive avräkningar för asylkostnader. Av detta utgör drygt 2,8 miljarder, eller 61 %, det multilaterala kärnstödet via Utrikesdepartementet. Resterande knappt 1,8 miljarder, eller 39 %, kanaliserades via Sidas landsamarbeten, globala program, regionala samarbeten, forskningsstöd och ramorganisationer. Tabell 1 nedan visar en översikt av det svenska hälsobiståndet 2013-2016. Andelen av det svenska biståndet som går till hälsoinriktade insatser kan variera från år till år. För 2016 kan en ökning motsvarande cirka 600 mkr noteras. Principerna och metodlogin för hur storleken på det svenska hälsobiståndet räknats fram återfinns i bilaga 1. Huvuddelen av det svenska hälsobiståndet finansieras av icke-öronmärkt kärnstöd till multilaterala organisationer (61-64%). Tabell 1. Sveriges hälsobistånd 2013-2016 2013 2014 2015 2016 MSEK % MSEK % MSEK % MSEK % U trikesdepartementet 2 548 61% 2 777 64% 2 561 64% 2 841 61% Multilateralt kärnstöd 2 543 61% 2 772 64% 2 561 64% 2 841 61% Ö vrigt 5 0,1% 5 0,1% Sida 1 610 39% 1 563 36% 1 461 36% 1 842 39% Landsamarbete 821 20% 586 13% 582 15% 781 17% G lobala program 390 9% 520 12% 578 14% 649 14% Regionalt samarbete 317 8% 339 8% 205 5% 316 7% Sidas ramorganisationer 82 2% 118 3% 96 2% 96 2% Totalt hälsobistånd 4 158 100% 4 340 100% 4 022 100% 4 683 100% Totalt bistånd (alla kategorier) 31 192 31 831 32 731 33 078 Andel hälsobistånd 13,3% 13,6% 12,3% 14,2% % Andel av det svenska hälsobiståndet UD: O lika metoder och urval har använts vid datainsamlingen vilket medför att siffrorna inte är direkt jämförbara mellan de tre åren. Figur 1. Sveriges hälsobistånd 2013-2016 5000 4000 3000 2000 1000 0 2013 2014 2015 2016 Sida UD I arbetet med att stödja en förbättrad global hälsoutveckling är det viktigt att inte bara fokusera på det betydande finansiella stöd Sverige bidrar med. Sverige är en stark röst inom det internationella utvecklingssamfundet och åstadkommer mycket genom dialog och påverkansarbete. Sverige deltog aktivt i de multilaterala organisationernas styrelser under 2016 och drev då bland annat att fattiga länder fortsatt bör vara i fokus, att ett rättighetsperspektiv ska genomsyra verksamheten och att multilaterala organisationer som Globala fonden och Gavi också bör bidra till att stärka hälsosystem, som utgör en nödvändig grund för andra insatser. Även på landnivå förde Sverige konstruktiv dialog med mottagarländer, civilsamhällen och andra givare. 4

Arbetet för en förbättrad global hälsa är långsiktigt och resultaten måste ses över tid. Det svenska utvecklingssamarbetet utgår från att stödja samarbetsländernas egna ansträngningar och resultaten uppnås gemensamt med ett antal andra aktörer, dessutom i sammanhang med många samverkande faktorer. Effekter som redovisas 2016 härrör vanligtvis från tidigare års verksamheter liksom effekter av 2016 års stöd kommer att ytterligare synas först kommande år. Det gäller såväl finansiellt stöd som påverkansarbete. 3. Sveriges särskilda prioriteringar Inom ramen för Sveriges hälsobistånd 2016 rymdes tre särskilda prioriteringar: hälsosystem, SRHR, och barn- och mödrahälsa. Hälsosystem Starka hälsosystem utgör en grundpelare för samtliga hälsoinsatser i ett land allt från insatser mot olika typer av sjukdomar till skador som uppstått i trafikolyckor. Dessa är nödvändiga för arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa, en fungerande barn och mödrahälsovård, global hälsosäkerhet och antibiotikaresistens. Låg- och medelinkomstländer är i allt större utsträckning drabbade av det som kallas en dubbel sjukdomsbörda. Det innebär att länderna fortfarande har höga nivåer av smittsamma sjukdomar (som hiv, malaria och tuberkulos) och samtidigt en ökande prevalens av icke-smittsamma sjukdomar (som cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes). För att kunna hantera denna bredd av sjukdomar krävs robusta hälsosystem som har kapacitet att möta hela befolkningens hälsobehov. Detta gäller även den mentala hälsan. 75 % av världens självmord sker i låg- och medelinkomstländer. Sverige ger stöd till ett flertal organisationer som arbetar med att stärka nationella hälsosystem. En av dessa är Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM). Omkring 10 % av organisationens investeringar 2016 gick till riktat stöd för bredare, hållbara hälsosystem vilket hade stor betydelse för såväl förebyggande arbete som vård och behandling relaterat till de tre sjukdomarna. Även svenska samarbetspartnern Gavi bidrar till hälsosystemsstärkande genom investeringar kopplade till nationella vaccinationsprogram. Ytterligare värt att nämna är Unicef där 12 % av hälsoutgifterna 2016 gick till stärkandet av hälsosystem. I WHO:s styrelse 2016 drev Sverige bland annat frågan om implementering av det internationella hälsoreglementet, som är kopplat till fungerande starkare hälsosystem. Sexuell och Reproduktiv Hälsa och Rättigheter Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) innefattar ett brett spektrum av insatser som bland annat inkluderar stöd för att öka tillgång till preventivmedel och säkra aborter men också sex- och samlevnadsundervisning, förebyggande av könsbaserat våld och HBTQ-personers hälsa och rättigheter. Sverige samarbetade under 2016 med ett flertal multilaterala organisationer som är särskilt betydelsefulla för arbetet med ökad tillgång till SRHR, till exempel UNFPA och UNAIDS. UNFPA:s målsättning är universell tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa, minskad barn- och mödradödlighet samt att främja jämställdhet och reproduktiva rättigheter. Verksamheten innefattar insatser för att motverka spridning av hiv/aids, våld mot kvinnor, kvinnlig könsstympning, oplanerade graviditeter och tonårsgraviditeter samt barnäktenskap. Av hög relevans är UNAIDS uppdrag att strategiskt leda världens länder i arbetet med att åstadkomma universell tillgång till hiv-prevention, behandling, vård och stöd. I ett allt hårdare internationellt klimat kring SRHR-frågorna har Sverige länge varit ett av de starkast pådrivande länderna för allas sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter. Detta arbete fortsatte under 2016 då Sverige bedrev ett aktivt och konsekvent internationellt påverkansarbete. Sverige påbörjade bland annat ett aktivt pådrivande arbete för SRHR i 5

framtagandet av UNFPA:s nya strategiska plan 2017-2021, som resulterade i ett tydligt SRHRfokus i planen. Sverige var även mycket pådrivande för att EU ska ha en stark gemensam ståndpunkt om SRHR, bland annat i EU:s nya utvecklingspolicy The New European Consensus for Development. Som en prioriterad fråga för Sverige gick en betydande del av det svenska biståndet till SRHR 2016. Tabell 2 visar Sveriges SRHR-stöd 2014-2016. Som framgår av tabellen går cirka 8 % av det totala svenska biståndet till SRHR, en fortsatt hög och jämn nivå. Av tabell 6 (s. 14) framgår att 63 % av hälsobiståndet via Sida går till SRHR. Om man även lägger till de insatser som avser SRHR-stöd som i Sidas redovisningssystem klassas som jämställdhetsinsatser eller insatser för mänskliga rättigheter (totalt 84 miljoner kronor) blir Sidas totala utbetalningar till SRHR 1 217 miljoner kronor. Barn- och mödrahälsa Även om stora framsteg gjordes under milleniemålsperioden så är barn- som mödradödligheten i de flesta av världens fattiga länder fortfarande oacceptabelt hög. Sverige har sedan länge prioriterat barn- och mödrahälsa, genom stöd till Unicef, Gavi, UNFPA och andra aktörer. Inom Unicefs hälsoarbete är ett programområde att öka global och regional kapacitet för att skynda på förbättringar inom primär-, barn-, och mödravårdshälsan. Under 2016 gick 23 % av hälsoinsatserna till detta specifikt. När det gäller mödradödlighet återfinns 99 % av världens mödradödlighet i utvecklingsländer, och mer än hälften av dödsfallen i Afrika söder om Sahara. Kvinnor dör till följd av komplikationer under och efter graviditeten eller i samband med osäkra aborter. Med rätt insatser och prioriteringar kan mödradödlighet undvikas. För att stärka barn och mödrahälsa i ett land krävs starka hälsosystem som levererar integrerad sjukvård av god kvalitet. Sveriges stöd till det så kallade H6-programmet, som omfattar de sex multilaterala organisationerna UNFPA, Unicef, WHO, UNAIDS, UN Women, och Världsbanken, syftar till att reducera den höga barn- och mödradödligheten i 10 låginkomstländer i södra Afrika. Stödet har pågått sedan 2013 med goda resultat. Bland annat testas innovativa och katalytiska insatser som ska nå ut med hälso- och sjukvårdsservice till de mest utsatta. Barnmorskans roll är helt central när det gäller att minska barn- och mödradödligheten och Sverige har sedan länge gett stöd till UNFPAs arbete med barnmorskeutbildningar runt om i världen. Sedan 2008 har Sida bidragit med stöd till UNFPAs Maternal Health Thematic Fund (MHTF). Genom utbildning i akut förlossningsvård, fistula operationer samt uppbyggnad och etablering av barnmorskeutbildningar i 39 länder har Sverige spelat en viktig roll för att minska barn- och mödradödligheten i fattiga länder. I samarbete med UNFPA har svenska UD:s genomfört kommunikationskampanjen Midwives4All och, med syfte att öka förståelse och kunskap om barnmorskors viktiga arbete för att främja barn- och mödrahälsan. PMNCH, Partnership for Maternal, Newborn and Child Health, är ett annat viktigt nätverk och partnerskap för att främja genomförandet av FN:s generalsekreterares särskilda strategi för kvinnors, barns och ungdomars hälsa. Sverige stöder detta partnerskap genom Sida och sitter i dess styrelse där en prioriterad fråga för det svenska engagemanget går ut på att tydliggöra PMNCH:s och andra organisationers och partnerskaps roll och uppgift i den internationella hälsoarkitekturen, samt värna och genom aktivt påverkansarbete öka Partnerskapets arbete med SRHR relaterade aktiviteter. Inom ramen för Sveriges hälsobistånd 2016 rymdes tre särskilda prioriteringar: hälsosystem, SRHR, och barn- och mödrahälsa. 6

Tabell 2. Sveriges SRHR-bistånd 2013-2016 2013 2014 2015 2016 MSEK % MSEK % MSEK % MSEK % Totalt SRHR-stöd 2 217 7,1% 2 275 7,1% 2 263 6,9% 2 650 8,0% U trikesdepartementet 1 168 1 274 1 263 1 404 Sida 1 049 1 001 1 000 1 246 % Andel av det totala svenska biståndet 4. Hälsobistånd via Utrikesdepartementet Hälsobistånd via utrikesdepartementet utgörs i huvudsak av det stöd som kanaliseras som kärnstöd till multilaterala organisationer. Kärnstöd avser icke öronmärkt stöd direkt till organisationernas centrala budget. Genom det finansiella stödet och väl utvecklade positioner i för Sverige viktiga frågor, har Sverige arbetat proaktivt för att påverka organisationernas prioriteringar istället för att öronmärka sitt stöd till särskilda programområden eller projekt. Kärnstöd ger de multilaterala organisationerna en förutsägbar och flexibel finansiering. På senare år har andelen kärnstöd till multilateralerna minskat och många givare har istället föredragit att ge öronmärkt stöd. Detta ledde till att Sverige under 2016 lade ett stort fokus på att initiera och delta i så kallade strukturerade finansieringsdialoger inom UNFPA, UNICEF och UNDP, bland annat i ett försök att göra det öronmärkta stödet mer flexibelt. Utrikesdepartementets multilaterala hälsobistånd 2013-2016 visas i tabell 3 nedan. Tillhörande figur 2 illustrerar fördelningen under 2016. Tabell 3. Multilaterala hälsobistånd via Utrikesdepartementet 2013-2016 2013 2014 2015 2016 MSEK MSEK MSEK MSEK U D:s totala hälsobistånd 2 548 2 777 2 561 2 841 Multilateralt kärnstöd 2 543 2 772 2 561 2 841 Globala Fonden 700 800 850 850 UNFPA 428 485 485 504 GAVI 368 450 350 300 Världsbanken 426 402 241 287 UNICEF 246 292 221 430 UNAIDS 245 230 200 250 EU KO M 91 77 114 111 EDF 48 51 WHO 39 36 29 26 IFFIm 18 18 UNDP 5 6 UNWomen 8 Ö vrigt 5 5 Mult. kärnstöd: O lika metoder och urval har använts vid datainsamlingen vilket medför at t siffrorna int e är direkt jämförbara mellan de t re åren. Världsbanken: 2013-2014 inkluderades även övriga ut vecklingsbanker. UNICEF: 2013-2014 inkluderades även UNICEF:s stöd till WASH. WHO : Anger det stöd till WHO som går via hela regeringskansliet. 7

Figur 2. Multilaterala hälsobistånd via Utrikesdepartementet 2016 Globala Fonden mot AIDS, Tuberkulos och Malaria Till Globala Fonden mot AIDS, Tuberkulos och Malaria (GFATM) var Sverige den nionde största givaren 2016. Antalet människor som dör i de tre sjukdomarna har minskat med en tredjedel sedan GFATM startade 2002. Uppskattningar visar att 22 miljoner liv har räddats mellan 2002-2016. Ytterligare värt att notera är att sedan 2002 har; 11 miljoner fått antiretroviral behandling mot hiv, 17.4 miljoner fått behandling för tuberkulos, 795 miljoner malariamyggnät delats ut. GFATM antog en ny strategi 2016 och Sverige bidrog till tydliga skrivningar om mänskliga rättigheter, SRHR, jämställdhet och nationellt ägarskap. Sverige drev också frågan om integrering av arbetet med de tre sjukdomarna i nationella hälsostrukturer, liksom en balanserad avvägning mellan förebyggande och behandlande insatser. Två aktuella frågor under 2016 var riskhantering och verksamheten i högriskländer, där Sverige manade till försiktighet i fråga om att förändra Globala fondens affärsmodell genom att öka närvaron på landnivå. Sverige verkade för att den allokeringsmodell som beslutades i april 2016 fortsatt skulle fokusera på fattiga länder med hög sjukdomsbörda och att de katalytiska medel som avsattes bland annat skulle bidra till mer effektiva investeringar i robusta hälsosystem och ökad dialog på landnivå. UNFPA Sverige var UNFPA:s största kärnstödsgivare 2016, och näst störta givare totalt sett. Den svenska andelen av kärnstöd mellan 2014-2016 har bland annat möjliggjort att; 5 miljoner ungdomar nåddes av sexuella och reproduktiva hälsotjänster, 2,4 miljoner kvinnor och flickor i humanitära situationer nåddes av sexuella och reproduktiva hälsotjänster och preventiva åtgärder och stöd mot könsbaserat våld. förhindra 2 miljoner oönskade graviditeter och 1 miljon osäkra aborter. Under 2016 verkade Sverige i UNFPA:s styrelse bland annat för att organisationen stärker sitt normativa och operationella rättighetsarbete, med fokus på jämställdhet och sexuella och reproduktiva rättigheter. Inte minst sitt arbete med attitydförändringar hos framförallt män och pojkar vad gäller kvinnor och flickors rätt till SRHR. Sverige uppmanade organisationen att stärka sin kapacitet och närvaro i humanitära situationer, som bör innefatta både förebyggande och akuta åtgärder, samt öka informationsspridningen bland humanitära aktörer om vikten av jämställdhet och SRHR. Sverige verkade även för att sexuella och reproduktiva hälsotjänster ska inkludera tillgång till preventivmedel, säker abort, mödrahälsovård, menshantering och STItester, inklusive hiv. Sverige uppmanade även UNFPA att tillsammans med WHO bidra till 8

hälsosystemstärkande insatser genom att motverka parallella strukturer för mödrahälsovård, preventivmedel och STI-tester. Utrikesdepartementet stod värd för den svenska lanseringen av UNFPA:s rapport State of World Population som uppmärksammade tioåriga flickors utvecklingsmöjligheter i ljuset av de globala målen för hållbar utveckling, Agenda 2030. Dagens 60 miljoner 10-åriga flickor utgör enligt rapporten den befolkningsgrupp som löper störst risk att hamna på efterkälken. Utmaningarna för dessa flickor är många och institutionerna som ska stödja dessa flickor svaga. Unicef Sverige var Unicef andra största kärnstödsgivare 2016 och bidrog med cirka 440 miljoner kronor till Unicefs hälsoarbete. Sverige var därtill den största bidragsgivaren till Unicefs tematiska fond för vatten, sanitet och hygien (WASH). Även om de siffrorna inte inkluderats i denna rapport är det viktigt att se att de insatserna hade stor bäring på de positiva hälsoresultaten i världens fattiga länder under 2016. Som styrelsemedlem betonade Sverige vikten av fortsatt fokus på världens minst utvecklade länder samt södra Afrika och det var också i dessa länder som merparten av det svenska kärnstödet användes. Svenska prioriteringar var förbättrad överlevnad och mer hälsosamma liv främst för kvinnor och barn, med ledord som mänskliga rättigheter, jämställdhet och ökad nationell kapacitet för effektiv barn- och mödrahälsovård. Detta gällde även i humanitära situationer där Unicef utför ett viktigt hälsoarbete och under året responderade 344 humanitära situationer i inte mindre än 108 länder. Gavi Sverige var under 2016 en av de nio största givarna till Vaccinationsalliansen Gavi. Det utgick också ett mindre stöd till finansieringsmekanismen IFFIm som är kopplad till Gavi. Med Gavis hjälp har; 62 miljoner barn blivit immuniserade under 2016 med stöd av Gavi, mer än 9 miljoner dödsfall undvikits sedan 2000, över 1 miljon flickor vaccinerats mot HPV sen 2013. I styrelsen drev Sverige och valkretsen vikten av styrelsens övergripande strategiska roll samt öppenhet och transparens. Tillgång till HPV-vaccination, som förebygger livmoderhalscancer och därmed räddar många kvinnors liv, var och är en prioriterad fråga för Sverige. Under 2016 beslutade styrelsen, med stöd av Sverige och valkretsen, förändringar i HPV-programmet för att påskynda introduktionen av vaccinet på nationell nivå. Ett nytt ramverk för hälsosystem- och immuniseringsstärkande insatser med förenklat ansökningsförfarande och förbättrad allokeringsmodell antogs under året. En viktig fråga för Sverige var att den nivå om 16% av programutgifter som bestämdes utgjorde en miniminivå som ska kunna öka. Grundläggande principer för Gavis engagemang i krissituationer antogs också och i detta arbete drev Sverige särskilt vikten av att verksamheten sker inom befintliga system med hälsokluster och där Gavi kan tillföra ett mervärde. Sverige verkade också för ökat fokus på riskhantering och samarbete med andra organisationer i riskhanteringsfrågor. UNAIDS Sverige var UNAIDS näst största kärnstödsgivare 2016 och bidrog bland annat till att UNAIDS kunde fortsätta spela sin centrala roll som bland annat katalysator, policyutvecklare och samordnare på hiv-området. Dessa centrala funktioner, men också UNAIDS arbete med statistik, lagstiftning och policies på landnivå liksom tekniskt stöd i ländernas analys- och planeringsarbete, gör att länderna kan nå framgång och visa resultat i samarbetet med andra partners, till exempel GFATM och PEPFAR. 9

UNAIDS nya ambitiösa strategi antogs 2015 och innehåller tydliga hänvisningar till SRHR - något som Sverige drev starkt i styrelsediskussionerna. Från svensk sida har även vikten av att engagera ungdomar samt män och pojkar i det hiv-preventiva arbetet understrukits. Svenska prioriteringar i UNAIDS styrelse har varit preventionsarbete, jämställdhet och mänskliga rättigheter, särskilt SRHR. EU Som medlem i EU har Sverige förbundit sig att bidra finansiellt till unionens internationella utvecklingssamarbete (EDF). Den europeiska kommissionen (EU KOM) spelar också en viktig roll i att forma den globala hälsopolitiska agendan som del av det bredare utvecklingssamarbetet och utifrån fastlagda principer för biståndseffektivitet. Mot bakgrund av omfattningen av EU:s utvecklingssamarbete men också roll på det normativa området lägger Sverige stor vikt vid förhandlingar om särskilt kritiska frågor. Under 2016 reviderades EU:s utvecklingspolicy (The New European Consensus on Development) för att anpassas till Agenda 2030. I nära samarbete med andra länder har Sverige verkat intensivt för att SRHR ska ges samma inriktning i den nya utvecklingspolicyn som i 2015 års rådslutsatser om jämställdhet i utvecklingssamarbetet. Vidare har Sveriges bistånd till EU bidragit till finansieringen av omfattande insatser inom barn- och mödrahälsa som bidragit till att mödradödligheten minskats genom att kvalificerad sjukvårdpersonal medverkat vid en stor mängd födslar. WHO Sverige gick in i styrelsen för WHO 2016, där reformering av WHO, stärkandet av nationella hälsosystem och implementering av det internationella hälsoreglementet var viktiga svenska prioriteringar. Därutöver drev Sverige frågor kring förebyggande och kontroll av ickesmittsamma sjukdomar, allvarliga hälsohot med fokus på antibiotikaresistens, SRHR och hbtqpersoners hälsa. UNDP UNDP:s institutionsbyggande arbete omfattar stöd till hälsoministerier och andra institutioner som främjar hälsa. Under 2016 bidrog det svenska stödet till UNDP bland annat till att stärka system för tjänster relaterade till hiv. UNDP är en av UNAIDS så kallade co-sponsorer samt implementerar program åt Globala fonden, framförallt i svårarbetade kontexter. 10

5. Hälsobistånd via Sida 2016 uppgick hälsobiståndet via Sida till nästan 1,8 miljarder kronor, vilket var en ökning med 400 miljoner kronor från året innan. Detta motsvarande cirka 10 procent av Sidas totala bistånd, även det en ökning från 2015 1. Det ska sägas att i siffran för Sidas utbetalningar för hälsa ingår hälsorelaterade forskningsstöd men inte det humanitära stödet. Hade Sidas hälsorelaterade humanitära insatser räknats in hade siffran varit avsevärt högre då Sida uppskattar att cirka 17 % av det humanitära biståndet går till hälsorelaterade insatser (vilket motsvarade cirka 646 miljoner kronor 2016). Landsamarbete (även kallat bilateralt samarbete) utgör cirka 46 procent medan globala program står för nästan 37 procent av Sidas hälsobistånd. Regionala stöd står för resterande 18 procent. Figur 3 visar fördelningen av Sidas hälsostöd på global-, regional- och landnivå. Tabell 4. Hälsobistånd via Sida 2016 MSEK Sidas totala hälsobistånd 1 796 Landsamarbete 820 Zambia 201 Sydsudan 21 Kongo, D emokrat iska Rep. 76 Bangladesh 66 U ganda 87 Somalia 89 Myanmar 53 Zimbabwe 63 Mocambique 53 Palestina 40 Ö vriga 71 Globala Program 660 Regionalt samarbete 316 Inom de bilaterala (landsamarbete), regionala och globala stöden återfinns olika implementerande aktörer, till exempel multilaterala organisationer, civilsamhällesorganisationer och stater/myndigheter (se tabell 5). 1 År 2014 uppgick hälsobiståndet till 8,0 procent av Sidas totala utbetalningar. 11

Tabell 5. Hälsobistånd via Sida 2013-2016, per genomförande kanal/organisation 2013 2014 2015 2016 MSEK % MSEK % MSEK % MSEK % Genomförande organisation Multilaterala organisationer 659 41,9% 645 47% 593 45% 897 50% N GO s och civila samhället 669 42,5% 661 49% 629 48% 704 39% O ffentliga institutioner 190 12,1% 33 2% 39 3% 165 9% Public Private Partnerships 4 0,3% 2 0% 26 2% 5 0% Ö vrigt 51 3,2% 17 1% 17 1% 25 1% Totalt 1 573 100% 1 358 100% 1 304 100% 1 796 100% % Andel av Sidas totala hälsobistånd Sidas val av implementerade aktör är avhängigt den kontext som Sveriges utvecklingssamarbete verkar inom samt de förväntade resultat som fastställs genom Sveriges samarbetsstrategi. Under senare år allokeras Sidas hälsobistånd i högre utsträckning till så kallade svaga stater, inklusive konflikt- och post-konflikt länder. En konsekvens av detta är att de så kallade multi-bi-stöden har ökat medan stöden till stat/offentlig sektor gått ned. Med multi-bi-stöd avses stöd till FNorganisationer och Världsbankens verksamhet på landnivå. I många länder präglade av konflikt och postkonflikt råder stor politisk osäkerhet samtidigt som de nationella systemen är så svaga att Sidas bedömning är att risken att kanalisera biståndet genom den nationella hälsobudgeten är för hög. 2016 kanaliserades nästan 50 % av Sidas hälsobistånd genom multilaterala organisationer såsom UNFPA, UNICEF, WHO, WB och UNAIDS (se figur 4). Den siffran omfattar multi-bi hälsostöd på alla nivåer; global, regional och bilateral/nationell. En trend är att allt fler givare tenderar att ge öronmärkt stöd till projekt eller program i stället för kärnstöd. Sverige, genom Sida, är en av få givare som fortsatt ger omfattande kärnstöd till multilaterala och civilsamhällesorganisationer, vilket ställer höga krav på dialog och ett nära samarbete med organisationerna för att bevaka och säkerställa att Sveriges prioriterade frågor inte kommer på undantag. 12

Figur 4. Hälsobistånd via Sida och multilaterala organisationer 2013-2016 MSEK 1000 800 600 400 200 0 897 659 645 593 2013 2014 2015 2016 Som redovisats tidigare (avsnitt 3) är stärkande av hälsosystem en av Sveriges särskilda prioriteringar inom hälsobiståndet. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) är en annan av Sveriges särskilda prioriteringar sedan en lång tid tillbaka. Av Sidas hälsobistånd uppskattas drygt 63 procent gå till SRHR (för beräkningsmodell, se metod). Att stärka SRHR för kvinnor, flickor och ungdomar bidrar även till förbättring av barn- och mödrahälsan i ett land. Tabell 6. SRHR-bistånd via Sida 2013-2016 2013 2014 2015 2016 Sidas SRHR-bistånd Andel SRH R av hälsobistånd 65,2% 63,2% 62,4% 63,1% Andel SRH R av totala utbetalningar 6,1% 5,5% 5,6% 6,0% Landsamarbeten Under 2016 hade Sverige pågående landstöd till hälsa och/eller SRHR i ett flertal länder: Zambia, Somalia, Uganda, Demokratiska Republiken Kongo, Bangladesh, Zimbabwe, Mocambique, Myanmar, Palestina och Sydsudan (de tio största). Sverige hade även betydande stöd till hälsa/srhr-insatser i Etiopien, Liberia och Afghanistan. I Sydsudan saknar befolkningen den mest basala sjukvården vilket är starkt kopplat till avsaknad av styrning och ledarskap. Tillsammans med andra givare gav Sida stöd till det gemensamma programmet Health Pooled Fund (HPF) i syfte att stärka det sydsudanesiska hälsosystemet. Ett av programmets huvudsyften är att öka ägarskapet för hälso- och sjukvården i lokalsamhället, stärka policyarbetet, och öka tillgången till kvalitativ vård. Demokratiska Republiken Kongos redan svaga hälsosystem drabbades under 2016 ytterligare av väpnade konflikter, humanitära kriser, epidemier och svag ekonomisk utvecklingen. Genom Sidas stöd till UNICEF är Sverige med och stöttar hälsoministeriets kapacitet, såväl på central som på provins- och lokalnivå. Den nyligen antagna nationella hälsoplanen för 2016-2020 är basen för att succesivt bygga lokal kapacitet för att budgetera, planera och implementera för ett hälsosystem som kan leverera barn- och mödravård av god kvalitet. I Uganda beslutade Sida 2016 om ett nytt stöd till Världsbankens Uganda Reproductive Maternal and Child Health Services Improvement Project. I respons till det stora antalet sydsudanesiska flyktingar (85 procent kvinnor och barn) som kom till West Nile-regionen under 2016, inleddes ett stöd till West Nile, som syftar till att stärka kapaciteten inom hälsovårdssektorn i regionen. Insatsen syftar även till att stärka länken mellan utvecklingsbiståndet och det humanitära stödet. 13

I Bangladesh fortsätter SRHR vara centralt i Sidas hälsoportfölj. Antalet barnäktenskap i landet är bland de högsta i världen. Komplikationer i samband med graviditet och förlossning samt osäkra aborter är den främsta dödsorsaken bland unga flickor. Den största delen av Sidas bilaterala stöd till Bangladesh ges i form av ett hälsosektorstöd som syftar till att stärka landets hälsosystem. Här ingår även mål om förbättrad mödravård och ökad tillgång till preventivmedel. I slutet av 2015 ingick Sverige ett femårigt avtal med Zambias hälsoministerium för att förbättra barn- och mödrahälsovården i två av Zambias tio provinser. Merparten av stödet går till klinisk verksamhet på distriktsnivå, medan resterande del används för att stärka det centrala hälsosystemet samt hälsomyndigheter på provinsnivå. Tydliga prioriteringar för samarbetet är stärkande av hälsosektorns institutionella kapacitet, inte minst finansiell internkontroll, ledarskap och kvalitet i vården av kvinnor, barn och ungdomar. Den svaga ekonomin i Zimbabwe har lett till en fortsatt nedgång av hälsosektorn, särskilt vad gäller infrastruktur, men även till att landet är helt beroende av givarfinansiering för mediciner och preventivmedel. Sverige stödjer Unicef och UNFPAs gemensamma givarfond inom hälsa - Health Development Fund (HDF) vilket har bidragit till ökad tillgång till gratis preventivmedel, samt mödra- och barnhälsovård på landets kliniker. En del av hälsostödet i Zimbabwe sker via resultatbaserad finansiering (RBF), vilket har lett till innovativa lösningar på landsbygdsnivå där klinker och sjukhus bland annat har installerat solceller, samt förbättrade vatten- och renhållningsanläggningar. I Myanmar är Sida en av givarna till den gemensamma FN-fonden 3 Millenium Development Goal Fund, 3MDG. Genom samordning av aktörer från civila samhället, FN och hälsoministeriet har programmet bidragit till minskad mödradödlighet och barnadödlighet i Myanmar, särskilt i utsatta och konfliktfyllda områden. Bland annat har fonden bidragit till utbildning av frivilliga lokala hälsoarbetare, en nationell utbildning av nya barnmorskor och till fortbildning av existerande barnmorskor. Genom 3MDG har mer än 3 miljoner människor idag tillgång till mödra- och barnhälsoservice. 3MDG är ett exempel på lyckad integrering av konfliktperspektivet, då fonden arbetar strategiskt med löpande konfliktanalys och har konfliktkänslighet integrerat i fondens resultatramverk samt uppföljningsmekanismer. För befolkningen i Palestina är hälsoproblemen starkt präglade av ockupationen, vilket bland annat omfattar psykisk ohälsa. Sidas hälsostöd i Palestina är inriktade på mental hälsa respektive på att öka tillgängligheten till grundläggande hälso- och sjukvårdsservice i Gaza. I Somalia har svenskt stöd till Joint Health and Nutrition Programme (JHNP) bidragit till framtagande av en nationell övergripande hälsopolicy, samt till utveckling av regionala hälsostrategier som reflekterar de specifika regionala behoven. Genom JHNP har cirka 5,6 miljoner somaliska kvinnor och barn har fått tillgång till förlossningsvård samt primärbarnhälsovård samtidigt som programmet har utbildat cirka 800 barnmorskor. Under 2016 beslutades om ett nytt SRHR-stöd via FN till Zambezia-provinsen i Mocambique. Under första året utbildades bland annat 783 mentorer och cirka 24 500 flickor och unga kvinnor nåddes av programmet. Detta har bidragit till en femfaldig ökning i besök hos ungdomsmottagningarna och en halvering av flickor som inte gick i skolan. Globala program Stödet till globala program utgjorde 37 % av Sidas totala hälsostöd 2016. Här återfinns stödet till Världshälsoorganisationen (WHO) som är FN:s fackorgan för hälsofrågor med uppdrag att leda och samordna internationellt hälsoarbete. Mandatet omfattar såväl normativt och tekniskt arbete. Sidas stöd till WHO är ett så kallat kärnstöd som går till hela WHO:s programbudget. Ett av 14

resultaten av Sveriges långvariga stöd och dialog med WHO har varit den reformprocess som WHO initierat, där fokus ligger på ökad effektivitet och ökad transparens. Ett fokusområde är Antimikrobiell resistans (AMR), där WHO har ökat sina insatser och aktiviteter. Man lyckades bland annat bidra till en FN resolution som togs under FN:s generalförsamling 2016 som kräver att alla medlemsländer i WHO uppför handlingsplaner för hur de ska komma till rätta med antibiotikaresistensproblemet. Sidas stöd till organisationen Ipas ger ökad tillgång till säkra aborter runt om i världen. Förutom utbildning av vårdpersonal i metoder för att utföra säker abort arbetar organisationen också med påverkans- och policyfrågor kopplat till abort, inklusive lagändringar som stärker kvinnors och flickors rättighet till abortvård. Under 2016 fick över 600 000 kvinnor i 17 länder tillgång till säker abort vid hälsoinrättningar som stöds av Ipas. Sida har sedan år 2013 tillsammans med andra aktörer (exempelvis Norad, Gates foundation) åtagit sig att inom ramen för en så kallad volymgaranti garantera att läkemedelsbolagen Bayer och Merck uppnår en försäljningsvolym på minst 40 miljoner p-stavar under en sexårsperiod. Detta gör det möjligt för de båda producenterna att öka och effektivisera sin produktion samt etablera sig på marknader med låg köpkraft, däribland flera låginkomstländer i Afrika söder om Sahara. I gengäld har företagen sänkt priset på p-stavarna från 18 USD per enhet till 8,5 USD per enhet vilket gör det möjligt att drastiskt öka tillgången till p-stavar i flertalet låginkomstländer. Sidas stöd till Unicef vatten, sanitet och hygien program (115MSEK) utgör cirka 2% av dess totala budget. Programmets mål är att säkerställa tillgång till rent vatten och tillräckliga sanitet faciliteter och god hygien. Under 2016 försåg man 7,138 skolor i 71 länder och 1,654 hälsokliniker i 44 länder med rent vatten och förbättrad sanitet och hygien faciliteter. Unicef vatten, sanitet och hygien program verkar även i 77 länder som befinner sig i konflikt och krissituationer. Stödet har gett möjligheter för 15.8 miljoner människor att kunna få tvätta sina händer samt förbättrat hygien och sanitetsfaciliteter och rent vatten i skolor eller temporära lärosäten för 2.7 miljoner barn. Regionalt samarbete Utöver nationella och globala samarbeten har Sida även ett omfattande regionalt samarbete kring SRHR i Afrika. Förutom finansiellt stöd innebär det regionala samarbetet dialogmöjligheter med centrala regionala aktörer som behövs för att driva SRHR-frågorna framåt. Flera samarbetsorganisationer arbetar med policy- och systemutveckling för att förbättra tillgång till integrerade SRHR-tjänster, inklusive tillgång till preventivmedel. Med stöd från Sverige har till exempel stora framsteg gjorts när det gäller sexualundervisning, där UNESCOs regionala program och en regional överenskommelse (East and Southern Africa Committment for Sexuality Education) varit centralt. Tjugoen länder har nu infört detta i sina läroplaner, vilket är en stor framgång och en målsättning som uppnåtts tidigare än beräknat. Under 2016 inleddes ett par nya regionala stöd som ska ge ökad tillgång till preventivmedel och säker abort, bland annat genom DKT International som arbetar med en social marketing ansats för att öka tillgång till preventivmedel och så kallade MVA [1] kit, Misoprostol och så kallade kompi-packs för medicinsk abort. De samarbetar även med kliniker för kapacitetsuppbyggnad och bedriver informationsarbete med fokus på ungdomar. Även om utvecklingen går långsamt finns det en övergripande positiv trend vad gäller ökad tillgång till allmän och integrerad hälso- och sjukvård i den afrikanska regionen. CHAI, Clinton Health Access Initativ, har under 2016 arbetat med tekniskt stöd till utvecklandet av system för [1] Manual and Vacuum Aspiration 15

allmänna sjukvårdsförsäkringar - en kritisk del av reformer i hälsossektorn. I Sydafrika har CHAI spelat en central rådgivande roll i utformandet av det nya försäkringssystem som skall göra grundläggande hälso- och sjukvård tillgänglig för hela befolkningen. Reformen syftar till att minska de ojämlikheter i tillgång till sjukvård som i dag råder. Forskningssamarbete Svenskt forskningsstöd bidrar till att bygga forskningskapacitet, till att utvecklingsrelevant forskning produceras och publiceras samt till att länkarna mellan forskning och innovation utvecklas och stärks. Under 2016 utvecklade det av Sverige finansierade WHO-programmet AHPSR (Alliance for Health Policy and Systems Research) en metod för hur forskare i låginkomstländer med inriktning på hälsosystem snabbare ska kunna bistå beslutsfattare med forskningsbaserade kunskapsöversikter. Genom ett annat WHO-program, TDR Special Programme for Research and Training in Tropical Diseases, har lokalt verksam sjukvårdpersonal sk. community healthcare workers utbildats i att diagnostisera och behandla malaria vilket har bidragit till stora effektivitetsvinster i tre av de länder som är hårdast drabbade av malaria: Burkina Faso, Nigeria och Uganda. 16

Bilaga 1. Metodologiska kommentarer Det svenska hälsobiståndet har tidigare redovisats i liknande rapporter, men till 2016 års rapport har urvalet och metodiken i statistikinhämtningen reviderats och förfinats. Det har resulterat i att uppgifterna rapporterna emellan inte är genomgående jämförbara. En skillnad från tidigare år är att vatten och sanitet inte inkluderas i statistiken för 2016, då detta redovisas separat. Alla siffror och jämförelser baseras på faktiska utbetalningar 2016. Tabell 1 och Figur 1. Sveriges hälsobistånd 2013-2016 Det totala svenska biståndet för 2016 om 33 078 miljoner kronor är beräknat på faktiska utbetalningar för 2016 avräknat skuldsedlar, tidigarelagda utbetalningar och asylkostnader. För Utrikesdepartementets siffror, se tabell 3. Statistiken för Sidas hälsobistånd kommer från Sidas insatsplaneringssystem PLANIt. Här ingår samtliga utgifter klassade som hälsa, inklusive hälsoinsatser hanterade av Sidas enhet för samarbete med civila samhället. Kategorierna är desamma som används i PLANIt. Tabell 2. Sveriges SRHR-bistånd 2013-2016 SRHR-stödet utgörs av det SRHR-bistånd som hanteras av Sida samt del av kärnstödet till multilaterala organisationer som utgår från Utrikesdepartementet/Regeringskansliet. En uppskattning av hur stor del av Sidas hälsobistånd som går till SRHR görs baserad på den metodologi och schablonvärden som the Netherlands Interdisciplinary Demographic Institute (NIDI) utarbetat, se tabell 6 med förklaringar för uträkningen av andel SRHR-stöd. För att uppskatta hur stor del av det multilaterala kärnstödet via Utrikesdepartementet som går till SRHR har fastställda schablonvärden av NIDI använts (se tabell nedan). Dessa siffror tas fram av NIDI i samråd med bilaterala och multilaterala organisationerna genom årliga frågeformulär till ODA-biståndsgivare. Procentandelen anger hur stor del av organisationens verksamhet som enligt organisationerna allokeras till SRHR. SRHR-bistånd som del av kärnstöd till respektive organisation (schablonvärden från NIDI) SRHR-schablonvärden Totalt kärnstöd 2016 Varav andel SRHR SRHR-schablonvärden Totalt kärnstöd 2016 Varav andel SRHR 2013 2014 2015 2016 MSEK MSEK MSEK avrundat GFATM 54% 54% 54% 54% 850,000 459,00 459 UNFPA 100% 100% 100% 100% 504,000 504,00 504 GAVI 0% 0% 0% 0% 300,000 0,00 0 Världsbanken 1% 1% 1,3% 1,3% 2 175,052 28,28 28 UNICEF 12% 12% 12% 12% 1 025,000 123,00 123 UNAIDS 100% 100% 100% 100% 250,000 250,00 250 EU KOM? 1% 1% 1% 2 059,366 20,59 21 EDF?? 1% 1% 937,097 9,37 9 WHO 7% 7% 7% 7% 25,965 1,82 2 IFFIm 0% 0% 0% 0% 17,949 0,00 0 UNDP 7% 7% 0% 0% 535,000 0,00 0 UNWOMEN 9% 90,000 8,10 8 Totalt 8 769,429 1 404 17

Tabell 3. Multilaterala hälsobistånd via utrikesdepartementets 2013-2016 Skillnader från tidigare år En skillnad jämfört med föregående års rapporter är att siffrorna för de multilaterala stöden baseras på faktiska utbetalningar av kärnstöd (kärnstöd från UD samt medlemsavgifter till WHO och Europeiska Kommissionen), inte som tidigare på budgetpropositionerna för berörda år (som i praktiken bara utgör förslag). En annan skillnad är att urvalet av organisationer som inkluderas i rapporten har förändrats. Tidigare år har samtliga utvecklingsbanker ingått med samma schablonvärden som för Världsbanken, men i årets rapport ingår endast Världsbanken, då en mycket liten del av övriga utvecklingsbankers verksamhet går till hälsosektorn. I årets rapport har i stället Europeiska utvecklingsfonden (EDF), IFFIm och UNDP lagts till. Uppskattad andel som går till hälsosektorn För de organisationer som omnämns i rapporten har schablonvärden använts för att beräkna hur stor andel av det svenska kärnstödet som gått till hälsoinsatser inom respektive organisation. Dessa schablonvärden baseras på uppgifter från respektive organisation om hur stor del av den icke-öronmärkta verksamheten som går till hälsosektorn. Av tabell 8 framgår vilka schablonvärden som använts. För GFATM, UNFPA, Gavi, UNAIDS och IFFIm uppskattas 100 % av verksamheten utgöra hälsoinriktade insatser. Detta innebär att hela Sveriges kärnstöd till dessa organisationer beräknas som hälsobistånd. Det totala bidraget till Världsbanken (2175 MSEK) för 2016 baseras på faktiska utbetalningar under året till Världsbanksorganisationerna International Development Association IDA (1 597 MSEK), IDA-Multilateral Debt Relief Initiative IDA-MDRI (167 MSEK) och International Bank for Reconstruction and Development IBRD (62 MSEK). Världsbanksgruppens hälsobistånd kan variera kraftigt från år till år. För att ge en mer rättvisande bild har en genomsnittlig andel (baserad på 2012-2015) av organisationens stöd till sektorn health and other social services (13,2 %) använts. Vatten och sanitet har inte inkluderats då detta inom Världsbanken till stor del utgörs av större infrastrukturprojekt. Övriga utvecklingsbanker, såsom Afrikanska och Asiatiska utvecklingsbanken, har inte inkluderats i denna rapport då endast en mycket liten del av dessas verksamhet tillägnas hälsosektorn. För Unicef har andelen av organisationens reguljära resurser år 2016 som gått till resultatområdena hälsa (23 %), näring (16 %) och hiv/aids (4 %) (totalt 43 %) tjänat som schablon för att beräkna hur stor andel av det svenska kärnstödet som tillägnas hälsorelaterade insatser. Tidigare år har även andelen av Unicefs stöd till vatten, sanitet och hygien (WASH) inkluderats i schablonen över hur mycket av organisationens verksamhet som går till hälsa. Nu redovisas Sveriges satsningar inom vatten och sanitet separat från hälsosatsningarna och därmed tas Unicefs WASH-stöd ej med i denna rapport. Sveriges hälsobistånd via EU går genom Europeiska utvecklingsfonden (EDF) och Europeiska Kommissionen (EU KOM). Till EDF uppgick Sveriges faktiska utbetalning år 2016 till cirka 937 miljoner kronor. Det svenska biståndet genom EU KOM 2016 uppgick till totalt 2,060 miljarder kronor. Eftersom EU:s stöd till hälsorelaterade insatser kan variera kraftigt från år till år talar man om åtaganden inom hälsoområdet och inte om faktiska utbetalningar. För både utvecklingsfonden och kommissionen uppgår åtagandet, formulerat som en procentandel, till 5,4 % för perioden 2014-2020. Denna siffra har, av praktiska skäl, använts som schablonvärde för att uppskatta Sveriges relativa bidrag till hälsa genom EU år 2016. 18

Gällande WHO uppgick regeringskansliets utbetalning 2016 till cirka 35 miljoner kronor, varav nästan 26 miljoner kronor klassificeras som bistånd. Av WHO:s verksamhet uppskattas 100 % bestå av hälsorelaterat arbete. Det svenska stödet till WHO beräknas därmed till fullo som hälsobistånd. För UNDP har den andel som beräknas vara inriktad på att stärka system för tjänster relaterade till hiv 2016 (1,05 %) använts för att uppskatta hur stor andel av det svenska kärnstödet som gått till hälsa. Sverige gav under 2016 även kärnstöd till UN Women som har hälsoinriktad verksamhet. Av det svenska stödet uppskattas 9 % ha använts till hälsorelaterat arbete. Multilaterala hälsobistånd via utrikesdepartementet 2013-2016 (exklusive vatten och sanitet) Totalt kärnstöd MSEK i MSEK Varav andel hälsa i MSEK avrundat i % GFATM 850,000 850,000 850 100% UN FPA 504,000 504,000 504 100% GAVI 300,000 300,000 300 100% Världsbanken 2 175,052 287,107 287 13,20% UN ICEF 1 025,000 430,500 431 42% UN AIDS 250,000 250,000 250 100% EU KO M 2 059,366 111,206 111 5,40% EDF 937,097 50,603 51 5,40% WH O 25,965 25,965 26 100% IFFIm 17,949 17,949 18 100% UN DP 535,000 5,594 6 1,05% UN Women 90,000 8,100 8 9,00% Totalt 8 769,429 2 841,024 32,40% Avrundat 2 841 2 841 Figur 2. Multilaterala hälsobistånd via utrikesdepartementets 2016 Uppgifter från tabell 3. Tabell 4. Sidas hälsobistånd 2016 Tabellen redovisar Sidas hälsobistånd uppdelat på land-, regional och global nivå. I tabellen listas de länder där Sida har störst utvecklingssamarbete inom hälsa. Figur 3. Sidas hälsobistånd 2016 Uppgifter från tabell 4. Tabell 5. Sidas hälsobistånd 2013-2016, per genomförande kanal/organisation Figur 4. Sidas hälsobistånd till multilaterala organisationer 2013-2016 Uppgifter från tabell 5. Tabell 6. Sidas SRHR-bistånd 2013-2016 Den metodologi och schablonvärden som används för beräkning av Sidas SRHR-bistånd baseras på schablonvärden fastställda av the Netherlands Interdisciplinary Demographic Institute (NIDI). 19

SRHR-insatser som i Sidas insatsplaneringsssystem ligger under annan huvudsektor än hälsa (t ex jämställdhet) återfinns således inte i statistiken. Sektorkod Beskrivning Andel SRHR 12110 Hälso- och sjukvårdspolitik 10 % 12181 Vårdutbildning 0 12191 Hälso- och sjukvård 0 12220 Grundl. hälso- och sjukvård 25% 12230 Grundl. infra. för sjukvård 75% 12240 Grundläggande nutrition 75% 12250 Bekämpn av smittosjukdomar 0 12261 Hälsoupplysning 25% 12281 Utbildn. sjukvårdspersonal 25% 13010 Befolkningspolitik o förv. 100% 13020 Reproduktiv hälsa 100% 13040 Sexuellt överf.sjukd.hiv/aids 100% 13081 Personalutbildning befolkning 100% 16010 Socialtjänst/socialvård 0 16063 Narkotikabekämpning 0 16064 Sociala konsekvenser HIV/AIDS 100% 20

21

22