Nålmärken från Arbetarrörelsen, samlingen tillhör Minnesbiblioteket (S.R.---) = Hänvisning till samlar rapportsnummer. IF Metall Tavlan
Vänstersidan av tavlan, rad 1 1.1a Övre raden. IF Metall, 2005 utkom förbundsmärket. (S.R.618) 2006 bildades Industrifacket Metall genom en sammanslagning av Industrifacket och Svenska Metallindustriarbetareförbundet. 1.1b Nedre raden. IF Metall, märket utkom 2006. (S.R.618) 1.2 IF Metall Nya logga för det ny bildade förbundet utkom 2006. Symbolen kan tolkas som en ring eller omslutande band, den är dynamisk, aktiv, stark och sammanbindande. Loggan har särdrag från både Industrifackets och Metalls symboler. (S.R.618) 1.3 Arbete och Trygghet IF Metall. Utkom till riksdagsvalet 2006. (S.R.644)
1.4 Fackligt politiskt ombud IF Metall, märket utkom 2008. (S.R.808) 1.5 IF Metall 14 000 Stockholms län, avdelning 15 utgav märket för att uppmärksamma att medlemsantalet blivit över 14 000 medlemmar den 2 februari 2016. 1.6 IF Metall Hedersmedlem. Silver stämplad 925, utdelades första gången 2007. För att erhålla märket krävs 25 års förtroendeuppdrag inom IF Metall. (S.R.737) 1.7 FIOM FITIM IMB FISM IMF, Internationella Metallfederationen (IMF) är en internationell facklig organisation som representerar 25 miljoner metallarbetare i 200 fackförbund i 100 länder. 1893 grundades IMF i Zürich då trettio medlemmar från Metallindustriarbetarförbundet från åtta olika länder träffades för att skapa en internationell organisation. 2012 gick medlemmarna i IMF med i det nya Industri all Global Union.
1.8 industri all är en internationell fackförening för anställda inom industrin. Den bildades i Köpenhamn 19 juni 2012 genom ett samgående av tre internationella fackföreningar - IMF (Internationella Metallarbetarfederationen), ICEM (Internationella federationen av kemi-, energi- gruv- och allmänna arbetare) och ITGLWF (Internationella textil-, klädes- och läderarbetarnas federation). 2015 representerade Industri all över 50 miljoner arbetare i mer än 140 länder. Från Sverige är följande fackföreningar medlemmar: IF Metall, Svenska Elektrikerförbundet, Svenska Pappersindustriarbetareförbundet, Sveriges Ingenjörer och Unionen. 1.9 Regeringsskifte IF Metall. Facket ville byta ut regeringen Reinfeldt som bl.a. försämrat a-kassan med både försämrade ersättningsnivåer och dyrare avgifter. Märket utkom 2010. 1.10 Gruvs branschforum, Gruvarbetarnas branschforum en underorganisation inom IF Metall, före detta Gruvindustriarbetarnas riksförening. Branschforum är huvudformen för samverkan och erfarenhetsutbyte inom IF Metalls branscher. I detta kan förtroendevalda inom en viss bransch och över avdelningsgränserna träffas för att diskutera relevanta branschfrågor.
Vänstersidan av tavlan, rad 2 2.1 IF, Industrifacket. (S.R.269) 1993 bildades Industrifacket genom en sammanslagning av Beklädnadsarbetarnas förbund och Svenska fabriksarbetareförbundet. 2006 bildades IF Metall genom en sammanslagning av Industrifacket och Svenska Metallindustriarbetareförbundet. 2.2. IF 10 År, Industrifacket 10 år firades 2003. (S.R.739) 2.3 BTKL, Beklädnadsarbetarnas förbund, Textil Konfektion Läder. Förbundet organiserade arbetare inom tekobranschen (textil-, konfektions-, sko- och läderindustrin och sportartikelindustrin). Märket utkom efter 1972. (S.R.268) 1889 bildades Sveriges skrädderiarbetareförbund. 1898 ändrades namnet till Svenska skrädderiarbetareförbundet. 1926 ändrades namnet till Svenska Beklädnadsindustriarbetareförbundet. 1972 går förbundet samman med Sko- och Läderarbetarnas förbund, Svenska Textilarbetareförbundet och bildar Beklädnadsarbetarnas förbund, Textil Konfektion Läder. 1993 upplöstes förbundet då det tillsammans med Svenska Fabriksarbetareförbundet bildade Industrifacket.
2.4 BTKL LO kongress 25-29/8 1991. Beklädnadsarbetarnas förbundskongress 1993. (S.R.268) 2.5 Beklädnadsarbetarnas förbund 100 år 1988. (S.R.268) 2.6 Svenska Beklädnadsarbetareförbundet avd 8 i Göteborg. (S.R.268) 2.7 SBAF STHLS CIRKL. Stockholms Beklädnads Arbetare Förbund, okänd bakgrund om märket.
2.8 Svenska Sko- och läderarbetarnas förbund, silver stämplad H9 = 1958. (S.R.268) 1882 bildas Stockholms skomakeriarbetarefackförening.(lokal organisation) 1888 bildas Svenska skomakeriarbetareförbundet. 1893 namnbyte till Svenska skoarbetareförbundet. 1913 namnbyte till Svenska sko- och läderindustriarbetareförbundet. 1964 namnbyte till Sko- och läderarbetarnas förbund. 1972 går förbundet samman med Beklädnadsarbetareförbundet och Textilarbetareförbundet och bildar Beklädnadsarbetarnas förbund, Textil Konfektion Läder. 2.9 Svenska Textilarbetareförbundet. (S.R.268) 1898 bildades förbundet. 1906 går Repslagareförbundet bildat 1897, samman med Textilarbetareförbundet. 1951 hade förbundet 48347 medlemmar, men med tilltagande konkurrens från utlandet förvärrades textilkrisen allt mer och medlemsantalet sjönk. 1960 hade förbundet 36870 medlemmar. 1970 hade förbundet 24130 medlemmar. 1971 går Svenska Vävlagareförbundet bildat 1918, samman med Textilarbetareförbundet. 1972 går Textilarbetareförbundet samman med Beklädnadsarbetareförbundet och Skooch läderarbetarnas förbund och bildar Beklädnadsarbetarnas förbund, Textil Konfektion Läder.
2.10 Svenska Vävlagareförbundet, silver stämplad A9 = 1951. (S.R.88) 1908 bildades förbundet av lokala Vävlagareföreningar och var ett rent yrkesförbund och var aldrig medlem i LO. 1971 fanns det 425 medlemmar och förbundet gick samman med Svenska Textilarbetareförbundet. 2.11-12 DFF, De förenade förbunden. Utbildnings-märke utdelades till medlemmar som genom gått en av förbundets anordnade utbildningskurs som hölls på Brunnsviks folkhögskola. (S.R.596) 1907 bildades förbundet. 1962 upphörde förbundet, medlemmarna till Sko- och Läderindustriarbeareförbundet, Fabriksarbetareförbundet samt en mindre del till Pappersindustriarbetareförbundet.
Vänstersidan av tavlan, rad 3 3.1 Svenska Fabriksarbetareförbundet, blå himmel på märket. (S.R.38) 1891 bildades förbundet under namnet Södra distriktets grovarbetareförbund. 1895 namnbyte till Sveriges grovarbetareförbund. 1901 namnbyte till Svenska grof- och fabriksarbetareförbundet. 1948 ändrades förbundets namn till Svenska fabriksarbetareförbundet. 1949 bildas Svenska byggnadsarbetareförbundet enligt industriförbundsprincipen. Det medförde att 47000 byggnadsgrovarbetare övergick dit. 1962 går De förenade förbunden samman med Fabriks. 1993 sammanslogs Fabriksarbeatareförbundet samman med Beklädnadsarbetarnas förbund och bildade Industrifacket. 3.2 Svenska Fabriksarbetareförbundet, silverhimmel på märket. (S.R.38) 3.3 Svenska Fabriksarbetareförbundet, studienålen framtagen 1984. (S.R.38)
3.4 Svenska Fabriksarbetareförbundet. (S.R.38) 3.5 Svenska Fabriksarbetareförbundet, hedersnål i silver stämplad K10 = 1984. (S.R.53) 3.6 Fabriks Avd 3 1895 1985, Malmö. (S.R.31) 3.7 Svenska fabriksarbetareförbundet Avd 14. Höganäs, märket utkom 1984. (S.R.187) 3.8 Svenska fabriksarbetareförbundet Avd 25. Karlskoga, märket utkom 1979. (S.R.187)
3.9-10 Sv. Grof o Fabriks:Arb:Förbundet 1 07 och 3 07. Svenska Grov- och Fabriksarbetareförbundet (1901 1948) förbunds- och kontigentmärke. Mitten på märket sitter en avtagbar kontingentbricka där 3 står för första kvartalet och 07 för årtalet 1907. Det finns fyra olika brickor, ett för varje kvartal. Medlemmen fick en ny bricka när nästa kvartals kontingent var betald. Systemet tillämpades 1907 1909, i förbundets jubileumsskrift Svenska Grov- och Fabriksarbetareförbundets Historia band 1 1891 1909 från 1941, finns en bild och text om märket. (S.R.38) 3.11 Sv. Grof & Fabriks:arb.förbundet 2 1909, medlem som betalt sin avgift för det andra kvartalet 1909 erhöll märket för att bäras i rockslaget. (S.R.38) Vänstersidan av tavlan, rad 4 4.1 Fabriks Kongress 17-23 Maj 1981 90 år. (S.R.38) 4.2 Svenska Fabriksarbetareförbundets kongress 1986. (S.R.53)
4.3 Fabriks kongress 1992. (S.R.187)