Personlig assistans Finn Kronsporre Örebro 2018-02-14
Särskilda programpunkter Förutsättningar för rätten till personlig assistans Personlig assistans i förhållande till andra insatser enligt LSS och SoL Skillnad mellan grundläggande och andra personliga behov Förutsättningar för dubbelassistans Tillfällig utökning Försäkringskassans bedömningar Förslaget om lagändring 2018
På gång Pt HFD 171215 mål 6518-17, fråga om utbetalning av assistansersättning kan vägras på grund av att den anlitade assistansanordnaren inte har tillstånd att bedriva verksamhet med PA enligt 23 LSS (KR Sthlm mål 7640-16) Pt HFD 171128 mål 4804-17, fråga om förutsättningar för rätt till vårdbidrag föreligger (KR Gbg mål 1889-17) Pt HFD 170622 mål 1057-17, fråga om det hjälpbehov som KR lagt till grund för sitt avgörande (toalettbesök, hårtvättning, tandborstning, nagelvård motsvarande sammanlagt 3 tim/v) är av sådan karaktär och omfattning att det ger rätt till PA (KR Sthlm mål 5218-16) Pt HFD 170622 mål 4667-16, fråga om hjälp med att kommunicera med andra genom taktilt teckenspråk ska anses utgöra grundläggande behov (KR Gbg mål 3822-15) Pt 170420 mål 682-17, fråga om hjälp med sondmatning är ett sådant grundläggande behov som avses i 9 a LSS Pt HFD 170213 mål 4967-16, fråga om rätt till korttidsvistelse för att bereda en anhörig, som den funktionshindrade är bosatt tillsammans med och som arbetar som arbetar som dennes personliga assistent, avlösning i omvårdnadsarbetet
Personlig assistans i praktiken Vad är personlig assistans? 9 a LSS 1) ett personligt utformat stöd 2) som ges av ett begränsat antal personer 3) åt den som p.g.a. stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov) RÅ 2004 ref 31 KR Jkpg 151118 mål 2371-15
Historik och framtid 1 januari 1994 LSS och LASS träder i kraft 1995 - regler om hushållsgemenskap, 9 a tredje stycket, begränsningsregeln 1 juli 1996 uppdelning i grundläggande behov och andra personliga behov + avgränsning mot kommunal verksamhet (barnomsorg, skola, daglig verksamhet), vistelse på sjukhus 1 september 1997 assistansersättningen schabloniseras 1 november 1997 kommunalt finansieringsansvar för delar av assistansersättningen (20- timmarsregeln) 1 januari 2001 ändring av 65-årsgränsen 1 juli 2004 en månads retroaktivitet för assistansersättningen 1 januari 2005 myndigheten Försäkringskassan bildas 1 juli 2005 ändringar i ATL, 1 januari 2007 1 juli 2008 assistansersättning får endast användas till köp av personlig assistans eller kostnader för personliga assistenter 1 januari 2011 socialförsäkringsbalken träder i kraft 1 juli 2013 omfattande nya regler om assistansersättning och insats enligt 9 2 LSS 1 april 2018, slopad tvåårsomprövning mm 1 oktober 2018 LSS-kommitténs betänkande
Stegen till personlig assistans Ansökan enligt LSS kan vara muntlig Ansökan om assistansersättning enligt SFB skriftlig ansökan Behörigen ingiven ansökan koll, jfr 8 LSS. Den enskilde själv, vårdnadshavare, god man, förvaltare 65-årsregeln Personkretstillhörighet Boende-och vistelsesituation Behov av personlig assistans för grundläggande behov Kan behoven helt eller delvis anses tillgodosedda på annat sätt? Jfr 7 LSS Behov av personlig assistans för andra personliga behov som inte tillgodoses på annat sätt Omfattningen av det totala behovet
Försäkringskassans bedömningar FKRS 2017:02, 170825, Hjälp med det grundläggande behovet personlig hygien inom assistansersättning handlar typiskt sett om att hålla sig ren och liknande behov, ska vara behov som man normalt inte avstår från. Hjälpen måste dessutom vara av en särskild karaktär som kännetecknas av att den är mycket privat och uppfattas som mycket känslig för den personliga integriteten
FKRS 2016:09 Begreppet goda levnadsvillkor vid bedömningen av assistansersättning för andra personliga behov med goda levnadsvillkor menas att den enskilde ska ha möjlighet att leva som andra utifrån sina individuella förutsättningar. Vid bedömningen ska det beaktas att även personer med funktionsnedsättning måste prioritera mellan sina behov. FK ska väga in hur människor utan funktionsnedsättning i motsvarande ålder normalt lever, vad personen har för livssituation tex om han eller hon är gift eller sambo eller har barn ( KR Sthlm180201 mål 3558-17, KR Sthlm 170102 mål 3434-16), om det finns något annat än personlig assistans som kan bidra till att personen får möjlighet att leva som andra, tex beviljade insatser enligt LSS
Faktiskt tillgodoseende LSS faktiskt tillgodoseende krävs för avslag SoL behovet kan tillgodoses på annat sätt krävs för avslag, jfr dock 4 LSS, HFD 2013 ref 45 Glidningar i rättspraxis KR Gbg 111124 i mål 4931-10 HFD 2015 ref 35 KR Sthlm 171024 mål 1003-17 specialfall KR Jkpg 171004 mål 1697-16 specialfall
Allmänt om LSS-insatser 5 Verksamheten ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1. Målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. 7 Personer som anges i 1 har rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service enligt 9 1-9, om de behöver sådan hjälp i sin dagliga livsföring och deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Personer som anges i 1 1 och 2 har, under samma förutsättningar, även rätt till insatser enligt 9 10. Den enskilde ska genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna ska vara varaktiga och samordnade. De ska anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv. 0733819003, 0702045397
Grundläggande behov Intagande av föda (och dryck) föra maten till munnen hur är det med sondmatning? HFD 682-17 Personlig hygien insmörjning?, raka sig, (sminka sig), rituell tvagning?, hjälp med att ta av och på protes för att kunna rengöra den, toalettbesök, duschning, tandborstning Av- och påklädning kläder närmast kroppen, inomhuskläder (normalt ej ytterkläder, skor) Ortoser? Kommunikation Annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (femte behovet)
Personlig assistans/andra LSS-och SoL insatser Hemtjänst i assistansliknande form, SoL Ledsagarservice 9 3 LSS, HFD 2011 ref 62 (HFD 2017 ref 27) Korttidsvistelse 9 6 LSS, RÅ 2006 ref 66 Bostad med särskild service 9 9 LSS Bostad med särskild service 9 8 LSS vad gäller under lov och andra ledigheter? Tillfällig utökning vid avstående från andra beviljade insatser Daglig verksamhet HFD 2014 ref 41 Korttidstillsyn HFD 2015 ref 35
Måltider RÅ 2009 ref 57 KST 101108 mål 3909-10,svårt att lokalisera maten KST 131025 mål 3284-13, inadekvata tungrörelser KGG 101217 mål 6524-09, sväljsvårigheter KJG 100406 mål 48-10, sväljsvårigheter, kräkning KJG 110222 mål 3650-10, förstår ej
Femte behovet, förutsättning: den enskilde har ett psykiskt funktionshinder Femte behovet annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade Rekvisit 1) den enskilde behöver tillsyn som är att jämställa med övervakning 2) den som utför tillsynen behöver på grund av att den enskilde har svårigheter att kommunicera eller en komplicerad medicinsk problematik ha ingående kunskaper om den funktionshindrade för att kunna utföra tillsynen på ett tillfredsställande sätt (ungefär så har bedömningen gjorts) HFD 2015 ref 46 - vilken ändring innebär detta avgörande? Kvalificerade motivations-och aktiveringsåtgärder RÅ 1997 ref 23 I, RÅ 2000 not 97
Andra personliga behov Fritidsaktiviteter Tillsyn som ej hör till femte behovet Hushållsgöromål Träna, arbeta, studera Koll: Tillgodoses behovet på annat sätt? Koll: Föräldraansvar, makeansvar, samboansvar
Finns det en undre tidsgräns? RÅ 2009 ref 57 KR Gbg 131212 mål 338-13, 3-5 tim/v, KR Gbg 100202 mål 2543-09 Helhetsbedömning art och omfattning, speciell kompetens, tätt återkommande Riktmärke : Över 7 timmar
Tvåårsomprövning av assistansersättning Förutsättningslös prövning Ny normering kan leda till indragning av assistansersättning. Vanligt när det omprövade beslutet är gammalt. Kommunens ansvar KR Gbg 110616 i mål 6645-10 Omprövning till den enskildes nackdel av icke tidsbegränsade kommunbeslut endast i undantagsfall, RÅ 2000 ref 16
Kassans utredning kommunens utredning Försiktighet påkallad beträffande kommunens tilltro till kassans timberäkning i ett avslagsbeslut om assistansersättning KR Jkpg 110329 i mål 2806-10 Vilket bevisvärde har kassans beslut i ett ärende eller mål enligt LSS?
Föräldraansvar 6 kap föräldrabalken Olika för olika grundläggande behov Andra personliga behov Jour (väntetid) RÅ 2008 ref 17, RÅ 1997 ref 23 I, RÅ 2010 ref 17, HFD 2013 ref 81, KR Sthlm 120615 mål 4468-11 FK, Rättslig uppföljning 2015:1, Rättsfallsöversikt, personlig assistans (föräldraansvar)
Makeansvar och samboansvar Äktenskapsbalken Försäkringskassans rättsliga ställningstagande RÅ 1997 not 165 KR Gbg 110505 i mål 1617-11, KR Gbg 130213 i mål 5012-12 Ansvaret kan sättas ur spel om maken/sambon är ur stånd att ge hjälpen eller när assistansen är av särskilt svår karaktär KR Gbg 121002 mål 9846-11, social samvaro KR Jkpg 140610 mål 428-14, gemensamma måltider
Tillfälligt utökat behov Ej fortlöpande påräkneligt behov- dvs tillfälligt behov Gäller framförallt personer med assistansersättning Kan aktualiseras vid t.ex. resor, sjukdom (hemma från barnomsorg, skola, daglig verksamhet), sjukhusvistelse, merkostnader vid ordinarie assistents sjukdom RÅ 2009 ref 61 Föräldraansvar vid tillfälligt utökat behov KR Gbg 120514 mål 4106-11 trött, gick ej till DV, KR Jkpg 141216 mål 1257-14, KR Jkpg 150609 mål 1274-14
Hållpunkter, tillfälligt utökat behov 9 2 LSS biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt SFB Beviljad assistansersättning för all vaken tid utom under tid i skola och daglig verksamhet RÅ 2009 ref 61 Föräldraansvar Merkostnader med anledning av ordinarie assistents sjukdom (merkostnader med anledning av ordinarie assistents legitima frånvaro) Avstående från korttidsvistelse eller daglig verksamhet Vilken sjukdom handlar det om? Insats enligt 9 2 LSS under sjukhusvistelse Beviljad tex 56 tim/v med jämn fördelning under alla veckodagar men använder under måndagen 0 tim och under tisdagen 16 tim, månadsvist ingivna tidrapporter. Är detta godtagbart inom kommunstödd assistans?
Dubbelassistans Dubbelassistans har att göra med assistansens kvalitet Dubbelassistans i förhållande till bostadsanpassning och hjälpmedel Beviljas normalt endast vid de i tiden frysta tillfällen då den behövs Undantag när behovet avser femte behovet eller likvärdiga behov där rekvisitet ingående kännedom brister Dubbelassistans för att en aktivitet ska kunna genomföras
Assistans under natten (dygnsvilan) Normal dygnsvila 8 timmar, numera godkänns kortare vila 22-06, 13 a ATL Vaken natt och delvis vaken natt kräver omfattande aktiva insatser eller tillsyn som jämställs med aktiv assistans, obs dock att 6 RFFS 1993:24 ändrats 130101. Upphävd 161001 161001 2 FKFS 2016:4 180401 9 a LSS Jour (väntetid) utspädda timmar Beredskap (ovanligt), veckoberäkning lämpligt Delvis vaken natt och jour (väntetid) uppträder ofta sida vid sida Behovet utgår från den assistansberättigade, inte från assistenterna eller svårigheterna att schemalägga
FR Gbg 150413 mål 3973-14 FK har i det överklagade beslutet angett att Maries nattvila omfattar 8 timmar per natt med hänvisning till att de medicinska underlagen i ärendet inte visar att hon har en störd nattsömn. FR har uppfattningen att nattvilan för vuxna personer kan variera avsevärt i omfattning. Ett sömnbehov om 6 till 7 tim per natt får anses ligga inom normalvariationen och behöver inte, såvida den medicinska dokumentationen inte talar för det, ses som ett tecken på sömnstörning. FK har således inte haft något sakligt underlag för att bestämma Maries nattvila till 8 tim per natt.
Den personliga assistenten Kvaliteten i assistansen är till stor del kopplad till assistenten Tystnadsplikt om enskildas förhållanden, 29 LSS Ingen övre åldersgräns för personliga assistenter Den enskilde väljer i princip själv vem som ska anställas Lagen (2010:479) om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder
KR Gbg 151023 mål 1518-15, Freddy Om det är förenat med allvarliga hälsorisker att medge dubbel assistans endast för den tid som det tar att utföra den aktiva insatsen kan undantag göras. Att en inskränkning av dubbel assistans till att endast omfatta tid för aktiva insatser utanför hemmet, och således inte även för tiden däremellan, skulle vara förenat med sådana risker ger utredningen inte stöd för
KR 110207 mål 874-10 Risken för att Marcus eller någon i hans omgivning skadas vid eller efter såväl epilepsianfall som aggressionsutbrott är mycket stor. Det krävs vid ett sådant anfall eller utbrott aktiva insatser i ungefär 2 timmar och behovet uppstår dagligen. En person klarar inte ensam av att hantera situationen. Eftersom anfallen och utbrotten är omöjliga att förutse, konsekvenserna kan bli mycket allvarliga och de aktiva insatserna som krävs är av relativt betydande omfattning anser KR att det finns skäl att bevilja dubbel assistans vid all vaken tid och dubbel assistans, varav en jour, nattetid
KR Gbg 160406 mål 3837-15, Sara Av utredningen framgår klart att Sara, pga sin funktionsnedsättning, inte har mått bra av boende tillsammans med andra eller av större förändringar eftersom dessa situationer medfört ett kraftigt utagerande beteende hos henne. Beteendet har dock i viss mån förbättrats sedan hon beviljats insats genom kommunens försorg på sådant sätt att hon ständigt haft dubbel personalbemanning. Även om insatsen från kommunens sida uppgetts vara en arbetsmiljöinsats för personalens skull kan det konstateras att personalbemanningen har gynnat Sara och lett till en lugnare situation både för henne och personalen Detta talar för att det krävs dubbel assistans under all vaken tid för att tillgodose Saras behov av hjälp och för att situationen inte ska leda till allvarliga hälsorisker för henne själv eller personalen. Tidigare erfarenheter visar också att Sara är mycket känslig för förändringar i sin situation och det finns skäl att befara att situationen snabbt skulle försämras om hon inte längre skulle ha tillgång till dubbel bemanning
KR Gbg 160205 mål 2132-15, Marie Det är det bedömda behovet av personlig assistans som ligger till grund för rätten till assistansersättning. En given utgångspunkt vid beräkningen av den personliga assistans som den enskilde har rätt till är att den beaktade assistansen är tillräcklig för att det avsedda hjälpbehovet i praktiken ska kunna tillgodoses. Ett annat synsätt skulle innebära att den insats som utredningen leder fram till inte helt kan tillgodose det behov som faktiskt beaktats och legat till grund för bedömningen
(forts) I målet är ostridigt att Marie behöver dubbel assistans vid toalettbesök utanför hemmet. FK har inte ifrågasatt att hennes deltagande i nämnda aktiviteter ska ligga till grund för bedömningen av hennes behov av dubbel assistans. Kassan har emellertid ansett att assistansersättning ska beräknas endast utifrån den tid som Marie har behov av aktiv assistans vid toalettbesök, dvs 15 min per besök Enligt FR fordras dock att den andre assistenten finns tillgänglig för att dubbel assistans ska kunna ges när Marie behöver gå på toaletten när hon inte vistas hemma. Om så inte är fallet torde någon dubbel assistans inte kunna utföras när behovet uppstår. Den beviljade ersättningen/insatsen kan då inte anses tillförsäkra Marie goda levnadsvillkor i detta avseende
Retroaktiv ersättning ett infekterat begrepp 9 2 LSS biträde av personlig assistent eller skäliga kostnader för personlig assistans
Alternativa sätt att tillgodose behovet Den enskilde yrkar antingen biträde av assistent eller ekonomisk ersättning. Det handlar alltså om alternativa sätt att tillgodose behovet (RÅ 2005 ref 85). Jfr 9 9 LSS och RÅ 2010 ref 91 Vad yrkas enligt 9 2 LSS? Enkelt uttryckt yrkas hjälp till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt 51 kap socialförsäkringsbalken
51 kap 2 första stycket SFB Assistansersättning En försäkrad som omfattas av LSS kan för sin dagliga livsföring få assistansersättning för kostnader för sådan personlig assistans som avses i 9 a LSS 51 kap 3 SFB För rätt till assistansersättning krävs att den försäkrade behöver personlig assistans i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan för sådana grundläggande behov som avses i 9 a LSS 51 kap 7 SFB legal retroaktivitetstid, jfr 15 8 LSS
Viktiga hållpunkter för retroaktivitet Biträde av personlig assistent RÅ 2006 ref 76 Ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för personlig assistans Beslutsdag genom kommunen eller dom Ansökningsdag Instansordningsprincipen Avtal med assistansanordnaren (uppdragsavtal) Arbetet sanktionerat av arbetsgivaren
Anställningsavtal Hållpunkter och mementon, forts Tidpunkt för undertecknande av avtal Antedaterat avtal Muntligt anställningsavtal Angivande av assistansanordnare på ett tidigt stadium av ansökningsprocessen, jfr RÅ 2000 not 176 Nyansökan Pågående assistans Datum för gjord ADL-bedömning Kommunen anordnare av assistansen Fristående organ anordnare av assistansen Den enskilde uppbär assistansersättning Den enskilde är egen arbetsgivare för sina assistenter