Rika barn lära bäst? Om klyftorna i den svenska skolan

Rika barn lära bäst? Om klyftorna i den svenska skolan En rapport från Lärarnas Riksförbund

Förord Skollagen stipulerar att den svenska skolan ska vara likvärdig, det vill säga att utbildningen ska hålla en jämn kvalitet. Det svenska skolsystemet var under 1960- och 70-talet ett av världens mest likvärdiga och de svenska elevprestationerna låg på topp. Officiell statistik har de senaste åren tydligt indikerat att likvärdigheten brister och att svenska elevprestationer sjunker. Under 1990-talet drabbades Sverige av en ekonomisk kris och skolan genomlevde ett antal radikala reformer. En överblick av de rapporter som framför allt Skolverket publicerat de senaste åren ger vid handen att kön och föräldrars utbildningsnivå tycks spela en allt växande roll för studieprestationerna. Begreppet likvärdig är ett tämligen luddigt begrepp utan direkta förpliktelser. Har introduktionen av detta begrepp gjort elever från studieovana hem särskilt utsatta? Lärarnas Riksförbund vill med denna rapport lyfta fram betydelsen av olika bakgrundsvariabler för skolframgång. I denna delrapport kommer endast vissa resultat presenteras från det mycket stora material vi beställt från Statistiska centralbyrån. I höst kommer en mer utförlig rapport. Vi hoppas att resultaten ska stämma till eftertanke och att landets politiker inser att det är dags att ta itu med likvärdighetsproblematiken på allvar. Alla elever, oavsett bakgrund, måste få samma förutsättningar för att nå skolans nationella mål. Metta Fjelkner Ordförande Lärarnas Riksförbund

Sammanfattning Skollagen stipulerar att den svenska skolan ska vara likvärdig, det vill säga att utbildningen ska hålla en jämn kvalitet. Det svenska skolsystemet var under 1960- och 70-talet ett av världens mest likvärdiga och de svenska elevprestationerna låg på topp. Officiell statistik har de senaste åren tydligt indikerat att likvärdigheten brister och att svenska elevprestationer sjunker. Under 1990-talet drabbades Sverige av en ekonomisk kris och skolan genomlevde ett antal radikala reformer. Lärarnas Riksförbund kan lägga till ytterligare belägg för den bristande likvärdigheten. Vår undersökning visar bland annat följande; Att både pojkars och flickors medelbetyg utvecklats i positiv riktning. Men flickors medelbetyg utvecklats tydligare i positiv riktning jämfört med pojkarnas. Att föräldrars inkomst spelat roll för hur utvecklingen av medelbetyg sett ut. Barn till höginkomsttagare har höjt sitt betygsmedelvärde mer jämfört med barn till låginkomsttagare. Att skillnaden i medelbetyg mellan barn till högutbildade föräldrar och barn till lågutbildade har vuxit till de högutbildades fördel.

Metod Lärarnas Riksförbund har låtit Statistiska Centralbyrån (SCB) genomföra registerkörningar mot samtliga avgångsbetyg från årskurs 9 i grundskolan, vart annat år, från 1990 till 2008. Det innebär att det i dessa registerkörningar förekommer betyg från dels den relativa betygsskalan 1 till 5, dels betyg från dagens målrelaterade skala (IG, G, VG och MVG). Den metod som använts i denna studie är samma metod som Skolverket använt i en av sina delstudier i rapporten Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? 1 Nedanstående metodresonemang är därför hämtat från denna rapport. Vidare har Statistiska centralbyrån i samband med leveransen av resultatet av registerkörningarna och omräkningen till så kallade standardiserade medelvärdesdifferenser bifogat en teknisk rapport. Delar av denna tekniska rapport finns också med. Ett första problem att ta itu med är att göra de två olika betygsskalorna jämförbara med varandra så att förändringar över tid kan undersökas. För att lösa detta problem har SCB använt sig av ett enhetligt sätt att beskriva utfall baserat på standardiserade medelvärdedifferenser, där standardiseringen görs med medeltalet av standardavvikelserna inom grupperna. Detta standardavvikelseenhetsmått, som tidigare använts av Skolverket, betecknas ofta Cohens d eller bara d. En stor fördel med detta mått är att det existerar relativt väletablerade tumregler för tolkning av storleksordningen av d. I dessa sammanhang räknas d- värden runt 0,20 som små, d-värden kring 0,50 som medelstora, och d-värden över 0,80 som stora. Det måste dock understrykas att tolkning av storleken av d är beroende av det fenomen som studeras. En annan stor fördel med d-måttet är att det går att göra jämförelser mellan variabler som vanligtvis inte direkt låter sig jämföras. Det är denna egenskap hos d som vi här framförallt kan dra nytta av. I denna studie kommer vi därför genomgående använda oss av d-måttet när vi presenterar resultaten i grafisk form. Standardiserade medelvärdesdifferenser Förutom medelbetyg/genomsnittligt meritvärde presenteras betygsutvecklingen med hjälp av standardiserade medelvärdesdifferenser. Detta görs genom att använda Cohen's d. Cohen's d är definierat som skillnaden mellan två medelvärden, dividerat med standardavvikelsen. d = x x s 1 2 Standardavvikelsen beräknas som en vägd standardavvikelse mellan de två populationer som ska jämföras. 1 Skolverket 2009, Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. (direkt referens)

s = ( n + n + n 2 1 1) s1 ( n2 1) 1 2 s 2 2 där n 1 avser antal elever i population 1 och s 1 standardavvikelsen i population 1. Statistiska Centralbyrån har beräknat ett genomsnitt av medelbetyget för de 16 betyg som alla elever ska erhålla i grundskolans årskurs 9, betyg i Svenska, betyg i Matematik och betyg i Engelska. Endast elever med 8 eller fler godkända betyg inkluderades i dessa beräkningar. Nytt betygsystem 1998 Utgångspunkten för beräkningarna har varit medelvärdet över de 16 betygen. För det första året (dvs. år 1990) har d satts till 0, och för efterföljande år har d-måttet för medelvärdesdifferensen mellan det aktuella året och år 1990 beräknats. 1998 ersattes sifferbetygen (1,2,3,4,5) med bokstavsbetyg (G, VG, MVG). Detta medför att betyg från 1998 och senare inte direkt kan jämföras med betyg före 1998. Detta har lösts genom att låta differensen (d) för 1998 (förändringen mellan 1996 och 1998), vara medelvärdet av differensen 1994-1996 och 1998-2000. Dessa differenser kan beräknas då de har samma skalor. Meritvärdet beräknas genom att summera de 16 betyg som alla elever ska erhålla. Vid summeringen ges 10 poäng för G, 15 poäng för VG och 20 poäng för MVG. Vid beräkning av medelbetyg i matematik, svenska och engelska 1998 och framåt används samma skala. Eleven tilldelas 10 poäng för G, 15 poäng för VG och 20 poäng för MVG.

Underlag för beräkningarna Beräkningar har gjorts för åren 1990, 1992, 1994, 1996, 1998, 2000, 2002, 2004, 2006 och 2008. För varje år görs beräkningar totalt samt för de grupper som nämns nedan. För yrke görs dock inga uppdelningar för åren 1992-2000 då yrkesuppgifter saknas för dessa år. Variabelbeskrivning Eleverna grupperas efter följande variabler; Kön 1 Pojke 2 Flicka Utländsk bakgrund 1 Eleven född i Nordiskt land, med minst en förälder född i Norden 2 Eleven född i Nordiskt land, båda föräldrarna födda utanför Norden 3 Eleven född i övriga Europa eller Nordamerika 4 Eleven född utanför Europa/Nordamerika (inkluderar födelseland okänt) Föräldrarnas nettoinkomst Med nettoinkomst avses alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. Niondeklassarna indelas varje år i fyra grupper utifrån föräldrarnas sammanlagda nettoinkomst. 1 Kvartil 1 2 Kvartil 2 3 Kvartil 3 4 Kvartil 4 Högsta utbildning föräldrar Avser den förälder som har den högsta avslutade utbildningen. 1 Ingen utbildning/ uppgift saknas 2 Förgymnasial utbildning kortare än 9 år 3 Förgymnasial utbildning minst 9 år 4 Gymnasial utbildning 5 Eftergymnasial utbildning kortare än 2 år 6 Eftergymnasial utbildning minst 2år 7 Forskarutbildning Föräldrarnas yrke Utifrån yrket kan en klassifikationsnivå härledas. Denna nivå avser de kvalifikationer som arbetet i fråga fordrar. Om föräldrarna har olika nivå, avses den förälder med högst nivå. 1 Inget yrke/uppgift saknas 2 Normalt inga krav på utbildning 3 Normalt krävs gymnasiekompetens 4 Normalt krävs gymnasieskola med påbyggnad eller en kortare högskoleutbildning (högst ca

3 år) 5 Normalt krävs en längre högskoleutbildning (3-4 år eller mer) och en akademisk examen Kommuntyp Utifrån skolkommunen kan skolorna delas in regionalt. Här används Sveriges kommuner och landstings indelning. 1 Storstäder 2 Förortskommuner 3 Större städer 4 Pendlingskommuner 5 Övriga kommuner Huvudman 1 Kommunal huvudman 2 Övriga huvudmän

Sammanfattade resultat delrapport 1 Här kommer resultaten endast att beskrivas i korta ordalag. En fylligare rapport kommer att presenteras hösten 2010. Diagrammen nedan utgår från den metod som beskrivits ovan, dvs. standardiserade medelvärdesdifferenser. Kurvorna beskriver ökningar eller minskningar, utifrån d-värdet, för olika grupper av elever. Diagram 1. Utvecklingen av Medelbetyg 1990-2008, uttryckt i d-värde, efter kön 0,5 0,4 0,3 d-värde 0,2 0,1 0-0,1-0,2-0,3 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Pojkar Flickor Diagram 1 visar skillnaden i utvecklingen av medelbetyg, som d-värde, mellan pojkar och flickor. År 1990 är satt till 0 eftersom detta är utgångspunkten för analysen. Man kan se att både pojkars och flickors medelbetyg utvecklats i positiv riktning. Skillnaden är att flickors medelbetyg utvecklats tydligare i positiv riktning jämfört med pojkarnas.

Diagram 2. Utvecklingen av Medelbetyg 1990-2008, uttryckt i d-värde, efter utländsk bakgrund 0,5 0,4 0,3 d-värde 0,2 0,1 0-0,1-0,2-0,3 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Född i Nordiskt land, med minst en förälder född i Norden Född i Nordiskt land, båda föräldrarna födda utanför Norden Född i Europa eller Nordamerika Född utanför Europa/Nordamerika Diagram 2 visar på skillnaderna i utveckling av medelbetyget mellan olika elevkategorier baserat på utländsk bakgrund. Elever födda i Norden står för den mest positiva utvecklingen, vilket stämmer väl överens med andra studier. Antalet individer som kommit till Sverige via exempelvis olika flyktingströmmar förklarar delvis de andra kurvorna. Antalet individer födda utanför Europa/Nordamerika som fick slutbetyg i årskurs 9 var i början av 1990-talet relativt få.

Diagram 3. Utvecklingen av Medelbetyg 1990-2008, uttryckt i d-värde, efter föräldrarnas nettoinkomst 0,5 0,4 0,3 d-värde 0,2 0,1 0-0,1-0,2-0,3 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Nettoinkomst föräldrar kvartil 1 Nettoinkomst föräldrar kvartil 2 Nettoinkomst föräldrar kvartil 3 Nettoinkomst föräldrar kvartil 4 Diagrammet visar tydligt att föräldrars inkomst spelat roll för hur utvecklingen av medelbetyg sett ut. Kurvan för kvartil 1 visar utvecklingen för de elever vars föräldrar tjänar minst, medan kurvan för kvartil 4 visar utvecklingen för de elever vars föräldrar tjänar mest. År 1990 hade barn till låginkomsttagare ett betygsgenomsnitt på 3,12 medan motsvarande snitt för barn till höginkomsttagare låg på 3,54. År 2008 låg meritvärdet för de sämre bemedlade barnen, enligt det nya målrelaterade betygsskalan, på 200 poäng medan motsvarande snitt för de bättre bemedlade barnen låg på 239 poäng. Kurvorna visar, som sagt, endast utvecklingen genom d-värde. Barn till höginkomsttagare har alltså höjt sitt betygsmedelvärde mer jämfört med barn till låginkomsttagare.

Diagram 4. Utvecklingen av Medelbetyg 1990-2008, uttryckt i d-värde, efter föräldrarnas högsta utbildning 0,5 0,4 0,3 d-värde 0,2 0,1 0-0,1-0,2-0,3 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Ingen utbildning/uppgift saknas Förgymnasial >=9år Eftergymnasial <2år Forskarutbildning Förgymnasial < 9år Gymnasial Eftergymnasial >=2år När det gäller skillnaden mellan barn till högutbildade föräldrar och barn till lågutbildade har klyftan vuxit till de högutbildades fördel. År 1990, då betygen sattes enligt den relativa skalan från 1 till 5 var snittvärdet för slutbetyg i årskurs 9 för barn till högutbildade 3,7 medan genomsnittet för barn till lågutbildade låg på 3,0. Det genomsnittliga meritvärdet för barn till högutbildade, enligt det nya målrelaterade betygssystemet, 239 poäng och motsvarande siffra för barn till lågutbildade låg då på 184 poäng. Ökningen för de olika kurvorna syns när medelbetygen visas som standardiserade medelvärdesdifferenser. Barn till föräldrar med hög utbildning tenderar att gynnas mer och mer över tid.

Diagram 5. Utvecklingen av Medelbetyg 1990-2008, uttryckt i d-värde, efter skolkommuntyp 0,5 0,4 0,3 0,2 d-värde 0,1 0-0,1-0,2-0,3 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Storstäder Förortskommuner Större städer Pendlingskommuner Övriga kommuner Även geografiska skillnader spelar roll, enligt diagrammet ovan. Medelbetygen i storstäder och förortskommuner har utvecklats tydligast.

Lärarnas Riksförbund är det enda förbundet i Sverige som organiserar enbart behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med våra cirka 80 000 medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco. www.lr.se