LAGD01 Skatterätt, 13 hp TYPSVAR ORDINARIE TENTAMEN VT 2016 Tid: Fredag den 13 maj 2016 kl 08.00-12.00 Plats: Examinatorer: Tillåtna hjälpmedel: Vic 2D, 3A-D Christina Moëll och Peter Nilsson Kurslitteratur, allt för kursen utgivet övningsmaterial inklusive det nordiska dubbelbeskattningsavtalet samt författningstexter (utan tryckta kommentarer). Det är tillåtet att ha egna anteckningar samt miniräknare. Digital tentamenskod: 80417059 Du ska alltid logga in med ditt STiL-id vid en digital tentamen. Ditt personliga STiLid anger du där DigiExam efterfrågar ett Student-id. Du ska alltid skriva ditt skrivningsnummer samt de fyra sista siffrorna i ditt personnummer överst i svaret på varje ny fråga. Anteckna ditt skrivningsnummer här så du har det tillgängligt när resultatet anslås resultatet anslås med skrivningsnummer och de fyra sista siffrorna i ditt personnummer. Varje fråga besvaras på separata skrivningsark! Ge så kortfattade svar som möjligt. Skriv skrivningsnummer samt de fyra sista siffrorna i ditt personnummer på alla inlämnade svarspapper. Betygsgränser: Maxpoäng: 52 poäng (13 poäng per delfråga) Minst 30 poäng för G (inklusive seminariepoäng) Peter Nilsson kommer till tentan cirka kl 09.30. Resultatet föreligger fredag den 3 juni 2016.
FRÅGA 1 Lälle Svensson äger 100 % av två olika aktiebolag, Fyrtornet AB och Släpvagnen Lokaler AB. I Fyrtornet AB driver Lälle framgångsrikt skattekonsultverksamhet med inriktning på kapitalplaceringar i utlandet. Släpvagnen Lokaler AB hyr ut lokaler på tillfällig basis på kanalöarna Jersey och Guernsey. Lälles kontantlön från Fyrtornet AB för såväl 2015 som 2016 är 570 000 kr. a) Släpvagnen Lokaler AB har inte visat intäkter på flera år och är nära konkurs. Vid en kontroll av räkenskaperna för 2016 har Skatteverket noterat att Släpvagnen Lokaler AB har erhållit ett i bokföringen benämnt "hyresbidrag" på 500 000 kr från Fyrtornet AB. Bidraget i fråga har dragits av i Fyrtornet AB och tagits upp som intäkt i Släpvagnen Lokaler AB. Intäkten har i sin tur kvittats mot tidigare ej utnyttjade underskottsavdrag i detta bolag. Bedöm vad skattekonsekvenserna kan bli pga. ovanstående. Ange lagrum och motivera väl. b) Vid Skatteverkets kontroll har det vidare framkommit att Släpvagnen Lokaler AB under våren 2016 förvärvade en motorcykel av märket Harley Davidson för 250 000 kr och att avskrivning ägt rum i bolagets räkenskaper med 75 000 kr. Enligt uppgift från Lälle har motorcykeln använts i bolaget. Hen betygar att motorcykeln används för att besöka kunder runt om i Stockholm eftersom det går mycket fortare än att köra bil. Hen har bestyrkt att det har blivit vanligare och vanligare som alternativ till tjänstebilar, och att 25 % av alla motorcyklar i Sverige är registrerade på juridiska personer. Hen påpekar också att motorcykeln kommer att ha varit avställd från 1 januari 30 april 2016 och från 1 september 31 december 2016. Bedöm vad skattekonsekvenserna kan bli pga. ovanstående. Ange lagrum och motivera väl.
TYPSVAR FRÅGA 1 a) Lälles kontantlön var 570 000 kr och hen ska beskattas för detta belopp i inkomstslaget tjänst. Samtidigt ska Fyrtornet AB betala arbetsgivaravgifter (1 poäng) Eftersom den fysiske personen Lälle själv äger två sidoordnade aktiebolag Fyrtornet AB och Släpvagnen Lokaler AB, föreligger varken en civilrättslig eller skatterättslig koncern. Därför är inte koncernbidragsreglerna i 35 kap. IL tillämpliga. Överförda medel synes inte motsvaras av någon faktisk kostnad och Fyrtornet AB medges därför inte avdrag för värdeöverföringen, 16 kap. 1 IL. Detta innebär att beloppet inte heller ska intäktsföras i Släpvagnen Lokaler AB. En förmögenhetsöverföring av detta slag kommer att beskattas enligt dess ekonomiska innebörd. Detta innebär att Lälle träffas av utdelningsbeskattning, se t.ex. RÅ 2004 ref 1. Skälet är att Lälle genom sitt ägande i bolaget anses ha förfogat över värdet och fört över det till det andra bolaget vederlagsfritt. Samtidigt har hen gjort ett tillskott till Släpvagnen Lokaler AB. Lälles aktier torde vara kvalificerade enligt 57 kap. 2-4 IL och utdelningen ska därför beskattas till viss del i inkomstslaget kapital och till viss del inkomstslaget tjänst, 57 kap. 20 IL, i vilken omfattning går inte att ange utifrån förutsättningarna (6 poäng) b) Den av bolaget under våren 2016 förvärvade motorcykeln kan ses som ett inventarium. Anskaffningsutgiften, 250 000 kr, ska skrivas av enligt 18 kap. IL (räkenskapsenlig avskrivning). Tillgångens karaktär talar för att den har kunnat disponeras av Lälle, jfr t.ex. RÅ 2002 ref. 53. Det kan diskuteras om det faktum att motorcykeln bevisligen har varit avställd under 1 jan 30 april 2015 och från 1 sept 31 december 2015 bör ha påverkat dispositionsrätten. Det är dock inte alls säkert eftersom Lälle hela tiden har kunna registrera den om hen ville. Förmån av fri MC ska värderas till marknadsvärdet (bestämmelserna om bilförmån inte är tillämpliga). Bolaget får avdrag också för löpande utgifter samt ska erlägga arbetsgivaravgifter för förmånens värde. Vidare aktualiseras tyst kvittning, uttagsbeskattning och avdrag för lönekostnad.
FRÅGA 2 Sven bedriver sin verksamhet som enskild näringsidkare. Verksamheten innehåller flera delar, dels förvaltar han hyreshus, dels bedriver han taxiverksamhet (tre bilar). Verksamheten har under många år varit vinstgivande varför han även byggt upp ett större aktieinnehav (med enbart marknadsnoterade aktier). 1. Under år 2016 har Sven avyttrat en hyresfastighet för 4 000 000 kr till ett större fastighetsbolag på orten. Fastigheten har Sven ärvt år 2001 av sin moder (som i sin tur köpte den på 1970-talet för 200 000 kr, inkl. stämpelskatt). Under innehavstiden har Sven byggt om fastigheten för sammanlagt 1 200 000 kr och medgetts värdeminskningsavdrag med totalt 100 000 kr. 2. Sven har under år 2016 sålt två stora aktieposter, den ena försäljningen ledde till en kapitalvinst om 320 000 kr och den andra försäljningen ledde till en kapitalförlust om 270 000 kr. 3. Svens dotter Lisa har visat intresse för taxiverksamheten och Sven avser att under år 2016 överlåta denna verksamhet till Lisa. Han vill dock hjälpa Lisa att komma igång med verksamheten så hon behöver inte betala ett marknadsmässigt pris. Marknadsvärdet på taxiverksamheten kan beräknas till 1 000 000 kr (vari inräknas bilar, goodwill m.m.). Skattemässigt värde på tillgångarna är 350 000 kr och Sven tycker det är rimligt att Lisa betalar halva marknadsvärdet, dvs. 500 000 kr. Bedöm vad skattekonsekvenserna kan bli för Sven av de tre händelserna under år 2016. Ange lagrum och motivera väl.
TYPSVAR FRÅGA 2 1. (5 poäng) Sven äger en näringsfastighet, 2 kap. 13-14 IL. Avkastningen från en näringsverksamhet ska beskattas i inkomstslaget kapital, 13 kap. 1 IL. Dock ska en kapitalvinst vid en avyttring tas upp i inkomstslaget kapital, 13 kap. 6 IL. Kapitalvinstberäkningen görs enligt 44 kap. 13 14 IL. Omkostnadsbeloppet (200 000 beräknas med stöd av 44 kap. 21 IL, kontinuitetsprincipen. Förbättringar (1 000 000 kr) ska läggas till omkostnadsbeloppet, 44 kap. 14 och 45 kap. 11 IL (45 kap. 13 IL gäller förbättrande reparationer). 90 procent av kapitalvinsten är skattepliktig, 45 kap. 33 IL. Kapitalvinsten uppgår således till 4 000 000 (200 000 + 1 200 000 =) 2 600 000 kr, vara 2 340 000 kr är skattepliktigt (90 procent). Vidare ska medgivna värdeminskningsavdrag, 100 000 kr, återförs i inkomstslaget näringsverksamhet, 26 kap. 2 IL. Beloppet ligger till grund för uttag av egenavgifter, som är avdragsgilla enligt 16 kap. 29-30 IL, och uttag av inkomstskatt (kommunal och statlig). 2. (3 poäng) Enligt 13 kap. 7 IL räknas inte aktier som tillgångar i näringsverksamheten för Sven. Kapitalvinst och kapitalförlust, som ska räknas till inkomstslaget kapital, beräknas enligt 44 och 48 kap. IL Enligt 48 kap. 20 IL ska kapitalförlust på marknadsnoterade aktier kvittas mot kapitalvinster. Vinsten, (320 000 270 000 =) 50 000 kr ska beskattas. Eftersom aktierna är marknadsnoterade ska hela kapitalvinsten beskattas. 3. (5 poäng) Sven överlåter tillgångar som enligt 13 kap. 7 andra tredje stycket IL ska räknas som tillgångar i näringsverksamheten. Ersättningen understiger tillgångens marknadsvärde. Gåvokriterierna torde vara uppfyllda. Enligt 22 kap. 3 och 7 IL aktualiseras uttagsbeskattning även om tillgångarna överlåts genom gåva. Uttagsbeskattning aktualiseras emellertid inte om underprisreglerna i 23 kap. IL är tillämpliga. En underprisöverlåtelse enligt 23 kap. 3 IL föreligger om fem villkor är uppfyllda; 1. 23 kap. 14 överlåtare och förvärvare kan vara enskilda näringsidkare 2. 23 kap. 16 - ett skattskyldighetskrav för förvärvaren 3. 23 kap. 17 - hela verksamheten, en verksamhetsgren eller en ideell andel ska överlåtas 4. 23 kap. 18-23 ej tillämpligt vid överlåtelse mellan två fysiska personer 5. 23 kap. 24 och 29 - förvärvaren får inte redovisa underskott, eller om sådant finns ska näringsidkaren avstå från detta Genom att de fem villkoren synes uppfyllda sker inte uttagsbeskattning för skillnaden mellan ersättningen och marknadsvärdet, 22 kap. 11 IL. Enligt RÅ 2007 ref. 50 ska Sven däremot ta upp ersättningen (500 000 kr) som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet, 15 kap. 1 IL.
FRÅGA 3 Camilla funderar på att sälja saker på loppmarknad. I vilken omfattning eller vilken typ av saker hon ska sälja har hon ännu inte bestämt. Som underlag för kommande beslut vill hon veta hur eventuell inkomst från loppisförsäljningen ska beskattas. Camillas kompis Stig förklarar att inkomsten kan beskattas som inkomst av kapital. Hennes kompisar Carolin och Emma säger dock att det är mer troligt att inkomsten beskattas i något av inkomstslagen näringsverksamhet eller tjänst. Din uppgift är att förklara för Camilla vad som gäller skatterättsligt. Ange lagrum och motivera väl.
TYPSVAR FRÅGA 3 All inkomst som är resultatet av någon form av prestation är skattepliktig såvida den inte uttryckligen är undantagen från beskattning i 8 kap. IL. Hur inkomsten ska beskattas är beroende av ett flertal olika faktorer. Tre inkomstslag är tänkbara för fysiska personer: inkomst av näringsverksamhet, inkomst av kapital och inkomst av tjänst. Inkomstskattelagen är uppbyggd så att prövningen bör ske i den ordningen dvs. först näringsverksamhet, därefter kapital och sist tjänst, såvida det inte är uppenbart att inkomsten ska hänföras till ett av inkomstslagen. Så är inte fallet här. De skattemässiga konsekvenserna varierar mellan inkomstslagen. För inkomst av näringsverksamhet och inkomst av tjänst kan kombinationen av kommunal och statlig inkomstskatt innebära en progressiv beskattning medan en statlig proportionell inkomstskatt utgår för inkomst av kapital. Mot bakgrund av ovanstående och beroende på omständigheterna (som ju inte är kända i detalj) kan Camillas försäljning på loppmarknad komma att beskattas enligt följande: Inkomst av näringsverksamhet Om Camilla mer regelbundet och i större omfattning köper in saker för att sälja dem vidare på olika loppisar och andra marknader kan inkomsten komma att beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Avgörande är om verksamheten omfattas av näringsdefinitionen i 13 kap. 1 IL:... förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Ersättning för de sålda varorna skall tas upp som näringsinkomst (15 kap. 1 IL) efter avdrag för utgifter för att förvärva och bibehålla inkomsten (16 kap. 1 IL). (3 poäng). Om verksamheten går med förlust kan underskottet rullas vidare för att kvittas mot senare års överskott (40 kap. IL) (1 poäng). Egenavgifter ska påföras enligt 3 kap. SAL. Avdrag medges enligt 16 kap. 29 IL (1 poäng). Inkomst av kapital Om Camilla vid enstaka tillfällen enbart säljer sina egna saker ska vinsten från försäljningen beskattas som inkomst av kapital. Grundläggande bestämmelser finns i 41, 42 och 44 kap. IL. Särskilda regler (personliga tillgångar) finns i 52 kap. IL. Camilla har rätt att göra avdrag för inköpspriset från försäljningssumman för de saker hon säljer (44 kap. 13 IL). Om det är fråga om tillgångar som Camilla haft för personligt bruk (gamla kläder, leksaker, böcker etc.) får hon som omkostnadsavdrag räkna 25 procent av försäljningsintäkten. (52 kap. 2 1 st. IL). (2 poäng) Får Camilla därefter en vinst har hon dessutom rätt till ett grundavdrag på 50 000 kronor per år (52 kap. 2 2 st IL), vilket innebär att om det hon tjänat på att sälja sina egna begagnade saker inte uppgår till 50 000 kronor på ett år så behöver hon inte skatta för vinsten. (1 poäng) Skulle hon få en förlust är förlusten däremot inte avdragsgill när hon säljer personliga tillgångar (52 kap. 5 2 st. IL). (1 poäng)
Inkomst av tjänst Om Camilla har en hobby, t.ex. att väva trasmattor, och säljer de mattor som hon själv har tillverkat så beskattas hon i inkomstslaget tjänst för den eventuella vinst hon gör (10 kap. 1 3 st. IL). Inkomsten skall tas upp som tjänsteinkomst (11 kap. 1 IL) efter avdrag för utgifter hon haft för att förvärva inkomsten (12 kap. 1 IL) (1 poäng). Hobbyverksamheten utgör en egen enhet inom inkomstslaget tjänst vilket innebär att kostnader under ett visst år endast får dras av med ett belopp motsvarande intäkterna. Icke utnyttjade kostnader får utnyttjas under de fem efterföljande åren. (12 kap. 37 IL). (2 poäng) Egenavgifter ska betalas. (3 kap. 4 SAL) (1 poäng)
FRÅGA 4 Den danske kriminalkommissarien Martin Rohde har efter flera operationer med den svenska polisen omlokaliserats till andra sidan Öresundsbron fr.o.m. den 1 januari 2016 för att utreda det gränsöverskridande polisarbetet i Öresundsregionen. Eftersom samarbetet initierats från svenskt håll innebär utredningsarbetet att han lämnar sin nuvarande position vid Københavns Politi och tar anställning vid den Nationella operativa avdelningen (NOA) som särskild utredare i Malmö. Anställningen innebär att NOA betalar ut en årslön motsvarande 415 000 SEK inklusive ersättning för den förlängda restid Martin har från sin vackert belägna tvåplansvilla i Valby, Köpenhamn. Efter ett år av fruktbart utredningsarbete vid NOA inser Martin att hans förändrade inkomstskattemässiga situation inte är lika fruktbar. De ränteutgifter han betalar för sitt danska bolån, motsvarande ca 20 000 SEK per år, kan inte dras av mot den ersättning han fått från sin svenska arbetsgivare för inkomståret 2016. Efter att han beklagat sig över sin inkomstskattemässiga situation i fikarummet tar Martins nitiska kollega Saga Norén sig an fallet. Hon konstaterar att Martin förvisso kan välja om han vill beskattas enligt IL eller SINK men att det i det senare fallet föreligger en begränsning av avdragsrätten. Enligt Saga strider detta mot de av EU erkända fördragsfriheterna. Martin, som själv pratat med det svenska Skatteverket, håller inte med eftersom han har en möjlighet att välja. Saga står på sig eftersom hon menar att en diskriminerande regel inte kan rättfärdigas av att man själv kan välja bort diskrimineringen. Saga uppsöker dig för att reda ut Martins skattemässiga situation. Hon framhåller att Martins anställning inte faller under det EU-rättsliga undantag som gäller för offentligt anställda samtidigt som hon skickar med en preliminär beräkning av hans grundavdrag (13 000 SEK) och jobbskatteavdrag (24 500 SEK) för inkomståret 2016. Din uppgift är att beräkna de inkomstskatterättsliga konsekvenserna för Martin enligt såväl SINK som IL samt pröva de EU-rättsliga konsekvenserna av SINK:s avdragsbegränsning mot bakgrund av Martins situation. Bortse från det nordiska skatteavtalet. Ange lagrum och motivera väl.
TYPSVAR FRÅGA 4 Martin Rohde bor i Danmark och arbetar i Sverige. Han har ingen bosättning, stadigvarande vistelse eller väsentlig anknytning till Sverige (3 kap. 3 IL) och bör därför anses vara begränsat skattskyldig enligt 3 kap. 17 p. 1 IL. Som begränsat skattskyldig för arbetsinkomster i Sverige har han möjlighet att välja mellan att beskattas enligt SINK respektive IL enligt 4 SINK. (1 poäng) SINK Enligt 3 kap. 18 p. 1 IL (med vidare hänvisning till 3 kap. 21 IL) är inkomster som faller under 5 SINK skattepliktiga i Sverige för begränsat skattskyldiga. Martin är inte bosatt i Sverige (jfr 3 SINK) och uppbär inkomst från NOA vilken faller under 5 p. 1 SINK. Han kan därför välja att betala statlig skatt enligt 7 SINK motsvarande 20 % av lönen men utan hänsyn till eventuella avdrag. I det fall Martin väljer att beskattas enligt SINK ska han erlägga 83 000 kr i skatt för inkomståret 2016 (415 000 kr x 0,2 = 83 000 kr). (1 Poäng) IL Martin kan välja att i stället beskattas enligt IL (jfr 4 SINK). Han ska då ta upp inkomsten om 415 000 kr i inkomstslaget tjänst enligt 11 kap. 1 IL. Av bakgrunden framgår att Martin enbart uppbär inkomster från Sverige under året. Han är därigenom berättigad till grundavdrag med 13 000 kr innan den beskattningsbara förvärvsinkomsten fastställs (63 kap. 2 IL). Den beskattningsbara inkomsten blir därefter 402 000 kr. Skatt utgår i form av kommunal inkomstskatt med ca 30 procent (den genomsnittliga kommunalskatten i Sverige, 65 kap. 4 2 st IL) dvs. 120 600 kr. Någon statlig inkomstskatt utgår inte eftersom inkomsten inte når upp till den s.k. nedre skiktgränsen. (2 poäng) Skatten (inte inkomsten!) reduceras med jobbskatteavdrag om 24 500 kr enligt 67 kap. 5 IL. (1 poäng) Härutöver kan skattereduktion även medges på grund av avdrag för räntorna i inkomstslaget kapital (42 kap. 1 3 st IL). (1 poäng) IL. Avdraget om 20 000 kr leder till ett underskott (41 kap. 12 IL) av vilket 30 procent, dvs. 6 000 kr kan utnyttjas som skattereduktion (67 kap. 10 IL). (1 poäng) Skatten beräknas således enligt följande: Förvärvsinkomster Inkomst av tjänst 415 000 kr - Grundavdrag - 13 000 kr Beskattningsbar förvärvsinkomst 402 000 kr
Överskott/underskott i inkomstslaget kapital - Ränteutgifter - 20 000 kr Underskott i inkomstslaget kapital - 20 000 kr Skatteuträkning Skatt på förvärvsinkomster 120 600 kr (30 % av 402 000 kr = 120 600 kr) - Jobbskatteavdrag - 24 500 kr - Reduktion för underskott i IKS kapital - 6 000 kr (30 % av 20 000 kr = 6 000 kr) Slutlig skatt 90 100 kr Eftersom den slutliga skatten är högre vid en skatteuträkning enligt IL (90 100 kr) bör Martin välja den lägre beskattningen som följer av SINK (83 000 kr). När väl Martins beskattningskonsekvenser utretts ska det bedömas om SINK:s avdragsbegränsning är förenlig med EU:s fördragsfriheter. Prövningen ska ske mot bakgrund av Martins situation. Svaret behöver inte ge exakta hänvisningar till litteraturen samt EUD:s praxis men måste spegla diskussionen i nämnda källor. Svaret kan med fördel disponeras utifrån följande steg (vilka presenterats under seminarium 9): 1. Aktualiserar omständigheterna i fallet någon fördragsfrihet? Föreligger ett gränsöverskridande moment? Martin har, i egenskap av dansk tillika EU-medborgare utnyttjat sin fria rörlighet för att arbeta i Sverige. Vilken bestämmelse aktualiseras? Den fördragsfrihet som aktualiseras i Martins fall är art. 45 fri rörlighet för arbetstagare. (1 poäng) 2. Utgör den interna skatteregeln ett hinder mot de aktualiserade fördragsfriheterna? För att fastställa om ett hinder mot den fria rörligheten för arbetstagare föreligger måste det först och främst utredas huruvida det föreligger olika regler som tillämpas på liknande situationer (om än med olika effekt) eller om samma regel tillämpas på olika sätt i inhemska respektive utländska situationer (jfr Schumacker, C 279/93, punkt 30). Vägledning ges i Saga Noréns invändning om att en diskriminerande regel inte kan rättfärdigas av att man själv kan välja bort diskrimineringen bedömningen ska nämligen ske av varje enskild skatteregel var för sig (jfr utdraget från Ståhl m.fl., EU-skatterätt s. 73). Prövningen av SINK:s slopade
avdragsrätt bör därför till att börja med prövas individuellt och oberoende av valmöjligheten att beskattas enligt IL. (1 poäng) Föreligger en jämförbar situation? Generellt sett anser EUD att en person som arbetar och är bosatt i en och samma medlemsstat inte kan jämföras med en person som enbart arbetar i samma land eftersom det föreligger objektiva skillnader i fråga om inkomstkällor, skatteförmåga samt personliga förhållanden (jfr Wallentin, C 169/03, punkt 16). I det fall en persons huvudsakliga inkomst härrör från en annan medlemsstat än den han bor i bör emellertid särskild hänsyn tas till den enskildes personliga förhållanden om varken den stat han arbetar i eller den stat han bor i tar hänsyn till situationen (jfr Wallentin, C 169/03, punkt 17). Eftersom varken Danmark (p.g.a. att ingen inkomst intjänats i Danmark) eller Sverige (p.g.a. beskattningen enligt SINK) tar hänsyn till Martin Martins förhållanden kan hans situation vid bedömning av huruvida SINK utgör ett hinder - därför anses jämförbar med en person som beskattas enligt IL och som får göra avdrag för ränteutgifter. (1 poäng) Föreligger en negativ särbehandling direkt eller indirekt genom den interna skatteregeln? Som tidigare utrett kan en person som uppbär arbetsinkomster i Sverige välja mellan schablonbeskattning utan avdrag enligt SINK eller beskattning med möjlighet till avdrag enligt IL. Även om den skattskyldige medges en sådan möjlighet utesluter det inte att alternativet trots det medför en negativ särbehandling. Enligt EUD kan möjligheten att välja mellan en diskriminerande skattebestämmelse och en bestämmelse som är i enlighet med unionsrätten inte kompensera för den förstnämnda bestämmelsen. En nationell regel som inskränker den fria rörligheten utgör, enligt samma resonemang, alltid en inskränkning av fördragsfriheterna även om det är valfritt att omfattas av lagstiftningens tillämpningsområde (jfr utdraget från Ståhl m.fl., EU-skatterätt s. 74). Med det sagt kan en källskatteregel såsom SINK i vissa fall medföra en lägre beskattning, vilket i vissa fall kan neutralisera en eventuell särbehandling som följer av en bestämmelse (jfr Hirvonen C-632/13, punkt 43-49). Martin har, i likhet med förutsättningarna i Schumacker (C 279/93 se särskilt punkterna 36-38), uteslutande uppburit inkomster hänförliga till Sverige. I jämförelse med en obegränsat skattskyldig i Sverige beviljas dock inget avdrag för ränteutgifterna enligt SINK. Av utredningen ovan framgår dock att Martin i det uppkomna fallet kommer att betala lägre skatt än personer som arbetar och bor i Sverige. Eftersom han fått en förmånligare beskattning genom SINK än om han skulle beskattats enligt IL kan han därför inte göra ytterligare anspråk på det avdrag som han hade fått enligt IL (jfr Hirvonen C-632/13, punkt 45). Så länge den sammanlagda skattebelastningen inte är högre för Martin än för de jämförbara personer som arbetar och bor i Sverige så föreligger följaktligen ingen negativ särbehandling (jfr Hirvonen C-632/13, punkt 48). Eftersom ingen negativ särbehandling föreligger utgör avdragsbegränsningen i SINK inget hinder mot den fria rörligheten. En närmare prövning av eventuella rättfärdigandegrunder behöver följaktligen inte ske. (3 poäng)