Religion Allmänt om religionen i Niria Religionen i Niria är matriarkalisk men bygger på asatron. Gudinnorna har fått en större roll än gudarna. Detta innebär att Frigg är den största gudinnan och Oden är hennes make. Hon är den som har makten över de andra gudinnorna och gudarna. I Niria är religionen levande och en väldigt viktig del i samhället. Gudinnorna och gudarna finns bland folket. De lever och är lika verkliga som människorna själva. Ytterligare en sak som gör att gudinnetron/gudatron blir mer matriarkatisk är att man säger asynjor och inte asar (om man inte specifikt menar de manliga gudarna). Hur utövar man sin religion i Niria? Man riktar in sin tro i första hand till den egna gården, gårdens fruktbarhet, förfäderna och ätten. På sin egen gård har man sina egna heliga träd, familjelundar och blotsten (altare). Religionen utförs dels som familjereligion, dels som offentlig religion. Det främsta inslaget i religionen är blotet. Asatrons ceremonier kräver oftast inga särskilda byggnader. De förrättas i offerlundar ute i det fria. Man väljer ut en vacker och ändamålsenlig plats inne eller ute. Något som är viktigt att tänka på är att ett blot inte är en gudstjänst utan ett offer för att hedra gudinnorna och gudarna. Tron på både gudinnor/gudar och förfäder är stark, man ser sig som ett med naturen och försöker leva i harmoni med det som gudinnorna/gudarna har skapat. De flesta människor ser också alverna (Frejas alver och Hels alver) som halvgudar. Vilka anses stå närmast gudinnorna/gudarna? Det finns inget prästerskap i Niria utan de som anser sig ha närmre kontakt med gudinnorna än den vanliga människan är gydjor eller völvor. Det som skiljer gydjor och völvor åt är att völvan använder sig av sejd vilket innebär att hon med trolldom reser och skådar i olika världar. En völva har alltid en runa tatuerad i pannan. Både gydjor och völvor möts med stor respekt. En völvas profetia tas alltid på stort allvar av så väl Frejas alver som av människor. Även Frejas alver och Hels alver anses stå närmre gudinnorna än människorna då det sägs att de äter av Iduns äpplen för att hålla sig evigt unga. Att Idun ger dem sina frukter tyder på att de har en nära kontakt. Hels alver sägs tala med dödsgudinnan Hel själv Gudinnorna och gudarna Man skiljer på tre sorters gudinnor/gudar: Asynjor och Asar Vaner Alfer/diser. Grovt sett är asynjorna himmelsgudinnor med uppsikt över lag och ordning, medan vanerna är jordbundna fruktbarhetsgudinnor. Diser kallas också för nornor eller fylgior. Diserna är ödesgudinnor, ofta knutna till en släkt eller enstaka person. De är skyddsväsen till varje person och följer en hela livet och de kan byta skepnad till djur eller människa. Man säger alltid asynjor om asynjor/asar om man inte specifikt menar manliga gudar och därför kan man kalla religionen asynjtro lika väl som asatro. 1/7
Från Alferna kommer Tor och Nanna, Balders maka. Alfernas hem heter Alfheim och finns i den andliga världen. Man tror att Alverna är nära släkt med Alferna i Alfheim och att de ätit av Iduns äpplen. Vanerna bor i Vanaheim i den andliga världen. De mest framträdande vanerna är: Freja Kärleksgudinna, Frö kärlekens och fridens gud och Frigg. Frigg är den högsta gudinnan i Niria och för att förenkla det hela så är hon motsvarande vad Oden är i den normala asatron. Oden själv har förpassats till Friggs historiska roll som Maken. Precis under Frigg kommer Siv och Freja. Siv har Tors roll och Thor Sivs roll. Freja har inte Frejs roll utan här är det som vanligt. Alltså: Frigg, Siv och Freja är de främsta bland gudinnorna. Freja en av de största gudinnorna i Niria, hon är den man kan åkalla i kärleksaffärer, men också vid barnafödande. Hon är ett uttryck för den ideala kvinnan. Freja kan ta falk- eller katthamn och hon dras i vagn av två katter. Sen finns Nornorna som bor nära Ödesbrunnen vid världsträdets rötter. Dessa bestämmer varje nyfött barns livsöde och spinner de trådar som avgör världens öde. Det finns även mer lokala gudinnor och även husgudinnor eller s.k. fulltrogne. Hit kan också tron på diser, alfer, nornor och i vissa fall alver räknas. Hit räknas också mäktiga förfäder eller legendariska hjältinnor. Det är dessa gudomligheter som kommer först i Niria. Man riktar in sin tro i första hand till den egna gården, gårdens fruktbarhet, förfäderna och ätten. Völvor och Gydjor I Niria finns inte någon religiös ledare i form av påve eller ärkebiskop som talar om vad som är rätt eller inte. Så till skillnad från många andra religioner har man inte utvecklat något särskilt prästerskap. Däremot finns det olika typer av experter, bl.a. prästinnor (Gydjor) och spåkvinnor (völvor), som kan anlitas vid behov. Tron på vissa människors förmåga att lämna sin kropp för att i ett transartat tillstånd hämta kunskap eller utkämpa strider i den gudomliga världen är en viktig del av det religiösa livet. Hit hör föreställningen om den fria delen av själen (s.k. själens fridel eller frisjäl) som kan skifta hamn och ta en annan gestalt, t.ex. formen av ett djur. Relaterad till denna hamnskiftesförmåga är den s.k. sejden, dvs. former av magisk eller schamanismisk spådomskonst i syfte att påverka olika händelser eller sia om framtiden. Sejden praktiseras bara av särkskilda kvinnor (s.k. Völvor). Det anses vara en mycket omanlig verksamhet. Gydjorna hyrs in för att förrätta offer. Det är också Gydjorna som kastar tenos (lotter) som man använder för att avgöra frågor om rätt och fel samt att enkelt ta reda på gudinnornas åsikter i viktiga frågor. Dessa tenos kan se ut på två olika sätt. Den ena uppsättningen består av tre små träpinnar, vita på ena sidan och svarta på andra. Det vita betyder lycka och de svarta betyder olycka. Dessa använder gydjan till att spå med. Den andra uppsättningen används ofta vid rättegångar och består av två träpinnar, en blank och en med runor på. Dessa lindas in i tyg och den misstänkte får dra en av pinnarna. Blir det den med runor på blir personen friad och räknas som oskyldig. Blir det den blanka så räknas man som skyldig och straffet brukar vara att man räknas som fredlös och få fly från landet. Detta sistnämnda användandet av Tenos används ofta vid mindre brott eller oenigheter. En Gydjas mål är att själv bli völva en dag. Vissa Gydjor blir utvalda av en völva att ingå i hennes sejdfölje detta ses som en ära av varje Gydja. De som sysslar med sejd kallas alltså völvor och bemöts med stor respekt. Ursprunget till sejd kommer ifrån Freja som lärde ut konsten när hon kom till asarnas värld. Freja är därför völvornas beskyddare och völvornas namn på henne är Skjalf. Völvan är utvald av Freja och känner sig därför nära vän med skogsalverna som har Freja som sin gudinna. 2/7
Ordet sejd betyder att sjunga. Med sejd kan man se in i framtiden och påverka den. Sejden kan förvandla människors själsliv och inverka på hela tillvaron. En völva är med andra ord en form av sierska. Hon ger ofta sina spådomar ifrån en sejdhäll. Man lägger också märke till att en völva omtalar sig själv i tredje person nu vill hon sjunga Völvan är dock ingen offerförrättare utan detta sköter gydjorna. En religiös person som völvan blidkar de andliga makterna medan magikern försöker betvinga den. Den sejdande är oftast inte ensam utan omgiven av ett sejdfölje, en assisterande sångkör som står runt den sejdande och sjunger speciella sånger, kraftiga trollsånger. När man ska fråga en völva i trans om något så närmar man sig henne försiktigt tills man står framför henne då säger man: Kära völva mitt namn är jag har en fråga: Här ställer man sin fråga och står sen kvar och väntar på hennes svar. När hon sagt svaret och tystnar så tackar man völvan för hennes svar. Ordet Völva betyder stavbärerska och precis som ordet säger så har staven en viktig roll för völvan under seiden. Staven är en symbol för makt/kraft och vissa tror att völvan använder den som ridredskap för sin själ under seiden. En völva är klädd i en blå mantel och runt midjan hänger en skinnpåse där hon förvarar sina trolldomsmedel. Ibland bär hon också en huva fodrad med kattskinn (katten är Frejas djur). En völva har en runa tatuerad i pannan. Ofta är völvan en kringdragande kvinna som bjuds hem till olika gårdar för att se in i framtiden och berätta för människorna där vad de behöver veta. En völvas profetia tas alltid för sann och de bemöts med vördnad. Sejden har ett mycket brett användningsområde och kan utövas i såväl onda som goda syften. Blot och offer Att offra betyder att ge, erbjuda. Offer är en form av muta jag ger för att du skall giva. Offer av människor liksom större djur kan ibland ske i form av ett substitut t.ex. ett köttstycke symboliserar en oxe. Att blota och offra kan göras på många olika sätt och har många olika syften. Blotfester kan vara mindre sammankomster för släkt och vänner i någons hem, då offras mjöd och säd till gudinnorna. Det finns också större blothögtider under året där många människor deltar. Man ska i Niria belägga tre årliga stora blot: höst, midvinter och sommarsolstånd. Syftet med dem ligger ofta i konkreta önskemål om fruktsamhet, fred och framgång/seger. Man kan självklart ha andra stora lokala blot under året med speciella syften. Generellt är det ättens överhuvud/husledaren, en prästinna eller den lokale storbondmorans plikt att vid dessa tidpunkter blota, dvs. ställa till med en rikt påkostad kultfest. I Niria firas vart fjärde år det stora riksblotet. Vid dessa fester offras ofta djur och ibland även människor. Man skiljer mellan människooffer och rituellt dödande. Om en människa dödas mot sin vilja och utan någon högre makt som mottagare så räknas det som rituellt dödande och inte offer. Detta är förbjudet i Niria. Den som skall offras skall göra det av egen fri vilja, t.ex. en ledare offrar sig själv till Frigg för att få seger i ett viktigt slag. Den som inte vill frivilligt till gudinnorna är inte lämplig att gå till gudinnorna. På samma sätt är det inte lämpligt att blota brottslingar, eftersom Frigg, Siv och Freja vill ha fria män eller kvinnor, stora krigare eller liknande. Djuren man offrar slaktas oftast först under ceremoniella former, köttet tas till vara och blodet samlas upp i skålar. Man lämnar klövar, skinn, ben, huvud och svans och en del av blodet till gudinnorna. Köttet äter man sedan upp under blotfesten. Blotet är till största delen en social sammankomst. Det är en fest då man träffas, äter och har trevligt, kanske uppblandat med mer allvarliga inslag som lär människorna något viktigt. 3/7
Kanske framför skalden myter eller hjältesånger från det som senare kan komma att skrivas ner i Eddan. Blotet är också ett sätt att närma sig gudinnorna. Gårdsblot Gårdsbloten går ofta till som de allmänna bloten men i mindre skala. Det är mer vardagliga blot som utförs väldigt ofta (någon gång i månaden) av Nirias befolkning är t.ex., vattna heliga träd med mjölk, öl eller blod. Man kan också offra små gubbar eller djur gjorda av bröd. Blot kan också vara mycket enkla och ske dagligen. Man kan t.ex. offra det som blir kvar efter en måltid, stänka ett par droppa mjöd el vin på gudinnebilden eller marken. Eller så offrar man pengar, smycken, vapen eller andra värdefulla föremål. Gåvooffer Detta är en form av tackoffer för att blidka gudinnorna eller så kan man använda det som ett försoningsoffer. Man kan också använda denna form av offer som förebyggande. T.ex. att man offrar för god årsväxt. Offrar man djur eller växter så offrar man alltid ett fint exemplar. Man måste ge gudinnorna ett bra offer som de vill mottaga. Det är också som ett gåvooffer man kan offra människor. Detta sker dock inte så ofta utan är en sista utväg när man försökt allt annat. När man offrar brukar man rödfärga gudabilden (något de flesta har) och dess fundament. Generellt sätt desto finare/dyrbarare offer desto större chans att gudomen lyssnar. Kommunionsoffer Detta är en form av rituellt ätande av och med det gudomliga. Detta är också den vanligaste offerformen. Ett kommunionsoffer tar ofta formen av en måltid tillsammans med gudinnorna. Här befästs deltagarna gemenskap med gudinnorna. Inte minst har det gemensamma mjödeller öldrickandet stor betydelse. Man äter symboler för sin gudom, ungefär samma symbolik som vid den kristna nattvarden. Symbolen kan vara bröd format som en kvinna eller annat liknande. Desto mäktigare gudom desto mer mat/dryck skall förtäras. T.ex. Frigg så skall det vara en riktig fest med mycket mat och dryck, tillskillnad från en måltid tillsammans med en anmoder som endast kräver en god måltid. Man skall ge efter förmåga med andra ord en fattig familj få ge så mycket de har. Disablot Detta är ett offer till Diserna, som är de kvinnliga gudomar (andeväsen) som ombesörjer gröda och årsväxt tillsammans med Tor. I varje större gård finns ett Harj där husdisen bor, denna plats sköts omsorgsfullt och där ställs också offren till disen. Hit hör också offer till norner och i vissa fall alver. Tempel Asatrons ceremonier kräver oftast inga särskilda byggnader. De förrättas i offerlundar ute i det fria. Man väljer ut en vacker och ändamålsenlig plats. Eller så är man i det hus man får rum i, och har tillgång till. Blotet är ingen gudstjänst. Istället för kyrkor har man offerlundar där man offrar, i varje offerlund finns ett träd som har samma funktion som ett altare. Det är i dessa speciella lundar man brukar hålla större blot. Trädet som man offrar vid hör samman med Yggdrasil och brukar ofta vara en alm eller ask (Ask och Embla). Trädet är symbol för det universum gudinnorna skapat och lunden är gudinnans boplats. 4/7
Man brukar också offra i vattendrag, sjöar, våtmarker och källor till gudinnan Frigg som har sin boplats där. Naturväsen Som klok är det mycket viktigt att man är vän med dessa väsen. De är inte namnlösa för att de saknar namn, utan för att man inte vill kalla på dessa makter, genom att nämna deras namn. Man undviker helst att tala om dem. Skulle man behöva säger man endast de små eller de andra. Detta går igen i ordspråk som Talar man om trollen, står de snart i farstun. Vare sig dessa makter är onda eller goda så har de alltid vetande och kunskap att ge, därför bör vi inte tala illa om dem detta gäller trollen med, trots deras bisarra humor. Det finns vissa regler som bör följas: Regel 1: Var alltid artig. Du skall vara lika artig mot makterna som du är mot andra människor. Ex du kissar inte på grannens hus inte heller på vättarnas boning. Tvärtom varnar du alltid innan du häller ut hett vatten eller kissar utomhus. Regel 2: Blota till de andra med jämna mellanrum Regel 3: Använd inte stål. De små avskyr stål. (som är ett bra skyddsmedel om man vill bli av med dem) Regel 4: Var osjälvisk i din kontakt med makterna. Blota inte för att få något själv. Blota för att ge eller för att tacka. Eller för att få kontakt. Regel 5: Tänk på att makterna inte gillar ljus Vilka är gudinnorna/gudarna? Gudinnor - Asynjor, vaner, alfer, diser och jättinnor Frigg Gudinnemodern, krigsgudinna, Frigg är synsk och ser allt men tiger. Hon är enögd och har hand om både hästen Sleipner och korparna Hugin och Munin. Kallas för Allmoder och valmoder. Har den underbara hallen Valhall. Freja Den vackra vanadisen Freja, asynjornas vackra kärleksgudinna är gudinna över den heta kärleken (lidelsen). Har en bror, Frej och åtta systrar. Hon har med sin förre make Oden två döttrar, Hnoss och Gersimi. Freja syns ofta på sin vagn dragen av katter. Siv Sköldmö och hjältinna! istället för Tor, har hand om hammaren mjölner, styrkebältet och vagnen med getterna. Den populäraste gudinnan. Sivshammaren finns hängande på många människor i form av smycken. Rödhårig och impulsiv. Idun Den vackra Idun är gift med skalden Brage. Hon har ungdomlighetens äpplen i sin korg och ger varje as och asynja ett äpple vid varje födelsedag över 25 år. Idun betyder den föryngrande och hon är ungdomens gudinna. Skade Vinterns och jaktens jättinna. Var under en tid tillsammans med Njord. Deras förhållande blev inte särskilt långt då hon inte trivdes bland asynjorna. Hon är Tjatses dotter Saga Saga är Friggs och Odens enda dotter. Vid Ragnarök var det hon som upptäckte eldsflammorna från alvernas område. Namnet Saga betyder hon som ser Saga är klarsynens och skaldemjödets gudinna. Gefion 5/7
Hon är åkerbrukets gudinna och jungfrudomens beskyddarinna. De kvinnor som dör ogifta kommer till henne. Hon hade fyra söner som hon förvandlade till oxar. Gefion betyder giverskan. Bil Mångudinna, Syster till Idun Eir Hon är en av Frejas åtta systrar och Njords dotter. Hon tros bo med de andra systrarna i hallen Skimmer. Eir är Läkekonstens gudinna. Namnet Eir betyder förskoning. Snotra Hövlighetens gudinna. Snotra betyder klok Sjofn Asynjan Sjovn skänker kärlek och älskog åt både män och kvinnor. Hon härskar över människornas passion och är den enda som har makt att tillåta par som andra förbjuder. Namnet Sjovn betyder ömhet. Hlin Tröstegudinnan och asynjan Hlin räddar, på Friggs order, människor ur livsfara. Hon är Det gudomliga beskyddets gudinna. Betyder den förbarmande. Vår Asynjan Vår övervakar eder och löften och hon hämnas dem som bryter vad de lovat. Hennes namn åkallas när brudpar tar varandra i hand. Löftets gudinna Syn Valkyrian Syn vaktar ingången till Friggs mäktiga borg Valhall. Valkyriorna väljer ut de modigaste i Midgård och tar med dem till Valhall där de kan festa resten av sitt liv. Hel Dödsrikets gudinna (egentligen jättinna). Hon är dotter till Loke och syster till midgårdsormen Narfe och fenrisulven. Hennes ena sida är frisk och vacker den andra är kall och död. Hon tar emot de döda i Nifelheim, Hel betyder den dolda. Gondul Den förnämsta valkyrian i Asgård. Förknippas ofta med stridsmagi. Gondul betyder Trollstavsbärerska. Njorun Asynjan Njorun är drömmarnas gudinna. Dvärgarna brukar kalla natten för dröm-njorun Forseta Forsete är Nannas och Balders dotter. Hon är rättvisans gudinna. Hon är mästare på att lösa avancerade tvister och sitter som ordförande i asynjornas ting. Namnet Forseta betyder ordförande. Gudar - Asar, Vaner, Alfer och jättar Oden Friggs förstamake och äktenskapets gud. Han är Asgårds synska härskare. Har tillsammans med Frigg sex söner och en dotter. Han är bror till Njord och är av vanasläkt. Representerar maken, hemmet och härden. Äger Fensalarna. Tor Tor är Sivs förstemake. De har sonen Mode och dottern Trud. Tor är känd för sitt långa vackra guldhår. Loke skar av det, men tvingades be Brokk att smida ett nytt. Tor är fruktbarhetsgud och har hand om gröda och årsväxt. Frö/Frej 6/7
Vanen Frej är en fruktbarhetsgud och råder över alltings tillväxt (precis som Tor). Hans hustru är jättinnan Gerd och de bor med tjänarna Beila och Byggver. Frej är Njords son och Frejas bror. Han är gud över den milda kärleken (Ömheten). Frej betyder herren. Tyr Krigsguden - beskyddar sanningen. Den enhänte Tyr, son till Frigg och Oden, är den bästa soldaten med sin djärvhet, offervillighet och pålitlighet. Hans främsta attribut är svärdet. Namnet Tyr betyder gud. Balder Balder är Oden och Friggs son. Han är vacker och god och har med sin hustru Nanna dottern Forseta. Balder är känd för att ha blivit dödad. Balder betyder den lysande och han är renhetens gud Heimdall Gudaväktaren. Den guldtandade Heimdall är eldens gud och väktare vid Bifrost. Han sover mindre än en fågel, kan höra gräset växa och se hundratals mil bort. Han föddes av Ägirs och Rans nio vågdöttrar. Namnet Heimdall betyder världens glans. Loke Trickstern Loke är Farbaute och Laufeys son, bror till Byleist och Helblinde. Med jättinnan Angerboda har han Midgårdsormen, Fenrisulven och Hel och tillsammans med den trogna Sigyn sonen Narfe. Han är ytterst opålitlig och av jättesläkt. Loke betyder spindeln. Vidar o Vale Friggs söner med sin andra och tredjemake. Vidar är tystlåten, stark och känd för sina järnskor. Han dödar Fenrisulven i Ragnarök som Vidar överlever. Vidar betyder han från skogen. Vale kallas ofta Balders hämnare och kan ha tagit död på Höder efter att han p.g.a. Lokes list skjutit Balder. Höder Höder är Friggs och Odens blinde son. Han är känd för att, lurad av Loke, ha skjutit Balder med en mistelpil. Bröderna blir sams igen i den nya världen efter Ragnarök. Höder betyder krig. Brage Brage är skaldekonstens gud och make till Idun. Brage ägnade mycket av sin tid till sång och mjöd. Han är son till Frigga och Gunnar, jätten som vaktade skaldemjödet (se den högas sång) Nornorna - ödesgudinnorna Nornorna lever vid Urdabrunnen och talar bara med varandra och Frigg. De spinner människornas livstrådar på slända. Urd Urd, den äldsta nornan, sitter vid Urdabrunnen och spinner livstrådarna med en slända. Hennes trådar handlar om människornas förflutna. Hon är urgudinnan Verdandi Nornan Verdandi spinner människornas livstrådar om det nuvarande. Varandets gudinna. Skuld Nornan och valkyrian Skuld står högst av alla valkyrior. Med de andra nornorna sitter hon och spinner fram människornas kommande. Skuld är blivandets gudinna 7/7