kunskapssökning av Mari Rosengren Fhsk 42 Hösten -94 Dagfolkhögskolan Trollhättan

Transkript

1 kunskapssökning av Mari Rosengren Fhsk 42 Hösten -94 Dagfolkhögskolan Trollhättan

2 Våra förfäder hade inget särskilt ord för religion.de såg allt som en helhet. Det eviga har växt fram naturligt som en konsekvens av folks andliga strävan. Denna strävan kallas idag Asa-tro.Asa betyder livskraft och att vara asa-trogen innebär att leva i harmoni med de krafter som finns inom oss och runt oss.enligt asa-tron är världen uppdelad i nio världar. * Inre världen (Asgård) består av tre avdelningar: - Asgård Asar - Vanaheim Vaner - Alfheim Alfer och älvor * Yttre världen (Utgård) - Svartalfheim Dvärgar och vättar - Jotunheim Jättar - Helheim Olika slag av underjordiska varelser och mystiska väsen * Mellanliggande världen (Midgård) - Människornas värld Här finns ytterligare två dimensioner: - Nifelheim Köldjättar - Muspelheim Eldjättar Gudarna finns av tre slag: Asar Vaner och Alfer. De benäms på olika sätt som beskriver deras funktioner eller kvaliteter t.ex: Regin Godh Bond De rådande Gudarna De bindande Alferna Alfernas hem heter Alfheim och finns i den andliga världen. I människornas värld agerar de som fruktbarhetsmakter och några har även viktiga uppgifter i olika kosmiska funktioner. Den gruppen kallas Uppregin Exempel Natt Dag Sunna - Solgudinnan Måne Delling - Gryningsguden Andra gudomar som kommer från Alferna är t.ex Sif Nanna Tors fru Balders maka

3 Vanerna Vanerna kallas även för Ginnregin (De stora makterna) De bor i Vanaheim i den inre världen. De mest framträdande är: Njord Fröja Frö Rikedomens, handelns och sjöfartens gud Kärleksgudinnan Kärlekens och fridens gud Från Vanernas gudaskara härstammar även: Frigga Heimdall Odens fru Gudarnas vaktpost vid Bifrost (Vintergatan) Här är en lista över de mest betydelsefulla Gud- och Gudinnorna Asarna: Oden Gudarnas fader och härskare Tor Åskguden Frö Kärlekens och fridens gud Njord Välståndets gud Tyr Krigsguden Balder Renhetens och skaldens gud Forsete Samvetets gud Mimer Det kollektiva undermedvetna Heimdall Gudaväktaren Brage Poesins och musikens gud Ullr Friskhetens gud Höner Vanernas hövding Loke Odens blodsbroder Mode Tors son Den modige Magne Tors son Den kraftfulle Byggver Frös trotjänare Tjalve Tors dräng Odr Fröjas make Vidar Odens son och hämnare Vale Odens son Höder Balders bror Hermod Odens son Meile Tors bror Asynjor: Frigga Gudamodern Fröja Kärleksgudinnan Sif Fruktbarhetsgudinnan Nanna Balders maka Idun Den eviga ungdomens gudinna Skade Vinterns gudinna Gerd Frös maka Jord Den personifierade jordplaneten Tors mor

4 Saga Gefion Rind Bil Eir Snotra Vår Sjofn Lofn Hlin Vör Syn Klarsynens gudinna Jungfrudomens gudinna Vales mor Mångudinna Läkekonstens gudinna Hövlighetens gudinna Edsgudinnan Förälskelsens gudinna Trolovningens gudinna Det gudomliga beskyddets gudinna Klokhetens gudinna Väktargudinnan Nornorna - Ödesgudinnorna: Urd Verdandi Skuld Urgudinnan Varandets gudinna Blivandets gudinna Nornorna bor i ett hus nära Urdarbrunnen (ödesbrunnen) vid världsträdets rötter.de bestämmer varje nyfött barns livsöde och spinner de trådar som avgör världens öde. Här följer några exempel på hur den gamla asa tron kommer fram i dagens språk. Veckodagarna Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Mångudens dag Krigsguden Tyrs dag Odens dag Tors dag Gudamodern Friggas dag Lögardagen Dagen för rituell tvagning Solgudinnan Sunnas dag Orter Frölunda Ullevi Härnösand Frös offerlund Ullrs helgedom -från Härn- ett annat namn på Fröja Seder Jul Julskinka Ett av Odens namn är Jolnir- julguden Frös heliga djur är galten

5 Julgran med hängande kulor symboliserar Odens offer genom att hänga sig i världsträdet och hänga där i nio dagar. Midsommar är den gamla fruktbarhetskultens stora högtid Midsommarstången är en symbol för Frö (Kärlekens gud) Gudarna bodde alltså i Asgård. Där fanns tolv gudaboningar: Trudvång med hallen Bilskirner(Vinterg.) Ydalar Alvheim Valaskjalf Sökkvabekk Trymheim Breidablick Himinbjörg Folkvång Glitner Noatun Vide Tor Våle Tjatse Balder Heimdall Ull Frej Såga Freja Forsete Njord Vidar Det fanns ett trettonde land, Glansheim med salen Valhall där Oden bodde.mitt i Asgård fanns gudarnas tingsplats vid Yggdrasilaskens (livets träd)fot där också Mimersbrunnen(kunskapens källa) låg.det gick en bro-bifrost- från jorden till Asgård vid vars landfäste i himlen väktarguden Heimdall hade sin post. Den mest betydelsefulla guden var Oden. Han hade endast ett öga och det sägs att han gav bort det andra för att få dricka ur vishetens brunn. Han hade två korpar- Hugin och Munin- och en åttafotad häst -Sleipner-. Många av de andra gudarna kallade honom sin fader. Hans titel var Allfader. Andra ledande gestalter i Asgård var fruktbarhetsguden Frej och hans syster Freja. Heimdall vaktar som sagt var bron vid världens ände, då fara hotar blåser han i sitt Gjallarhorn. Gudinnan Idun förvarar i ett skrin de äpplen som håller gudarna unga fram till Ragnarök. Från början var Tor den främste av gudarna, men han fick så småningom stå tillbaka för Oden. Tor är alltså en av de mest framträdande gudarna. Han är åskans, jordbrukets och böndernas gud. Tor är son till Oden och Fjorgyn och är gift med Siv. Han har två söner, Magne - som han fick tillsammans med jättekvinnan Jarnsaxa - och Mode, med Siv. I en bok 1 nämns även en dotter - Trud - men hon förekommer endast där, så frågan är om hon fanns. Barnens namn är bildade av ord för mod och kraft och är egentligen egenskaper hos åskguden, som först sent tagit gestalt som hans barn. 1 Fädernas gudasaga av Viktor Rydberg

6 Tor bor i Trudvang (maktfälten) och hans hus heter Bilskirner. Det innehåller 540 rum. Som åskans gud åker han över skyarna i en vagn dragen av bockarna Tanngnojst (den som har glest mellan tänderna) och Tandgrisner (den som gnisslar tänder). Tor framställs som en trubbig, jordnära, osofistikerad person. Fysiskt mäktig men ganska enkelspårig i hjärnan, därför blir han ofta en sympatisk narrfigur. han är ett matvrak och en väldig mjöddrinkare. Åskguden beskrivs i vissa böcker som grovlemmad med väldigt rött skägg, buskiga ögonbryn och ett eldfängt temperament. I andra framställs han som en man med breda skuldror och ståtlig kroppsbyggnad. På den väldiga kroppen är ett ungdomligt huvud med blont hår och ljusa skäggfjun, omgivande ett ansikte som uttrycker öppenhet, ärlighet och trofasthet 2. Tor är rättfram, okuvlig och fylld av kraft och livslust och han litar på sin starka arm och sina vapen. Åskguden har tre attribut : Styrkebältet Meginjord -som gör att hans kraft växer när han drar åt svångremmen - järnhandskarna och hammaren Mjölner. Järnhandskarna behöver han för att kunna ta om sin glödheta hammare. Åskguden träffar allt han siktar på med Mjölner och den återvänder alltid till hans hand som en bumerang. Tors ryktbara vapen var inte bara en symbol för åskans förödande kraft utan också ett skydd mot våldets och ondskans makter. Asarna betraktade hammaren som sin största klenod. Den var inte endast ett vapen utan hade även andra funktioner. Hammaren lyftes för att helga det nyfödda barnet som skulle upptas i gemenskapen. Den användes vid bröllop att viga bruden med och man tror att den även har brukats vid begravningar. När Tor ätit upp sina bockar gjorde han hammartecknet för att väcka dem till liv igen. Det verkar som om åskgudens makt symboliserad av hammaren sträckte sig över allt som hade med samhällets funktioner att göra. Det var uppenbart för många under hedendomens sista tid (runt talet) att Tor var en gudahärskare och himmelsgud och det är känt att han hade sina egna kultplatser. De som vid tiden för religionsskiftet mellan hedendom och kristendom bekände sig till den gamla religionen, bar gärna smycken med torshammare på bröstet. Enligt gammal folktro kunde man finna torsviggar efter ett åskväder, tecken på att Tor under åskan kastat sin hammare efter sina främsta fiender jättar och troll. De gamla gudarna dyrkades alltså under omkring 1000 år i Norden av de olika germanska stammarna. Man hade stor gemensam offerfest vart nionde år vid templet i Uppsala som var svearnas ryktbara hof (gudshus). Templet var en av hedendomens starkaste fästningar i Norden och var en av orsakerna till att kristendomen mötte segare motstånd i Sverige än i våra grannländer. Till Uppsalabloten sökte sig folk från hela Sveariket, möjligen från hela Norden för att offra till gudarna. I detta tempel som var helt smyckat med guld, dyrkade folket bilder av tre gudar : Tor, Oden och Frej. Varje gud hade sin egen präst som frambar folkets blot (offer). Ingen fick utebli från 2 Fädernas gudasaga av Viktor Rydberg

7 denna fest, både kungar och folk sände sina gåvor till Uppsala. De som redan hade antagit kristendomen måste köpa sig fria från deltagandet i dessa ceremonier, detta ansågs vara grymmare än varje annat straff. Offerriten gick till på följande sätt enligt Adam av Bremen: Av varje art levande varelser av hankön offras nio stycken, med vilkas blod det är sed att blidka gudarna. Kropparna hänger man upp i den lund som ligger intill helgedomen. Där hänger förutom människor även hästar och hundar och en kristen har berättat att han sett sjuttiotvå kroppar hänga där om varandra 3. Tänk om man varit med på den tiden!!!! Jag vet då både en och två som jag med glädje skulle ha offrat utan att blinka. Som avslutning tänker jag återberätta en av de många historier som finns om gudarna, nämligen berättelsen om hur Tor återfick sin hammare som blivit stulen: Det berättas att jätten Trym stulit Mjölner och gömt den åtta rastmil under jorden. Gudarna och deras värld svävar nu i stor fara. Till Tors utsände, Loke, meddelar Trym att hammaren skall återställas om gudarna tilldelar honom Freja som hans maka. Detta upprör naturligtvis denna gudinna som vägrar gå med på villjoret. Hon fnyser av harm så att hela Asgård bävar under gudarna. Vid gudarnas rådslag föreslår Heimdall att Tor skall klä ut sig i bruddräkt och föreställa Freja. Tor blir arg över att framstå på ett så omanligt sätt, men låter övertyga sig. På Lokes eget initiativ följer han med i brudtärnestass. I en väldig åskstorm anländer det föregivna brudföljet till Jotunheim och blir glatt mottagna som Freja och hennes tärna. Vid det följande gästabudet förundras Trym över den blivande brudens omåttliga aptit: hon sätter i sig en oxe, åtta laxar och en tunna mjöd. Han utbrister: - Har man någonsin sett en glupskare brud? Den sluga tärnan Loke svarar kvickt: - Freja har inte kunnat äta under åtta dagar. Så har hon längtat till jättarnas land. Trym blev så glad när han hörde detta att han vill kyssa bruden. Han böjer sig fram för att dra undan slöjan, men släpper den lika snabbt och far baklänges. När han kravlat sig upp vänder han sig mot tärnan och frågar: - Varför är Frejas ögon så vilda och vassa? Jag tyckte de brände som eld. Tärnan visste råd också nu. Hon svarar: - Freja har inte kunnat sova under åtta nätter. Så har hon längtat till jättarnas land. Trym blir åter gladfast han vågar inte försöka kyssa bruden igen. Istället ger han henne den förnämligaste gåva han kan komma på. Han befaller att Mjölner ska bäras in och lägger hammaren i brudens knä. Och nu ler bruden för första gången under slöjan. 3 Fornnordisk Lexikon av Åke Ohlmarks

8 Med hårda händer griper Tor hammaren och slungar den mot jättarna, som springer åt alla håll. Hammaren återvänder till Tors hand, och Tor och Loke skyndar ut till vagnen. Bockarna springer, vagnen dånar fram genom rymden på väg tillbaka till Asgård. KÄLLFÖRTECKNING: Asarnas äventyr Bonnier Lexikon Fornnordiskt lexikon Frågor om asa-tro Fädernas gudasaga Salminen, Ester Bonniers förlag Ohlmarks, Åke Ansheille, Frömund Rydberg, Viktor Nordens gudar och myter Davidson, HR Ellis Nordisk hedendom Vem är vem i mytologin Ström, Folke Senior, Michael