Driftchefsmöte 2011 10.-12.8.2011
Aktuellt vid Trafikverket
Aktuellt vid Trafikverket Organisationsreformen 2010 -> 2011 Regeringsprogrammet Verkets strategiska projekt Personal Utmaningar inom banhållningen (vinter och säkerhet) 27.6.2011 3
(2010) Generaldirektör, Juhani Tervala Kommunikation Anna Jokela Stab Timo Hiltunen Internrevision Marja Liisa Peltomaa Trafiksystemsavdelningen Anne Herneoja Sjöavdelningen Raimo tapio Järnvägsavdelningen Ossi Niemimuukko Vägavdelningen Jukka Hirvelä Administrationsavdelningen Hannu Mäkikangas Trafik Trafikplaneringsenheten Lägesinformationsenheten Utveckling Strategienheten Forsknings och utvecklingsenheten Kollektivtrafik Kollektivtrafikenheten Enheten för sjöfartsstöd Trafikledning Sjötrafikenheten - Sjötrafikcentraler (Finska viken, Västra Finland och Saimen) Telematikenheten Vintersjöfartsenheten Farleder Farledstekniska enheten Regionala farledsenheten: - Finska vikens farledsenhet - Sydvästra Finlands farledsenhet - Västra Finlands farledsenhet - Insjöfinlands farledsenhet Trafikledning Enheten för trafikstyrning Järnvägstrafikcentralen Investeringar Enheten för byggherre tjänster El och signalenheten Projektplaneringsenheten Upphandlingsenheten Bannätet Underhållsenheten Bandataenheten Tekniska enheten Miljöenheten Väghållning Styrningenheten Drifts och underhållsenheten Väg och trafikdataenheten Väginvesteringar Upphandlingsenheten Projekteringsenheten Väginvesteringsenheten Väg och broteknik Vägteknikenheten Broprojekteringsenheten Brobyggnadsenheten Vägtrafikcentralen Ekonomi Personal Personaladministrationsenheten Kompetensutvecklingsenheten Enheten för förändringshantering Dataadministration/ ICT ICT infraenheten Dataadministrationsenheten Enheten för arkitektur och utveckling Administrativa tjänster 27.1.2010 4 Sjökartläggning Sjömätningsenheten Enheten för hydrografisk information Sjökarteenheten Helsingfors, Åbo, Tammerfors, Uleåborg, Villmanstrand Enheten för ämbetsverks och administrationstjänster Enheten för resetjänster Intressegruppsenheten Informations och arkivtjänster Dokumenthanterings enheten
Trafikverkets organisation Generaldirektör Kommunikation Stab ELY-samordnare Juridiska tjänster Internrevision Trafiksystem Investering Drift och underhåll Trafikledning Administration Trafikplanering Strategi Trafik- och trafikledsdata Styrning av investeringar Projektplanering Byggherreverksamhet Trafikledshållning Infrastrukturteknik Sjökartläggning Trafiktjänster Trafikstyrning Ekonomi Personal IT Administrativa tjänster 24.8.2011 www.trafikverket.fi
Trafikverkets organisation Generaldirektör Kommunikation Stab ELY-samordnare Juridiska tjänster Internrevision Trafiksystem Investering Drift och underhåll Trafikledning Administration Trafikplanering Resor och transporter Trafiktjänster och trafiknät Sjöfartsstöd Strategi Verksamhetsstyrning Verksamhetsutveckling Trafik- och trafikledsdata Trafikledsdata Lägesinformation Styrning av investeringar Upphandlingsstyrning Marknader och ekonomi Projektplanering Planering Styrning av planering Byggherreverksamhet Nya projekt Förbättringsprojekt Ingenjörsbyggande Tekniska system Trafikledshållning Planering av trafikledshållning Styrning och utveckling av trafikledshållning Drift och underhåll Farledsenheter - Villmanstrand - Helsingfors - Åbo - Vasa Infrastrukturteknik Konstruktioner Konstbyggnader Styrnings- och säkerhetsanordningar Miljö och säkerhet Sjökartläggning Sjökort Sjömätning Hydrografisk information Trafiktjänster Utveckling av trafikstyrning Verksamhetsstyrning och nätanvändning Vintersjöfart Telematik Trafikstyrning Styrning av vägtrafik Vägtrafikcentraler - Helsingfors - Åbo - Tammerfors - Uleåborg - (Villmanstrand) Styrning av järnvägstrafik Bantrafikcentralen - Helsingfors Sjötrafikledning Sjötrafikcentraler - Finska viken - Västra Finland - Saimen Ekonomi Basservice inom ekonomiadministration Redovisningssystem Personal Personaladministration Kompetensutveckling Hantering av förändringar IT Data- och informationsteknologi, ICT-enheten Dataadministration Arkitektur och utveckling Dokumenthantering Bibliotek Administrativa tjänster Ämbetsverkstjänster Rese- och sekreterartjänster Stödtjänster
Regeringsprogram / finansiering Statens skuldförhållande sänks. Statens utgifter och inkomster anpassas på årsnivå med 2,5 md euro, netto, fram till 2015. Spårtrafiken + 35 mn euro/år Sjöfartsstöd 20 mn euro Trafikledsprojekt 2014 och 2015 20 mn euro Kostnadsnedskärningar i hela statsförvaltningen och ändrade verksamhetssätt i centralförvaltningen 60 mn euro Effektivisering av regionförvaltningen -10 mn euro Fordonsskatt, fokus på beskattning av användning + 70 mn euro 8/24/2011 7 www.liikennevirasto.fi
Regeringsprogram / trafikpolitiska linjedragningar En smidig och säker rörlighet säkerställs enligt näringslivets och invånarnas behov. Arbetsresorna, kollektivtrafikens funktion och trafiksäkerheten förbättras. Finland behöver ett program för trafikinvesteringar som stärker näringslivets konkurrenskraft. Genom en trafikpolitisk redogörelse utstakas de strategiska mål som sträcker sig över valperioden och projekten på medellång sikt. Dessutom reserveras finansiering för dessa. Den nuvarande nivån på anslagen för bastrafikledshållningen säkerställs med fokus på basbanhållningen. Ett investeringsprogram för små projekt som främjar trafiksäkerheten startas. De trafikprojekt som var anhängiggjorda i början av valperioden slutförs. Ett planeringsbeslut fattas om Centrumslingan (Pisararata), och planeringen av reformen av styrsystemet för järnvägstrafiken på Helsingfors bangård inleds. Beredningen av en förnyelse av isbrytarbeståndet inleds. 8/24/2011 8 www.liikennevirasto.fi
Trafikverkets strategiska projekt 2011 Reform av verksamhetssystemet Riktlinjer för planeringen Riktlinjer för upphandlingen Rese- och transportkedjornas servicenivåer Projektmotiveringar Hantering av trafikledernas strukturella skick Principer för reformen av trafikstyrningssystemen Integration av förvaltningen 19.1.2011
Personal Regionkontor med full service 2017 En attraktiv arbetsplats för 130 personer från olika sektorer i Villmanstrand All övergång via pensionering eller annat frånträde Personalplan 2011 2015 Målet är en minskning på 50 årsverken (650 600) Trafikstyrningens och sjökartläggningens framtid? 8/24/2011
Linjedragningar
Fungerande trafikförbindelser ett välmående Finland Trafiken har en central betydelse för Finlands ekonomi och de dagliga samhällsfunktionerna. Det primära är att den dagliga trafiken fungerar. En fungerande trafik säkerställer regionernas tillgänglighet och livskraft. Med den nuvarande finansieringen för underhållet säkerställer man att de livligt trafikerade lederna fungerar trafikmässigt genom att prioritera åtgärderna och överföra underhållsfinansiering från nätet av lägre klass till huvudlederna. Skicket på nätet av lägre klass försämras.
Drift och underhåll - prioritering För att bevara de livligt trafikerade ledernas kondition och reparera kritiska objekt överförs 50 mn euro per år från nätet av lägre klass till huvudlederna. Om finansieringen av underhållet inte kan bindas till index överförs ytterligare 150 mn euro från nätet av lägre klass till huvudlederna under regeringsperioden. För underhållet av landsvägar och järnvägar med gles trafik försöker man hitta andra modeller, bl.a. genom att överföra ansvaret till kommunerna och övriga aktörer. Den dagliga trafiken i det existerande nätet säkerställs. Kundkonsekvenserna prioriteras åtminstone på kort sikt (1 2 regeringsperioder) i högre grad än bevarandet av trafikledstillgångarna. Kritiska ersättningsinvesteringar genomförs för att säkerställa säkerheten och trafiken.
Konsekvenser av linjedragningarna för drift och underhåll Genom att flytta finansieringens tyngdpunkt säkerställer man i första hand att de livligt trafikerade vägarnas beläggning är i gott skick, att tjälskador i bannätet repareras samt att de mest kritiska ersättningsinvesteringarna i väg- och bannätet och underhållet av de tekniska systemen genomförs. De mest kritiska väg- och järnvägsbroarna repareras. Den nuvarande servicenivån för handelssjöfartens farleder säkerställs och de mest kritiska slussarna i Saima kanal repareras. Särskilda trafikbehov, såsom transporter av energiträ och terminaler, kan endast genomföras med särskild finansiering. Att bevara det nuvarande skicket i hela trafiknätet och reparera de kritiska objekten skulle kräva en nivåhöjning på mer än 100 mn euro per år i finansieringen.
Finansiering av drift och underhåll Åtgärder som möjliggör en tillräcklig finansiering mer medel till bastrafikledshållning, färre investeringsprojekt införlivande av kostnadsindex med budgetramen 10-åriga program och långsiktig finansiering I fråga om finansieringens tillräcklighet bör man även beakta de finansieringsbehov som trafikstyrningen, vintersjöfarten och skärgårdstrafiken har. Om finansieringen ökar ska den i första hand allokeras till banunderhåll och ersättningsinvesteringar huvudvägarnas beläggningar Vägnätet av lägre klass och regionala små investeringar inom alla trafikformer Om finansieringen minskar ytterligare ska den i första hand allokeras till ersättningsinvesteringar och det lägre trafikledsnätet
Drift och underhåll av trafikleder
Drift och underhåll som en del av trafikledshållningen Investeringar Drift och underhåll Trafikledning Kollektivtrafik och sjöfartsstöd Ägarens funktioner Förvaltningens funktioner Ny och expansionsinvesteringar Ersättningsinvesteringar Rivning Underhåll Service Drift Sjökartläggning Trafikledning Vintersjöfart Kollektivtrafik och sjöfartsstöd Skärgårdstrafik (färjor, förbindelsefartyg) Trafikplanering Skötsel av produktionsfastigheter Förvaltning FoU 19.1.2011
Drift och underhåll - innehåll Underhåll Service Drift Sjökartläggning Reparation av konstruktioner, anläggningar eller system samt återställande av deras skick och funktioner Daglig översyn för att hålla trafikleder, anläggningar eller konstruktioner funktionsdugliga Nödvändiga driftskostnader för att hålla trafiklederna funktionsdugliga (t.ex. energi) Sjökortstjänster och sjömätning 19.1.2011
Drift och underhållet omfattar hela trafikledsnätet Landsvägar Järnvägar Farleder 78 130 km Riksvägar 8 570 km Stamvägar 4 760 km Regionvägar 13 530 km Förbindelsevägar 51 276 km + Gång- och cykelvägar ca 5 600 km 5 919 km Stamnätet 2 960 km Övrigt bannät 2 959 km (elektrifierat 3 067 km 16 200 km Kustleder Insjöleder 8 200 km 8 000 km (farleder för handelssjöfart 4 000 km) Slusskanaler 41 st. 19.1.2011
Drift och underhåll omfattar hela trafiken Vägar Järnvägar Farleder Trafikvolym på trafiklederna 53 000 mn bil-km Persontrafik 73 000 mn person-km Godstrafik 27 600 mn ton-km 418 mn ton 53 mn tåg-km 4 000 mn person-km 10 800 mn ton-km 42 mn ton 30 100 anlöpande fartyg 16,6 mn passagerare 103 mn ton (uppgifterna om vägtrafiken inkluderar gatutrafiken) 19.1.2011
Utgifter för drift och underhåll 2011 [mn euro] Väghållning Banhållning Farledshållning Underhåll 236 50 7 Service 178 115 13 Drift 20 28 6 Underhåll totalt 433 192 26 Underhåll av hela trafikledsnätet totalt 650 mn euro Dessutom utgifter som kan jämföras med drift och underhåll: * ) - Färjetrafik 42 - Ersättningsinvesteringar 0 119 2 - Isbrytning 45 - Sjömätning 8 * ) Inverkan på den dagliga trafiken och skicket 19.1.2011
Centrala drift- och underhållsuppgifter Vägar vinterunderhåll ombeläggning reparation av vägkonstruktioner broreparationer underhåll av grusvägar underhåll av trafikmiljön grönarbeten rengöring utrustning och anläggningar Järnvägar vinterunderhåll underhåll av överbyggnaden sliprar räls växlar ballast underhåll av underbyggnaden drift och reparation av system Farleder daglig service av säkerhetsanordningarna reparation och utbyte av säkerhetsanordningar service och drift av kanaler och rörliga broar underhåll av farledskonstruktioner underhållsmuddring underhåll av systemen 19.1.2011
Utmaningar inom drift och underhåll Vägar Vinterunderhåll av vägar av lägre klass och deras skick Ökat behov av underhåll (bl.a. allt äldre konstruktioner) Ökande trafik Servicenivån beror främst på underhållsåtgärderna Kvalitetsproduktion/ konkurrensutsättning Järnvägar Hastigheterna inom persontrafiken ökar Axelvikterna inom godstrafiken stiger Snabb trafik till Ryssland Kraven på punktlighet ökar Allt äldre konstruktioner och utrustning Strängare miljökrav Farleder Allt äldre konstruktioner och utrustning Mer konkurrens Strängare miljökrav Vintertrafiken i Saima kanal 19.1.2011
Särskilda drag inom drift och underhåll Landsvägar Skicket och servicenivån berör medborgarna dagligen (ett fortlöpande samtalsämne) En hel del vägar med lite trafik som kräver en grundläggande servicenivå -> optimering Allt äldre vägar och broar ökar underhållsbehovet Nätets omfattning Järnvägar Exakta kriterier för banornas skick (inverkar på trafiktillståndet) Enkelspår Underhållet genomförs på trafikens villkor Problemen återspeglas i det övriga bannätet Kräver specialkompetens Farleder Underhållet sker ofta under exceptionella förhållanden Omedelbar inverkan på trafiken Kräver mångsidig kompetens Många individuella lösningar på utrustning och konstruktioner Få entreprenörer 19.1.2011
Upphandling inom drift och underhåll Vägar Underhåll i form av regionala entreprenader (82 st.), kvalitetsansvar, 5 7 år Beläggningar och broreparationer som totala entreprenader, beställarens plan 19.1.2011 Järnvägar Underhåll i form av basunderhållsavtal (7 +1 st.), 5 +2-åriga, Separata arbeten som totalentreprenader Ersättningsinvesteringar som stora totalentreprenader Farleder Underhåll och kanaldrift som regionala entreprenader (16 + 8 st.), 3 5- åriga Öppnas helt för konkurrens 2013 Strukturella reparationer och underhållsmuddring som totalentreprenader
Banhållningens underhålls- och förvaltningsområden 19.1.2011 14.12.2010 Matti Levomäki Underhållsområden Region 1: Nyland Region 2: Sydvästkusten Region 3: (Riihimäki) Seinäjoki Region 4: Raumo (Pieksämäki) Region 5: Haapamäen tähti Region 6: Savolaxbanan Region 7: Karelenbanan Region 8: Övre Savolax Region 9: Österbottenbanan Region 10: Mellersta Finland Region 11: Kajana (Uleåborg) Region 12: (Uleåborg) Lappland Förvaltningsområden Södra Finland Västra Finland Östra Finland Norra Finland Torneå 12 Kolari Rovaniemi Laurila 12 Uleåborg Ämmänsaari Brahestad 9 11 11 11 Vartius Kontiomäki Karleby 9 Ylivieska 10 11 Haapajärvi 10 Iisalmi Porokylä Vasa 9 8 7 5 10 Siilinjärvi 8 Seinäjoki Ilomants Joensuu 8 Kaskö 5 5 8 Äänekoski 7 3 Jyväskylä Pieksä mäki Haapamäki 5 4 Niirala 8 Nyslott 5 3 4 6 7 Björneborg Orivesi Parikkala 4 Tammerfors Raumo Toijala Lahtis 6 Luumäki Nystad 3 2 1 6 7 Kouvola Vainikkala 2 Riihimäki Hyvinge 6 6 Fredrikshamn Åbo 2 2 Kervo Kotka 1 Sköldvik Lovisa Karis 2 Nordsjö Helsingfors 2 Hangö Kyrkslätt Västra Finland Södra Finland 12 Kelloselkä Norra Finland Östra Finland
Bannätets underhållsaktörer (31.12.2010) VR Track Oy Destia Rail Oy Kolari Rovaniemi Kemijärvi Tornio Kemi Raahe Oulu Pesiökylä Vartius Kokkola Ylivieska Kajaani Kontiomäki Pietarsaari Iisalmi Vaasa Kaskinen Seinäjoki Jyväskylä Kuopio Pieksämäki Joensuu Parkano Niirala Pori Rauma Uusikaupunki Naantali Turku Hanko Tampere Toijala Lahti Mikkeli Imatra Riihimäki Kouvola Hyvinkää Kerava Hamina Kotka Loviisa Sköldvik Vuosaari Karjaa Helsinki Vainikkala Parikkala 19.1.2011 0 Vesa Kärkkäinen 27
Landsvägsunderhållets entreprenadområden och entreprenörer Ivalo Kittilä Sodankyl ä Urakoitsija Koillistie Määttä Oy 3 kpl Pello YIT Rakennus Oy 14 kpl NCC Roads Oy 6 kpl Kemij ä rvi Rovaniemi Destia Oy Infrahoito 55 kpl Posio Kuusamo Ranua Kemi Pudasj ä rvi Taivalkoski Ii Savon Kuljetus Oy 2 kpl Suomussalmi Uleåborg Pahkakangas Oy TSE-Tienvieri Oy 1 kpl Puolanka 1 kpl Brahestad Ylivieska Pulkkila Kajana Kuhmo Karleby yhteensä kpl 828282 Urakoita E ntreprenader totalt st. Pyh ä jä rvi Jakobstad Kiuruvesi Iisalmi Nurmes Vetil Vasa Pihtipudas Lappo Kristine stad Karstula Sein ä joki Alavo Nilsi ä Pielavesi Joensuu Ilomants Suonenjoki Kuopio Viinij ä rvi Ää nekoski Kauhajoki Keuru Jyv ä skyl ä Meri karvia Kan Parkano kaan p ää Virdois Kides Pieks ä mä ki Ny slott J ä ms ä Orivesi Juva S:t Michel Kangasala Harja Vammala Tammerfors valta Björneborg Vittis T a vastehus P öyty ä Reso Hyving e Somero Villman strand Mä nt Mörsko m s älä Nummi Vanda Pemar Kouvola Lahtis Forssa Lundo Imatra P ä ijä nne Kotka Borgå Esbo Ekenäs 19.1.2011
Farledsunderhållets avtalsområden 19.1.2011
Trafikledernas reparationsskuld
Maintenance Backlog The maintenance backlog consists of the total repair costs of the assets which are in poor condition The need for repair is based on the condition targets, which are determined separately for different functional classes of assets Roads Railways Waterways 1000 million euros 1000 million euros 40 million euros 2011
Reparationsskuld 2010 Reparationsskuld totalt 2 165 mn euro Typ av trafikledstillgångarvägnätet Bannätet Farlederna Totalt ledavsnitt 737 788 14 1539 konstbyggnader 231 73 2 306 anläggningar 0 255 17 271 utrustning 46 1 3 49 Totalt 1014 1115 36 2165 Reparationsskuld totalt 2 165 mn euro Typ av trafikledstillgångarvägnätet Bannätet Farlederna Totalt ledavsnitt 34 % 36 % 1 % 71 % konstbyggnader 11 % 3 % 0 % 14 % anläggningar 0 % 12 % 1 % 13 % utrustning 2 % 0 % 0 % 2 % Totalt 47 % 52 % 2 % 100 % 32
Reparationsskuldens uppskattade belopp, landsvägar Tillgångstyp Tillgångsgrupp Reparationsskuld Totalt Totalt per trafikledstyp vägavsnitt konstbyggnader anläggningar utrustning brister i ytans skick 411 konstruktionens skick 222 brister i sidolutningen 72 dränering 32 737 broar 215 rörbroar 16 plattformar 0 231 övervakningsutrustning 0 telematiksystem 0 0 trafikmärken 17 informationsmärken 19 räcken 9 regn och vindskydd 1 46 1014 19.1.2011
Reparationsskuldens uppskattade belopp, järnvägar Tillgångstyp Tillgångsgrupp Reparationsskuld Totalt Totalt per trafikledstyp sliperläggning 207 banavsnitt rälsläggning 226 ballast, makadam 355 788 broar 18 konstbyggnader trummor 3 tunnlar 52 73 ställverk 207 växlar 27 plankorsningsanläggningar 11 anläggningar ATC utrustning 0 fjärrstyrningssystem 0 fjärrdrift av elektriska banor, ban km 5 kontaktledning 0 övervakningssystem för materiel, st. 5 255 utrustning plattformar för passagerartrafik 1 1 1115 19.1.2011
Reparationsskuldens uppskattade belopp, farleder Tillgångstyp Tillgångsgrupp Reparationsskuld Totalt Totalt per trafikledstyp farledsavsnitt farleder 14 14 rörliga broar 0 konstbyggnader kanaler 2 kajer 0 2 anläggningar säkerhetsanordningar 17 17 utrustning flottnings och fartygsledare 3 3 36 19.1.2011
Kalkylmodell för reparationsskulden Trafikledstillgångarnas -Typ -Mängd - Trafikledsklass (dimensionering, kvalitet) Trafikledstillgångar grupp Trafikledstillgångarnas skick Status Beskrivning av skicket Mål Reparationsbehov (ej monetärt) Trafikledstillgångar som omfattas av reparationsbehovet Monetär reparationsskuld Åtgärd - kostnader 2.2011 36
Reparationsskuld, landsvägar 1014 mn euro Vägar vägavsnitt gång- och cykelleder konstbyggnader anläggningar utrustning Konstruktion Tillgångsgrupp Mängd Totalt Trafikled Tillgångstyp Enhet Reparationsbehov mn euro Reparationsskuld mn euro brister i ytans skick km 6882 411 belagda vägarkonstruktionens skick 54545 km 1450 222 grusvägar brister i sidolutningen 27427 km 4164 72 dränering 5460 87432 km 1647 32 737 broar 3209354 st. 198281 215 rörbroar 2867 st. 156 16 plattformar 200 14322 st. 0 0 231 övervakningsutrustning 1380 st. 0 0 telematiksystem 42 1422 st. 0 0 0 trafikmärken 500000 st. 84993 17 informationsmärken 80000 st. 13599 19 räcken 2030 km 1304 9 regn- och vindskydd 7095 589125 st. 378 1 46 Totalt mn euro 2.2011 37
Sjökartläggning
SJÖKORT EN DEL AV SJÖFARTENS TRAFIKSYSTEM Bild av ett fartygs ECDIS-system (elektroniskt sjökort). Sjökortet visar farledernas navigeringslinjer, farledsområden och säkerhetsanordningar, dvs. farledsinfrastrukturen. 19.1.2011
SJÖKARTLÄGGNINGENS HUVUDUPPGIFTER UTGIVNING AV SJÖKORT Sjökartläggningens viktigaste uppgift är att upprätthålla och utveckla Finlands sjökort och sjökortstjänsterna i samband med dessa. Finlands sjökort omfattar - Sjökort för internationell trafik - 9 allmänna sjökort - 15 allmänna ENC - 42 kustkort - 153 kust-enc - 10 hamnkort - 47 hamn-enc - 4 sjökortsserier över insjöområden - Sjökort för inrikes trafik - 11 sjökort över insjöområden - 7 sjökortsserier över havsområden - 6 sjökortsserier över insjöområden - Övriga sjökort - 2 sjökort för båtfarare 19.1.2011
SJÖKARTLÄGGNINGENS HUVUDUPPGIFTER SJÖMÄTNING Sjökartläggningens andra huvuduppgift är att producera sjömätningsdata som möjliggör en säker navigering och som tjänar farledshållningen, försvaret, miljöskyddet och fyller andra samhälleliga behov. Sjökartläggningen ansvarar för kartläggningen av bottentopografin i Finlands havsområden och de största insjöarna (14000 km²) (totalt 98400 km² ). Det här är 23 % av Finlands hela territorium och motsvarar en tredjedel av landområdenas yta. Sjömätningstatus materialets omfattning 2008. 19.1.2011