Exempel ur arkiv och samlingar i Eskilskällan 1900-talet och tidigt 2000-tal En enorm samhällsutveckling har skett under 1900-talet. Det var en tid av såväl världskrig som ekonomiska kollapser och stor tillväxt. Inflyttningen till städerna ökade samtidigt som både landsbygd och glesbygd avbefolkades som följd. Välfärdssamhället folkhemmet präglade stora delar av seklet med fokus på bland annat samförstånd och jämlikhet liksom med en rad reformer kring alltifrån pensioner till bostadsbyggande och familjepolitik. Den offentliga sektorn byggdes ut, något som märktes i de svenska kommunerna med satsningar på bland annat barn- och äldreomsorg liksom på byggande och sociala insatser. Balsta hade inköpts av Eskilstuna stad i slutet av 1800-talet som sjuk- och fattigvårdsinrättning med plats för uppemot 300 personer. År 1918 döptes fattighusen om till ålderdomshem. Balsta ålderdomshem var igång fram till 1970-talet. Foto: okänd. Eskilstuna stadsmuseum. En betydande daghems- och förskoleutbyggnad genomfördes under 1900-talet, vilket möjliggjort för båda föräldrarna att kunna yrkesarbeta. Här är det Sofi, 6 år, som ritat sin dag på förskolan Staren 1991. Svenskt barnbildarkiv. I takt med att kommunerna fick allt fler uppdrag att utföra ökade behovet av större och mer bärkraftiga enheter för att effektivt klara detta. Ett par kommunsammanläggningar genomfördes därför. En första kommunsammanslagning ägde rum 1952. Då bildades ett antal storkommuner i bland annat Hällby, Kafjärden och Västra Rekarne. Knappt tjugo år senare var det dags igen. Denna gång skapades en enda stor kommun Eskilstuna kommun med start 1971. De gamla kommunerna upphörde därmed, så också deras arkivbildning. En som satte tydliga spår i det Eskilstuna som växte fram från sekelskiftet 1900 var arkitekt Emil Befwe. Han kom till Eskilstuna 1894 för att starta arkitektbyrå. Åren 1902-1926 verkade han även som stadsarkitekt. Många bostadshus, offentliga byggnader och fabriksfastigheter från denna tid är signerade Befwe. Ett av Befwes hus med fasad mot Kungsgatan. Han ritade även bland annat Stadshuset, Stålpressens fabrik och flera skolbyggnader i Eskilstuna. Eskilstuna stad. Byggnadsnämndens arkiv, Eskilstuna stadsarkiv.
Bostadssituationen var tidvis ett stort problem för den växande industristaden Eskilstuna. Både privata initiativ och kommunala satsningar gjordes för att få bukt med bostadsbristen. Ett tidigt exempel är AB Eskilstuna Arbetarebostäder, som byggde bostadskvarteret Ostran under 1910-talet, bland annat som bostäder för anställda vid Munktells och Stålpressen. Fröslunda blev i sin tur under 1940-talet det nya allmännyttiga bostadsbolaget Stiftelsen Hyresbostäders första projekt. Det följdes av många flera. Nya stadsdelar uppstod när staden bredde ut sig. På många ställen revs också gamla byggnader för att ge plats för det nya, moderna Eskilstuna en utveckling som på sina håll gick väl långt och skapade protester för att rädda kvar delar av det gamla, såsom Köpmangatan med sin åldrade bebyggelse. Fröslunda 1958. Foto: Bror Öbrink. Eskilstuna stadsarkiv. Det satsades även på kultur och idrott. Eskilstuna teater invigdes 1925, nytt stadsbibliotek skapades 1930 och kommunalägda museer etablerades vid bland annat Djurgården och i det gamla faktoriet. Den kommunala arenan Tunavallen kom till 1924, varmbadhus 1933 och Sporthallen 1956. I början av 2000-talet inföll en ny tid av arenabyggande med Munktellbadet och Stiga Sports Arena som exempel. Lånekort på nya stadsbiblioteket för Einar Olsson 1939. Arkiv av okänd proveniens, Eskilstuna stadsmuseum. Under 1900-talet skedde en demokratisering. Sverige blev en demokrati med allmän och lika rösträtt. Kvinnans roll stärktes och arbetet för jämställdhet blev en realitet, vilket inte minst #metoo-uppropet visat. Också barnens rättigheter har stärkts, bland annat genom internationella konventioner. Protokoll från Torshällas förening för kvinnlig rösträtt 1916. Torshälla FKPR:s arkiv, Eskilstuna stadsarkiv. På landsbygden har stora förändringar skett under 1900- talet. Det tidigare så utbredda statarsystemet avskaffades 1945. En omfattande mekanisering har ägt rum och utvecklingen har gått mot allt färre men större gårdar. Konkurrensen på världsmarknaden har bidragit till svårigheter med lönsamheten för många lantbrukare. Allt detta har bidragit till en flyttvåg från land till stad under 1900-talet. Samtidigt har nya grupper, bland annat inom miljörörelsen, flyttat till landsbygden. Ett stort engagemang finns också hos våra hembygdsföreningar, exempelvis i Öja-Västermo, Näshulta, Kjula-Jäder, Ärla-Stenkvista och Barva. Inom företagslivet har arbetsskyddslagstiftning gjort arbetet säkrare och nya arbetsmetoder minskat arbetets negativa påverkan på människor. Industrin gick för högvarv under stora delar av 1900-talet men påverkades också svårt av konjunktursvängningar och strukturomvandling. Konkurrensen på världsmarknaden bidrog till att jobb inom främst tillverkningsindustrin flyttat ut från Sverige.
Eskilstuna utvecklades under 1900-talet till en viktig industristad. Många produkter härifrån spreds över landet och i vissa fall över världen. Ett exempel är J O Öberg & Sons spelkort som kom att bli en verklig klassiker. Tillverkningen hade kommit igång under tidigt 1900-tal sedan företaget flyttat in i sitt nya, centralt belägna fabrikskomplex signerat arkitekt Emil Befwe. Vackra provtryck av spelkort 364 från 1911. AB J O Öberg & Sons arkiv, Eskilstuna stadsmuseum. Ett annat eskilstunaföretag vars produkter fick global spridning under 1900-talet var Munktells mekaniska verkstad, som 1932 blivit AB Bolinder- Munktell och som senare köptes upp av Volvo. Här tillverkades bland annat traktorer som exporterades över världen. Företaget växte till en av Eskilstunas största privata arbetsgivare. Fram till 1970-talet huserade företaget invid ån i centrala staden men därefter flyttade verksamheten till Brunnsta. Andra välkända industrier var Assa, Nyby bruk, AB C E Johansson och E A Bergs. BM:s välkända traktor Boxer 350 tillverkades under 1950- och 60-talen. AB Bolinder-Munktells arkiv, Arkiv Sörmland. Framgångarna för eskilstunaindustrin hade emellertid också ett pris. Den tunga industrin bidrog till föroreningar i centrum. Under andra halvan av 1900-talet skedde en utflyttning till nya industriområden i stadens utkanter. De gamla fabrikerna övertogs efter sanering i många fall av kommunen som kontorsutrymmen för den egna förvaltningen. Även högskolan flyttade in i gamla industrilokaler i centrum. 1900-talet var inte bara idel framgång för Eskilstunas industrier, det var också en tid av kännbara konjunkturnedgångar och strukturomvandling. Många företag kunde inte överleva och bland dem som så gjorde var det många som valde att flytta verksamhet utomlands för att klara konkurrensen, däribland Fil-Öbergs. Nya typer av företag inom tjänstesektorn uppstod. Tidigare offentlig verksamhet inom bland annat omsorg, skola och vård bolagiserades. I Eskilstuna etablerades ett antal friskolor och privatägda vårdbolag. År 2016 fick även Parken Zoo privata ägare efter att varit i kommunens ägo sedan 1960- talet. En kommunal satsning på nya former av företagande skedde genom bland annat Munktell Science Park. Parken Zoo bildades 1898 av stadens arbetarrörelse som Folkets Park. Under 1950-talet tillkom djurpark. I mitten av 1960-talet övertogs verksamheten av kommunen, som i sin tur sålde den till ett privat bolag 2016. Affisch från 1980-talet. Parken Zoos arkiv, Eskilstuna stadsarkiv.
Inom handeln fick de privata handlarna konkurrens av ett antal kooperativa handelsföreningar som hade bildats på många platser runt om i dagens Eskilstuna kommun åren kring sekelskiftet. Med start 1916 började dessa samlas i den växande Eskilstuna konsumtionsförening. Något av kronan på verket för storföreningen blev invigningen av Domus varuhus (idag Cityhuset) 1965. Överst: Interiörfoto från Hällberga konsumtionsförening, troligen sent 1920-tal. Foto: okänd. Konsum norra Sörmlands arkiv, Arkiv Sörmland. I mitten: Protokoll från bildandet av konsumtionsförening i Skogstorp 1901. Skogstorps konsumtionsförenings arkiv, Arkiv Sörmland. Nederst Verksamhetsberättelse från 1965 med nya Domus-varuhuset på framsidan. Konsum norra Sörmlands arkiv, Arkiv Sörmland. Samma år som Domus-varuhuset invigdes kom också Tempo till Eskilstuna. Centrumhandeln fick dock sedermera konkurrens genom nya köpcentrum utanför stadskärnan, såsom shoppingcentrat Tuna Park som började byggas 2003. Bland de reformer som genomdrevs nationellt under 1900-talet finns både åtta timmars arbetsdag och semesterlagstiftning. Svenskarna fick på detta sätt mer egen tid att använda till fritidsaktiviteter såsom studiecirklar, kulturevenemang, idrottsutövande och semesterresor liksom olika former av socialt umgänge. Mängder av nya föreningar bildades i Eskilstuna med kringkommuner under 1900-talet. Den demokratisering som skedde ökade intresset för politik med många nya politiska föreningar som följd. Det var inte bara inom socialdemokratin, som dominerade Eskilstunas politiska scen under stor del av 1900-talet, som nya klubbar bildades. Även Landsbygdspartiet/Centerpartiet uppvisade tydliga drag av folkrörelse, inte minst i landsbygdsområdena. Föreningar för partier från höger till vänster bildades. Folkbildning blev också något av ett modeord. Folkbildningsarbetet bedrevs inte bara genom studieförbunden, även föreläsningsföreningar skapades och föredrag i aktuella ämnen hölls också på regelbunden basis inom bland annat de politiska föreningarna. Kanske är det ändå idrotten som haft en särställning i Eskilstuna. Här har det funnits föreningar och klubbar inom mängder av sporter, vissa ännu verksamma medan andra försvunnit under årens lopp. Idrottsutövande har skett både på högsta nationella nivå (som exempelvis för klubbarna Smederna och Eskilstuna United) men också på rent amatörmässig grund bara på kul. Tennishallen är ett av de ställen där idrott utövats, en favoritplats för bland andra Linda Karlsson, 8 år. Ur samlingen Motiv från Kafjärden-Öster 1987, Svenskt barnbildarkiv.
Ungdom blev ett begrepp under 1900-talet. Efter andra världskriget etablerades en speciell ungdomskultur som bland annat sneglade på den nya amerikanska ungdomskulturen vid denna tid. Under 1960-talet blev ungdom och ungdomskultur allt mer frekventa ord och företeelser i svenskan. Det startades flera så kallade ungdomsgårdar, bland annat i Fröslunda 1957. Ulla-Christina, klass 5 c, visar med sin teckning hur ungdomsmodet såg ut i skarven mellan 1950- och 60-talet med tuperat hår, välsminkat ansikte och knälång klänning med vidd. Svenskt barnbildarkiv. Under de senaste hundra åren har också uppfattningen om vår omvärld förändrats. Idag är Sverige en del av världen, både genom olika internationella organisationer men också bland annat som mottagarland för människor på flykt. Eskilstuna har länge varit en invandrarstad. Många har kommit för att arbeta inom industrin, såväl tyska smeder under 1600-talet som finska arbetskraftsinvandrare under efterkrigstiden. Under 1900-talet sökte sig även andra grupper av människor till Sverige och Eskilstuna. Olika flyktinggrupper har kommit hit i perioder under 1900-talet. Under 2000-talet har antalet flyktingar till Eskilstuna från främst Syrien ökat. Eskilstuna är idag en mångkulturell kommun. Under efterkrigstiden kom många finska arbetskraftsinvandrare till Eskilstuna-Torshälla. De startade egna föreningar, som här en finskspråkig socialdemokratisk förening. Den stora andelen sverigefinländare har gjort Eskilstuna kommun till finskt förvaltningsområde. Finskspråkig socialdemokratisk förenings arkiv, Eskilstuna stadsarkiv. En viktig roll i den demokratiska utvecklingen har tidningarna spelat. I Eskilstuna har det funnits flera dagstidningar med olika politisk tillhörighet som rapporterat om händelser och företeelser av intresse för sina läsare. De konservativa Sörmlandsposten och Torshälla Tidning liksom den frisinnade/liberala Eskilstuna- Kuriren hade startats redan i slutet av 1800-talet. År 1905 tillkom en socialdemokratisk tidning Folket. Torshälla Tidning berättar i april 1912 bland annat om den engelska kolstrejken och informerar om en ny skoaffär som ska öppna i Torshälla under våren. Torshälla Tidnings arkiv, Arkiv Sörmland. Den tekniska utveckling som inletts under 1800-talet fortsatte under 1900-talet med nya innovationer, produkter och produktionssätt med stor inverkan på våra liv. Landet elektrifierades. Jordbruket mekaniserades genom helt nya maskiner. Teven gjorde sitt intåg.
En viktig milstolpe under 1900-talet var elektrifieringen av landet. Den nya elkraften gav helt nya möjligheter både för människorna i deras hem och för industrin. Här är det Stålpressen som byggt eget vattenkraftverk i Rosenfors 1908. Foto: okänd. Eskilstuna stadsmuseum. Störst inverkan fick nog ändå datorn och den digitala revolution som i grunden förändrade människors arbetssätt och vardag, en utveckling som fortgår i oförminskad styrka under 2000-talet. Den digitala utvecklingen har helt enkelt varit enorm de senaste decennierna. Den märks idag inom samhällets alla sektorer och får konsekvenser både i vårt vardagliga liv och för arkiven. I Hållsta låg ett av de företag som var tidigt ute i denna utveckling. Hit flyttade 1955 Svensk Husdjursskötsel sin stora hålkortsanläggning för bearbetning av information från semineringar och djurkontroller. I början av 1960-talet ombildades verksamheten till Lantbruksdata och en lyckosam satsning skedde på en datorisering. År 1962 installerades den första stordatorn, kallad EMIL i Hållsta. Stordatorn gjorde skäl för namnet. Här syns datorrummet i Hållsta i början av 1960-talet. Foto: Rolf Bergström. Lantbruksdatas arkiv, Arkiv Sörmland. Hos våra arkivinstitutioner är dagens stora utmaning att hantera och långsiktigt bevara information som antingen digitaliserats/skannats in eller som fötts digitalt. Det arbetas alltmer med e-arkiv, både hos de offentliga arkiven och inom det civila samhället. Långsiktiga lösningar krävs för att vi om ytterligare 400 år ska ha spännande arkivmaterial bevarat som kan berätta om vår historia under de århundrande som gått sedan idag. Arkivmaterial från 1900-talet och tidigt 2000-tal Majoriteten av arkivmaterialet som går att ta del av genom Eskilskällan härrör från 1900-talet. Den stora expansion som inträffade under århundradet ifråga om kommunal utbyggnad och utveckling av industristaden Eskilstuna har bidragit till mängder av arkivmaterial från seklet hos Eskilstuna stadsarkiv, Arkiv Sörmland och Eskilstuna stadsmuseum. Föreningslivets tillväxt och det demokratiska genombrottet sätter också många spår i arkiven. Med större fokus på barnperspektivet har även barn och unga allt mer tagit plats i arkiven, vilket inte minst samlingarna hos Svenskt barnbildarkiv visar. Ett annat exempel är de sverigefinska berättelserna från 1900-talet, som Sverigefinländarnas arkiv samlar in och bevarar, inte bara från Eskilstuna utan från hela landet. Låter allt detta intressant? Välkommen att forska själv i Eskilskällan! Mycket har också redan skrivits med utgångpunkt i de bevarade källorna till Eskilstunas historia under 1900- och det tidiga 2000-talet. Sockenböcker från bland annat Kafjärden, Hällby och Råby-Rekarne finns framtagna. Till Torshällas jubileum har historiska skrifter om staden producerats. Eskilstunas historia i tre band från tidigt 2000-tal kompletteras nu dessutom med nya perspektiv på vår lokala historia i en bok som kommer i slutet av 2018. En stor mängd lokalhistoriska böcker finns till utlån hos Eskilstuna stadsbibliotek.