Kallelse Utbildningsnämnden Tid: Torsdagen den 26 januari 2017 kl. 16:00 Plats: Fuxernaskolans matsal i Lilla Edet Ärenden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3. Godkännande av dagordning 4. Ny familjecentral Dnr 2017/UN035 5. Revidering av utbildningsnämndens delegeringsordning Dnr 2012/UN158 6. Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens föreläggande vid tillsyn av utbildningen i Lilla Edets kommun Dnr 2016/UN142 Föredraganden Verksamhetschef Leif Gardtman Bildningschef Olle Isaksson Biträdande förvaltningschef Anders Nordgren 7. Val av kontaktpolitiker till grundsärskolan Dnr 2016/UN034 8. Rapport från kontaktpolitiker 9. Information Elfheims gymnasium: Framtidens skolstruktur utifrån befolkningsprognos 2017 Trafikundersökningen 10. Anmälan om inkomna skrivelser 11. Anmälan av delegeringsbeslut Leif Håkansson (S) Ordförande
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl 2017-01-11 2017/UN035 Tankar om att starta en ungdoms och vuxencentral i Lilla Edets kommun, liknande den i Åmål. Dnr 2017/UN035 Sammanfattning Verksamhetschef och två enhetschefer, Pernilla Sundemar och Annette Alexandersson, inom IFO har tillsammans med verksamhetschef Leif Gardtman från bildningsförvaltningen varit på studiebesök på ungdoms och vuxencentralen i Åmål. Tankar finns att starta något liknande i Lilla Edets kommun. Syftet med en ungdoms- och vuxencentral är att minska psykisk ohälsa i Lilla Edets kommun och skapa en lättillgänglig mottagning för att i ett tidigt skede möta medborgaren och ge det stöd som behövs. Mottagningen skulle ge råd, stödinsatser och utföra biståndsbeviljade insatser samt kunna arbeta familjestödjande i syfte att behövande elever ska erbjudas ökad möjlighet att lyckas nå målen som beskrivs i skollag (2010:800) och Läroplan (Lgr 11). Förslag finns också att kommunens familjerätt skulle tillhöra centralen. Det gäller även de verksamheter som ligger under KAKADUA. Beslutsunderlag Finansiering Ca 800 000 kr finns på ett balanskonto Psyk och är avsedda att minska ohälsan i kommunen och öka hälsan. Dessa skulle kunna användas för att finansiera en projektledare som detaljplanerar och startar upp verksamheten. Förslag till beslut Förvaltningen får i uppdrag att arbeta vidare med frågan. Leif Gardtman Verksamhetschef, Bildningsförvaltningen Lilla Edets kommun
sid- 2 - Beslutet expedieras till Beslutet delges Beslutet skickas för kännedom till sid 2/2
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl 2017-01-05 2012/UN158-24 002 Revidering av Utbildningsnämndens delegationsordning Dnr 2012/UN158 Sammanfattning Utbildningsnämnden har överlåtit sin beslutanderätt till ordföranden och tjänstemän enligt en av nämnden antagen delegationsordning. Dessa beslut ska redovisas till nämnden. Redovisningen innebär inte att nämnden får ompröva eller fastställa delegeringsbesluten. Däremot står det nämnden fritt att återkalla lämnad delegering. Bildningsförvaltningen föreslår en ändring av delegationsordningen. Ändringen gäller beslut om disciplinåtgärd. Förslaget innebär att flytta beslutande rätten från anställande chef till förvaltningschef. Förvaltningen föreslår ändrad beslutsfattare i följande kapitel: 2.3.1 Ärendet Beslutsunderlag Förslag till delegationsordning för utbildningsnämnden, daterat 2017-01-05. Finansiering Förslag till beslut Delegationsordning för utbildningsnämnden revideras enligt förvaltningens förslag. Olle Isaksson Förvaltningschef olle.isaksson@lillaedet.se Beslutet expedieras till
sid- 2 - Beslutet delges Beslutet skickas för kännedom till Kansliavdelningen sid 2/2
DELEGERINGSORDNING FÖR UTBILDNINGSNÄMNDEN Dnr 2012/UN158 dpl 002 Reviderad av utbildningsnämnden 2015-10-01, 2016-06-02, 2016-09-01 1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID Anvisningar 3 Rutiner för anmälan av delegationsbeslut m.m. 4 Förkortningar 5 MBL och arbetsmiljö 5 1. Skola, grundsärskola, barnomsorg, förskoleklass, fristående verksamhet 6 1.1. Åtgärder mot kränkande behandling och trakasserier 6 1.2. Skolplikt och rätt till utbildning 6 1.3. Förskola, Fritidshem och annan pedagogisk omsorg 8 1.4. Förskoleklass, Grundskola, Grundsärskola 9 1.5. Fristående verksamhet 10 1.6. Gymnasieskola 12 1.7. Barns och elevers utveckling mot målen 15 1.8. Trygghet och studiero 16 1.9. Skolplikt och rätt till utbildning 17 1.10. Förskoleklass, Grundskola, Grundsärskola 18 2. Personal 19 2
3. Ekonomi 21 4. Övrigt 22 ANVISNINGAR Utbildningsnämndens delegationsrätt grundar sig på bestämmelserna i kommunallagen 6 kap som följer: 33 En nämnd får uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos kommunen eller landstinget att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i 34. En gemensam nämnd får även under samma förutsättningar uppdra åt en anställd i någon av de samverkande kommunerna eller landstingen att besluta på nämndens vägnar. Lag (1997:550). 34 I följande slag av ärenden får beslutanderätten inte delegeras: 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, 2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats, 3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, 4. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden, och 5. vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. Lag (2007:68). 35 Beslut som har fattats med stöd av uppdrag enligt 33 skall anmälas till nämnderna, som bestämmer i vilken ordning detta skall ske. 36 En nämnd får uppdra åt ordföranden eller en annan ledamot som nämnden har utsett att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande, att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde. 37 Om en nämnd eller en gemensam nämnd med stöd av 33 uppdrar åt en förvaltningschef inom nämndens verksamhetsområde att fatta beslut, får nämnden överlåta åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt en annan anställd inom kommunen eller landstinget eller i någon av de samverkande kommunerna eller landstingen att besluta i stället. Sådana beslut ska anmälas till förvaltningschefen. Lag (2009:48). 3
RUTINER FÖR ANMÄLAN AV DELEGATIONSBESLUT MM Delegationsbeslut förtecknas och anmäls månadsvis till utbildningsnämnden. Förvaltningschefen har rätt att vidaredelegera egen delegation. Om rätten utnyttjas ska detta anmälas till utbildningsnämnden. Anmälningsförfarandet är viktigt ur registrerings-, informations- och kontrollsyfte samt för beräkning av besvärstiden i de fall besluten kan överklagas. Beslut kan i vissa fall överklagas. Då gäller besvärstid tre veckor från den dag då part får del av beslut. I förvaltningslagen behandlas myndighetens skyldighet att lämna beslutsmeddelande och besvärshänvisning. Delegerad beslutanderätt gäller endast inom ramen för beviljade anslag samt enligt gällande författningar och enligt utbildningsnämndens riktlinjer. Ärenden delegerade till nämndens ordförande handläggs av nämndens vice ordförande då ordinarie delegat har förhinder. Ett delegationsärende kan föras upp till beslut i utbildningsnämnden om delegaten finner att ärendet är av principiell betydelse och av den anledningen ej önskar fatta beslut. Delegationsrätten kan när som helst återkallas av nämnden. Observera att många beslut fattas av rektor utan delegation från nämnden därför att beslutanderätten grundar sig på bestämmelser i skollag, skolförordning eller läroplan (avser kapitel 1.6-1.10). 4
FÖRKORTNINGAR SF Skolförordningen SFS 2011:185 GF Gymnasieförordningen 2010:2039 SL Skollagen 2010:800 MBL OCH ARBETSMILJÖ Den som fattar beslut med stöd av denna delegationsordning förutsätts följa gällande samverkansavtal beträffande lokala samverkansgrupper och arbetsplatsträffar mm och informera respektive förhandla enligt Lagen om medbestämmande i arbetslivet och företräda arbetsgivaren enligt Arbetsmiljölagen. 5
1. Skola, grundsärskola, barnomsorg, förskoleklass 1.1 Åtgärder mot kränkande behandling och trakasserier ( 6 kap. skollagen samt 2 och 3 kap. diskrimineringslagen) Kap nr Ärende Lagrum Lägsta beslutsnivå 1.1.1 Årlig plan mot kränkande 6 kap. 8 SL Förskolechef behandling/likabehandlingsplan 3 kap 16 diskrimineringslagen Anmärkning Anmäls till förvaltningschef som i sin tur redovisar besluten för nämnden. 1.1.2 Utredning och vidtagande av åtgärder vid anmälan om kränkande behandling/trakasserier 6 kap. 10 SL 2 kap. 7 diskrimineringslagen Förskolechef Anmäls till förvaltningschef som i sin tur redovisar beslutet till nämnden. En förskolchef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Om anmälan gäller förskolechef/ rektor ska utredning och vidtagande av åtgärder ske av förvaltningschef. 1.2 Skolplikt och rätt till utbildning ( 7 och 24 kap. skollagen) Kap nr Ärende Lagrum Lägsta beslutsnivå Anmärkning 1. 2.1 Mottagande i grundsärskolan samt beslut om att ett barn inte längre ska vara elev i grundsärskolan 7 kap. 5 SL Verksamhetschef elevhälsa Anmäls till förvaltningschef som i sin tur redovisar beslutet till nämnden. 6
Beslutet får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. 1.2.2 Mottagande i grundskolan eller i grundsärskolan på försök 7 kap. 8 SL Anmäls till förvaltningschef som i sin tur redovisar beslutet till nämnden. 1.2.3 Utbildning i grundskolan eller i grundsärskolan för integrerade elever 7 kap. 9 SL Verksamhetschef elevhälsa Anmäls till förvaltningschef som i sin tur redovisar beslutet till nämnden.. 1.2.4 Beslut om uppskjuten skolplikt 7 kap. 10 SL Anmäls till förvaltningschef som i sin tur redovisar beslutet till nämnden. Beslutet får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. 1.2.5 Beslut om förlängd skolplikt 7 kap. 13 SL Anmäls till förvaltningschef som i sin tur redovisar beslutet till nämnden. Beslutet får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. 1.2.6 Beslut om tidigare upphörande av skolplikten 7 kap. 14 SL Anmäls till förvaltningschef som i sin tur redovisar beslutet till nämnden. Beslutet får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. 7
1.2.7 Beslut om rätt att slutföra skolgången 7 kap. 15, 16 SL Anmäls till förvaltningschef som i sin tur redovisar beslutet till nämnden. 1.2.8 Beslut om föreläggande vid vite mot elevs vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter att se till att eleven fullgör sin skolgång 7 kap. 23 SL Nämnden Beslutet får överklagas hos Förvaltningsrätten. 1.2.9 Beslut om medgivande för elev att fullfölja skolplikten på annat sätt än det som anges i skollagen samt återkallelse av sådant medgivande 24 kap. 23 SL Förvaltningschef Redovisas till nämnden. Beslutet får överklagas hos Förvaltningsrätten. 1.3 Förskola, Fritidshem och annan pedagogisk omsorg ( 8, 14, och 25 kap skollagen), se även Taxa och regler inom barnomsorgen för Lilla Edets kommun. Kap nr Ärende Lagrum Lägsta beslutsnivå Anmärkning 1.3.1 Beslut om plats i förskola/fritidshem 8 kap. 5-6 SL 8 kap. 15 SL 14 kap. 3, 5 10 SL Förskolechef/rektor 1.3.2 Beslut om barnomsorg i hemmet på obekväm arbetstid 25 kap. 5 SL Förvaltningschef Redovisas till nämnden. 1.3.3 Beslut om plats i förskola/fritidshem på grund av barnets behov av särskilt stöd 8 kap.7 SL 14 kap. 6 SL Förskolechef/rektor Redovisas till nämnden. 1.3.4 Beslut om uppsägning på grund av obetalda avgifter 1.3.5 Beslut rörande barn folkbokförda i annan kommun 8 kap. 13, 17 SL Förskolechef Anmäls till förvaltningschef som i sin tur redovisar för nämnden. Yttrande från folkbokföringskommunen ska 8
a) plats i förskola på grund av särskilda skäl med hänsyn till barnets förhållanden b) vid flytt få behålla en plats permanent i kommunens förskoleverksamhet inhämtas innan beslut fattas. 1.4 Förskoleklass, Grundskola, Grundsärskola (9, 10 och 11 kap skollagen och 3, 4, 9 och 10 kap skolförordningen) Kap nr Ärende Lagrum Lägsta beslutsnivå Anmärkning 1.4.1 Beslut om placering i 9 kap. 15 SL, 10 kap. 30 SL, 11 kap. 29 SL a) förskoleklass b) grundskola c) grundsärskola Dock vid beslut om placering vid annan skolenhet än den vårdnadshavare önskar 1.4.2 Beslut om mottagande av elev från annan kommun samt yttrande till annan kommun om mottagande av elev 9 kap. 13 SL 10 kap. 25 SL 11 kap. 25,26 SL grundsärskola Förvaltningschef Beslut enligt 9 kap 15 andra stycket SL, beslut enligt 10 kap 30 andra stycket SL och beslut enligt 11 kap 29 andra stycket SL får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Avtal om ersättning ska av rektor upprättas med den andra kommunen. Inom GR-regionen finns ett särskilt avtal. Beslutet får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. 1.4.3 Beslut om placering i annan kommun av elev vilken kommunen har hemkommunansvar för. 1.4.4 Beslut om mottagande av elev som anses bosatt i utlandet 9 kap. 12 3 st. SL 10 kap. 24 3 st. SL 11 kap 24 2 st. SL 4 kap 2 SF Avtal om ersättning ska av rektor upprättas med den andra kommunen. Inom GR-regionen finns ett särskilt avtal. 9
1.4.5 Beslut om åtgärder för grundskoleelev som inte bor hemma 10 kap. 29 SL Förvaltningschef Beslutet får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. 1.4.6 Beslut om skolskjuts 10 kap. 32, 33 SL 11 kap. 31, 32 SL Verksamhetssekreterare/ skoladministratör grundskola Verksamhetschef elevhälsan Elever som omfattas av fastställda regler. Se skolskjutsreglemente för Lilla Edets kommun. Elever som inte omfattas av fastställda regler. Beslut om färdbevis/reseersättning/ anslutningsbidrag för elever i gymnasieskolan gymnasieskolan Beslutet får överklagas hos Förvaltningsrätten. 1.4.7 Beslut om ytterligare undervisningstid 9 kap 3 SF 10 kap 2 SF 1.4.8 Fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden 9 kap 4 SF 10 kap 3 SF 1.4.9 Beslut om ämnen som elevens val 9 kap 8 SF 10 kap 5 SF 1.4.10 Beslut om grundsärskoleelevs utbildning i huvudsakligen ämnen eller ämnesområden 11 kap. 8 SL Verksamhetschef elevhälsa 1.4.11 Beslut om läsårstider 3 kap. 3 SF Förvaltningschef 1.4.12 Beslut om datum för studiedagar 3 kap. 2 SF Förvaltningschef Anmäls till förvaltningschef som i sin tur redovisar beslutet till nämnden 1.5 Fristående verksamhet Kap nr Ärende Lagrum Lägsta beslutsnivå Anmärkning 1.5.1 Godkännande av enskild som huvudman för förskola/friliggande fritidshem och rätt till bidrag samt återkallelse av godkännande och rätt till bidrag 2 kap.5 SL 8 kap 21 SL 14 kap 15 SL Nämnden Beslutet får överklagas hos Förvaltningsrätten. 10
1.5.2 Beslut om bidrag till annan pedagogisk omsorg samt återkallelse av bidrag 1.5.3 Beslut om tilläggsbelopp för särskilt stöd till barn och elever i fristående verksamhet 1.5.4 Beslut om anmärkning/föreläggande mot fristående verksamhet 1.5.5 Beslut om tillfälligt verksamhetsförbud för fristående verksamhet 26 kap 13 SL 25 kap.10 och 11 SL 26 kap 13 SL 8 kap. 21 och 23 SL 9 kap. 19 och 21 SL 10 kap. 37 och 39 SL 11 kap. 36 och 38 SL 14 kap. 15 och 17 SL 25 kap. 13 SL 14 kap. 8 SF 16 kap. 54 SL 17 kap. 54 SL 19 kap. 27 SL 14 kap. 7 GF 26 kap 10, 11 SL 26 kap. 18 SL Nämnden Verksamhetschef elevhälsan Nämnden Nämnden Beslutet får överklagas hos Förvaltningsrätten. Anmäls till förvaltningschef som i sin tur redovisar till nämnden. Beslutet får överklagas hos Förvaltningsrätten. Innefattar även extra ekonomisk tilldelning inom kommunen. Beslutet får överklagas hos Förvaltningsrätten. 1.5.6 Beslut om föreläggande vid vite mot fristående verksamhet 26 kap. 27 SL Nämnden Beslutet får överklagas hos Förvaltningsrätten. 11
Kapitel 1.6-1.10 innehåller beslut som fattas av rektor utan delegation från nämnden därför att beslutanderätten grundar sig på bestämmelser i skollag, skolförordning och gymnasieförordning. 1.6 Gymnasieskola Kap nr Ärende Lagrum Beslutsfattare Anmärkning 1.6.1 Antal timmar som ska gälla för en kurs GF 13 kap 5 1.6.2 Beslut om programfördjupning och individuellt val GF 4 kap 6-7 1.6.3 Beslut om fördelning av undervisning längre än tre år SL 16 kap 15 1.6.4 Förlängning av preparandutbildning till två år om synnerliga skäl föreligger 1.6.5 Minskning av introduktionsprogrammets omfattning från heltidsstudier SL 17 kap 5 SL 17 kap 6 1.6.6 Upprättande av individuell studieplan på introduktionsprogram SL 17 kap 7 12
1.6.7 Beslut om antalet undervisningstimmar för varje kurs och fördelning av timmar över läsåret GF 4 kap 22 GF 13 kap 6 1.6.8 Beslut om arbetsplatsförlagd utbildning, samt anskaffande av platser FG 13 kap 15-16 1.6.9 Fastställande av utbildningsplan för individuellt program SL 17 kap 7 1.6.10 Beslut om att elever ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel SL 15 kap 17 1.6.11 Avvikelser i innehåll på nationellt program SL 16 kap 14 1.6.12 Avstängning av elev i de frivilliga skolformerna SL 5 kap 17-18, 21 1.6.13 Avstängning av elev från utbildning med praktiska inslag SL 5 kap 19-21 Förvaltningschef upp till en vecka Förvaltningschef längre än en vecka. 1.6.14 Antagning till utbildning SL 15 kap 12 GF 7 kap 2-7 1.6.15 Avge/inhämta yttrande över elevs skolgång i annan kommun SL 16 kap 48 Lilla Edet är ansvarig myndighet för antagning till gymnasieskolan. för gymnasieskolan ansvarar under terminen. 13
1.6.16 Information till hemkommunen när en elev börjar eller slutar gymnasieskolan SL 15 kap 15 1.6.17 Elevs byte av program resp. gren/inriktning GF 7 kap 9 1.6.18 Beslut att ta emot ungdomar till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ trots att de är behöriga till yrkesprogram om det finns synnerliga skäl till detta. 1.6.19 Beslut om elevs utbildning på nationellt specialutformat program eller introduktionsprogram SL 17 kap 11 SL 17 kap 12 1.6.20 Komma överens med annan kommun om ersättning för elev som Lilla Edets kommun har mottagit SL 16 kap 51 första stycket 1.6.21 Komma överens om ersättning för elev med annan huvudman SL 16 kap 51 1.6.22 Pröva om elev från grundsärskolan ska erbjudas yrkesintroduktion eller individuellt alternativ GF 17 kap 16 1.6.23 Beslut om vilka kurser, grundskoleämnen och andra insatser som ska ingå i en preparandutbildning GF 6 kap 3 14
1.6.24 Beslut om vilka kurser, grundskoleämnen och arbetsplatsförlagt lärande som ska ingå i ett programinriktat individuellt val GF 6 kap 4 1.6.25 Beslut om innehållet i yrkesintroduktion GF 6 kap 5 1.6.26 Beslut om utformning av individuellt alternativ GF 6 kap 6 1.6.27 Beslut om utformning av språkintroduktion GF 6 kap 8 1.6.28 Stöd till inackordering SL 15 kap 32 1.7 Barns och elevers utveckling mot målen (3 kap. skollagen) Kap nr Ärende Lagrum Beslutsfattare Anmärkning 1.7.1 Beslut om åtgärdsprogram och beslut om att åtgärdsprogram inte ska utarbetas 3 kap. 9 SL eller den som rektor överlåtit beslutanderätten till Beslutet får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. 1.7.2 Beslut om särskilt stöd i en särskild undervisningsgrupp eller enskilt 3 kap. 11 SL Beslutanderätten får inte överlåtas till någon annan. Beslutet får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. 15
1.7.3 Beslut om anpassad studiegång 3 kap. 12 SL Beslutanderätten får inte överlåtas till någon annan. Beslutet får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. 1.7.4 a) Beslut om betyg b) Beslut om betyg vid oenighet mellan lärare 1.7.5 Rättelse av skrivfel eller liknande förbiseende i betyg 3 kap. 16 SL Lärare 3 kap. 19 SL eller den som rektor överlåtit beslutanderätten till 1.7.6 Ändring av uppenbart oriktiga betyg 3 kap 20 SL Lärare I vissa fall rektor eller den som rektor överlåtit beslutanderätten till 1.8 Trygghet och studiero ( 5 kap. skollagen) Kap nr Ärende Lagrum Beslutsfattare Anmärkning 1.8.1 Beslut om ordningsregler 5 kap. 5 SL eller den som rektor överlåtit beslutanderätten till 1.8.2 Vidtagande av omedelbara och tillfälliga åtgärder för att tillförsäkra trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande a) Beslut om utvisning ur undervisningslokalen b) Beslut om kvarsittning 5.kap. 6 SL 5 kap. 7 SL 5 kap. 8 SL Lärare, rektor eller den som rektor överlåtit beslutanderätten till Lärare Lärare, rektor eller den som rektor 16
överlåtit beslutanderätten till 1.8.3 Beslut om skriftlig varning 5 kap 11 SL eller den som rektor överlåtit beslutanderätten till 1.8.4 Beslut om tillfällig omplacering och tillfällig placering vid annan skolenhet 5 kap 12 SL och 5 kap 13 SL eller den som rektor överlåtit beslutanderätten till 1.8.5 Beslut om avstängning 5 kap 14 SL 5kap 17 SL Beslutanderätten får inte överlåtas till annan. Nämnden ska informeras om beslutet. Beslutet får överklagas hos Förvaltningsrätten. 1.8.6 Beslut om omhändertagande av föremål 5 kap. 22 SL eller lärare Beslutanderätten får inte överlåtas till annan 1.9 Skolplikt och rätt till utbildning ( 7 och 24 kap. skollagen) Kap nr Ärende Lagrum Beslutsfattare Anmärkning 1.9.1 a) Beslut om ledighet för elev för enskilda angelägenheter understigande 10 dagar 7 kap 18 SL eller den som rektor överlåtit beslutanderätten till b) Beslut om ledighet för elev för enskilda angelägenheter längre tid än 10 dagar Beslutanderätten får inte överlåtas åt annan. 1.9.2 Beslut om befrielse från skyldighet att delta i 7 kap 19 SL Beslutanderätten får inte överlåtas åt 17
obligatoriska inslag i undervisningen annan. 1.10 Förskoleklass, Grundskola, Grundsärskola (9, 10 och 11 kap skollagen 3, 4, 5, 9 och 10 kap skolförordningen) Kap nr Ärende Lagrum Beslutsfattare Anmärkning 1.10.1 Beslut om kombination av ämnen och ämnesområden samt ämnen enligt grundskolans kursplaner för elev i grundsärskola 11 kap 8 SL grundsärskola 1.10.2 Beslut om andra lärotider för elev i grundsärskola 3 kap 5 SF grundsärskola Beslutanderätten får inte överlåtas åt annan. 1.10.3 Beslut att inte flytta elev till närmast högre årskurs 4 kap 5 SF Beslutanderätten får inte överlåtas åt annan. 1.10.4 Beslut att elev får gå om en årskurs 4 kap 6 SF eller den som rektor överlåtit beslutanderätten till 1.10.5 Beslut att elev ska flyttas till högre årskurs 4 kap 7 SF eller den som rektor överlåtit beslutanderätten till 1.10.6 Beslut om hur anmälningsskyldigheten vid frånvaro ska fullgöras 4 kap 8 SF eller den som rektor överlåtit beslutanderätten till 1.10.7 Beslut om elevs modersmålsundervisning samt beslut om undervisning i svenska som andraspråk för elev 5 kap 7 och 14 SF eller den som rektor överlåtit beslutanderätten till 18
1.10.8 Beslut om avvikelser från timplanen för elev i grundsärskola 10 kap 4 SF grundsärskola Beslutanderätten får inte överlåtas åt annan. 2 Personal Kap nr Ärende Lagrum Beslutsfattare Anmärkning 2.1 Anställning 2.1.1 Förvaltningschef max 3 månader Presidium 2.1.2, samt personal direkt underställd förvaltningschef Förvaltningschef 2.1.3 Personal direkt underställd rektor 2.1.4 Personal direkt underställd kostchef Kostchef 2.1.5 Personal direkt underställd städchef Städchef 2.1.6 Utse ställförträdande rektor 2 kap. 9 SL Förvaltningschef 2.2 Lönesättning 2.2.1 Månadsavlönade vid nyanställningar Förvaltningschef 2.2.2 Timavlönade vid nyanställningar /enhetschef 19
2.2.3 Redan anställda/lönerevision Anställande chef 2.2.4 Omplacering av personal Anställande chef 2.2.5 Uppsägning från arbetsgivarens sida Anställande chef 2.2.6 Underrättelse och besked enligt LAS Anställande chef 2.2.7 Fastställande av turordning Personalchef 2.2.8 MBL-förhandling enligt 11-19, 38 enligt samverkansavtalet Anställande chef 2.3 Disciplinåtgärd 2.3.1 Beslut om disciplinåtgärd, t. ex. varning Förvaltningschef 2.4 Ledighet 2.4.1 Tjänstledighet/semester Anställande chef 2.5 Bilavtal 2.5.1 Tecknande av bilavtal vid användande av egen bil i tjänsten Förvaltningschef 20
3. Ekonomi Kap nr Ärende Lagrum Beslutsfattare Anmärkning 3.1 Utse beslutsattestanter Förvaltningschef Förvaltningschefen kan i sin tur delegera detta till rektor 3.2 Upphandling av varor/tjänster i enlighet med Attestanter fastställda riktlinjer 3.3 Upphandling av kapitalvaror / chef I samarbete med kommunens upphandlare 3.4 Avyttring av materiel upp till 5 000 kr / chef 3.5 Avyttring av materiel över 5 000 kr Förvaltningschef 3.6 Skadestånds/ersättningsärenden inom enheten / chef 21
4. Övrigt Kap nr Ärende Lagrum Beslutsfattare Anmärkning 4.1 Brådskande ärenden 6 kap 36 KL Ordföranden Gäller även hantering av svar till Skolinspektionen och BEO i enskilda anmälningsärenden, se nämndbeslut 2012-08-30 47 4.2 Prövning enligt sekretesslagen om handling ska utlämnas FVL 21 Handläggare Handläggare (den som hanterat ärendet) gör en första prövning. Förvaltningschef 4.3 Personuppgiftsbiträdesavtal 30 PUL Förvaltningschef Beslut att inte lämna ut en handling ska lämnas skriftligt, av förvaltningschef, motiverat och åtföljt av en besvärshänvisning. 22
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl 2017-01-18 2016/UN142-38 000 Redovisning av åtgärder med anledning av skolinspektionens beslut efter regelbunden tillsyn av utbildningen i Lilla Edets kommun Dnr 2016/UN142 Sammanfattning Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn av alla skolhuvudmän i Sverige. Under perioden maj-juni 2016 genomförde Skolinspektionen tillsyn av utbildningen i Lilla Edets kommun. Skolinspektionens tillsynsbeslut fattades 2016-08-24. I beslutet fanns förelägganden inom ett antal områden. Lilla Edets kommun ska redovisa åtgärder inom dessa områden till Skolinspektionen senast 2017-01-30. Förvaltningen redogör i en skrivelse för de åtgärder som genomförts med anledning av Skolinspektionens föreläggande. Ärendet Åtgärder är vidtagna inom samtliga områden. När det gäller det systematiska kvalitetsarbetet inom verksamheten gymnasieskola så pågår arbetet alltjämt, då Skolinspektionen vid en tillsyn av Elfhems gymnasium beslutat om föreläggande på enhetsnivå. Arbetet med att åtgärda de brister som Skolinspektionen påpekar på huvudmannanivå och på enhetsnivå är nära sammankopplade och förvaltningen bedömer att huvudmannens åtgärder på övergripande nivå inte kan följas upp förrän åtgärderna på enhetsnivå genomförts och följts upp. Åtgärder utifrån de delar i föreläggandet som rör mottagande i grundsärskolan och målgruppstillhörighet i gymnasiesärskolan pågår. Åtgärderna kommer att vara genomförda och beslut fattade i slutet av mars 2017. Skolinspektionen riktade slutligen kritik mot Lilla Edets kommun gällande utvecklingen av utbildningen vid fritidshem, förskoleklass och grundskola, grundsärskola och gymnasieskola. En del i kritiken handlade om att huvudmannen brustit i att utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen av resultat inom utbildningen, fatta beslut om nödvändiga utvecklingsåtgärder samt planering av genomförandet av utvecklingsåtgärder. Beslut i dessa delar sker inom Utbildningsnämndens målstyrning och systematiska kvalitetsarbete i form av den årliga verksamhetsplanen. Utbildningsnämndens beslut om Verksamhetsplan 2017 har försenats och planeras fattas 9 mars, 2017. I redovisningen till Skolinspektionen finns således inte beslut i dessa delar med. Förvaltningen föreslår att utkastet till Verksamhetsplan 2017 därför ska utgöra en del i redovisningen till Skolinspektionen.
Beslutsunderlag Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens föreläggande vid tillsyn av utbildningen i Lilla Edets kommun, dnr: 2016/UN142-37 Finansiering sid- 2 - Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner redovisningen. Anders Nordgren biträdande förvaltningschef anders.nordgren@lillaedet.se 59714 Beslutet expedieras till Beslutet delges Beslutet skickas för kännedom till sid 2/2
Datum: 2017-01-17 Bildningsförvaltningen Dnr. 2016/UN142 Skolinspektionen Box 2320 403 15 GÖTEBORG Skolinspektionens Dnr 43-2015:9252-9258 Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens beslut efter regelbunden tillsyn av utbildningen i Lilla Edets kommun Brist Skolinspektionen konstaterar att Lilla Edets kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det på grundskoleenheterna finns tillgång till skolbibliotek, som kan användas för att stödja elevernas lärande och utveckling. (2 kap. 36 skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 ns ansvar) Huvudmannen ser till att det vid grundskoleenheterna erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. (5 kap. 4 skolförordningen) Åtgärder Det finns nu tillgång till skolbibliotek vid Strömsskolan. Lokal, inventarier och litteratur mm. finns och används från och med terminsstart i januari 2017. Förvaltningen har genomfört en kartläggning av behoven av studiehandledning under höstterminen 2016. I polska finns inte längre behovet av studiehandledning. Inga elever är i behov av studiehandledning på somaliska. En elev är i behov av studiehandledning på thai. Lilla Edets kommun har inte lyckats organisera studiehandledning för den eleven. Tillgång till studiehandledare i thai har inte lyckats lösas ännu. Rekryteringsarbete pågår och har pågått under hela hösten 2016. Det har visat sig mycket svårt att rekrytera studiehandledare och än svårare att finna studiehandledare med pedagogikutbildning. I övrigt finns behov av studiehandledning på arabiska och dari. De behoven tillgodoses. Brist Skolinspektionen konstaterar att Lilla Edets kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Lilla Edets kommun Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: 0520-65 95 00 E-post: kommunen@lillaedet.se 463 80 Lilla Edet Internet: www.lillaedet.se Fax: 0520-65 74 20 sid 1/3
sid- 2 - Hemkommunen ser till att mottagandet i grundsärskolan föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning, samt att samråd sker med elevens vårdnadshavare. (7 kap. 5 skollagen) Åtgärder I de individuella fall där utredningar, bedömningar och/eller beslut om mottagande i grundsärskolan saknades vid tillfället för Skolinspektionens tillsyn har nu i samtliga fall detta åtgärdats, med ett undantag. I det fall där en elev saknar en psykologisk bedömning och därefter ett eventuellt beslut så pågår utredning. Utredningen pågår under januari och februari. Bedömning och eventuellt beslut kommer att fattas i februari 2017. Brist Skolinspektionen konstaterar att Lilla Edets kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Hemkommunen prövar frågan om en sökande tillhör målgruppen, och ser till att ett beslut om mottagande föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. (18 kap. 5 skollagen) Åtgärder De tre fall där Skolinspektionen identifierade att Lilla Edets kommun inte gjort alla fyra bedömningar inför beslut om tillhörande av målgruppen så sker de utredningar som saknas under perioden januari-mars 2017. Bedömningar och beslut om målgruppstillhörighet utifrån kompletta underlag kommer att göras senast mars 2017. Brist Skolinspektionen konstaterar att Lilla Edets kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Inriktningen för huvudmannens kvalitetsarbete är att de nationella mål och krav som anges i styrdokumenten uppfylls. (4 kap. 3 och 5 skollagen) Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 skollagen) Åtgärder Huvudmannen har följt upp elevgruppernas sammansättning och storlek inom fritidshemmen. Även resultatet från arbetet med trygghet och studiero inom fritidshemmen har följts upp. sid 2/3
sid- 3 - Gruppstorlekarna varierar mellan de fyra skolenheter som kommunen ansvarar för. Genomsnittligt antal barn per avdelning är 35. Variationen beror på hur rektor väljer att organisera verksamheten utifrån lokalernas utformning. Fritidshemmens elever har besvarat en enkät om trygghet och studiero i november 2016. Av svaren framkommer att den absoluta majoriteten av eleverna upplever trygghet under fritidstiden, både inomhus, utomhus och i restaurangerna. 2-4 % upplever inte fritidshemmet som tryggt. Det är på en av kommunens skolor som några elever har svarat att de inte upplever trygghet på fritids. På den skolenheten har rektor beslutat att dela upp eleverna i mindre grupper vid måltiderna, samt att lägga om schemat för måltiderna på fritidshemmet. Dessa förändringar ska leda till att eleverna upplever förbättrad trygghet på fritidshemmet. har även beslutat att personalen på fritidshemmen ska föra återkommande samtal med eleverna om hur man interagerar med varandra, barn emellan. Personalen på fritidshemmet ska ta en än mer aktiv del i elevernas lekar. Elevernas svar om studiero ger mycket positiva värden. Huvudmannen har följt upp kunskapsresultaten för årskurs 3, 6, 7, 8 och 9. Redovisningar av dessa uppföljningar bifogas (se bilaga 1). Huvudmannen har även följt upp kunskapsresultaten och resultatet från arbetet med trygghet och studiero i grundsärskolan. Redovisningar av dessa uppföljningar ingår det pedagogiska bokslutet (se bilaga 2). Huvudmannen har ännu inte i full omfattning följt upp resultaten inom de gymnasieprogram som kommunen bedriver. Skolinspektionen har genomfört en riktad tillsyn av Elfhems gymnasium där Lilla Edets kommun får motsvarande kritik riktad mot sig i ett föreläggande i det ärendet. Arbete och processer pågår med att följa upp resultaten på enhetsnivå, vilket då även kommer att utgöra underlag för huvudmannens uppföljning. Utbildningsnämnden ska i början av mars 2017 besluta om en verksamhetsplan för 2017 som omfattar samtliga skolformer som Lilla Edets kommun är huvudman för. I bifogat utkast till verksamhetsplan 2017 (se bilaga 3) framgår förslagen till beslut som rör respektive skolform. Utgångspunkt för Utbildningsnämndens beslut om verksamhetsplan för 2017 är uppföljningsrapporter och pedagogiskt bokslut för tiden fram till 2016-12-31. Under januari 2017 har Utbildningsnämndens ledamöter träffats i en förberedande workshop tillsammans med förvaltningsledningen och då förberett förslaget till beslut, inför nämndens sammanträde 9 mars 2017. Anders Nordgren Biträdande förvaltningschef Bildningsförvaltningen Lilla Edets kommun Bilaga 1 Kunskapsresultat läsåret 2015-2016 Bilaga 2 Pedagogiskt bokslut 2015-2016 Bilaga 3 Utbildningsnämndens verksamhetsplan 2017 - Utkast sid 3/3
Datum 2016-10-11 2015/UN493 Kunskapsresultat läsåret 2015/2016 I resultaten nedan ingår inte de elever som hade tillfälligt personnummer alternativt var organiserade i förberedelseklassverksamhet enligt elevregistret 2016-06-30. Orsaken till att de eleverna inte ingår i resultaten som redovisas är att de i och med den migrationssituation som rådde under läsåret utgjorde en så stor andel av kommunens elever (ca 20 % av alla eleverna i årskurs 9, 14,5 % av eleverna i årskurs 8 samt ca 8,1 % av eleverna i årskurs 7). De nyanlända eleverna är alla olika individer med olika bakgrund, men de har alla det gemensamt att de lämnat sitt tidigare sammanhang och anlänt i ett nytt sammanhang under den sista tiden i grundskolan i Sverige. Det innebär att varken de eller skolan i Lilla Edets kommun haft förutsättningar att lyckas nå läroplanens kunskapskrav. Det innebär att ingen av de 27 nyanlända eleverna i årskurs 9 nådde behörighet till gymnasiet. Endast ett fåtal av de nyanlända eleverna i årskurs 7-9 fick betyg i enstaka eller ett fåtal ämnen. För att få en rättvisande bild av hur väl Lilla Edets kommun lyckats med grundskoleutbildningen över tid, för de elever som gick i årskurs 7-9 läsåret 2015/2016, räknas inte de nyanlända elevernas resultat med. Betygsresultat vårterminen 2016 Årskurs 9 Antal elever Antal pojkar Antal flickor 99 51 48 BETYGSRESULTAT Totalt Pojkar Flickor Andel (%) elever med lägst godkänt (E) i alla ämnen 73,7 Behörighet till yrkesprogram 87,9 88,2 87,5 Genomsnittligt meritvärde: 200,9 192,3 210,1 Årskurs 8 Antal elever Antal pojkar Antal flickor 83 46 37 BETYGSRESULTAT Totalt Pojkar Flickor Andel (%) elever med lägst godkänt (E) i alla ämnen Behörighet till yrkesprogram (om betygen i 8:an varit behörighetsgrundande) 59,0 68,7 64,4 73,7 Genomsnittligt meritvärde: 188,6 180,7 198,5 Handläggare Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: 0520-65 95 00 E-post: förnamn.efternamn@lillaedet.se Förvaltning/avdelning Internet: www.lillaedet.se Fax: 0520-65 74 20 kommunen@lillaedet.se Lilla Edets kommun 463 80 Lilla Edet sid 1/6
sid- 2 - Årskurs 7 Antal elever Antal pojkar Antal flickor 91 45 46 BETYGSRESULTAT Totalt Pojkar Flickor Andel (%) elever med lägst godkänt (E) i alla ämnen Behörighet till yrkesprogram (om betygen i 7:an varit behörighetsgrundande) 71,4 73,6 66,7 80,4 Genomsnittligt meritvärde: 188,9 167,4 209,9 Årskurs 6 Antal elever Antal pojkar Antal flickor 116* 53 63 BETYGSRESULTAT Totalt Pojkar Flickor Andel (%) elever med lägst godkänt (E) i alla ämnen 73,3 Genomsnittligt meritvärde: 188,9 167,4 209,9 * I statistiken ingår samtliga elever i åk 6 Resultat Lilla Edets genomsnittliga meritvärde i årskurs 9 är det näst högsta sett över en 10- årsperiod. Behörigheten till yrkesprogram är i år någon procentenhet högre än föregående år. En jämförelse över tid är svår att göra, då den officiella statistiken inte räknat med de förändringar som sommarlovsskolan inneburit. Sommarlovsskolan medförde att 7 elever i årskurs 9 lyckades nå behörighet till yrkesprogram, vilket motsvarar ca 7 %. Behörigheten på riksnivå (sommarlovsskolan ej medräknad) var 85,6 %, år 2015. Skillnaden mellan pojkar och flickors betygsresultat är betydande. I årskurs 8 och 9 är pojkarnas meritvärde 91 % av flickornas. Noterbart är dock att behörigheten till yrkesprogram är högre bland pojkarna än flickorna i årskurs 9. De lägsta betygspoängen finns i ämnena idrott och hälsa, Hem- och konsumentkunskap samt NO- och SO ämnena. I dessa ämnen är betygspoängen lägre än 10 p, sett till alla tre årskurserna. Resultat ämne för ämne i åk 3, 6 och 9 Årskurs 3 Ämne Antal elever Andel som nått kunskapskraven Matematik 108 89 % Engelska 108 99 % sid 2/6
sid- 3 - Naturorienterande ämnen 108 98 % Samhällsorienterande ämnen 108 98 % Svenska 103 93 % Svenska som andraspråk 5 För få elever Årskurs 6 Ämne Antal elever Andel som nått betyg A-E Bild 116 98 % Engelska 112 90 % Hem- och konsumentkunskap 116 97 % Idrott och hälsa 114 88 % Matematik 113 85 % Musik 116 97 % Biologi 116 97 % Fysik 112 97 % Kemi 112 97 % Geografi 113 97 % Historia 113 99 % Religionskunskap 112 97 % Samhällskunskap 113 97 % Slöjd 115 95 % Svenska 110 95 % Svenska som andraspråk.... Teknik 113 99 % Årskurs 9 Ämne Antal elever Andel som nått betyg A-E Bild 96 93 % Engelska 99 91 % sid 3/6
sid- 4 - Hem- och konsumentkunskap 96 97 % Idrott och hälsa 89 84 % Matematik 100 85 % Moderna språk 57 91 % Musik 98 96 % Biologi 93 80 % Fysik 92 90 % Kemi 92 90 % Geografi 96 91 % Historia 96 91 % Religionskunskap 96 94 % Samhällskunskap 96 94 % Slöjd 98 95 % Svenska 96 90 % Svenska som andraspråk.... Teknik 96 93 % Analys - Varför ser det ut som det gör? Varje skolenhet har analyserat sina kunskapsresultat under ledning av rektor. Analyserna visar på olika saker som förklaringar till resultaten. Återkommande är att kontinuitet på lärarsidan medfört bättre resultat. Där lärare arbetat systematiskt över tid och följt upp resultaten både på klassnivå men också på skolnivå, där är resultaten bättre. Uppföljningarna har där lett till att lärarna utvecklat sin undervisning för att möta elevernas behov på ett bättre sätt. Det har varit framgångsrikt. Andra framgångsfaktorer är en väl fungerande läs- och skrivundervisning i både förskoleklass och årskurs 1. Där elevhälsans kompetenser arbetar väl tillsammans med ordinarie pedagoger ser lärare och rektorer bättre resultat. Förhållningssättet bedömning för lärande är också främjande för barnens lärande. Analyserna visar också på ett större behov av specialundervisning och att kunna arbeta med vissa elever enskilt i kortare eller längre stunder Den stora ökningen av antalet nyanlända som kom till Lilla Edets skolor under läsåret innebär väldigt stora utmaningar. Som nämnts ovan så lämnade ingen nyanländ elev årskurs 9 i år med behörighet till gymnasiet. Beredskap i form av resurser, kompetens och organisation fanns inte när behovet ökade så drastiskt. Stora utmaningar finns kvar in i nästa läsår, både i grundskolan men i väldigt stor utsträckning i IM-programmen på Elfhems gymnasium. sid 4/6
sid- 5 - Sommarskolan gjorde även i år en stor skillnad på behörigheten. Framför allt är det fler matematikbetyg som nått matematikbetyg tack vare sommarskolan. Sett till de elever som inte räknas som nyanlända så är alltjämt Lilla Edets skolors utmaning att höja alla elevers kunskapsresultat. Resultaten i idrott och hälsa finns anledning att utreda vidare. Hur kommer det sig att så få elever uppnår godkända betyg i idrott? De signaler som rektorerna gett hittills är att en stor andel av dem som inte når godkända betyg misslyckas med simningen. I övriga ämnen så har rektorerna lyft fram ett tydligt samband mellan närvaron och goda betyg, och samtidigt det tydliga sambandet mellan hög frånvaro och avsaknad av godkända betyg. Framgångsfaktorer Varje skolenhet har analyserat sina kunskapsresultat under ledning av rektor. Analyserna visar på olika saker som förklaringar till resultaten. Återkommande är att kontinuitet på lärarsidan medfört bättre resultat. Där lärare arbetat systematiskt skolnivå, där är resultaten bättre. Uppföljningarna ha där lett till att lärarna justerat/utvecklat sin undervisning för att möta elevernas behov på ett bättre sätt. Det har varit framgångsrikt. Andra framgångsfaktorer är en väl fungerande läs- och skrivundervisning i både förskoleklass och årskurs 1. Där elevhälsans kompetenser arbetar väl tillsammans med ordinarie pedagoger ser lärare och rektorer bättre resultat. Förhållningssättet bedömning för lärande är också främjande för barnens lärande. Behov och utmaningar Analyserna visar också på ett större behov av specialundervisning och att kunna arbeta med vissa elever enskilt i kortare eller längre stunder. För att det ska vara möjligt behövs bättre ekonomiska förutsättningar och fler lärare/speciallärare. I rektorers analyser lyfts även behovet av att utveckla undervisningen så att elever som når höga resultat ges utmaningar och förutsättningar att lära än mer. erna lyfter även ett utvecklat ledarskap hos lärarna i klassrummen, som en väg att få undervisningen att leda till ännu bättre resultat. Även rektorerna lyfter fram behovet av en ökad lärartäthet, vilket kräver bättre ekonomiska förutsättningar. Att kunna arbeta med eleverna i små klasser och ibland delade i ännu mindre grupper leder också till ett ökat lärande hos barnen, inte per automatik men med medvetna pedagoger som har förmåga att undervisa på elevnära sätt så är det en tydlig väg till framgång. Framför allt i de tidiga årskurserna. På huvudmannannivå kan konstateras att systematiken i enheternas arbete blir allt tydligare och att där systematiken funnits över tid, där finns goda resultat. Det finns också en koppling mellan kontinuitet och systematik. Förbättrade ekonomiska förutsättningar efterfrågas från samtliga skolenheter och rektorer. erna lyfter att resurser för ökad lärartäthet och fler speciallärare, inte minst i årskurs 4-6. Resultaten i årskurs 3 är i flera ämnen bra. Att det i några ämnen inte är 100 % kravuppfyllelse är en iakttagelse som gjorts. Utifrån den iakttagelsen så har huvudmannen följt upp varje rektors analyser för att säkerställa att insatser görs för att utveckla undervisningen och för att säkerställa att de elever som ännu inte nått kunskapskraven är uppmärksammade i form av stödinsatser. Behovet av extra stöd för enskilda elever är tydligt i de analyser som gjorts. sid 5/6
sid- 6 - Reflektion Sett till de senaste två läsåren så är Lilla Edets grundskolor på frammarsch. Resultaten är inte i topp i jämförelse med riket eller de kommuner som lyckas bäst, men i jämförelse med Lilla Edets resultat de senaste 10 åren så går det tydligt åt rätt håll. Det som nu behövs är en fortsatt satsning på kontinuitet bland skolledare, lärare, elevhälsopersonal och övrig personal. Lilla Edet behöver upplevas som en intressant och bra skolkommun att arbeta i. Vad som behöver göras på de olika skolenheterna har nu rektorerna tillsammans med personalen bra grepp om. Det finns specifika områden att utveckla, såsom idrottsämnet, förbättrad närvaro i högstadiet mm. Detta har rektorer och lärare upptäckt och insatser riktas nu mot dessa delar. För att de ska lyckas behöver Lilla Edets kommun, som huvudman och ytterst ansvarig för utbildningen av kommunens elever, säkerställa att rektorer och skolans personal har de förutsättningar som de behöver. Lilla Edets kommun bör då fokusera på riktade insatser som leder till kontinuitet i utvecklingsarbetet. De flesta insatser har Utbildningsnämnden identifierat och lyft fram i nämndens verksamhetsplan 2016. Anders Nordgren Biträdande förvaltningschef Bildningsförvaltningen sid 6/6
Datum: 2016-10-05 Dnr: 2015/UN493 Pedagogiskt bokslut 2015/2016 Inledning Utvecklingsplaner och Likabehandlingsplaner alternativt förskolechef leder verksamhetsutvecklingen på sin enhet. Centrala redskap för utvecklingsarbetet ska enhetens utvecklingsplan och enhetens likabehandlingsplan vara. De olika enheternas utvecklingsplaner och likabehandlingsplaner skiljer sig åt, vilket är logiskt utifrån att olika enheter har olika utmaningar och olika utvecklingsbehov. Utvecklingsarbetet ska utgå från årliga lokala bedömningar av vad som behöver utvecklas och åtgärdas på den egna enheten. Från huvudmannens sida följer Lilla Edets kommun enheternas utvecklingsarbete genom att biträdande förvaltningschef samlar in och tar del av varje enhets utvecklingsplan och uppföljningarna av densamma, för att säkerställa att utvecklingsarbetet på enheterna sker systematiskt. Genom att huvudmannen följer upp enheternas utvecklingsarbete tar huvudmannen ansvar för åtgärder på ett övergripande plan för att skapa förutsättningar för rektor och förskolechef att utveckla verksamheten mot målen i de statliga författningarna och i Lilla Edets kommuns styrdokument. På motsvarande sätt följer huvudmannen upp arbetet kring diskriminering och annan kränkande behandling, genom att verksamhetschef med ansvar för Barn- och elevhälsa samlar in varje enhets likabehandlingsplan och tar del av enheternas uppföljningar av dessa planer. Det pedagogiska bokslutet för 2015/2016 bygger på de uppföljningar som gjorts under läsåret, vilka i sin tur presenterats i form av uppföljningsrapporter. Läroplanerna Under ett läsår följer varje enhet upp de uppdrag och mål som finns i den läroplan som gäller för den specifika enheten. Då uppdraget i läroplanerna är omfattande, delas uppföljningen av läroplanernas uppdrag upp i fyra delar över året. Sett över ett helt läsår kommer alla delar i läroplanerna följas upp på varje enhet. På samma sätt som huvudmannen följer upp enheternas arbete med utvecklingsplanerna och likabehandlingsplanerna, så följer huvudmannen även upp enheternas arbete utifrån läroplanerna. Syftet är även här att ta ett övergripande ansvar för att skapa förutsättningar för rektor och förskolechef att utveckla verksamheten. 1
Datum: 2016-10-05 Dnr: 2015/UN493 Förskolor Verksamhetsbeskrivning och organisation I Lilla Edet fanns under läsåret 10 kommunala förskolor och 1 familjedaghem/dagbarnvårdare. Utbildningsnämnden hade även tillsynsansvar för 3 fristående förskolor; Nya skolan, Naturmontessori Väst och Ljungskile utbildning. De kommunala förskolorna bestod av två till sex avdelningar. Förskolorna är lokaliserade i Västerlanda (1 st), Lödöse (2 st), Hjärtum (1 st), Nygård (1 st), Lilla Edet (4 st) och Göta (1 st). I den kommunala förskolan (inkl. pedagogisk omsorg) gick, när det var som flest barn inskrivna 598 barn 1. Förskolorna och familjedaghemmet har under läsåret 2015/2016 letts av tre förskolechefer. Under 2015 har förskolecheferna utsett utvecklingspedagoger på varje förskola. Uppdraget för dessa utvecklingspedagoger är lite olika, men i flera fall har de ett ansvar för det systematiska utvecklingsarbetet. Samtliga barn har erbjudits plats i förskola inom fyra månader från ansökningsdatum. Beskrivning av resultat Det systematiska utvecklingsarbetet har fungerat väl. Samtliga enheter hade utvecklingsplaner och likabehandlingsplaner. Samverkan förskola och hem I samtliga enheters dokumentation framkommer att samverkan mellan förskola och hem bedöms som god. Samverkan med vårdnadshavarna fungerar bra och det finns former för samverkan. Samtliga enheter har ändå ambitioner om att öka samverkan med vårdnadshavarna ännu mer, för ökad delaktighet i verksamheterna. Det personliga mötet med vårdnadshavarna är mycket viktigt. Det sker dagligen vid hämtning/lämning, men också i former av utvecklingssamtal, aktivitetsdagar/kvällar och föräldramöten. Föräldraråd är på många förskolor svåra att få till. På flera förskolor trycker man på vikten av att respektera vårdnadshavarnas val av vistelsetid, att ha ett förtroendefullt samarbete med varje barns vårdnadshavare. Dessa saker följer pedagogerna och cheferna upp. Precis som förra året så vill förskolorna ändå utveckla kommunikationen med vårdnadshavarna. På olika förskolor har olika metoder provats, ofta i form av skriftlig kommunikation via idélådor, anslagstavlor mm. Från både förskolans och vårdnadshavarna finns ett önskemål om att mer eller mindre regelbundet samla ihop information och kunna delge/ta emot den på ett sätt som gör att den når alla samtidigt. Former för det fortsätter att testas. Det är tydligt att alla förskolor ser vårdnadshavarnas tankar kring barnens utveckling och lärande i verksamheten som viktiga aspekter för kvaliteten i förskolan. Övergång och samverkan Övergångarna från förskola till förskoleklass/fritidshem har utvecklats tydligt sedan våren 2015. Då bedömdes kvaliteten som mindre god. Efter att förskolechefer tillsammans med rektorer och andra medverkande arbetat fram en rutin för övergångar, så upplever pedagogerna och förskolecheferna 1 Mätdatum 15 juni, 2016. 2