2013-02-27 Handlingsprogram för skydd mot olyckor i Malung-Sälens kommun
Innehållsförteckning INLEDNING... 3 RISKBILD... 4 INRIKTNING... 5 Strategi... 5 FÖREBYGGANDE VERKSAMHET... 6 MÅL... 6 TILLSYN... 7 UNDERLÄTTA FÖR DEN ENSKILDE... 7 Brandskyddsinformation... 7 Brandskyddsutbildning... 7 FYSISK PLANERING... 7 RENGÖRING OCH BRANDSKYDDSKONTROLL... 8 ANALYS OCH UPPFÖLJNING... 8 RÄDDNINGSTJÄNST... 8 EFFEKTIV INSATS... 9 GODTAGBAR TID... 10 ORGANISATION... 10 Räddningschef... 10 Räddningsledning... 10 Räddningsstyrkor... 10 Avtalade räddningsstyrkor... 11 Förmåga... 12 Styrkeuppbyggnad... 12 SAMVERKANSAVTAL OCH ÖVERENSKOMMELSER... 13 BRANDVATTENFÖRSÖRJNING... 13 ÅTGÄRDER EFTER RÄDDNINGSINSATS... 13 ALARMERING... 14 SAMBAND... 14 ORGANISATION UNDER HÖJD BEREDSKAP... 15 HÖJD BEREDSKAP I NUVARANDE OMVÄRLDSLÄGE.... 15 I ETT FÖRÄNDRAT OMVÄRLDSLÄGE.... 15 2
Inledning Detta handlingsprogram utgör de handlingsprogram som föreskrivs i lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Programmet omfattar främst kommunens roll som myndighet (kap 3, 5, 6 och 8) men i viss mån även kommunens roll som enskild (kapitel 3). Närmare riktlinjer för kommunens roll som enskild finns i en av fullmäktige beslutad policy 1. Varje förvaltning/kommunalt bolag har ansvaret för skydd mot olyckor inom sitt verksamhetsområde. Inom alla kommunala verksamheter ska ett systematiskt brandskyddsarbete bedrivas. Alla anställda ska göras delaktiga i skyddsarbetet. Räddningstjänsten ska ha en ledande och samordnande roll avseende skyddet mot olyckor. Kommunen uppdrar åt räddningsnämnden att anta närmare riktlinjer för hur handlingsprogrammet ska tillämpas och att även kunna besluta om smärre justeringar i handlingsprogram. 1 Policy för intern brandskyddskontroll 2003-09-23 3
Riskbild I likhet med andra kommuner finns även i Malung-Sälen risker som kan uppfattas osannolika i vår vardag. Kommunens planläggning ska utgå från att dessa händelser kan inträffa utan att kommunen för den skull ska vidta specifika åtgärder. Kända risker ska däremot i möjligaste mån minskas eller undanröjas. I en särskild riskanalys 2 har dessa kända risker identifierats och värderats. Riskanalysen finns på kommunens hemsida. Räddningsnämnden har därefter tagit ställning till hur riskerna ska reduceras. Riskanalysarbetet ligger till grund för detta handlingsprogram. De prioriterade riskerna som identifierats är: o Trafikolycka o Skidolycka o Skogsbrand o Brand i bostad o Drunkning o Brand i hotell o Brand i industri o Översvämning 2 Riskanalys, riskvärdering och riskreduktion 2012 11 01 4
Inriktning Kommunen ska fortlöpande minska kostnaderna för skador och olyckor på ett sätt som bidrar till en förbättrad samhällsekonomi och gör kommunen mer attraktiv. Detta ska särskilt gälla o Människor o Miljö o Oersättliga kulturmiljöer o Kommunens egendom o Företag som är viktiga för kommunens utveckling Strategi Den enskilde, vare sig det är fysisk eller juridisk person, har ett primärt ansvar för att skydda liv och egendom och att inte orsaka olyckor. I första hand är det den enskilde som skall vidta och bekosta åtgärder som syftar till att förhindra olyckor och begränsa konsekvenserna av de olyckor som trots allt inträffar. Kommunens strategi är o Att riskanalyser ska utgöra grunden för prioriteringar och inriktning på skyddet mot olyckor o Att den enskilde ska genom ökad riskmedvetenhet och kunskap själv i högre grad kan ta ansvar för sin egen säkerhet. o Att åtgärder och planläggning ska hantera olyckans tre skeden: före, under och efter olyckan o Att kommunen sin roll som samordnare ska få sina förvaltningar, kommunala bolag, enskilda, näringsliv, frivilligorganisationer, andra samhällsorgan och andra kommuner att verka i samma riktning vad gäller skyddet mot olyckor o Att ständiga förbättringar ska genomföras till gagn för den enskilde och för samhället. Detta förbättringsarbete ska genomföras på alla nivåer. Exempel på detta är olycksundersökningar, olycks- och skadestatistik, medborgarundersökningar, samverkande kollegiala nätverk mm. 5
Förebyggande verksamhet Målsättning Det är kommunens ambition att öka tryggheten vilket uttrycks i form av mål i tabellen nedan. Uppföljning ska göras i samband med respektive förvaltnings årsredovisning. Målen i tabell 1 beskriver de samhällseffekter av skyddsarbetet som kommunen förväntar sig. Nr Målsättning Kommentar Ansvarig nämnd 1 Risken att skadas i trafik ska minskas. Trafikolyckor ska under mandatperioden minskas så att antalet räddningsinsatser ligger på samma nivå som jämförda kommuner. 2 Ägarna till skidanläggningarna ska vara nöjda med det stöd de får av kommunen för att utveckla säkerheten kring den alpina skidåkningen 3 Kunskapen och förmågan hos allmänheten om brandförebyggande och olyckshanterande åtgärder ska öka 4 Vid en olycka - som föranleder räddningsinsats - ska en första skadebegränsande åtgärd av enskilda ske innan räddningsstyrkan har anlänt Antal Trafikolyckor ligger på ett snitt av 44 st./ år (2009-2011)vilket ligger ganska konstant år från år men det man kan märka är att antalet singelolyckor ökar markant. Enligt riskanalysen är antalet alpina skidolyckor ett av kommunens mest angelägna förbättringsområden Den enskildes förmåga är en effektiv åtgärd för att åstadkomma ett tryggare samhälle. Hur denna förmåga utvecklas är viktigt för kommunerna att följa. Det är inte endast räddningsstyrkan som gör skadeavhjälpande insatser. Kommunen vill öka säkerheten genom att målsätta hur snabbt en skadebegränsande insats ska göras av dem som råkar vara vid olycksplatsen. KS KS RN RN 6
5 Antalet personer som skadas eller omkommer i olyckor - som föranleder räddningsinsats - ska minska över tid 6 De samhällsekonomiska kostnaderna för bränder och trafikolyckor ska minska Tabell 1 Med hänsyn till nationella mål och kommunens inriktning är detta det yttersta och logiska resultatet Beräkningarna ska göras enligt MSB s modell för beräkningsmodell 3 RN RN Tillsyn Kommunens ansvar för den förebyggande verksamheten vilar främst på räddningsnämnden men även på kommunstyrelsen. Ansvarsfördelningen framgår av respektive nämnds reglemente. Räddningsnämndens planering av tillsynsverksamheten redovisas på kommunens hemsida. Kontakt och hjälp till andra kommuner fås av kommunens brandinspektör. Egen hjälp för frågor för tillsyn fås av MSB. Enligt LSO 2 kap 3 skall vissa ägare av byggnader eller andra anläggningar, se till att en skriftlig redogörelse över brandskyddet inlämnas till kommunen. Den skriftliga redogörelsen skall lämnas till räddningsnämnden med 4-års intervall. Underlätta för den enskilde Brandskyddsinformation Brandskyddsinformation ska ges som allmän rådgivning riktade till allmänhet och till särskilda målgrupper. Urvalet av målgrupper ska göras utifrån vad som framkommit av riskanalysen men också till de orter där räddningsstyrkorna har längst framkomsttid. Brandskyddsinformation ska också ske i samband med tillsyn. Brandskyddsutbildning Brandskyddsutbildning ska riktas till särskilda målgrupper enligt riskanalysen, men också brett till allmänhet som efterfrågar sådan. Förskolans och grundskolans elever utbildas i brandskydd och säkerhet tre gånger i olika ålderssteg. Fysisk planering Planärenden i kommunen ska granskas ur brandskyddssynpunkt. Vid byggsamråd ska personal med brandteknisk kompetens kunna medverka. Tillstånd för hantering av brandfarlig/explosiv vara ska handläggas enligt lagen (SFS 2010:1011) och förordningen om brandfarlig och explosiv vara enligt (SFS 2010:1075). Remisser från myndigheter och organisationer till räddningsnämnden ska vid behov granskas och besvaras ur brandskydds- och räddningstjänstsynpunkt. 3 MSB: Samhällets kostnader för vägtrafikolyckor samt bränders samhällsekonomiska kostnader.. 7
Rengöring och brandskyddskontroll Ansvarig för att rengöring och brandskyddskontroll sker i kommunen är räddningsnämnden. Avtal om sotning finns med Malung-Sälen Sotning & Ventilation AB vars personal skall ha genomgått yrkesutbildning för skorstensfejare och skaffat sig tillräcklig erfarenhet genom yrkesverksamhet inom området. Rengöring och brandskyddskontroll av eldstäder och rökkanaler utförs enligt kommunens beslutade frister och taxor. Information om dessa frister och taxor finns på kommunens hemsida. Malung-Sälen Sotning & Ventilation AB ska föra kontrollbok över rengöring och brandskyddskontroll, som årligen rapporteras till räddningsnämnden. Räddningsnämnden ska kunna tillåta enskild fastighetsägare att efter ansökan utföra rengöring på egen fastighet under förutsättning att denne har nödvändig kunskap om rengöring och om brandskydd och efter att utfärdaren (räddningstjänsten) har avsynat lämpligheten på plats, vilket innebär att kontroll görs på delegation till ansvarig på räddningstjänsten där kontroll av sotningsutrustning, uppstigning på tak, släckutrustning, förvaringskärl av aska och loggbok. Återkallande av delegation för egensotning kan komma att ske om ansvarig sotare vid brandskyddskontroll ser brister i sotning och kontrollbok. Närmare information om ansökan finns på kommunens hemsida. Resurser och kompetens I räddningstjänstorganisationen ska det finnas personal med lägst kompetens kurs A4 eller motsvarande utbildning för genomförande av tillsyn, rådgivning och information. Räddningstjänstorganisationerna i länet samverkar genom erfarenhetsutbyte och ömsesidig rådgivning i förebyggande frågor för att upprätthålla en god förebyggande kompetens. Analys och uppföljning För att hela tiden förbättra brandsäkerheten ska kommunen systematiskt följa upp och analysera det förebyggande brandskyddet och räddningsinsatser i syfte att uppnå målen. Olycksundersökningar genomförs vid behov där en räddningsinsats har skett. Räddningschefen svarar för uppföljning inom räddningstjänstorganisationen. Räddningstjänst Kommunen ska tillhandahålla beredskap för att kunna utföra räddningsinsatser i samband med bränder i bostäder, industrier, vårdanläggningar, hotell, samlingslokaler, lantbruk och terräng. Räddningsinsatser ska också kunna utföras vid olyckor som vägtrafikolyckor, flygolyckor, mindre kemikalieolyckor, drunkning, och övriga personolyckor som förstahjälpen larm, trygghetslarm och andra olyckor som kräver insatser där kommunen tecknat avtal. Vid räddningsinsatser av mer ovanlig karaktär kan stöd begäras från angränsande kommuner eller regionala resurser. Beredskapen är dimensionerad för att klara två samtidiga räddningsinsatser i kommunen. Vid flera samtidiga räddningsinsatser försämras såväl tidsaspekter som resurstillgång. 8
INFORMATION Vid varje nytt antaget handlingsprogram informeras allmänheten i lokalt informationsutskick (Malungsbladet) om innebörden av vad ett handlingsprogram innehåller med information om kommunens förmåga och målsättning genom förebyggande verksamhet och vid händelser som kräver insatser där allmänhetens egna resurser inte räcker till. Effektiv insats Kommunens räddningschef ansvarar för att räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad enligt detta handlingsprogram. Räddningsstyrkorna ska ha förmåga att hantera de bränder och olyckor som kan inträffa så att den enskilde kan få effektiv hjälp. Räddningsstyrkorna ska vara dimensionerade och utrustade för frekventa händelser inom sitt respektive insatsområde. Räddningsstyrkan i Malung ska ha förmåga att genomföra svåra insatser självständigt som t ex släckning inne i byggnad (rökdykning för livräddande insats). I Sälenområdet ska räddningsstyrkorna tillsammans ha förmåga att göra denna typ av svåra insatser. Räddningschefen ska fastställa en övergripande övningsplanering som beskriver omfattning och inriktning. Varje räddningsstyrka ska sammantaget ha förmåga att hantera de bränder och olyckor som beskrivs i tabell 4 nedan. Personal i räddningsstyrka ska ha lägst preparandutbildning 1 och 2 enligt Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) kursplan eller motsvarande. Kommunens ambition är att inom en två års period skall alla nya brandmän gå fortutbildning brandman deltid. Insatspersonalen ska övas utifrån de uppgifter som insatsstyrkan ska kunna genomföra, vilket innebär godkänd läkarundersökning och rullbandstest. (se Arbetsmiljöverket föreskrift AFS 2007:7) Tillräckligt antal räddningsledare ska finnas som har genomgått räddningsledning kurs A 4 eller motsvarande. Räddningsstyrkornas samlade kompetens ska ge möjlighet att utföra effektiva och säkra räddningsinsatser För större och komplicerade objekt ska det finnas insatsplaner vilka regelbundet ska uppdateras. En insatsplan visar allmänt vilka åtgärder en räddningsstyrka ska vidta och vilka lokala förhållanden som påverkar räddningsinsatsen. Samtliga räddningsinsatser ska undersökas utifrån orsak, förlopp samt insatsens genomförande. Räddningsstyrkorna ska utföra akut restvärdesräddning efter insats så att samhällets kostnader för egendom och miljö kan minskas. Räddningsstationerna i Malung, Transtrand och Sälen har egna reservkraftverk för sin elförsörjning. Reservkraftverket i Transtrand är mobilt för att kunna transporteras till Sälen-hallen vid behov. Trafikljusreglering för att säkra räddningsstyrkan utfartsbehov ska finnas på alla brandstationerna. 4 Kursen anordnas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Kurs A ger kunskap i rollen som räddningsledare för att kunna förbereda och leda arbetet i samband med de vanligaste räddningsinsatserna, samt inledningsskedet vid mer komplexa räddningsinsatser. 9
Godtagbar tid Responstiden är den tid som det tar från det att SOS Alarm AB besvarat samtalet till dess att första brandbil är på olycksplatsen. Eller enklare uttryckt den tid som en nödställd väntar på första räddningsstyrka. Responstiden beskrivs med en kurva där man kan avläsa hur stor andel av befolkningen som kan förvänta sig att första räddningsstyrka anländer inom ett visst antal minuter. Kort responstiden och räddningsstyrkans slagkraft står i konflikt med varandra. Responstid kan förkortas med små räddningsenheter s.k. första insatsbil (FIB) som inte behöver passera brandstationen för att kunna göra insats. Mer slagkraftiga räddningsenheter som utgår från brandstationen har längre responstid. I denna målkonflikt väljer kommunen att ha två brandstationer i Sälenområdet som vardera är utrustade med FIB. Detta skapar en god yttäckning och kortare responstider. Responstiden i kommunen ska inte understiga nedanstående kurva. Tabell 2 Organisation Räddningschef Kommunens räddningschef har ett ansvar att verksamheten är ändamålsenligt organiserad och har ett övergripande ansvar för alla de räddningsinsatser som behöver göras i kommunen. Vid räddningschefens längre frånvaro träder räddningschef i beredskap (RCB) in i dennes ställe. Räddningsledning Varje kommunal räddningsinsats ska ledas av en räddningsledare eller från räddningschef delegerad insatsledare. Högre brandbefäl ska ständigt finnas i beredskap. En för länet gemensam stabs- och ledningsresurser (s.k. Mobisol)finns stationerad i Rättvik. Räddningsstyrkor Räddningsstyrka Beredskapsform Numerär Anspänningstid 5 Räddningschef i beredskap 6 Heltid 1 1,5 min 7 5 Tiden från alarmering av personalen till dess räddningsstyrkans första fordon kan rycka ut. 10
Malung Deltid 1+4 5 min Tyngsjö Brandvärn 30 8 Vintersäsong Transtrand Deltid 1+3 Godtagbar tid Sälen Deltid 1+4 Godtagbar tid Sommarsäsong Transtrand Deltid 1+3 Godtagbar tid Sälen Deltid 1+3 Godtagbar tid Tabell 3 Utöver dessa räddningsstyrkor finns släckutrustning på släpvagn i Granfjällsstöten för en första insats. I norra kommundelen ska den sammanlagda styrkan normalt vara fördelade enligt tabell 3. Beroende på risk- och personalsituationen kan fördelningen göras annorlunda. Godtagbar tid är från larm på FIB-enheten 90 sek. till upp till 10 minuter tills sista bil lämnar station, beroende på den trafiksituation som råder. Kommunens ambition är ändå att uppnå så kort responstid som möjligt. Vid mindre olyckor och sjukvårdslarm är utryckningsstyrkan 1 förman och 2 brandmän (1+2) (Litet larm) Vid trygghetslarm åker 1 person från närmaste station. Räddningsvärn i Rörbäcksnäs är inte aktuellt förrän flygplatsfrågan på Mobergskölen klarlagts. Avtalade räddningsstyrkor Höjdenhet Överenskommelser finns med privata entreprenörer om hjälp vid bränder där höjdfordon underlättar arbetet. Möjlighet finns även att få hjälp av andra kommuners höjdfordon, i första hand Moras brandkår. Kemskyddsdepåenhet Enligt avtal med räddningstjänsten Dala Mitt och Mora räddningstjänst finns tillgång till kemskyddsdepå. Vid mer omfattande kemikalieolycka kan den regionala kemresursen i Köping inkallas. Gasflaskebeskjutning Möjlighet att utföra beskjutning av gasflaskor för att få en kontrollerad explosion/brand finns vid polisen i Borlänge och Räddningstjänsten i Ludvika. 6 Räddningschef i beredskap ska ha genomgått kurs i räddningsledning kurs B eller motsvarande utbildning vilka ger kunskaper i rollen som räddningsledare för att kunna förbereda och leda mer komplexa, större räddningsinsatser. 7 Räddningschef i beredskap(rcb)ska vara anträffbar på radio samt kunna inställa sig på lednings/olycksplats inom 90 minuter. Ledningsplats kan även vara på stationerna och i befälsbil 8080 vilket betyder att RCB kan befinna sig i annan kommun. 8 Brandvärnet upprätthåller ingen beredskap, styrkans storlek och framkomsttid är inte förutbestämbar. 11
Ledningsenhet Avtal finns med Rättviks räddningstjänst för att kunna utnyttja en särskild ledningsenhet. Förmåga tabell 4 Brandstation Malung Transtrand Sälen Tyngsjö Tabell 4 Kompetens och utrustning för att göra insatser vid Bränder, yttre och inre livräddning, yttre och inre släckning, släckning i byggnad upp till minst tre våningar, brandvattenförsörjning, släckning i det fria, trafikolyckor, losstagning, räddning i brunnar, ytvattenlivräddning, insatser i väglös terräng, livräddning vid kemikalieolycka, skadebegränsning vid mindre kemikalieolycka, släckning av brand i kemikalier, djurlivräddning, oljeskada i vatten, restvärdesräddning, D-HLR-sjukvård, trygghetslarm. Bränder, yttre livräddning, yttre och inre släckning, släckning i byggnad upp till minst tre våningar, inre livräddning i byggnad 9, brandvattenförsörjning, släckning i det fria, trafikolyckor, losstagning, räddning i brunnar, ytvattenlivräddning, insatser i väglös terräng, livräddning och skadebegränsning vid mindre kemikalieolycka. Släckning av mindre brand i kemikalier, djurlivräddning, oljeskada i vatten, restvärdesräddning, D-HLR-sjukvård, trygghetslarm. Bränder, yttre livräddning, yttre och inre släckning, släckning i byggnad upp till minst tre våningar, inre livräddning i byggnad 10, brandvattenförsörjning, släckning i det fria, trafikolyckor, losstagning, räddning i brunnar, ytvattenlivräddning, insatser i väglös terräng, livräddning och skadebegränsning vid mindre kemikalieolycka. Släckning av mindre brand i kemikalier, djurlivräddning, oljeskada i vatten, restvärdesräddning, D-HLR-sjukvård, trygghetslarm. Bränder, yttre livräddning, yttre släckning. Styrkeuppbyggnad I Transtrand och Sälen finns FIB 11 för att uppnå korta responstider. Erfarenheter från andra kommuner visar att minst 50 % av olyckorna kan hanteras enbart av FIB. Vid de flesta övriga olyckor räcker ofta insatsstyrkan från en brandstation. Vid olyckor med 9 Endast när förstärkning har kommit från brandstation Sälen 10 Under sommarhalvåret endast när förstärkning har kommit från brandstation i Transtrand. 11 Första insatsbil 12
större omfattning eller då särskild utrustning krävs används styrkor från flera brandstationer. Resurser En långsiktig resursplan ska finnas upprättad. En utbytesplan för de kommande 4-5 åren ska finnas för räddningsfordon och annan kostnadskrävande utrustning. Resursplanen fastställs av räddningsnämnden Samverkansavtal och överenskommelser För att åstadkomma en effektiv räddningstjänst behöver kommunen samverka med andra aktörer. Kommunen har bl.a. avtal med vissa räddningstjänstkommunerna i länet och i väster med grannland Norge. Samverkan gäller stöd vid räddningsinsatser och nätverkande för att planera och öva gemensamma insatser. Nedan anges exempel på de samverkansavtal som finns avseende räddningsinsatser. o Gränslös samverkan inom länet. o Gränslös samverkan med grannkommuner utanför länet. o Gränsöverskridande biståndsavtal med Trysils brann og redningsvesen. o Samarbetsavtal mellan Hedmarks politidistrikt och räddningstjänster i Värmland och Dalarna. o Avtal med landstinget Dalarna om IVPA (I väntan på ambulans). o Avtal med landstinget Dalarna om transport av skadad i terräng vilket normalt är landstingets uppgift. o Avtal med SOS-Alarm om utalarmering vid sjukvårdslarm Brandvattenförsörjning Kommunens brandpostsystem är uppbyggt som ett så kallat alternativt system. Det innebär att där det är mindre än 1 000 meter till närmaste brandpost tillåts klenare ledningsdimensioner vilket kompenseras med tankbilskapacitet på minst 9 m 3. Alternativsystemet är tillräckligt för småhusområden och flerbostadshus med mindre än fyra våningar för att kunna ge samma effekt vad gäller släckvattenförsörjning som det konventionella brandvattenförsörjningssystemet. Prioriterade brandposter skall finnas vid större byggnader som hotell, industrier, vårdanläggningar, skolor, handelscentra etc. Dessa prioriterade brandposter skall tas fram i samråd mellan Kommunägda bolaget VAMAS och räddningstjänsten. Ägare till brandpostsystemen i kommunen har ansvaret över tillsynen av dessa. Ägare ansvarar för att räddningstjänsten får aktuella kartor över brandposternas läge. Åtgärder efter räddningsinsats RCB 12 ska initiera psykiska och sociala insatser vid behov(s.k. POSOM). RCB ska bevaka att effektiva åtgärder vidtas för att minska kostnaderna för följdskador och mot ersättning kunna bistå med restvärdesräddning. Räddningsledare eller RCB ska undersöka och dokumentera olyckans orsaker, förlopp och räddningsinsatsens genomförande för erfarenhetsåterföring och utveckling. 13
Alarmering Genom avtal med larmcentral ska inkomna larm förmedlas till respektive räddningsstyrka. Anordningar för utalarmering av räddningsstyrkorna via minst två av varandra oberoende larmvägar ska finnas. Kommunen ska ha rutiner för inkommande alarmering vid avbrott i teletrafiken. Upplysning om hur allmänheten ska varnas och informeras vid allvarlig olyckshändelse ska ske genom information till den enskilde. Informationen ska samordnas med andra kommunala förvaltningars information till hushållen i kommunen. Vid teleavbrott i det fasta telefonnätet kan ofta mobiltelefonnätet användas. Om ett omfattande avbrott i det fasta telenätet inträffar, gör jourhavande räddningschefen en avvägning om brandstationen på orten, eller annan central punkt ska bemannas. Det kan också betyda att brandfordon placeras ut på lämpliga platser, dit allmänheten kan bege sig och få hjälp med att kontakta 112. I samband med ett teleavbrott ska teleoperatören också meddela SOS-alarm, som informerar jourhavande räddningschef som även beslutar om meddelande skall gå ut via lokalradion om avbrottet. Om räddningstjänsten bemannar brandstationen på orten eller ställer ut fordon ges alltid information om detta via lokalradion. Vid entrén på brandstationerna i Malung, Transtrand och Sälen finns larmknapp på väggen, där man kan larma räddningstjänsten. VMA- viktigt meddelande till allmänheten Behörig att i kommunen begära ut viktigt informationsmeddelande till allmänheten är Räddningschef i beredskap genom beslut i kommunstyrelsen 2008-10-07 Samband Räddningstjänsten ska från fasta och mobila ledningsplatser ha möjlighet till radiosamband med egna, samverkande kommunala, landstingskommunala och statliga räddningsenheter. Kommunikationen går över Rakelnätet. 13 Räddningschef i Beredskap 14
Organisation under höjd beredskap Höjd beredskap i nuvarande omvärldsläge. Malung-Sälens kommun bedöms inte bli berört av ett väpnat angrepp i nuvarande omvärldsläge. Ett baskrav är dock att räddningstjänsten i Malung-Sälens kommun (tillsammans med tillgängliga resurser inom och utom kommunen) utifrån fredstida grupperingar skall ha en förmåga att kunna genomföra en räddningsinsats efter en bombexplosion i ett bostadshus 13 I ett förändrat omvärldsläge. Målet är att räddningstjänsten tillsammans med övriga tillgängliga resurser inom och utom kommunen, efter en period av resurskompletteringar, skall ha förmågan att kunna genomföra upprepade samtidiga räddningsinsatser vid två olika skadeplatser i kommunen. Kommunen håller på att se över en ny övergripande säkerhets organisation. 13 En s.k. typskada enligt Räddningsverkets handbok för materielhantering 2005-11-22 15