Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda

RAPPORT 2018:9 Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda RU 12

Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda RU 12

Titel: Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda Rapportnummer: 2018:9 Utgivare:, februari, 2018 Upplaga: 50 ex Tryck: internt ISBN tryck: 978-91-7563-540-8 ISBN pdf: 978-91-7563-541-5 Diarienummer: 3.4.1 7400/2017 Rapporten kan beställas från. Webbplats: www.boverket.se/publikationer E-post: publikationsservice@boverket.se Telefon: 0455-35 30 00 Postadress:, Box 534, 371 23 Karlskrona Rapporten finns i pdf-format på s webbplats. Den kan också tas fram i alternativt format på begäran.

Förord fick i regleringsbrevet avseende år 2018 i uppdrag av regeringen att beräkna kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda. Enligt direktivet 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda ska medlemsstaterna fastställa nationella minimikrav med avsikt att uppnå kostnadsoptimala nivåer. Gällande minimikrav på byggnaders energiprestanda ska därför minst vart femte år jämföras med beräknade kostnadsoptimala nivåer. Beräkningarna ska följa den ram som ges i direktivet. I denna rapport redovisas resultatet av beräkningarna, de indata och antaganden som har använts samt en jämförelse mot gällande minimikrav. Enligt regeringens uppdrag ska även göra en jämförelse med de krav på energiprestanda som planeras träda i kraft 2021. Denna jämförelse kommer att redovisas i en särskild rapport. Beräkningarna har genomförts av konsult på uppdrag av. Carl- Magnus Oredsson har varit ansvarig enhetschef och Linda Lagnerö har varit projektledare. Rapporten har stämts av med intern referensgrupp. Karlskrona februari 2018 Anders Sjelvgren generaldirektör

Innehåll Sammanfattning... 6 Jämförelse med gällande minimikrav... 6 Ändring i befintliga byggnader... 8 1 Inledning... 9 Uppdraget... 9 Arbetsmetod... 9 Läsanvisning... 11 2 Allmänna utgångspunkter... 12 Metodval beroende på funktionskrav eller detaljkrav... 12 Regler om byggande... 13 Gällande minimikrav... 14 Krav vid ändring av byggnader... 15 3 Tekniska utgångspunkter... 17 Val av referensbyggnader... 17 Val av uppvärmningssätt... 17 4 Ekonomiska utgångspunkter... 20 Två olika kalkyler... 20 Tidsperspektiv... 21 Värdering av CO 2 -utsläpp... 21 5 Typbyggnader och åtgärder nya byggnader... 28 Beräkning av U-värden... 28 Överväganden i modellarbetet... 28 Beräkning av el från solceller... 29 Urval av byggnader och fall... 29 Beskrivning av typbyggnader och åtgärder... 30 6 Resultat nya byggnader... 35 Övergripande jämförelse gällande minimikrav... 35 Jämförelse med gällande minimikrav per typbyggnad... 37 7 Typbyggnader och åtgärder - befintliga byggnader... 46 Beskrivning av typbyggnader och åtgärder... 46 8 Resultat - befintliga byggnader... 50 Ändring i småhus... 50 Ändring i flerbostadshus och kontor... 50 Bilaga 1 Scenarier för el- och fjärrvärmepriser... 52 Den historiska utvecklingen av energipriser... 52 Scenario för elpriser... 53 Elpriser och avgifter... 54 Nätpriser... 56 Skatter... 58 Elprisöversikt... 58 Scenario för fjärrvärmepriser... 58 Prisdrivare... 59 Prisutveckling... 60 Lokala prisvariationer... 62 Skatter och andra kostnader... 62 Bilaga 2: Känslighetsanalys för energipriser... 64

Bilaga 3: Energibehov och merkostnader gällande minimikrav 70 Bilaga 4: Åtgärdsförslag befintliga byggnader... 72 Studerade åtgärder, Småhus 1970-tal... 72 Studerade åtgärder, småhus 1950-tal fjärrvärme... 73 Studerade åtgärder flerbostadshus 1970-tal... 73 Studerade åtgärder flerbostadshus 1950-tal... 74 Studerade åtgärder Kontor 1960-tal... 76 Studerade åtgärder Kontor 1990-tal... 77

Sammanfattning EU-kommissionen anger i sina riktlinjer förutsättningarna för beräkningarna av kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda. Åtgärder och lönsamhet ska beräknas på ett angivet sätt i syfte att uppnå jämförbarhet mellan medlemsländerna. En finansiell och en makroekonomisk kalkyl ska genomföras med specificerade räntenivåer, krav på känslighetsanalyser med mera. Den metod som använts för kostnadsberäkningarna är en investeringskalkyl. Alla kostnader för de prövade åtgärderna och energi har diskonterats till ett nuvärde och en livscykelkostnad har erhållits. För nya byggnader har tre referensbyggnader definierats som representerar byggnader som är vanligt förekommande vad gäller storlek och tekniskt utförande; ett småhus, ett flerbostadshus och ett kontor. Byggnaderna är representativa för respektive byggnadskategori och uppfyller gällande krav på energihushållning enligt s byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd (BBR). För befintliga byggnader har två referensbyggnader definierats för respektive byggnadskategori (småhus, flerbostadshus och kontor som representerar kategorin lokaler). Referensbyggnaderna representerar byggnader som är vanligt förekommande avseende storlek och tekniskt utförande. Energieffektiviserande åtgärder med lönsamhet har sedan applicerats på referensbyggnaderna för att bedöma om energikraven i gällande byggregler ligger på en kostnadsoptimal nivå. De finansiella och de makroekonomiska modellerna ger samma resultat vad gäller kostnadsoptimal nivå på energiprestanda utom för flerbostadshus med fjärrvärme. Kostnadsoptimal nivå på energiprestanda i den makroekonomiska beräkningen blir där något lägre beroende på att den högpresterande väggisoleringen blir lönsam i denna kalkyl. Jämförelse med gällande minimikrav Med utgångspunkt i de byggkostnader, energipriser, prognoser för energiprisutveckling och kalkylränta som har antagits och givits av energiprestandadirektivet 1 har de genomförda beräkningarna visat att gällande minimikrav skulle kunna skärpas något för att nå den kostnadsoptimala nivån för nya byggnader. Det finns lönsamma energiåtgärder som medför en bättre energiprestanda än gällande byggregler. U m blir styrande för byggnadens utformning Flera av de studerade byggnaderna uppfyller relativt enkelt kravet på energiprestanda (primärenergitalet EP pet ) och i praktiken blir kravet på klimatskärmens genomsnittliga värmegenomgångskoefficient U m styrande för byggnadens utformning. Kravet på U m 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda.

innebär alltså en viss begränsning i skillnaden i klimatskärm mellan byggnader med olika installationssystem för uppvärmning. En positiv aspekt av detta är att de delar av byggnaden som har en potentiellt lång livslängd såsom klimatskärmen, kanske uppemot 100 år, kommer att hålla en viss miniminivå oavsett de ändringar av installationer som kommer att ske under denna tid. Ett intervall av kostnadsoptimala nivåer Beräkningarna för att hitta kostnadsoptimala nivåer har gjorts för valda referensbyggnader med olika uppvärmningssystem. Tabell 1 visar resultaten av beräkningarna som ett intervall med gällande minimikrav inom parantes. Tabell 1: Resultat av kostnadsoptimeringar gällande minimikrav Kostnadsoptimal nivå primärenergital EP pet kwh/m 2 A temp år (gällande minimikrav) Småhus 74-88 (90) Flerbostadshus 50-80 (85) Lokaler 53-70 (80) Gällande minimikrav ligger inom 15-procentsgränsen I kommissionens delegerade förordning 2 framgår att minimikraven för byggnaders energiprestanda inte bör vara mer än 15 procent mildare än den beräknade kostnadsoptimala nivån. Med hänsyn tagen till den byggnad inom respektive kategori som har sämst kostnadsoptimal energiprestanda (högst EP pet ) ligger dagens krav inom 15 procent för småhus och flerbostadshus. Kravnivån för lokalbyggnader ligger dock på gränsen till att behöva justeras. Observera dock att flera sorters lokaler ingår i samma kategori som kontorsbyggnader, t ex skolbyggnader, handelsbyggnader och vårdlokaler. I och med att denna typ av byggnader kan få ett tillägg för ett nödvändigt förhöjt hygienluftsflöde skulle dock de flesta lokaler klara ett hårdare krav på primärenergitalet EP pet. Undantaget är dock skolbyggnader. Om EP pet för lokalbyggnader sänks skulle därför påslaget för hygienluftsflöde behöva höjas. Det bör även noteras att fler åtgärder ligger nära lönsamhet, samt att ökningen av total byggkostnad är marginell för att åstadkomma en stor förbättring i energiprestanda. För till exempel kontor med fjärrvärme är det möjligt att med en merinvestering på 0,6 procent förbättra primärenergitalet EP pet från 70 till 55 kwh/m 2 A temp år. 2 Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 244/2012 av den 16 januari 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda genom fastställande av en ram för jämförelsemetod för beräkning av kostnadsoptimala nivåer för minimikrav avseende energiprestanda för byggnader och byggnadselement.

Ändring i befintliga byggnader För ändring i befintliga byggnader har lönsamma åtgärder applicerats och byggnadernas energiprestanda efter renovering har jämförts med gällande minimikrav. Vid ändring av befintliga byggnader från olika tidsperioder är resultatet att småhus kan uppfylla byggreglernas minimikrav på energiprestanda (EP pet ) efter att de lönsamma åtgärderna har genomförts. Flerbostadshusen och kontoren klarar dock inte detta med de åtgärdsförslag som har studerats. Ytterligare besparingar kräver ofta åtgärder på klimatskärmen, vilket för de studerade byggnaderna inte har funnits lönsamt. För de byggnader som inte klarar kravet på energiprestanda har U-värden och SFP-värden efter ändring studerats för att jämföra med ändringsreglerna i BBR avsnitt 9. Dessa uppnås även för flerbostadshus och kontor. Utgående från de U-värden och SFP-värden som vanligtvis uppnås vid renovering i dagsläget kan det finnas anledning att se över dessa krav..

Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda 9 1 Inledning Uppdraget s uppdrag i regleringsbrevet avseende år 2018 utgår från kravet i artikel 5.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda. Där framgår att medlemsstaterna ska beräkna kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda som sedan ska jämföras med gällande minimikrav. Beräkningarna ska följa den metod som har fastställts i kommissionens delegerade förordning (244/2012) 3 till energiprestandadirektivet. 4 ska redovisa resultaten av beräkningarna liksom de indata och antaganden som har använts till Regeringskansliet senast den 28 februari 2018. En jämförelse med gällande minimikrav samt en jämförelse med de krav som planeras träda i kraft 2021 ska också redovisas. Jämförelsen med kraven 2021 framgår dock ej av denna rapport, utan redovisas separat. Arbetsmetod Beräkningarna har genomförts av konsult på uppdrag av. I första steget definierades förutsättningar för kalkylerna såsom prisscenarier, ägarskap (offentligt eller privat) och kalkylräntor. Prisscenarier för el togs fram i dialog med Energimyndigheten. Specificering har gjorts för åtta typbyggnader med olika uppvärmningssystem (fjärrvärme, bergvärme och frånluftsvärmepump). Typbyggnaderna har valts för att avspegla byggnadstyper som det byggs mycket av. Beräkningar har genomförts enligt följande: 1. Energimodellering som uppfyller minimikravet Typbyggnaderna modellerades för att uppfylla gällande krav på energiprestanda enligt BBR. Sedan lades ett urval av energieffektivise- 3 Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 244/2012 av den 16 januari 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda genom fastställande av en ram för jämförelsemetod för beräkning av kostnadsoptimala nivåer för minimikrav avseende energiprestanda för byggnader och byggnadselement. 4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda artikel 5.1-5.2.

10 Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda rande åtgärder till i modellerna. Mellan fyra och sex åtgärder har studerats beroende på byggnadstyp. 2. Energimodellering av åtgärder Resultatet av energiberäkningarna har sedan legat till grund för kostnadsberäkning för åtgärderna och kombinationer av dem. Den metod som använts för kostnadsberäkningarna är en investeringskalkyl. Alla kostnader för de prövade åtgärderna och energi har diskonterats till ett nuvärde och en livscykelkostnad har erhållits. 3. Ekonomisk analys av åtgärder Enligt kraven i artikel 5 i energiprestandadirektivet har både en finansiell och en makroekonomisk kalkyl genomförts. Det är skillnad i vilken kalkylränta som används för dessa två och i den makroekonomiska kalkylen ingår inte moms, men däremot den externa kostnaden för koldioxidutsläpp. 4. De åtgärder som har positivt nuvärde tillämpas för att beräkna kostnadsoptimal energiprestanda. Detta har gjorts för olika byggnadstyperna med olika uppvärmningssystem. På så sätt har ett intervall för kostnadsoptimala nivåer tagits fram. För ändring av byggnader har en annan metod tillämpats. Typbyggnader har valts ut från verkliga fall. Dessa representerar vanliga byggnadstyper som står inför renovering. Två byggnader har studerats per kategori (småhus, flerbostadshus och kontor). De åtgärder som enligt erfarenhet från en stor mängd energianalyser har lönsamhet har tillämpats. En jämförelse har sedan gjorts med gällande byggregler, dels för total energiprestanda och dels för nya U-värden och SFP-värden som erhålls efter ändring.

Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda 11 Läsanvisning I avsnitt 2-4 beskrivs allmänna, tekniska och ekonomiska utgångspunkter för beräkningarna. I avsnitt 5 beskrivs de typbyggnader som har valts för nya byggnader och resultatet av beräkningarna av kostnadsoptimala nivåer avseende energiprestanda för nya byggnader. I avsnitt 6 jämförs de kostnadsoptimala nivåerna med gällande minimikrav. I avsnitt 7-8 beskrivs de typbyggnader som har valts för befintliga byggnader och resultatet av jämförelser mot ändringsreglerna i s byggregler. I bilaga 1-4 redovisas energiprisprognoser, känslighetsanalys gällande energisprisutvecklingen, resultat av energiberäkningarna samt beskrivning av åtgärder vid ändring av befintliga byggnader.

12 Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda 2 Allmänna utgångspunkter Svenska byggregler ställer ett övergripande funktionskrav på byggnadens energiprestanda. Denna ska kunna verifieras i den färdiga byggnaden genom mätning, vilket rekommenderas i BBR, eller genom beräkning. Fördelen med att ställa funktionskrav är att det ger frihet åt byggherren att utforma byggnaden på valfritt sätt, så länge det övergripande funktionskravet är uppfyllt. I andra länder kan fler detaljkrav finnas och möjligheten att verifiera energiprestandan genom mätning i den färdiga byggnaden används inte. Metodval beroende på funktionskrav eller detaljkrav Det här uppdraget skulle kunna angripas med två olika metoder. Den ena skulle vara att projektera en byggnad som garanterat inte uppfyller energikraven i något avseende för att därefter pröva olika förbättringsåtgärder till dess att byggnaden ligger exakt på den kostnadsoptimala nivån. Detta kan vara ett naturligt sätt att arbeta när man har detaljkrav som ska uppfyllas. Med funktionskrav blir dock frihetsgraderna större. Det är möjligt att välja olika sorters isolering i olika tjocklek och placerad på olika sätt i byggnaden. Detta kan kombineras med olika fönster och dörrar, fönsterstorlekar, orientering av byggnaden, storlek på byggnaden, antal våningar, olika sorters värmepumpar med olika verknings- och täckningsgrad, ventilationsvärmeväxlare med flera. Då dessa kan kombineras på valfritt sätt så länge det övergripande funktionskravet uppfylls blir antalet möjliga kombinationer väldigt stort. Den metod som beskrivits ovan skulle därmed leda till ett nära nog oändligt beräkningsarbete för svensk del. Den andra metoden, som valts här, utgår från att gällande BBR-krav utgör referensnivån. För att hålla beräkningsarbetet på en rimlig nivå har detta inriktats på att bedöma om det finnas ytterligare förbättringar som kan ge ett lönsamt utfall. Om sådana lönsamma förbättringar kan påvisas ligger den kostnadsoptimala nivån lägre än gällande kravnivå i BBR. Om däremot åtgärden skulle visa sig vara olönsam uppfyller eller överstiger gällande kravnivå i BBR redan den kostnadsoptimala nivån. I värderingen av eventuella lönsamma åtgärder ska hänsyn tas till det intervall på 15 procent som ska användas vid utvärderingen av om den aktuella åtgärden ligger på den kostnadsoptimala nivån. Ligger lönsamheten

Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda 13 för åtgärden inom detta intervall ska den anses uppfylla den kostnadsoptimala nivån, enligt Kommissionens delegerade förordning nr 244/2012. Regler om byggande De svenska byggreglerna framgår av Plan- och bygglagen (2010:900, PBL), Plan- och byggförordningen (2011:338, PBF) och s byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd (BBR). Reglerna omfattar bland annat utformningskrav och tekniska egenskapskrav och anger samhällets kravnivå på byggnader vad gäller bostadsutformning, tillgänglighet och användbarhet, bärförmåga, brandskydd, hygien, hälsa, miljö, hushållning med vatten och avfall, bullerskydd, säkerhet vid användning och energihushållning. Energiprestandadirektivet är införlivat i PBL, PBF och BBR samt i lagen (2006:985) om energideklaration av byggnader utifrån nationella förutsättningar. Krav på energihushållning och värmeisolering i BBR BBR avsnitt 9 Energihushållning är tillämpningsföreskrifter och allmänna råd till 3 kap. 14 PBF samt till 8 kap. 7 PBL. Byggnader ska ha bra inomhusklimat och god inomhusmiljö. För att uppnå detta måste värme och ibland även komfortkyla tillföras. För att uppfylla kravet på energihushållning och värmeisolering i 8 kap. 4 första stycket 6 PBL ska enligt 3 kap. 14 PBF 1. en byggnad ha en mycket hög energiprestanda (näranollenergibyggnad) uttryckt som primärenergi beräknad med en primärenergifaktor per energibärare, 2. en byggnad ha särskilt goda egenskaper när det gäller hushållning med el, och 3. en byggnad vara utrustad med byggdel bestående av ett eller flera skikt som isolerar det inre av en byggnad från omvärlden så att endast en låg mängd värme kan passera igenom I BBR avsnitt 9 ställs krav på högsta tillåtna primärenergital (EP pet ), installerad eleffekt för uppvärmning och genomsnittlig värmegenomgångskoefficient. För byggnader som är mindre än 50 m 2 ställs krav på klimatskärmens täthet och genomsnittlig värmegenomgångskoefficient U m. Primärenergitalet för byggnaden uttrycks som kwh per m 2 A temp och år. I byggnadens energianvändning ingår den energi som levereras till byggnaden och används för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och fastighetsenergi. Omvandlingsförluster som beror på verkningsgraden för uppvärmningsanordningar i byggnaden m.m. ingår. Kraven avser energianvändningen vid normalt brukande och ett normalår. Den levererade

14 Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda energin omvandlas till primärenergi med hjälp av primärenergifaktorer för respektive energislag. Kraven på byggnadens energiprestanda varierar beroende på om det är en bostad eller en lokal. På grund av stora klimatskillnader mellan norr och söder tillämpas geografiska justeringsfaktorer för uppvärmningsenergin. Krav på byggnadens värmeisolering ställs som högst tillåten genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (U m ) för byggnadens klimatskärm, inklusive köldbryggor. Byggnaden ska även klara eleffektkravet. Tanken bakom att ställa krav på värmeisolering trots att det finns ett krav på byggnadens energiprestanda, är att säkerställa att byggnadens klimatskärm får en godtagbar kvalitet oavsett övriga tekniska installationer som sätts in för att uppfylla energikravet. Gällande minimikrav Energiprestanda och U m Gällande minimikrav för nya byggnader avseende energiprestanda och krav på genomsnittlig värmegenomgångskoefficient, U m, enligt BBR visas i tabell 2-3. Tabell 2: Krav på energiprestanda, EP pet gällande minimikrav Kategori Småhus 90 Flerbostadshus 85 Lokaler 80 Primärenergital EP pet, kwh/ m 2 Atemp, år Tabell 3: Krav på genomsnittlig värmegenomgångskoefficient, U m gällande krav Kategori U m (W/m 2 K) Småhus 0,4 Flerbostadshus 0,4 Lokaler 0,6 Primärenergifaktorer I s byggregler tas hänsyn till primärenergi genom att kraven på energiprestanda baseras på primärenergifaktorer för respektive energislag. Energikravet uttrycks som ett primärenergital, PE pet i kwh per m 2 A temp och år. Gällande primärenergifaktorer visas i tabell 4.

Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda 15 Tabell 4: Primärenergifaktorer per energibärare gällande krav Energibärare Primärenergifaktor (PE i) El (PE el) 1,6 Fjärrvärme (PE fjv) 1,0 Fjärrkyla (PE kyl) 1,0 Biobränsle (PE bio) 1,0 Olja (PE olja) 1,0 Gas (PE gas) 1,0 Geografiska justeringsfaktorer Det är stora skillnader i klimatförutsättningarna mellan södra och norra Sverige. I BBR finns därför geografiska justeringsfaktorer som sträcker sig från 0,8 i södra Sverige till 1,9 längst i norr. I denna studie har justeringsfaktor=1 tillämpats, vilket ungefärligt speglar tyngdpunkten i det område där det byggs mest nytt i Sverige. Krav vid ändring av byggnader När det gäller ändring av byggnader är utgångspunkten att det är samma krav som gäller vid ändring som vid uppförande av nya byggnader. Vid ändring ska dock kraven anpassas och avsteg får göras med hänsyn till ändringens omfattning, byggnadens förutsättningar, varsamhetskravet och förvanskningsförbudet. Kraven vid ändring kan därför ställas på den ändrade byggnadsdelen. Uppfyller en byggnad efter ändring av klimatskärmen inte de krav som ställs på nya byggnader, anges i reglerna U-värden som ska eftersträvas för tak, vägg, golv, fönster och ytterdörr. Om man gör en ändring i ett ventilationssystem eller ett ventilationsaggregat anges SFP 5 - värden respektive SFPv 6 -värden som man ska eftersträva att inte överskrida. Ändring av klimatskärmen Om byggnaden efter ändring inte uppfyller de angivna kraven på energiprestanda (se tabell 2), så ska vid ändring i klimatskärmen de U-värden som anges i tabell 5 eftersträvas. 5 Specifik fläkteffekt för ett ventilationssystem [kw/(m3/s)] 6 Specifik fläkteffekt för ett ventilationsaggregat [kw/(m3/s)]

16 Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda Tabell 5: Krav på U-värden vid ändring av klimatskärmen gällande krav U i (W/m 2,K) Utak 0,13 Uvägg 0,18 Ugolv 0,15 Ufönster 1,2 Uytterdörr 1,2 Ändring i ventilationssystemet Då ändringar i ventilationssystemet görs ska man eftersträva att ventilationssystemet inte överskrider angivna SFP-värden (Specifik fläkteleffekt för ett ventilationssystem). Om enbart aggregatet byts ut ska man eftersträva att angivna SFPv-värden (Specifik fläkteleffekt för ett aggregat) inte överskrids. Gällande SFP- och SFPv-värden visas i tabell 6. Tabell 6: Maximala värden på SFP respektive SFPv gällande krav. SFP [kw/(m 3 /s)] SFPv [kw/(m 3 /s)] Från- och tilluft med värmeåtervinning 2,0 2,0 Från- och tilluft utan värmeåtervinning 1,5 1,5 Frånluft med återvinning 1,0 1,0 Frånluft 0,6 0,6

Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda 17 3 Tekniska utgångspunkter Val av referensbyggnader Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 244/2010 bilaga I punkt 1.1 anger vilka byggnadskategorier medlemsstaterna ska ta fram referensbyggnader för vid beräkning av kostnadsoptimala nivåer. Dessa är: 1. Enfamiljshus, 2. Flerfamiljshus och 3. Kontorsbyggnader. I samma bilaga under punkt 1.2 anges att förutom kontorsbyggnader ska medlemsstaterna även ta fram referensbyggnader för andra byggnadskategorier som inte är för bostadsändamål och för vilka specifika krav på energiprestanda finns. BBR innehåller inte några sådana specifika krav för andra byggnadskategorier varför detta analysarbete begränsas till att omfatta enfamiljshus, flerbostadshus och kontorsbyggnader. Referensbyggnader för nyproduktion För varje byggnadskategori har ett referenshus för nybyggnadsfallet tagits fram. Dessa är hypotetiska byggnader men utformningen överensstämmer med byggnader som är vanliga i Sverige idag med hänsyn tagen till form, storlek och byggteknik. Typbyggnaderna för nybyggnation har modellerats i programmet IDA ICE 4.7.1. En grundmodell av byggnaderna som uppfyller gällande energikrav i BBR har byggts upp och sedan har energieffektiviserande åtgärder applicerats för att finna den kostnadsoptimala nivån på energiprestanda. Referensbyggnader för befintligt bestånd Befintliga byggnader har studerats med utgångspunkt i verkliga fall. I Sverige byggdes mycket under 1950-, 1960- och 1970-talen. Många av dessa byggnader står idag inför renovering. Därför har typbyggnader valts från denna del av byggnadsbeståndet. För kontor har även en byggnad från 90-talet tagits med eftersom kontor renoveras oftare. De befintliga typbyggnadernas kostnadsoptimala renoveringsnivå har beräknats utifrån att applicera de energieffektiviserande åtgärder som har identifierats i energikartläggning av kvalificerade experter på byggnadsenergi. Val av uppvärmningssätt De nybyggda byggnader som har studerats försörjs antingen med fjärrvärme, bergvärmepump eller frånluftsvärmepump, vilka är de vanligaste uppvärmningsmetoderna i nya byggnader i Sverige, se tabell 7.

18 Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda Tabell 7: Referensbyggnader nya byggnader Byggnadstyp Småhus (104 m 2 ) Småhus (104 m 2 ) Småhus (104 m 2 ) Flerbostadshus Flerbostadshus Kontor Kontor Uppvärmningssystem Fjärrvärme Bergvärmepump Frånluftsvärmepump Fjärrvärme Bergvärmepump Fjärrvärme Bergvärmepump I den befintliga bebyggelsen i Sverige används även direktverkande el som uppvärmningsmetod. Ungefär 85 procent av den uppvärmda arean i flerbostadshus och 80 procent i lokaler är dock anslutna till fjärrvärme 7, se tabell 8. Tabell 8: Befintliga byggnadstyper som har studerats. Byggnadstyp Uppvärmningssystem Byggår Småhus Fjärrvärme 1950-tal Småhus Direktverkande el 1970-tal Flerbostadshus Fjärrvärme 1950-tal Flerbostadshus Fjärrvärme 1970-tal Kontor Fjärrvärme 1960-tal Kontor Fjärrvärme 1990-tal Åtgärder för att finna den kostnadsoptimala nivån För att kunna avgöra hur kravnivån i BBR förhåller sig till en kostnadsoptimal nivå (enligt direktivet) måste nivån på energihushållning varieras och de ekonomiska konsekvenserna av förändringarna analyseras. Reglerna för nya byggnader och reglerna för ändring har belysts separat med undantag för de fall där åtgärder på befintliga byggnader (ändringsfallet) är så pass omfattande att byggnaden eller byggnadsdelen uppfyller kraven för nybyggnad. I de fall kraven för nybyggnad vid omfattande 7 Energistatistik för lokaler (ES 2011:08) och flerbostadshus (ES 2011:09) från Energimyndigheten.

Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda 19 ändring är uppfyllt, kan tillkommande åtgärder i ändringsfallet anses motsvara de förbättringar som prövas för nybyggnadsfallet. Någon särskild beräkning för ändringsfallet på denna högre kravnivå har därför inte gjorts, utan belyses av de resultat som framgår av åtgärderna på nya byggnader.

20 Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda 4 Ekonomiska utgångspunkter En ordinär investeringskalkyl har använts för att beräkna kostnadsoptimala nivåer. I en sådan undersöks om initiala investeringskostnader för energieffektivitetsåtgärder, vilka leder till lägre framtida energiutgifter, också leder till en lägre livscykelkostnad. Anta exempelvis att en energiinvesteringsåtgärd genomförs idag. Om åtgärden leder till så stora minskningar i framtida energiutgifter att de totala kostnaderna (inklusive initiala investeringskostnader) under kalkylperioden blir lägre än om åtgärden inte genomförts så har livscykelkostnaden minskat. Blir å andra sidan minskningen i de framtida energiutgifterna marginella, riskerar energiinvesteringsåtgärden i stället att öka livscykelkostnaden. Den kostnadsoptimala nivån definieras som den lägsta punkten på den totala kostnadsfunktionen. Det finns en utförlig beskrivning om metodiken i kommissionens delegerade förordning nr 244/2012 med tillhörande riktlinjer. Nedan redogörs kortfattat för hur kalkylerna har genomförts. Två olika kalkyler Enligt den delegerade förordningen ska två olika typer av kalkyler genomföras, dels en finansiell kalkyl, dels en makroekonomisk kalkyl. I bilaga 1 till förordningen preciseras olika separata kostnadskategorier som kan inkluderas i kalkylerna såsom initiala investeringskostnader, löpande kostnader, energikostnader, kostnader för bortskaffning (där så är tillämpligt) samt kostnader för växthusgasutsläpp. Där preciseras även när kostnader kan utelämnas från kalkylerna. Det rör dels kostnader som är desamma för alla åtgärder/paket/varianter, dels kostnader som gäller byggnadselement som inte har någon påverkan på en byggnads energiprestanda. I den finansiella kalkylen ska de relevanta priserna utgöras av de priser som betalas av kunden inklusive alla tillämpliga skatter, moms och subventioner. I den makroekonomiska kalkylen ska de relevanta priserna i stället utgöras av de priser som betalas av kunden exklusive alla tillämpliga skatter, moms och subventioner. Därutöver tillkommer en kostnadskategori i den makroekonomiska kalkylen som utgörs av kostnader för utsläpp av växt-

Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda 21 husgaser som uppstår till följd av el- och fjärrvärmeanvändning. 8 Definitionen av den senare kostnadskategorin är penningvärdet av den miljöskada som orsakas av koldioxidutsläpp som är förbundna med energianvändningen i en byggnad. 9 Om beräkningarna ger olika resultat Resultaten från den finansiella kalkylen respektive den makroekonomiska kalkylen kan mycket väl leda till olika kostnadsoptimala nivåer på energieffektiviseringen. I riktlinjerna till den delegerade förordningen anges att..skulle skillnaden mellan kostnadsoptimum på makroekonomisk nivå och kostnadsoptimum på finansiell nivå kunna ge anvisningar om vilka anslag och finansiella stödåtgärder som fortfarande kan behövas för att göra investeringar i energieffektivitet intressanta för investeraren. 10 Medlemsländerna har möjlighet att välja vilken av de båda kalkylerna som ska användas som nationellt riktmärke vid jämförelsen med gällande minimikrav. Tidsperspektiv Tidsperspektivet i beräkningarna är 30 år, med undantag för byggnadstyperna kontor och handelsbyggnad där tidsperspektivet är 20 år. Återinvesteringar har lagts in för vissa åtgärder och restvärdet efter de 20 respektive 30 åren är medräknat. Även underhållskostnaden är inräknad i de fall en åtgärd medför sådan. Värdering av CO 2 -utsläpp Den makroekonomiska kostnaden för CO 2 -utsläpp antas vara 50 EUR/ton CO 2. Inom elpriset som används i beräkningarna ingår ett pris för utsläppsrätter inom EU ETS systemet. Det börjar vid 15 EUR/ton CO 2 år 2020 och ökar till 50 EUR/ton år 2040, och till 88 EUR/ton år 2050. Inom de finansiella beräkningarna med el tas det med eftersom det är en 8 Den makroekonomiska kalkylen är inte liktydigt med en samhällsekonomisk kalkyl. En samhällsekonomisk kalkyl ska omfatta alla de väsentliga effekterna som en energieffektivisering leder till för samhället. På intäktssidan av en sådan kalkyl bör även minskade skadekostnader av andra negativa externa effekter såsom försurning, övergödning och partiklar inkluderas liksom ett ökat välbefinnande vid vistelse inomhus (buller reduceras, drag minskar). På kostnadssidan bör utbildningskostnader, transaktionskostnader, kostnader för eventuella negativa sidoeffekter (för låg luftomsättning, ökning av förekomsten av fukt och mögel) samt förlust av kulturvärden och estetiska värden inkluderas. Se s rapport Energi i bebyggelsen tekniska egenskaper och beräkningar, 2011. 9 Riktlinjer för kommissionens delegerade förordning nr 244/2012, punkt 6. 10 Riktlinjer för kommissionens delegerade förordning nr 244/2012, s. 14 under punkt 6.1.

22 Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda del av det faktiska priset. I de makroekonomiska beräkningarna fram till 2040 beräknas för varje år skillnaden mellan den externa kostnaden av 50 EUR/ton CO 2 och det EU ETS priset som antas ingår i elpriset. Skillnaden tas med som den externa kostnaden. Från 2040 framåt behövs ingen ytterligare extern kostnad för CO 2 vara med i den makroekonomiska beräkningen. CO 2 -utsläppet från elanvändning har antagits vara 40 kg/mwh el. Detta är med utgångspunkt från nordisk elmix. CO 2 -utsläppet från fjärrvärmeanvändning har antagits vara 30 kg/mwh. Detta är tänkt som ett medelvärde över svensk fjärrvärme då en stor del fossil värmeproduktion förväntas konverteras bort. Kalkylränta För att kunna jämföra kostnader och intäkter som infaller vid olika tidpunkter tar man dessa till ett nuvärde. Själva förfaringssättet benämns nuvärdesberäkning eller diskontering och det görs med hjälp av en kalkylränta. När kalkylräntan är fastställd kan samtliga framtida kostnader och intäkter tas till ett nuvärde och jämföras med de initiala investeringskostnaderna. Kalkylräntan ska avspegla det förräntningskrav som en investerare har på investeringen. Resonemanget bygger på att om energiinvesteringen inte gjordes skulle kapitalet frigöras till andra investeringar. Avkastningen från den bästa av dessa alternativa investeringar utgör kalkylräntan. Ett data-set med skattningar för WACC 11 för olika branscher i Europa har använts som underlag för val av kalkylräntor till de finansiella beräkningarna 12. För kontorslokaler som antas byggas av kommersiella aktörer antas en kalkylränta på 5 procent medan kalkylräntan för småhus och flerbostadshus antas vara 4 procent. För de makroekonomiska beräkningarna har kalkylräntan 3 procent använts, i enlighet med EUkommissionens föreskrifter. Känslighetsanalys för kalkylräntan En känslighetsanalys med minskad kalkylränta med en procentenhet har även genomförts. Detta innebär att kalkylräntan för småhus och flerbostadshus sänktes från 4 procent till 3 procent och att kalkylräntan för kontor sänktes från 5 procent till 4 procent. Kalkylräntan för de makroeko- 11 Weighted Average Cost of Capital (viktad kapitalkostnad) 12 Skattningar för WACC för olika branscher i Europa: http://www.stern.nyu.edu/~adamodar/pc/datasets/wacceurope.xls

Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda 23 nomiska kalkylerna höjdes med en procentenhet från 3 procent till 4 orocent enligt riktlinjerna till förordningen. Energipriser Energimyndighetens scenario lågt elpris + 18 TWh har använts som utgångspunkt för energiprisernas utveckling 13. Detta innebär ett system med förhållandevis mycket vindkraft och ett lågt CO 2 -pris, där det senare påverkar de externa kostnaderna för CO 2. Fjärrvärmepriset skiljer sig mycket mellan olika fjärrvärmenät i Sverige. I beräkningarna har dock endast ett medelvärde för landet använts. Fjärrvärmeprisets utveckling förväntas styras av prisutvecklingen för alternativa värmekällor, där bergvärme antas vara den tuffaste konkurrenten. I tabell 9 visas presenteras energipriserna som har antagits för beräkningarna. (I Bilaga 1 beskrivs antaganden för energiprisutveckling utförligare.) Tabell 9: Sammanfattning av prisscenarier för el och fjärrvärme med startår 2017, reala termer. Priserna inkluderar elpris, avgifter, nätpris, energiskatt och moms. År 2017 Prisändring 2017 2046 Konsumentelpris 116 öre/kwh 52 % Fjärrvärmepris 85 öre/kwh 39 % Antaganden kring moms har baserats på om moms blir en kostnad för ägaren av varje byggnad. Moms har tagits med för alla investeringar och kostnader för småhus och flerbostadshus. Moms har inte tagits med för kontor vars ägare kan kvittera ingående moms mot utgående moms. Total byggkostnad Den totala byggnadskostnaden för de olika byggnadstyperna har beräknats utifrån Wikells samt Byggnyckeln 2017. I dessa kostnader ingår samtliga entreprenadkostnader för markarbeten, grundläggning, byggnation samt anslutning av el, fjärrvärme, vatten, avlopp och fiber. Dessa har sedan korrigerats för isolering av aktuell byggnad. Fjärrvärmebyggnaden för respektive byggnadstyp har använts som grundfall för jämförelsen mellan byggnader med olika uppvärmningssystem. 13 Energimyndigheten, 2017. Scenarier över Sveriges energisystem 2016 (ER 2017:6). Tillgänglig från: http://www.energimyndigheten.se/statistik/prognoser-ochscenarier/?currenttab=1

24 Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda Total investeringskostnad för hus med värmepump har beräknats genom att addera extrakostnad för det som skiljer sig mellan byggnaderna, dvs. för isolering och tekniska installationer. Denna extrakostnad kan även vara negativ. I tabell 10 redovisas de tekniska livslängder och underhållskostnader som har antagits för investeringarna. Tabell 10: Tekniska livslängder för studerade investeringar kopplade till total byggkostnad Åtgärd/ Alternativet till åtgärden Antagen livslängd Antagna underhållskostnader per år Total byggkostnad 50 år 0 Byggisolering (tak, vägg, golv) 50 år 0 Rör- och kanalsystem 50 år 0 Pumpar 20 år 2 % av investeringskostnaden Värmepumpar 20 år 2 % av investeringskostnaden samt 1 000 kr/värmepump Värmeväxlare 20 år 2 % av investeringskostnaden Luftbehandlingsaggregat 20 år 2 % av investeringskostnaden Åtgärdskostnader Kostnaderna för att genomföra de olika energieffektiviseringsåtgärderna har bedömts med utgångspunkt från bland annat Wikells Sektionsdata och kontakter med tillverkare. Dessa inkluderar de relevanta ytterligare kostnaderna som energiåtgärderna leder till. I ändringsfallet kan ytterligare kostnader tillkomma till de som redovisas som till exempel byggherrekostnader. I tabell 11 redovisas total merkostnad (investering och underhållskostnader) per åtgärd för respektive typbyggnad. Livslängder och underhållskostnader presenteras i tabell 12.

Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda 25 Tabell 11: Ökad investeringskostnad i kronor exklusive moms för åtgärder i småhus, flerbostadshus och kontor. Småhus fjärrvärme Småhus bergvärme Flerbostadshus fjärrvärme Flerbostadshus bergvärme Kontor fjärrvärme Kontor bergvärme Fönster med bättre U-värde Högpresterande väggisolering Ökad takisolering 26 676 26 676 165 929 165 929 502 003 502 003 33 350 26 795 315 367 241 086 527 408 283 648 6 790 6 790 30 232 30 232 71 672 71 672 Solceller 33 280 33 280 135 200 135 200 709 800 709 800 FTX med högre ÅVgrad VÅV ur spillvatten Fjärrkyla (ist. för kylmaskin) 4 500 4 500 20 000 20 000 - - 5 000 5 000 166 500 166 500 - - - - - - -270 000-270 000 Frikyla berg - - - - 707 800 257 800

26 Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda Tabell 12: Livslängder och underhållskostnader för olika åtgärder Åtgärd/ Alternativet till åtgärden Antagna livslängder Antagna underhållskostnader per år Fönster med bättre U- värde Högpresterande väggisolering 30 år 0 50 år 0 Ökad takisolering 50 år 0 FTX m högre ÅV-grad 20 år 0 Lägre SFP-tal luftbeh. 20 år 0 VÅV ur spill-vatten 20 år 2 % av investeringskostnaden Solceller Systemet Växelriktaren 14 30 år 15 år 2 % av investeringskostnaden Fjärrkyla 30 år 5 000 kr Frikyla berg 30 år 0 Kylmaskin (alternativet till de två ovanför) 15 år 20 000 kr Investeringskostnaden för solcellsanläggningarna har beräknats utifrån liknande anläggningar uppförda de senaste åren. Investeringen avser en nyckelfärdig anläggning inklusive kostnader för bland annat solcellsmoduler, växelriktare, övrigt material samt installations- och projekteringsarbete. Två olika schablonkostnader per installerad effekt har använts, en för småhus (20 kr/w inkl. moms) och en för övriga anläggningar (13 kr/w exkl. moms). Åtgärderna FTX med högre värmeåtervinning respektive lägre SFP-tal i luftbehandlingen innebär att ett större luftbehandlingsaggregat måste väljas vilket kräver ett större teknikutrymme. Behovet av en större golvyta bedöms vara marginell och påverkar inte byggkostnaden. Om det större aggregatet däremot inte ryms inom befintlig takhöjd kommer denna åtgärd att medföra en större kostnadsökning, i synnerhet om teknikutrymmet är beläget på ett verksamhetsplan. I denna analys har antagits att aggregatet får plats inom den befintliga byggnaden. 14 Växelriktaren antas vara 10 % av investeringskostnaden för solceller

Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda 27 De dyraste åtgärderna är fönster, väggisolering och solceller. Även frikyla från berg är kostsamt i kontorsbyggnaden med fjärrvärme. Fjärrkyla medför däremot en sänkt kostnad i jämförelse med alternativet att ha kylmaskin till kontoret. Till de billigare åtgärderna hör ökad takisolering, FTX med högre återvinningskrav, värmeåtervinning ur spillvatten samt lägre SFP-tal i luftbehandlingen.

28 Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda 5 Typbyggnader och åtgärder nya byggnader Byggnadsmodellerna har geometriskt byggts upp utifrån ritningsunderlag för respektive byggnadstyp. Geometriskt baseras modellerna på verkliga projekt. Modellerna har sedan anpassats vad gäller U-värden och temperaturverkningsgrad i ventilationssystemet för att uppnå en byggnad som har en energianvändning motsvarande gällande kravnivån för BBR. Anpassning av modellen har skett till en nivå där det beräknade värdet avviker från kravet enligt BBR med maximalt 3 kwh/m 2 år. Undantaget vissa byggnader med bergvärmepump vars grundmodell kan avvika med mer. För dessa byggnader var det ej möjligt att hamna så nära kravet utan att överskrida kravet på den genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten (U m ) på 0,40 respektive 0,60 W/m 2 K. Beräkning av U-värden För att beräkna den konstruktion som uppnår det U-värde som byggnaden måste ha för att uppnå energikravet har beräkning med hjälp av programmet HEAT utförts. Programmet följer ISO 10211:2007. Tjockleken på isoleringen har därmed beräknats, vilket har varit underlag till kostnadsberäkningarna i grundfallet. Med högpresterande isolering får byggnaden ett lägre U-värde. Överväganden i modellarbetet Modellerna utgör i vissa avseenden en förenklad representation av verkligheten. Bland annat har byggnadens rum delats in i zoner där rum utmed samma fasad i vissa fall kan samlas i en zon. Närvaro och hur interna laster används följer fasta scheman för respektive modell som inte helt återspeglar den variation som uppkommer i olika hus. Beräkningarna följer de värden för interna laster som regleras i BEN. 15 För att ta hänsyn till reglerförluster har ett påslag gjorts med 15 procent på byggnadernas behov av rumsvärme och eventuell komfortkyla. Detta påslag ligger i det högre spannet av vad som normalt används för reglerförluster vilket innebär att energiberäkningarna innehåller en relativt stor säkerhetsmarginal. 15 s föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår

Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda 29 VVC-förluster antas motsvara 4 kwh/m 2 och år, ej inräknat effektiviteten i till exempel en värmepump, för samtliga byggnader. Beräkning av el från solceller I de fall som studerats med en solcellsanläggning har storleken på denna anläggning beräknats utifrån det timvisa behovet av fastighetsel. Anläggningarna har dimensionerats så att 70 procent av producerad el på årsbasis ska kunna tillgodogöras som fastighetsel för fjärrvärmebyggnaden, förutsatt att det finns utrymme fört en sådan anläggning på taket. Samma storlek har använts på byggnaderna med bergvärme, trots att mer av solelen eventuellt kan användas som fastighetsel för drift av bergvärmeanläggningen. För småhus och radhus har anläggningen dimensionerats så att 70 procent av producerad el på årsbasis ska kunna tillgodogöras som fastighetsel och hushållsel. Urval av byggnader och fall Urvalet av byggnader utgår från ambitionen att redovisa hur energikraven kan påverka olika byggnadstyper på olika sätt i och med att verksamheten i byggnaden påverkar dess energianvändning. I BEN anges till exempel verksamheters energianvändning som ska användas i beräkningar av lokalbyggnaders energianvändning i det fall ingen annan information finns tillgänglig. De studerade åtgärderna har för avsikt att beskriva både konstruktionsmässiga och installationstekniska åtgärder. De konstruktionsmässiga åtgärderna har dels varit sådana där ytterligare isolering tillförs (takisolering), dels sådana som innebär att en annan prestanda på isolering används men tjockleken på väggen hålls konstant. Högpresterande isolering innebär därmed även att den uthyrningsbara ytan blir oförändrad. Det är också intressant då det innebär en form av tekniksprång. Det senare gäller även fönster med lägre U-värde. De installationstekniska åtgärderna har valts utifrån de olika installationstekniska delsystemen: Verkningsgrad för värmeåtervinning och specifik fläkteffekt i ventilationssystem Solcellsanläggning Återvinning av energi från dusch Frikyla och fjärrkyla för handelsbyggnaden

30 Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda Kostnaden för åtgärder kring specifik fläkteffekt påverkar framförallt storleken på aggregatet. Det antas att aggregatet får plats inom den befintliga byggnaden och att inga byggåtgärder krävs. Även verkningsgraden för värmeåtervinning påverkar till viss del storleken på aggregatet. Återvinning av energi från dusch sker genom återvinning av energi i avloppsvatten som förvärmer kallvatten till duschen. Åtgärden har studerats för bostäderna som har högst tappvarmvattenförbrukning. Med denna teknik beräknas behovet av tappvarmvarmvatten minska med 2 kwh/m 2 A temp,år i småhus respektive 3 kwh/ m 2 A temp,år i flerbostadshus. Frikylafunktionen för kontorsbyggnaden utnyttjar borrhål som används till bergvärmepumpen. I alternativet har borrhålslängden ökats för att möjliggöra ett uttag av kylenergi sommartid. I fjärrvärmefallet kan inga befintliga borrhål utnyttjas. Utifrån energisimuleringarna och kostnadskalkylerna valdes även ett antal fall med kombinationer av åtgärder för respektive byggnad. Beskrivning av typbyggnader och åtgärder Småhus 104 m 2 Småhus i två plan (se Figur 1). Invändigt mått i bottenplan är ca 10x5 m och den sammanlagda golvarean för hela huset är 104 m 2. Huset har platta på mark med underliggande isolering, träregelstomme med mellanliggande isolering och träfasad, tak med lösullsisolering. Mekanisk frånoch tilluftsventilation med värmeåtervinning antas i fallen med fjärrvärme och bergvärmepump. Byggnaden har fjärrvärme, bergvärmepump eller frånluftsvärmepump för uppvärmning. Bergvärmepumpens COP är 2,5 för tappvarmvattenproduktion och 3,2 för uppvärmning.

Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda 31 Figur 1: IDA ICE modellen av småhus 104 m 2 Källa: Sweco Husets genomsnittliga värmegenomgångskoefficient (U m ) utan åtgärder är 0,25 W/m 2 K för byggnaden ansluten till fjärrvärme och 0,40 W/m 2 K för byggnaden med bergvärmepump samt 0,24 W/m 2 K för byggnaden med frånluftsvärmepump. För byggnaden med bergvärmepump är det kravet på U m som begränsar utformandet. Med denna klimatskärm finns fortfarande marginal till kravet på primärenergital. De studerade åtgärderna presenteras i tabell 13. Tabell 13: Studerade energieffektiviseringsåtgärder för småhus 104 m 2. Åtgärd Fönster U-värde 0,8 W/m 2, K Högpresterande isolering vägg Ökad isolering vindsbjälklag, + 100 mm lösull Solceller FTX med högre temperaturverkningsgrad, från 70 till 80 % Återvinning värme ur spillvatten Kommentar U-värdet har förbättrats från 1,0 W/m 2, K Ersättning av isolering med högpresterande isolering med lambda-värde 0,023 W/m K 10 m 2 solceller (installerad effekt 1,6 kw) Flerbostadshus Flerbostadshuset är ett 5-våningshus med 30 lägenheter (se Figur 2). Den sammanlagda golvarean för hela byggnaden är 2 533 m 2 A temp år. Byggnaden har golv av betong på makadam med mellanliggande isolering, ytterväggar av betong med mellanliggande isolering, takbjälklag av betong med lösullsisolering, uppstolpat tak av trä och papp, mekanisk från- och

32 Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda tilluftsventilation med värmeåtervinning (FTX i fallen med bergvärme eller fjärrvärme). Byggnaden är ansluten till fjärrvärme eller har en bergvärmepump. Bergvärmepumpens COP är 2,5 för tappvarmvattenproduktion och 3,2 för värme till radiatorer/ventilation. Husets genomsnittliga värmegenomgångskoefficient (U m ) utan åtgärder är 0,40 W/m 2 K för fjärrvärmebyggnaden och 0,40 W/m 2 K för byggnaden med bergvärmepump. För byggnaden med bergvärmepump är det kravet på U m som begränsar utformandet. Med denna klimatskärm finns fortfarande marginal till kravet på primärenergital. Figur 2: IDA ICE modellen av flerbostadshuset. Källa: Sweco De studerade energieffektiviseringsåtgärderna presenteras i tabell 14. Tabell 14: Studerade fall för flerbostadshuset. Åtgärd Fönster U-värde 0,8 W/m 2, K Högpresterande isolering vägg Ökad isolering vindsbjälklag, + 100 mm lösull Solceller FTX med högre temperaturverkningsgrad, från 70 till 80 % Återvinning värme ur spillvatten Kommentar U-värdet har förbättrats från 0,9 W/m 2, K Ersättning av isolering med högpresterande isolering med lambda-värde 0,023 W/m K 66 m 2 solceller (installerad effekt 10,4 kw)

Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda 33 Kontor Kontorsbyggnaden är i fem plan med en yta om 5 489 m 2 A temp (se Figur 3). Kontoren är i huvudsak kontorslandskap med några enskilda kontorsrum. Ytterväggen är en sandwichkonstruktion i betong med mellanliggande isolering. Fönstren har U-värde 0,9 W/m 2, K med solskydd i form av yttre väv. Komfortkyla via kylmaskin och uppvärmning via fjärrvärme eller med bergvärmepump. Bergvärmepumpens COP är 2,5 för tappvarmvattenproduktion och 3,2 för värme till radiatorer/ventilation. Mekanisk till- och frånluftsventilation med värmeåtervinning. Husets genomsnittliga värmegenomgångskoefficient (U m ) utan åtgärder är 0,47 W/m 2 K för fjärrvärmebyggnaden och 0,60 W/m 2 K för byggnaden med bergvärmepump. För byggnaden med bergvärmepump är det kravet på U m som begränsar utformandet. Med denna klimatskärm finns fortfarande marginal till kravet på primärenergital. Figur 3: IDA ICE modellen av kontorshuset. Källa: Sweco De studerade energieffektiviseringsåtgärderna presenteras i tabell 15.

34 Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda Tabell 15: Studerade fall för kontorsbyggnaden. Åtgärd Fönster U-värde 0,8 W/m 2, K Högpresterande isolering vägg Ökad isolering vindsbjälklag, + 100 mm lösull Solceller Fjärrkyla Frikyla Kommentar U-värdet har förbättrats från 0,9 W/m 2, K Ersättning av isolering med högpresterande isolering med lambda-värde 0,023 W/m K 347 m 2 solceller (installerad effekt 54,6 kw)

Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda 35 6 Resultat nya byggnader Med utgångspunkt i de byggkostnader, energipriser, prognoser för energiprisutveckling och kalkylränta som har antagits visar de genomförda beräkningarna att gällande minimikrav skulle kunna skärpas något för att nå den kostnadsoptimala nivån. Det finns lönsamma energiåtgärder som innebär en bättre energiprestanda än de gällande energireglerna i BBR. Övergripande jämförelse gällande minimikrav I tabell 16 presenteras resultatet för beräkning av kostnadsoptimal nivå på energiprestanda och en övergripande jämförelse med gällande minimikrav. Tabell 16: Resultat av kostnadsoptimeringar för de olika småhus, flerbostadshus och lokaler som har studerats med primärenergifaktorerna el=1,6 och fjärrvärme=1 Kostnadsoptimal nivå primärenergital EP pet kwh/m 2 A temp år (gällande minimikrav) Småhus 74-88 (90) Flerbostadshus 50-80 (85) Kontor 53-70 (80) Um-värdet styrande för byggnader med bergvärmepump För de byggnader som värms med bergvärme är det kravet på U m som är styrande för byggnadens utformning och inte kravet på energiprestanda (EP pet ). Kravet på U m medför alltså en viss begränsning i skillnaden i klimatskärm mellan byggnader med olika installationssystem för uppvärmning. En positiv aspekt av detta är att de delar av byggnaden som har en potentiellt lång livslängd såsom klimatskärmen, kanske uppemot 100 år, kommer att hålla en viss miniminivå i energiprestanda oavsett de utbyten av installationer som kommer att ske under denna tid. På grund av detta är det byggnader som värms med fjärrvärme eller frånluftsvärmepump som står för det högsta värdet på primärenergital i tabell 16. För att inte omöjliggöra byggnader med dessa uppvärmningssätt behöver byggreglerna utgå från den kostnadsoptimala nivån för dessa byggnader.

36 Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda Gällande minimikrav skulle kunna skärpas I kommissionens delegerade förordning framgår att kraven för energiprestanda inte bör överstiga den beräknade kostnadsoptimala nivån med mer än 15 procent. Med hänsyn tagen till den byggnad inom respektive kategori som har sämst kostnadsoptimal energiprestanda (högst EP pet ) ligger dagens krav inom 15 procent för småhus och flerbostadshus. Kontorsbyggnader ligger dock på gränsen till att behöva justeras. Observera dock att flera sorters lokaler ingår i samma kategori som kontorsbyggnader, t ex skolbyggnader, handelsbyggnader och vårdlokaler. I och med att dessa byggnader kan få ett tillägg för hygienluftsflöde skulle de flesta lokaler klara ett skärpt energikrav med lägre primärenergital (EP pet ). Undantaget är dock skolbyggnader. Om kravet på energiprestanda skärps för lokalbyggnader skulle därför påslaget för hygienluftsflöde behöva höjas. Det bör även noteras att fler åtgärder ligger nära lönsamhet, samt att ökningen av total byggkostnad är marginell för att åstadkomma en stor förbättring i energiprestanda. För till exempel kontor med fjärrvärme kan en ökad byggkostnad med 0,6 procent förbättra energiprestandan med en ändring av primärenergitalet EP pet från 70 till 55 kwh/m 2 A temp och år. Lönsamma åtgärder De åtgärder som är lönsamma i flest fall är att välja ett FTX-aggregat med högre värmeåtervinning samt att bygga med extra takisolering. Däremot är det i princip aldrig lönsamt att satsa på fönster med extra bra U- värde. Väggar med högpresterande isolering är lönsamt i några fall. Solceller är den åtgärd som får störst påverkan på byggnadernas energiprestanda. De är lönsamma i några fall, särskilt i byggnaderna med bergvärmepump och där solelen kan tillgodogöras som verksamhetsel eller hushållsel, utöver fastighetsel. Frikyla till kontor är en systemlösning som är lönsam i fallet med bergvärme eftersom det då redan finns borrhål som kan utnyttjas utan att merkostnaden blir alltför hög. Fjärrkyla kan vara lönsamt men detta varierar stort beroende på att olika fjärrkylanät har mycket olika prisbild.

Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda 37 Jämförelse med gällande minimikrav per typbyggnad Diagram 1-14 visar resultaten för respektive typbyggnad och uppvärmningssätt i jämförelse med gällande minimikrav för nya byggnader. För varje typbyggnad har både en finansiell och en makroekonomisk kalkyl gjorts, enligt krav i den delegerade förordningen. Gällande primärenergifaktorer för fjärrvärme (1,0) och el (1,6) har använts. Beräkningarna visar att den kostnadsoptimala nivån på energiprestanda är lägre än gällande minimikrav för samtliga typbyggnader. För småhus med frånluftsvärmepump är dock skillnaden marginell. De makroekonomiska kalkylerna visar samma resultat som de finansiella för alla typbyggnader utom för flerbostadshus med fjärrvärme. Det kostnadsoptimala EP pet i den makroekonomiska beräkningen blir något lägre beroende på att den högpresterande väggisoleringen blir lönsam i denna kalkyl.

Nuvärde [MSEK] Nuvärde [MSEK] 38 Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda Småhus med bergvärmepump - kostnadsoptimal nivå 2017 Diagram 1-2 visar resultat av nuvärdesberäkningar för energieffektiviserande åtgärder för småhus 104 m 2 med bergvärmepump (se Figur 1, sid 31). Den finansiella och den makroekonomiska kalkylen visar båda på en kostnadsoptimal nivå för energiprestanda på 77 kwh/m 2 och år. Grundfallet utgår från ett småhus med en energiprestanda på 80 kwh/m 2 och år. Med åtgärden ökad takisolering uppnår byggnaden en energiprestanda på 77 kwh/m 2 och år, vilket bedöms vara kostnadsoptimal nivå för energiprestanda för denna typbyggnad. Gällande minimikrav för småhus är 90 kwh/m 2. Diagram 1: Småhus 104 m 2 med bergvärmepump - Finansiell kalkyl 4,20 4,18 4,16 4,14 5 4 3 2 1 0 0 Grundfallet 1 plus Ökad takisolering 2 plus FTX m högre ÅV-grad 3 plus VÅV ur spillvatten 4 plus Högpr väggisolering 5 plus Fönster Gällande kravnivå 4,12 Kostnadsoptimal nivå 4,10 60 65 70 75 80 85 90 95 Energiprestanda EP_PET [kwh/m2atemp] Diagram 2: Småhus 104 m 2 med bergvärmepump - Makroekonomisk kalkyl 3,35 3,34 3,33 5 3,32 3,31 4 3,30 3 2 3,29 1 0 3,28 3,27 3,26 3,25 60 65 70 75 80 85 90 95 Energiprestanda EP_PET [kwh/m2atemp] 0 Grundfallet 1 plus Ökad takisolering 2 plus FTX m högre ÅV-grad 3 plus VÅV ur spillvatten 4 plus Högpr väggisolering 5 plus Fönster Gällande kravnivå Kostnadsoptimal nivå Källa: Sweco

Nuvärde [MSEK] Nuvärde [MSEK] Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda 39 Småhus med fjärrvärme - kostnadsoptimal nivå 2017 Diagram 3-4 visar resultat av nuvärdesberäkningar för energieffektiviserande åtgärder för småhus 104 m 2 med fjärrvärme (se Figur 1, sid 31). Den finansiella och den makroekonomiska kalkylen visar båda på en kostnadsoptimal nivå för energiprestanda på 88 kwh/m 2 och år. Grundfallet utgår från en typbyggnad med en energiprestanda på 93 kwh/m 2 och år. Med åtgärden FTX med högre återvinningsgrad uppnår byggnaden en energiprestanda på 88 kwh/m 2 och år, vilket bedöms vara kostnadsoptimal nivå för energiprestanda för denna typbyggnad. Gällande minimikrav för småhus är 90 kwh/m 2. Diagram 3: Småhus 104 m 2 med fjärrvärme finansiell kalkyl 4,20 4,18 4,16 5 4 0 Grundfallet 1 plus FTX m högre ÅV-grad 2 plus Ökad takisolering 3 plus VÅV ur spillvatten 4 plus Fönster 5 plus Högpr väggisolering 4,14 4,12 3 2 1 0 4,10 60 65 70 75 80 85 90 95 Energiprestanda EP_PET [kwh/m2atemp] Diagram 4: Småhus 104 m 2 med fjärrvärme makroekonomisk kalkyl 3,40 3,39 5 3,38 3,37 3,36 3,35 4 3,34 3,33 3 3,32 2 1 0 3,31 3,30 60 65 70 75 80 85 90 95 Energiprestanda EP_PET [kwh/m2atemp] 0 Grundfallet 1 plus FTX m högre ÅV-grad 2 plus Ökad takisolering 3 plus VÅV ur spillvatten 4 plus Fönster 5 plus Högpr väggisolering Gällande kravnivå Kostnadsoptimal nivå Källa: Sweco

Nuvärde [MSEK] Nuvärde [MSEK] 40 Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda Småhus med frånluftsvärmepump - kostnadsoptimal nivå 2017 Diagram 5-6 visar resultat av nuvärdesberäkningar för energieffektiviserande åtgärder för småhus 104 m 2 med frånluftsvärmepump (se Figur 1, sid 31). Den finansiella och den makroekonomiska kalkylen visar båda på en kostnadsoptimal nivå för energiprestanda på 89 kwh/m 2 och år. Grundfallet utgår från en typbyggnad med en energiprestanda på 89 kwh/m 2 och år. Ingen av de prövade åtgärderna visade på lönsamhet. Energiprestandan 89 kwh/m2 och år bedöms vara kostnadsoptimal nivå för denna typbyggnad. Gällande minimikrav för småhus är 90 kwh/m 2. Diagram 5: Småhus 104 m 2 med frånluftsvärmepump - finansiell kalkyl 4,20 4,18 4,16 4 0 Grundfallet 1 plus Ökad takisolering 2 plus VÅV ur spillvatten 3 plus Fönster 4 plus Högpr väggisolering 4,14 3 4,12 4,10 2 1 0 Gällande kravnivå Kostnadsoptimal nivå 4,08 60 65 70 75 80 85 90 95 Energiprestanda EP_PET [kwh/m2atemp] Diagram 6: Småhus 104 m 2 med frånluftsvärmepump makroekonomisk kalkyl 3,35 3,34 3,33 4 3,32 3,31 3,30 3,29 3 3,28 3,27 2 1 0 3,26 3,25 60 65 70 75 80 85 90 95 Energiprestanda EP_PET [kwh/m2atemp] 0 Grundfallet 1 plus Ökad takisolering 2 plus VÅV ur spillvatten 3 plus Fönster 4 plus Högpr väggisolering Gällande kravnivå Kostnadsoptimal nivå Källa: Sweco

Nuvärde [MSEK] Nuvärde [MSEK] Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda 41 Flerbostadshus med bergvärmepump - kostnadsoptimal nivå 2017 Diagram 7-8 visar resultat av nuvärdesberäkningar för energieffektiviserande åtgärder flerbostadshus med bergvärmepump (se Figur 2, sid 32). Den finansiella och den makroekonomiska kalkylen visar båda på en kostnadsoptimal nivå för energiprestanda på 50 kwh/m 2 och år. Grundfallet utgår från en typbyggnad med en energiprestanda på 53 kwh/m 2 och år. Med åtgärderna FTX med högre återvinningsgrad och ökad takisolering uppnår byggnaden en energiprestanda på 50 kwh/m 2 och år, vilket bedöms vara kostnadsoptimal nivå för energiprestanda för denna typbyggnad. Gällande minimikrav för flerbostadshus är 85 kwh/m 2. Diagram 7: Flerbostadshus med bergvärmepump - finansiell kalkyl 113,0 112,8 112,6 112,4 6 112,2 5 112,0 4 111,8 2 0 111,6 3 111,4 1 111,2 111,0 35 45 55 65 75 85 Energiprestanda EP_PET [kwh/m2atemp] 0 Grundfallet 1 plus FTX m högre ÅV-grad 2 plus Ökad takisolering 3 plus Solceller 4 plus Fönster 5 plus Högpr väggisolering 6 plus VÅV ur spillvatten Gällande kravnivå Kostnadsoptimal nivå Diagram 8: Flerbostadshus med bergvärmepump - makroekonomisk kalkyl 111,8 111,7 6 111,6 111,5 111,4 5 111,3 4 111,2 111,1 3 2 0 111,0 110,9 1 110,8 35 45 55 65 75 85 Energiprestanda EP_PET [kwh/m2atemp] 0 Grundfallet 1 plus FTX m högre ÅV-grad 2 plus Ökad takisolering 3 plus Solceller 4 plus Fönster 5 plus Högpr väggisolering 6 plus VÅV ur spillvatten Gällande kravnivå Kostnadsoptimal nivå Källa: Sweco

Nuvärde [MSEK] 42 Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda Flerbostadshus med fjärrvärme - kostnadsoptimal nivå 2017 Diagram 9-10 visar resultat av nuvärdesberäkningar för energieffektiviserande åtgärder flerbostadshus med fjärrvärme (se Figur 2, sid 32). I det här fallet visar den finansiella kalkylen på en kostnadsoptimal nivå för energiprestanda på 80 kwh/m 2 och år. Den makroekonomiska kalkylen visar på en kostnadsoptimal nivå för energiprestanda på 75 kwh/m 2 och år. Grundfallet utgår i båda kalkylerna från en typbyggnad med en energiprestanda på 85 kwh/m 2 och år. Med åtgärderna FTX med högre återvinningsgrad och ökad takisolering uppnår byggnaden i den finansiella kalkylen en energiprestanda på 80 kwh/m 2 och år, vilket bedöms vara kostnadsoptimal nivå för energiprestanda för denna typbyggnad. I den makroekonomiska kalkylen visar även åtgärden högpresterande isolering på lönsamhet. Tillsammans med åtgärderna FTX med högre återvinningsgrad och ökad takisolering uppnår byggnaden i den makroekonomiska kalkylen en energiprestanda på 75 kwh/m 2 och år. Gällande minimikrav för flerbostadshus är 85 kwh/m 2. Diagram 9: Flerbostadshus med fjärrvärme - finansiell kalkyl 112,0 111,8 111,6 6 111,4 5 4 0 111,2 3 2 1 111,0 110,8 110,6 110,4 110,2 110,0 35 45 55 65 75 85 Energiprestanda EP_PET [kwh/m2atemp] 0 Grundfallet 1 plus FTX m högre ÅV-grad 2 plus Ökad takisolering 3 plus Högpr väggisolering 4 plus Solceller 5 plus Fönster 6 plus VÅV ur spillvatten Gällande kravnivå Kostnadsoptimal nivå

Nuvärde [MSEK] Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda 43 Diagram 10: Flerbostadshus med fjärrvärme makroekonomisk kalkyl 111,8 111,7 111,6 6 0 111,5 5 111,4 4 111,3 1 111,2 111,1 3 2 111,0 110,9 110,8 35 45 55 65 75 85 Energiprestanda EP_PET [kwh/m2atemp] 0 Grundfallet 1 plus FTX m högre ÅV-grad 2 plus Högpr väggisolering 3 plus Ökad takisolering 4 plus Fönster 5 plus Solceller 6 plus VÅV ur spillvatten Gällande kravnivå Kostnadsoptimal nivå Källa: Sweco

Nuvärde [MSEK] Nuvärde [MSEK] 44 Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda Kontor med bergvärmepump - kostnadsoptimal nivå 2017 Diagram 11-12 visar resultat av nuvärdesberäkningar för energieffektiviserande åtgärder för kontor med bergvärmepump (se Figur 3, sid 33). Den finansiella och den makroekonomiska kalkylen visar båda på en kostnadsoptimal nivå för energiprestanda på 53 kwh/m 2 och år. Grundfallet utgår från en typbyggnad med en energiprestanda på 58 kwh/m 2 och år. Med åtgärderna frikyla från berg, ökad takisolering och högpresterande väggisolering uppnår byggnaden energiprestanda på 53 kwh/m 2 och år, vilket bedöms vara kostnadsoptimal nivå för energiprestanda för denna typbyggnad. Gällande minimikrav för lokaler är 80 kwh/m 2. Diagram 11: Kontor med bergvärmepump - finansiell kalkyl 142,0 141,8 141,6 5 4 0 Grundfallet 1 plus Frikylaberg 2 plus Ökad takisolering 3 plus Högpr väggisolering 4 plus Solceller 5 plus Fönster 141,4 141,2 3 2 1 0 Gällande kravnivå Kostnadsoptimal nivå 141,0 35 45 55 65 75 Energiprestanda EP_PET [kwh/m2atemp] Diagram 12: Kontor med bergvärmepump - makroekonomisk kalkyl 142,0 141,8 141,6 5 141,4 141,2 4 141,0 0 3 2 1 140,8 140,6 140,4 140,2 140,0 35 45 55 65 75 Energiprestanda EP_PET [kwh/m2atemp] 0 Grundfallet 1 plus Frikylaberg 2 plus Ökad takisolering 3 plus Högpr väggisolering 4 plus Solceller 5 plus Fönster Gällande kravnivå Kostnadsoptimal nivå Källa: Sweco

Nuvärde [MSEK] Nuvärde [MSEK] Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda 45 Kontor med fjärrvärme - kostnadsoptimal nivå 2017 Diagram 13-14 visar resultat av nuvärdesberäkningar för energieffektiviserande åtgärder för kontor med fjärrvärme (se Figur 3, sid 33). Den finansiella och den makroekonomiska kalkylen visar båda på en kostnadsoptimal nivå för energiprestanda på 70 kwh/m 2 och år. Grundfallet utgår från en typbyggnad med en energiprestanda på 75 kwh/m 2 och år. Med åtgärderna ökad takisolering och högpresterande väggisolering uppnår byggnaden energiprestanda på 70 kwh/m 2 och år, vilket bedöms vara kostnadsoptimal nivå för energiprestanda för denna typbyggnad. Gällande minimikrav för lokaler är 80 kwh/m 2. Diagram 13: Kontor med fjärrvärme - finansiell kalkyl 142,0 141,8 141,6 5 141,4 4 141,2 141,0 3 140,8 2 1 0 140,6 140,4 140,2 140,0 35 45 55 65 75 Energiprestanda EP_PET [kwh/m2atemp] 0 Grundfallet 1 plus Ökad takisolering 2 plus Högpr väggisolering 3 plus Frikylaberg 4 plus Fönster 5 plus Solceller Gällande kravnivå Kostnadsoptimal nivå Diagram 14: Kontor med fjärrvärme makroekonomisk kalkyl 142,0 141,8 141,6 141,4 141,2 141,0 140,8 140,6 140,4 140,2 5 4 3 1 2 140,0 35 45 55 65 75 0 0 Grundfallet 1 plus Högpr väggisolering 2 plus Ökad takisolering 3 plus Frikylaberg 4 plus Fönster 5 plus Solceller Gällande kravnivå Kostnadsoptimal nivå Energiprestanda EP_PET [kwh/m2atemp] Källa: Sweco

46 Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda 7 Typbyggnader och åtgärder - befintliga byggnader För att pröva om gällande minimikravkrav är kostnadsoptimal vid ändring av byggnad måste åtgärder på byggnaden beräkningsmässigt anpassas för att beskriva den marginella förändring som uppstår om kraven vore något skarpare. Ett urval av befintliga byggnader som representerar vanliga byggnadstyper som står inför renovering i det svenska byggnadsbeståndet har tagits fram. Urvalet har skett från energideklarerade byggnader och är därmed unika byggnader för vilka typiska åtgärder har föreslagits. I vissa fall har de åtgärdsförslag som funnits i energideklarationen kompletterats med ytterligare möjliga åtgärder som identifierats. Valet av åtgärder för de befintliga byggnaderna har gjorts med utgångspunkt i en erfarenhetsbas från 500-2 000 energikartläggningar per byggnadstyp. De åtgärder som oftast har visat på lönsamhet i dessa energikartläggningar har valts ut för denna studie. Kostnaden för åtgärderna är inte alltid representativa för alla typer av byggnader. Investeringen för en ändring beror på förutsättningarna i den aktuella byggnaden och om åtgärden genomförs i samband med övriga renoveringar. Bedömningen av om minimikraven på energiprestanda EP pet är kostnadsoptimal eller ej har gjorts genom att beräkna den nya energiprestandan efter renovering med lönsamma åtgärder. En bedömning har även gjorts om de renoverade byggnaderna uppfyller kraven på U-värden i klimatskärmen enligt gällande krav i BBR avsnitt 9:92. Beskrivning av typbyggnader och åtgärder Åtgärdsförslagen beskrivs utförligare i bilaga 5. Småhus, 1950-tal, vattenburen fjärrvärme Byggnaden är en enplansvilla med källare. A temp är uppmätt till 197 m 2. Invändigt mått i bottenplan är ca 13 x 7,5 m. Fönstren är tvåglasfönster. Källarväggarna är av betong. Ytterväggar av träkonstruktion med isolering och utvändigt tegel. Isolerat vindsbjälklag med mineralull (200 mm). Ventilationen är självdrag via frånluftsventiler i badrum, WC och kläd-

Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda 47 kammare samt en köksfläkt. Tilluft via uteluftsventiler i klimatskärmen. Uppvärmningsform är vattenburen fjärrvärme. Studerade åtgärder visas i tabell 17. Tabell 17: Urval av åtgärder för småhus, 1950-tal, fjärrvärme Åtgärd Kostnad, kronor Installation isolerruta (tidigare tvåglas-fönster, U-värde 2,7 W/m² K) 12 000 Byte radiatortermostater 7 200 Installation frånluftsvärmepump 82 000 Småhus, 1970-tal, direktverkande el Byggnaden är en enplansvilla med källare från 1973. A temp är uppmätt till 195 m 2. Invändigt mått i bottenplan är ca 13 x 7,5 m. Fönstren är tvåglasfönster. Källarväggarna är av betong. Ytterväggar av träkonstruktion med isolering och utvändigt tegel. Isolerat vindsbjälklag med mineralull (150 mm). Ventilationen är självdrag via frånluftsventiler i badrum, WC och klädkammare samt en köksfläkt. Tilluft via uteluftsventiler i klimatskärmen. Uppvärmningsform är direktverkande el. Tappvarmvatten värms med en elektrisk varmvattenberedare. Studerade åtgärder visas i tabell 18. Tabell 18: Urval av åtgärder för småhus, 1970-tal, direktverkande Åtgärd Kostnad, kronor Installation isolerruta (tidigare tvåglas-fönster, U-värde 2,7 W/m² K) 11 520 Installation FTX (Mekanisk från- och tilluft med värmeväxling) 80 000 Tilläggsisolering kallvind (tidigare 150 mm mineralull) 28 000 Installation luft/luft-värmepump 25 000 Flerbostadshus, 1950-tal, fjärrvärme Byggnaden har tre våningsplan och källare. Sammanlagt finns sju bostadslägenheter. A temp är uppmätt till 531 m 2. Invändigt mått i bottenplan är enligt ritningar är 18,5x10 m. Fönstren är tvåglasfönster. Källarväggarna är av betong. Ytterväggen är av putsad lättbetong. Takbjälklag av betong med delvis tilläggsisolerad lösullsisolering och befintlig cellplast. Ventilationen är mekanisk frånluft med tilluft genom uteluftsventiler i klimatskärmen. Uppvärmningsform är fjärrvärme. Studerade åtgärder visas i tabell 19.

48 Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda Tabell 19: Urval av åtgärder för flerbostadshus, 1950-tal, fjärrvärme Åtgärd Kostnad, kronor Installation isolerruta (tidigare tvåglas-fönster, U-värde 2,7 W/m² K) 70 120 Installation frånluftsvärmepump 270 000 Tilläggsisolering kallvind (tidigare 100 mm cellplast) 33 300 Injustering värme efter utförda åtgärder 27 500 Installation solceller 65 000 Flerbostadshus, 1970-tal, fjärrvärme Byggnaden har två våningsplan och sammanlagt åtta bostadslägenheter. A temp är uppmätt till 828 m 2. Invändigt mått i bottenplan är enligt ritningar 34x12 m. Fönstren är tvåglasfönster. Grundplatta av lättklinker på makadam. Ytterväggar av träkonstruktion med isolering och utvändigt tegel. Takbjälklag av betong med mineralull. Ventilationen är mekanisk frånluft med tilluft genom uteluftsventiler i klimatskärmen. Uppvärmningsform är fjärrvärme. Studerade åtgärder visas i tabell 20. Tabell 20: Urval av åtgärder för flerbostadshus, 1970-tal, fjärrvärme Åtgärd Kostnad, kronor Installation isolerruta (tidigare tvåglas-fönster, U-värde 2,7 W/m² K) 158 000 Isolering grund 101 000 Installation frånluftsvärmepump 467 000 Kontor, 1960-tal, fjärrvärme Byggnaden är ett kontor från 1963 med cirka 70 kontorsplatser. A temp är uppmätt till 2 476 m 2. Invändiga mått i bottenplan är 22 x 25 m. Tvåglasfönster. Källarväggar av betong. Yttervägg av lättbetong. Yttertak av betong och 100 mm isolering. Byggnaden värms med fjärrvärme. Mekanisk från- och tilluft utan värmeväxlare. Kyla via luft och passiva bafflar. Studerade åtgärder visas i tabell 21. Tabell 21: Urval av åtgärder för kontor, 1960-tal, fjärrvärme Åtgärd Kostnad, kronor Installation isolerruta (tidigare tvåglas-fönster, U-värde 2,7 W/m² K) 325 000 Injustering värme 30 000 Installation FTX-ventilation 500 000 Extra isolering tak 115 000

Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda 49 Kontor, 1990-tal, fjärrvärme Byggnaden är ett kontor med två plan från 1990 med tillhörande omklädningsrum, personalrum och diverse teknikutrymmen. A temp är enligt uppgifter från byggnadsägare 935 m 2. Treglasfönster. Betongstomme med stålregelvägg. Låglutande tak med mineralull i takbjälklag. Byggnaden värms med fjärrvärme. Mekanisk från- och tilluft med värmeväxlare (FTX). Komfortkyla via luft. Studerade åtgärder visas i tabell 22. Tabell 22: Urval av åtgärder för kontor, 1990-tal, fjärrvärme Åtgärd Kostnad, kronor Byte FTX (Mekanisk från- och tilluft med värmeväxling) 380 000 Sänkning tilluftstemperatur ventilationsaggregat TA/FA 1 0 Installation pumpstopp kylmaskin 25 000

50 Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda 8 Resultat - befintliga byggnader För ändring av befintliga byggnader har lönsamma åtgärder applicerats och byggnadernas energiprestanda efter renovering har jämförts med gällande minimikrav. Resultatet visas i tabell 23. Tabell 23: Resultat vid ändring av byggnader. Energiprestanda före och efter lönsamma åtgärder. Byggnad Energiprestanda, primärenergital EP pet (kwh/m 2 och år) före ändring efter ändring Gällande minimikrav Småhus, 50-tal, fjärrvärme Småhus, 70-tal, direktverkande el Flerbostadshus, 50-tal, fjärrvärme Flerbostadshus, 70-tal, fjärrvärme 130 90 90 158 87 90 194 135* 85 160 95* 85 Kontor, 1960-tal 143 101* 80 Kontor, 1990-tal 132 97* 80 *) Siffror med asterisk visar att kravet på total energiprestanda inte har uppnåtts efter ändringarna. Ändring i småhus För småhus uppnås gällande minimikrav på energiprestanda (EP pet ) efter att de lönsamma åtgärderna har genomförts (se tabell 17-18). Ändring i flerbostadshus och kontor Flerbostadshusen och kontoren klarar dock inte detta med de åtgärdsförslag som har studerats. Ytterligare besparingar kräver ofta åtgärder på klimatskalet, vilket för de studerade byggnaderna inte har funnits lönsamt, eftersom fasaderna inte har haft något renoveringsbehov. U-värden och SFP-värden uppnås för enskilda åtgärder De enskilda åtgärderna bedöms dock klara kraven för U-värden och SFPvärden vid ändring av byggnad enligt BBR även för flerbostadshus och kontor.

Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda 51 Till exempel uppfyller en föreslagen FTX-ventilationslösning kraven på specifik fläkteffekt enligt BBR avsnitt 9:92. Installation av isolerruta i befintligt fönster uppfyller inte helt kraven vid ändring av byggnad då U- värde efter åtgärd beräknas till 1,3 W/m 2 K och kravet enligt BBR avsnitt 9:92 är 1,2 W/m 2 K. Åtgärden kan dock sägas vara ekonomiskt motiverad om fönstret i övrigt är i ett bra skick och inte står inför en renovering. Vid ett byte av hela fönstret har de flesta moderna fönster U-värden nära 1,0 W/m 2 K, vilket är lägre än gällande krav i BBR avsnitt 9:92. Kravet i byggreglerna är 20 procent högre, vilket talar för att kravet på fönster i avsnitt 9.92 skulle kunna skärpas. Det kan finnas anledning att se över även de andra U- värdena i avsnitt 9:92. Bedömningar i varje enskilt fall De åtgärder som implementerats i de aktuella beräkningarna var kostnadseffektiva för de aktuella byggnaderna. I varje enskilt fall kan det finnas fördyrande omständigheter. Till exempel är inte FTX-ventilation en kostnadseffektivlösning i alla småhus med direktverkande el. För flerbostadshusen i tabell 23 ligger flerbostadshuset från 1970-talet närmare att klara kraven efter att åtgärder införts än flerbostadshuset från 1950-talet. Det senare har sämre U-värde för väggar och på vind än vad byggnaden från 1970-talet har och ligger därmed längre ifrån att klara nybyggnadskrav eller de U-värden som anges i avsnitt 9:92 i BBR. Kostnaden för åtgärder på klimatskärm som i övrigt är i gott skick motiverar dock inte åtgärder för att nå förbättrad energiprestanda.

52 Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda Bilaga 1 Scenarier för el- och fjärrvärmepriser Denna bilaga presenterar bakgrunden till de antaganden som gjorts kring energiprisutveckling mot 2050 samt kalkylräntor och externa kostnader i mer detalj. Såväl el- som fjärrvärmepris väntas öka något snabbare än inflationstakten. Fjärrvärmepriset väntas styras av prisutvecklingen för alternativa värmekällor, där bergvärme antas vara den tuffaste konkurrenten. I tabell 24 visas antagna energipriser med startår 2017. Tabell 24: Sammanfattning av prisscenarier för el och fjärrvärme med startår 2017, reala termer. Priserna inkluderar elpris, avgifter, nätpris, energiskatt och moms. Den historiska utvecklingen av energipriser Fjärrvärmepriset har de senaste 20 åren haft en tämligen jämn prisutveckling i jämförelse med exempelvis konsumentpriset för el. Elpriset är mer flyktig än fjärrvärmepriset. Diagram 15 visar hur fjärrvärmepriset stigit snabbare än konsumentprisindex (KPI) men ungefär lika mycket som konsumentpriset för el, de senaste 20 åren.

Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda 53 Diagram 15: Prisutveckling (nominella termer) för el och fjärrvärme (SEK/m2 för 1,000 m 2 flerbostadshus) 1996-2016. Källa: Nils Holgersson-studien Scenario för elpriser Konsumentpriset för el består av flera komponenter, som klassificeras i tre kategorier: Elpris och avgifter: elhandlare köper el från elproducenter och levererar el till konsumenterna. Utöver elpriset tillkommer elhandelspåslag som inkluderar olika avgifter, risker och andra merkostnader samt kostnad för elcertifikat. Nätpriser: el tillförs från producenterna till konsumenterna genom stamnätet och lokala distributionsnäten. Nätpriserna är statligt reglerade och nätägarna tilldelas en intäktsram inför varje tillsynsperiod. Skatter: elskatt och moms. Diagram 17 illustrerar hur elkostnaden (som ett nationellt genomsnitt) fördelar sig mellan de tre kategorierna för ett flerbostadshus med en area på 1000 m2 enligt Nils Holgersson-studien avseende 2016 16. 16 Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige en avgiftsstudie för 2016. http://nilsholgersson.nu/

54 Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda Diagram 17: Fördelning av elkostnaden för ett flerbostadshus med en area på 1000 m 2. Källa: Nils Holgersson-studien Den totala kostnaden och fördelningen mellan ovanstående tre kostnadskategorier skiljer sig dock markant beroende på var i landet vi befinner oss. Den kostnadspost som har störst lokal variation är elnät där nätavgifterna sätts av det lokala nätbolaget utifrån lokala förutsättningar. Avseende skattekostnaderna består skillnaderna främst i att några kommuner i norra Sverige har reducerad energiskatt på el. Avseende elhandeln finns vissa variationer då Sverige är indelat i fyra elområden med olika elpriser. Under normala förhållanden är dock elprisskillnaderna små. Nätkostnaden beror också mycket på uttagsmönstret (maxeffekt i förhållande till årsenergi) och totala energimängd att fördela de fasta nätkostnaderna på. Energiskatt och elpris är däremot helt oberoende av uttagsmönster (undantaget elhandlarens påslag som är en begränsad del av den totala kostnaden). Elpriser och avgifter Elprisets framtida utveckling är osäker. Historiken säger inte mycket om vad som kommer att hända med de stora förändringarna som nu pågår på elmarknaderna runtom i Europa. Med en större koppling mellan Norden och kontinenten som nu byggs upp, kommer kontinentens prisbild att påverka Sverige allt mer. EU-målen angående elproduktion fokuserar på en större andel förnyelsebar energi. Dessutom kommer förändringar såsom elektrifiering av olika

Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda 55 sektorer som transport och uppvärmning, samt energieffektivisering att påverka efterfrågan på el. Politiska beslut kommer att få stor inverkan på elpriset och är inte alltid enkla att förutse. Inom Sverige har det nyligen beslutats om en förlängning av elcertifikatsystemet med 18 TWh fram till 2030 och en avveckling av kärnkraftens effektskatt. Båda dessa beslut håller nere elpriset i slutändan och visar hur politiken kan påverka elmarknaden. Samtidigt innebär elcertifikatsystemet en extra elcertifikatkostnad för de flesta elanvändare. För att beräkna ett framtida elpris, behöver man bestämma sig för vilken metod som ska användas och vilka källor man ska lita på. Avseende de närmsta åren, kan finansiella elterminer användas för att se hur finansmarknaderna bedömer det framtida elpriset; men mer än fem år framåt i tiden är likviditeten på elterminsmarknaden låg och då behövs andra metoder. De flesta studier avseende framtida elpris inkluderar användning av en elmarknads- eller energimodell, där framtida elpriser modelleras baserat på antaganden om bränslepriser, framtida elanvändning med mera. För att enkelt skapa ett prisscenario som kan användas i de kostnadsoptimala beräkningarna, litar vi här på Energimyndighetens publikationer kring framtida elpris. Vartannat år publicerar Energimyndigheten en rapport om det långsiktiga energisystemet och den senaste publicerades tidigare i år, Scenarier över Sveriges energisystem 2016 17. Från 2014 har Energimyndigheten inte haft ett huvudscenario som kallas för prognos, istället fokuserar de på en variation av scenarier, skillnaden mellan olika scenarier och inte prisnivåer i sig. Dessutom inkluderar denna 2016- upplaga av rapporten, för första gången, scenarier fram till 2050. I rapporten finns det fem scenarier för utvecklingen av elpriset i Sverige och det finns två huvudprisnivåer för utvecklingen (se diagram 18). De viktigaste antaganden som skapar denna skillnad mellan den högre nivån för scenarierna Referens EU, Högt BNP, och Höga fossilpriser och lägre nivån för scenarierna Lågt elpris och Lågt elpris +18 TWh är om vindkraftsproduktion och priserna för fossila bränslen och CO 2. Högre bränsle- och CO 2 -priser, allt annat lika, leder till ett högre elpris. Mer vindkraftsproduktion, med låg/obefintlig marginalkostnad, allt annat lika, leder till ett lägre elpris. För den högre nivån i resultaten, antas att den stora ökningen i vindkraftsproduktion skapats av det högre elpriset, som gör att vindkraften är 17 Energimyndigheten, 2017. Scenarier över Sveriges energisystem 2016 (ER 2017:6). Tillgänglig från: http://www.energimyndigheten.se/statistik/prognoser-ochscenarier/?currenttab=1

56 Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda lönsam utan behov av stöd; däremot för den lägre nivån, de lägre bränsleoch CO 2 -priserna leder till ett lägre elpris som gör vindkraftsproduktion olönsam utan stöd. Prisnivåer i sig beror till stor del på vilka antaganden som görs. Diagram 18: Spotpris SE/SE3, historik och scenarier. Källa: Energimyndigheten, 2017 Utöver elpriset tillkommer ett påslag till elhandlaren som inkluderar olika merkostnader och avgifter. Påslaget är normalt sett från 2 öre/kwh och uppåt. Ju lägre elanvändning, desto högre blir påslaget per energienhet. Utöver elpriset tillkommer sedan 2003 kostnader för elcertifikat, ett marknadsbaserat stödsystem för utbyggnad av förnyelsebar kraftproduktion. I dagsläget är elcertifikatkostnaden ungefär 1 öre/kwh för kvotpliktig elanvändning (exempelvis energiintensiv industri och nätförluster är undantagen kvotplikt). Den finansiella marknaden som finns för elcertifikat tillsammans med aktuella kvotplikter, indikerar att elcertifikatkostnaden kommer att sjunka succesivt tills dess att elcertifikatsystemet är helt utfasat. Nätpriser Elnätpriserna regleras av Energimarknadsinspektionen (Ei) utifrån vad som föreskrivs i ellagen. Ei ger varje nätområde en intäktsram att förhålla sig till för varje reglerperiod om fyra år (nuvarande reglerperiod är 2016-2019).

Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda 57 Diagram 19 visar hur nätkostnaderna skiljer sig från kommun till kommun för en typfastighet med en årlig elanvändning på 50 000-190 000 kwh avseende 2016. Nätkostnaden per energienhet skiljer mycket beroende på fastighetens uttagsmönster (maxeffekt i förhållande till årsenergi), total elanvändning och vart i landet elanvändningen sker. Diagram 19: Total nätkostnad (reala 2016-priser), beräknad för olika säkringsnivåer och en årlig elanvändning mellan 50 000 kwh 190 000 kwh/år. Källa: Energimarknadsinspektionen För typfastigheten med en årlig elanvändning om 190 000 kwh, var nätkostnaden i snitt för landets kommuner 30 öre/kwh 2016. Till 2021 bedömer vi utifrån nuvarande intäktsram att nätkostnaden årligen öka med 3 % (i reala termer) till 34,8 öre/kwh uttryckt i reala 2016-termer. Till 2016 höjdes elnätavgiften med i medeltal 6,2 %, redovisat som ett kommunmedel. De senaste 20 åren har den genomsnittliga årliga elnätprishöjningen i Sverige som helhet varit 1,4-1,7 % i reala termer, beroende på vilken typ av fastighet som studeras. För perioden 2021-2050 står elnätet i Sverige inför omfattande utmaningar som kommer att kräva stora investeringar. Nätregleringen som styr nätbolagens intäktsramar och därmed anger pristaket för elnätkostnaden styrs av politiska beslut, vilket gör det mycket svårt att bedöma framtida elnättariffutveckling. Baserat på det höga investeringsbehovet har vi antagit en något högre ökningstakt för nättarifferna än det historiska genomsnittet, 2 % årligen i reala termer.

58 Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda Skatter Idag ligger elskatten på 29,5 öre/kwh i de flesta av Sveriges kommuner. Några kommuner i norra Sverige får ett skatteavdrag och betalar 19,9 öre/kwh i elskatt. Elskatten ökar årligen med en index-justering. Dessutom förväntas elskatten öka med 4,2 öre/kwh till 2019 efter en blocköverskridande politisk överenskommelse. Det finns ingen annan planerad förändring av elskatten, men det finns alltid en pågående diskussion i dessa frågor. En energiskatt på el på 33,7 öre/kwh antas således 2021 och därefter en oförändrad energiskatt fram till 2050 i reala termer. Avslutningsvis tillkommer moms på den samlade elkostnaden, inklusive el, elnät och energiskatt på el. Moms är i dagsläget 25 % och antas vara oförändrad över hela perioden fram till och med 2050. Elprisöversikt Diagram 20 visar den historiska utvecklingen för de kostnadskomponenter som är tämligen lika för fastighetssektorn över hela landet. Utöver dessa tillkommer elnätpriserna, elhandlarens påslag och moms. Diagram 20: Historiska utveckling av energiskatt på el, elpris och elcertifikatkostnad (reala 2016-termer) Källa: NordPool spot, Montel, EM och Konsumenternas Energimarknadsbyrå Scenario för fjärrvärmepriser En reglering av fjärrvärmepriserna i Sverige har diskuterats under många år. Då många varit tveksamma till effekterna av en myndighetsstyrd prisreglering, beslöt fjärrvärmebolag och fjärrvärmekonsumenter istället att lansera en gemensam modell för prissättning av fjärrvärme 2012, kallad

Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda 59 Prisdialogen. Prisdialogen utgör ett ramverk för hur fjärrvärmepriserna ändras och kommuniceras. Ett fjärrvärmebolag som är medlem i Prisdialogen är skyldig att ha en prisändringsmodell som den årliga prisjusteringen fastställs utifrån. Prisändringsmodellen bygger på att fjärrvärmepriset antigen styrs av kostnadsutvecklingen (kostnadsbaserad prissättning) eller utvecklingen av kostnader för alternativa värmekällor (alternativbaserad prissättning). Idag är det värmepumpar, ofta bergvärme med elspets, som används som prisreferens i alternativbaserade prissättningsmodeller. En medlem i Prisdialogen är också skyldig att varje år diskutera prisutvecklingen genom en dialog med sina kunder och senast i september tillkännage nästa års priser samt en prisprognos för de kommande två åren. Idag omfattar Prisdialogen ungefär 70 % av Sveriges fjärrvärmeproduktion och trenden är att allt fler ansluter sig till Prisdialogen. Resterande fjärrvärmebolag är fria att sätta priset som de vill, men deras prissättning begränsas av en allt tuffare konkurrens från alternativa uppvärmningssystem, inte minst värmepumpar. En framtida reglering av fjällvärmepriser kan inte helt uteslutas. En utveckling mot prisreglering skulle kunna triggas av EU-beslut eller nya nationella politiska drivkrafter. Prisdrivare Många fjärrvärmebolag har historiskt satt priser utifrån sina kostnader och ett avkastningskrav från ägaren. Konkurrensen från andra uppvärmningsalternativ har under långa perioder varit begränsad, vilket gett fjärrvärmebolagen ganska stor frihet i prissättningen. I dag har dock konkurrensen från värmepumpar tilltagit, dels då elpriserna har fallit brant de senaste 5-10 åren och dels då värmepumpmarknaden utvecklats. Som en effekt av detta blir det vanligare med prissättningsmodeller som utgår från alternativkostnaden för andra uppvärmningsalternativ, för att säkerställa att fjärrvärmebolaget inte tappar allt för stora marknadsdelar. Många fjärrvärmeföretag har höga fasta kostnader, ofta mer än 50 procent av de totala kostnaderna, vilket gör dem känsliga för att tappa marknadsdelar och behöva fördela de fasta kostnaderna på mindre volymer (även om de fasta kostnaderna till viss del kan reduceras om volymerna minskar markant). Diagram 21 illustrerar ett exempel på en alternativkostnadsbaserad prisändringsmodell, där fjärrvärmepriset varierar med kostnaderna för det billigaste uppvärmningsalternativet utifrån vissa givna antaganden.

60 Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda Diagram 21: Illustration av en prisändringsmodell baserad på alternativkostnader. Källa: Sweco Prisutveckling Prisdialogen visar att allt fler fjärrvärmebolag sätter priserna utifrån förändringar i kostnaderna för alternativa värmekällor som framför allt utgörs av bergvärme. Det förväntas att bergvärmen fortsätter att vara främsta konkurrenten till fjärrvärme i framtiden, och fjärrvärmepriset ändras i samma takt som kostnaden för bergvärme. I syfte att utveckla framtidsscenario för fjärrvärmepriset har en standardmodell för bergvärmekostnaden tagits fram. Fjärrvärmepriset antas sedan ändras i samma takt som kostnaden för bergvärme i standardmodellen gör. Eftersom fjärrvärmen i dag möter störst konkurrens i segmentet av fristående småhus, analyserades bergvärmen för denna typ av hus. Fjärrvärmeprisscenariot baseras på följande antaganden: Hus med ett årligt värmebehov på 28 950 kwh och en area på 150 m 2 ; Investeringskostnad för bergvärme: 120 000 kr (60 % Utrustning och 40 % arbete); Bergvärmepumpens livslängd: 20 år; COP: 2,8 (Energitäckningsgraden på en bergvärmepump antagets cirka 98 %, resten täcks med elpatron - detta ingår i årsverkningsgraden/cop på 2,8); Underhållskostnad: 10 %; Elkostnad: följer scenarion presenterades i kapitel 2.2; Real kalkylränta: 4 %;

Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda 61 Kostnadsökning för utrustning utöver KPI: 0 % (antagandet baseras på att bergvärme är en väl utvecklad teknologi); Kostnadsökning för arbete utöver KPI: 2 % (antagandet baseras på kostnadsutvecklingen för arbete inom relevant kategori för de senaste 20 åren); Fjärrvärmepriset år 2016: 843 kr/mwh (genomsnittspriset för alla svenska kommuner 2016 (källa: Nils Holgersson-rapporten 2016). Resultat av scenarioutvecklingen presenteras i Diagram 22 i form av ett prisindex. Diagram 22: Fjärrvärmepris (reala 2016-termer) historik och framtidsscenario (index) Källa: Sweco Indexutvecklingen som Diagram 22 illustrerar motsvarar priserna i reala termer i tabell 25. Tabell 25: Priserna i reala termer Fjärrvärmepriset brukar delas i en energi- och en effektkomponent (max använda effekt). Dessutom har många företag har också en fast årlig avgift och/eller en flödeskomponent (vattenvolym som passerar systemet). I de flesta fall är energikomponenten den största delen av den årliga kost-

62 Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda naden (typiskt 50-75 procent för flerbostadshus), medan effektkomponenten ofta är den näst största kostnadskomponenten och står för en betydande del av kostnaderna under vintermånaderna. En trend på fjärrvärmemarknaden är att en större del av kostnaden läggs på effektkomponenten för att bättre återspegla den höga toppbelastningen och höga fasta kostnader för fjärrvärmebolaget. Lokala prisvariationer Priserna varierar inom landet och några kommuner sticker ut. Priset i Uddevalla är högst och nästan dubbelt så dyrt som motsvarande i Luleå som är billigast (se diagram 23). Nästan 90 % av kommunerna ligger dock inom prisintervallet 750-950 kronor/mwh för det använda typhuset med en årlig energianvändning om 193 MWh. Detta förväntas att fortsätta i framtiden men med något mindre intervall på grund av ytterligare mättnad av marknaden. Diagram 23: Fjärrvärmepriset per kommun 2016 för ett hus med en årlig användning av 193 MWh Källa: Nils Holgersson-studien Skatter och andra kostnader Fjärrvärme är fritt från energiskatt och kostnaden för att transportera fjärrvärmen är inkluderad i fjärrvärmepriset. Detta kan jämföras med kostnaden för el, där det utöver elkostnaden tillkommer en nätkostnad och energiskatt på el.

Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda 63

64 Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda Bilaga 2: Känslighetsanalys för energipriser En känslighetsanalys av resultaten har gjorts som visar att de flesta åtgärders lönsamhet är relativt prisokänsliga. Undantagen är dock solceller och fjärrkyla. Känslighetsanalysen har gjorts på beräkningarna med startår 2021 och för studium av kostnadsoptimalitet för energiprestanda med primärenergifaktorerna 1 för fjärrvärme och 2,5 för el. Slutsatserna har dock även bäring för beräkningarna som har gjorts med startår 2017 med primärenergifaktorer 1 respektive 1,6 samt för beräkningarna med startår 2021 med primärenergifaktorerna 0,95 respektive 1,8. Detta kan antas eftersom det dels endast är fyra års förskjutning av prisscenarierna, och dels eftersom åtgärdernas lönsamhet inte beror på primärenergifaktorerna utan endast på de kostnader som kan räknas direkt i pengar. Billigare och dyrare el och fjärrvärme har studerats i en känslighetsanalys för att täcka in variation i landet och osäkerhet i scenarierna. För kontorsbyggnaden har även en känslighetsanalys för fjärrkylapriser studerats. För el, ingår i känsligheten de två största delarna av elpriset spotpriset och nätpriset medan antaganden om de andra delarna är oförändrade, dvs. om elhandel, elcertifikat, energiskatt, och moms. Nätpriser varierar mycket mellan nätbolag och känsligheten där försöker ta ett bredare utfall av +/- 10 öre/kwh i året, med +/- 0,5% på den årliga indexeringen. Angående spotpriset, finns det en stor osäkerhet över var priser kommer att landa om några år, och det blir mer osäkert ju längre i framtiden man kollar; känsligheten här tar +/- 0,5% av det använda spotpriset för 2021 och varje år framåt läggs det till +/- 0,5% så att det blir +/- 15% året 2050. Diagram 24 visar elprisscenarierna som har studerats i känslighetsanalysen.

Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda 65 Diagram 24: Prisscenarier för el i känslighetsanalysen. Som beskrivs i Bilaga 1, Scenarier för el- och fjärrvärmepriser, varierar fjärrvärmeprisscenariot som används i beräkningar beroende på elpriset, så samma indexering av känsligheterna för elpriset används för känsligheten för delen av fjärrvärmepriset som är kopplat till elpriset. Känslighetsanalysen har genomförts för småhus, flerbostadshus samt kontor. Resultaten visas i diagram 25-30. Både fallen med fjärrvärme och bergvärme har studerats. Generellt kan sägas att resultatet visar på en prisokänslighet för de flesta åtgärder. FTX-åtgärden får en liten spridning i lönsamheten beroende på prisscenario, men solceller och fjärrkyla är undantagen som är mycket priskänsliga. För flerbostadshus med bergvärme rör sig solcellsinstallationen från lönsamhet till olönsamhet inom de prisintervall vi har använt i känslighetsanalysen (Diagram 28). För kontor saknas lönsamhet för solceller inom hela det testade prisintervallet. Fjärrkyla i kontorsfallen varierar fån lönsamhet till olönsamhet både i fjärrvärme- och bergvärmefallet. Detta beror på den stora spridningen i prisbild mellan olika fjärrkylanät som har beaktats i känslighetsanalysen.

66 Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda Diagram 25: Känslighetsanalys av energipriser för energiåtgärder i småhus med fjärrvärme. Företagsekonomisk beräkning till vänster och makroekonomisk till höger. Diagram 26: Känslighetsanalys av energipriser för energiåtgärder i småhus med bergvärme. Företagsekonomisk beräkning till vänster och makroekonomisk till höger.

Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda 67 Diagram 27: Känslighetsanalys av energipriser för energiåtgärder i flerbostadshus med fjärrvärme. Företagsekonomisk beräkning till vänster och makroekonomisk till höger. Diagram 28: Känslighetsanalys av energipriser för energiåtgärder i flerbostadshus med bergvärme. Företagsekonomisk beräkning till vänster och makroekonomisk till höger.

68 Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda Diagram 29: Känslighetsanalys av energipriser för energiåtgärder i kontor med fjärrvärme. Företagsekonomisk beräkning till vänster och makroekonomisk till höger. Diagram 30: Känslighetsanalys av energipriser för energiåtgärder i kontor med bergvärme. Företagsekonomisk beräkning till vänster och makroekonomisk till höger.

Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda 69

70 Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda Bilaga 3: Energibehov och merkostnader gällande minimikrav Tabell 1: Flerbostadshus fjärrvärme, bergvärmepump Tabell 2: Kontor fjärrvärme, bergvärmepump Tabell 3: Småhus fjärrvärme, bergvärmepump, frånluftsvärmepump