HANDLINGSPROGRAM. Enligt lagen om skydd mot olyckor Förebyggande verksamhet

HANDLINGSPROGRAM Enligt lagen om skydd mot olyckor Förebyggande verksamhet

Antagen av Kommunstyrelsen 2018-0 1-08 Antagen av Kommunfullmäktige 2017- Dnr: 2016.0098 000 Senast Reviderad: Ansvarig handläggare: Andreas Hagwall Beredskapssamordnare andreas.hagwall@surahammar.se 1

Innehåll 1. Inledning... 4 2. Lag om skydd mot olyckor... 4 3. Nationella mål... 4 4. Övergripande inriktningsmål för Surahammars kommun... 5 5. Syftet med handlingsprogrammet... 6 6. Avgränsningar... 6 7. Kommunens förebyggande verksamhet och ansvar... 7 8. Beskrivning av kommunen... 8 9. Demografi... 8 Åldersfördelning i Surahammars kommun resp. rikets fördelning i procent... 8 Polis... 9 Sjukvård... 9 Räddningstjänst... 9 10. Surahammars kommuns riskområden... 10 11. Riskområde brand... 11 Bakgrund... 11 Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps nationella strategi... 11 Riskbild... 11 Säkerhetsmål för förebyggande arbete mot brand i Surahammars kommun... 12 12. Riskområde översvämning... 16 Bakgrund... 16 Riskbild... 16 Säkerhetsmål för förebyggande arbete mot översvämning i Surahammars kommun... 16 2

13. Riskområde fallolyckor... 18 Bakgrund... 18 Riskbild... 11 Säkerhetsmål för förebyggande arbete mot fallolyckor i Surahammars kommun... 18 14 Riskområde drunkningsolyckor... 20 Bakgrund... 20 Riskbild... 20 Säkerhetsmål för förebyggande arbete mot drunkningsolyckor i Surahammars kommun... 20 15. Riskområde trafikolyckor... 23 Bakgrund... 23 Riskbild... 23 Säkerhetsmål för förebyggande arbete mot trafikolyckor i Surahammars kommun... 24 Bilaga 1 Karta över trafikolyckor i Surahammars kommun 3

1. Inledning Inom en kommun inträffar många oönskade händelser i form av olyckor. Kommunen har till uppgift att identifiera dessa möjliga händelser och analysera vilket behov av förmåga som föreligger för att både förebygga dessa och hantera dem när de väl inträffar. Handlingsprogrammet är ett kommunalt styrdokument som beskriver detta arbete. 2. Lag om skydd mot olyckor Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) innehåller bestämmelser om det ansvar som stat och kommun samt den enskilde har att vidta till skydd mot olyckor. I LSO anges övergripande nationella mål för verksamheten skydd mot olyckor, därutöver ska kommunen själv formulera mål utifrån den lokala riskbilden och de lokala förutsättningarna. Samhället har alltid drabbats av olyckor som medfört skador på människor, egendom och miljö. I LSO är det utpekat att den enskilde har ett tydligt ansvar att i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. LSO tydliggör också att kommunen i högre utsträckning än tidigare lagstiftning ska ta initiativ till en samordning av olycksförebyggande och skadebegränsande verksamhet såväl inom kommunen och inom kommunens områdesansvar. Kommunen ska dock inte ta över ett ansvar från någon annan myndighet, enskild person eller något annat organ. Samsynen ska ligga till grund för kommunens olycksförebyggande verksamhet. I en kommun ska det finnas en räddningschef, räddningschefen är också den som ansvarar för att räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad. Räddningschefen är räddningsledare, men kan utse någon annan (3 kap. 16 LSO). 3. Nationella mål Bestämmelserna i lagen om skydd mot olyckor (LSO) syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor (1 kap. 1 LSO). Lagen fastställer att kommunerna skall sköta: Att utifrån det övergripande målet vidta åtgärder för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt att verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. Att tillvarata möjligheterna att utnyttja varandras resurser för förebyggande verksamhet Att genom rådgivning, information och andra sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt lag om skydd mot olyckor. Skrivningen ett tillfredställande och likvärdigt skydd innebär att ett betryggande skydd skall finnas oavsett var i landet människor befinner sig. Eftersom riskbilden ser olika ut i olika kommuner och olika delar inom en kommun skall en anpassning ske till de lokala förhållandena och kommunerna kommer därigenom att vidta olika åtgärder för att nå upp till målet. Skydd mot olyckor omfattar förebyggande och skadeavhjälpande åtgärder när det gäller olyckor. 4

Utifrån de nationella målen har Surahammars kommun formulerat säkerhetsmål som beskriver vad som ska uppnås avseende den förebyggande säkerheten i kommunen. Hur säkerhetsmålen ska uppfyllas beskrivs i prestationsmål. Av prestationsmålen framgår tydligt förväntade resultat och vilka av kommunen förvaltningar som är ansvariga. 4. Övergripande inriktningsmål för Surahammars kommun Surahammars kommuns innevånare skall uppleva att de bor i en trygg och säker kommun. Antalet olyckor och tillbud skall minska i Surahammars kommun. De samhälleliga kostnaderna för olyckor skall minska Säkerheten skall beaktas vid all planering och verksamhet i kommunen. 5

5. Syftet med handlingsprogrammet Utgångspunkterna bakom lagen om skydd mot olyckor (LSO) är att ge människors liv, hälsa, egendom och miljö ett tillfredsställande skydd mot olyckor i hela landet. Kommunen är ansvarig för att åtgärder vidtas för att förebygga bränder, och skador till följd av bränder utan att andras ansvar inskränks, samt verka för skydd mot andra olyckor än bränder. I handlingsprogrammet skall följande anges: Vilka risker som finns i kommunen som kan leda till räddningsinsats. Kommunens mål för verksamheten, dvs. mål för att förebygga och hantera olyckor. Kommunens förebyggande verksamhet, hur den är ordnad och hur den planeras. Hur kommunen samverkar med andra organisationer Räddningstjänstens förmåga att göra räddningsinsats, dvs. vilka resurser kommunen har eller avser skaffa sig för att genomföra räddningsinsatser i fred och under höjd beredskap. Handlingsprogrammet är ett styrdokument för det systematiska säkerhetsarbetet. Det ska åstadkomma en samsyn i fråga om säkerhet och trygghet för att kunna samordna olycksförebyggande, skadebegränsande och skadeavhjälpande verksamheter inom Surahammars kommun. Arbetet ska sträva mot ett långsiktigt samarbete mellan de aktörer som kan påverka den lokala säkerheten. Metoden för uppföljning av prestationsmålen i samtliga riskområden kommer att vara arbetsgruppernas möten samt att det kommer ske kontinuerligt. 6. Avgränsningar Enligt förbundsordningen för Mälardalens Brand- och räddningsförbund skall det finnas ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige. Det ankommer på Mälardalens Brand- och räddningsförbund att, inför varje ny mandatperiod, dels utarbeta ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet inom riskområdet "Brand", dels medverka vid utarbetandet av handlingsprogrammet som skall upprättas inom det förebyggande området. Kommunerna ansvarar för att möjligheterna till samverkan och samordning tas tillvara, såväl vid utarbetandet som vid genomförandet av handlingsprogrammen. 6

7. Kommunens förebyggande verksamhet och ansvar Lagen om skydd mot olyckor syftar även till att tydliggöra ansvarsförhållanden och skyldigheter samt att sätta det förebyggande olycksarbetet i fokus. Kommunen bör därför verka för att det förebyggande arbetet integreras som en del i den ordinarie dagliga verksamheten. Tekniska förvaltningen driver det övergripande förebyggande brandskyddsarbetet i kommunen. MBR Mälardalens Brand- och Räddningsförbund driver det olycksförebyggande brandskyddsarbetet för Surahammars kommun. Vilket innefattar tillsyn enligt 5 kap. 1 LSO och övrig förebyggande verksamhet enligt LSO 2 kap 3 om skriftlig redogörelse. Utöver detta ansvarar Mälardalens Brand- och räddningsförbund enligt 3 kap 2 om information och rådgivning. Rengöring och brandskyddskontroll enligt 3 kap. 4 inom MBR:s medlemskommuners område utförs av externa skorstensfejarmästare på uppdrag av Mälardalens Brand- och räddningsförbund. Direktionen inom Mälardalens Brand- och räddningsförbund antar årligen en tillsynsplan där årets inriktning och omfattning av tillsynsverksamheten beslutas. Surahammars kommun ansvarar för att det förebyggande brandskyddsarbetet integreras som en del i den ordinarie verksamheten, till exempel systematiskt brandskyddsarbete i kommunens verksamheter. 7

8. Beskrivning av kommunen Surahammars kommun är beläget i Västmanlands län och landskap. Kommun angränsar till Västerås, Skinnskatteberg, Köping och Hallstahammars kommuner. Surahammars kommun är belägen cirka 25 kilometer norr om residensstaden Västerås. Kommunen präglas till största delen av skogslandskap. Kolbäcksån med Strömsholms kanal skär tvärsigenom kommunen och går igenom Virsbosjön som är kommunens största sjö. Den största orten är Surahammar följt av Ramnäs och Virsbo. Den högsta punkten i kommunen är ca 135 meter över havet, punkten ligger i området Slätåsen. Surahammars kommun är med sina 368,99 km² på plats 222 i storlek av Sveriges 290 kommuner. Av dessa 368.99 km² är 343,9 km² landyta och 25,09 km² består av vatten. 9. Demografi Surahammars kommun består av cirka 10 000 invånare, varav cirka 6800 bor i Surahammars tätort. Ca 1700 bor i Ramnäs och 1500 i Virsbo. Befolkningstätheten är drygt 29 invånare per km² eftersom kommunen till stor del består av landsbygd. Medelåldern i kommunen 44,1 år som är drygt 3 år högre än riket som helhet. En stor andel av befolkningen i kommunen är från 45 år och uppåt. Då det gäller ålder spannet 16 44 år ligger Surahammars kommun under rikets genomsnitt. Innevånarantalet 2016 har ökat något sedan föregående år och Surahammars kommun har nu passerat 10 000 personer. Ser man dock till befolkningsutvecklingen under 25 år ( 1990 2015) har befolkningen minskat med 1396 personer vilket utgör 12,3% av befolkningen 1990 som då var 11 381 personer. Åldersfördelning i Surahammars kommun resp. rikets fördelning i procent Kommun 0-15 16-24 25-44 45-64 65- Totalt Surahammar 18,0 9,3 21,4 26,6 24,8 100 Riket 18,5 10,9 26,0 24,8 19,8 100 Källa: Statistiska Centralbyrån, 2016-02-23 8

Polis Surahammars kommun tillhör polisområde norra Västmanland. Polisområdet har sitt huvudkontor i Sala (47 km). Den närmst belägna polisstationen finns i Hallstahammar som ligger 15 km bort. Den polisstationen tillhör ett annat polisområde. Den tidsmässigt närmsta polisstation i det egna polisområdet ligger i Fagersta som är 48 km från Surahammar. Under hösten 2016 inrättade polismyndigheten ett poliskontor i kommunhuset i Surahammar. I Surahammars kommun finns det för närvarande en kommunpolis samt två områdespoliser. Sjukvård I Surahammars kommun finns två vårdcentraler. Det finns i dagsläget ingen ambulansstation i Surahammars kommun. Ambulansstationer finns i Hallstahammar 15 km från Surahammars tätorts centrum samt på Eriksborg i Västerås som ligger 24 km från Surahammar. Tandläkare finns på två orter i Surahammars kommun. Dessa är Folktandvården i Surahammars centrum samt Folktandvården i Virsbo. Räddningstjänst Surahammars kommun ingår i ett brand-och räddningsförbund tillsammans med Västerås stad och Hallstahammars kommun. Det finns två brandstationer i Surahammars kommun. Dessa ligger i Virsbo samt i Surahammar. 9

10. Surahammars kommuns riskområden Här följer en övergripande beskrivning av de risker som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsats. Mer om dessa risker finns även under respektive riskområde. Tvärsigenom Surahammars kommun går riksväg 66. Vägen är hårt trafikerad både av persontrafik och med farligt gods då den knyter i ihop Mälardalen med Dalarna. Trafiken ökar vid vinterhalvåret då många privatbilar ska mot Dalarna/Sälen området. Vilket ökar risken för olyckor. I kommunen finns även länsvägarna 252 och 233. Länsvägen 252 har byggts om under 2015-2017 med en ny sträckning för att bland annat höja trafiksäkerheten. I Surahammars kommun finns det 47 kommunala byggnader varav sju stycken inrättningar för vård och omsorg med ca 175 sovplatser. Länsstyrelsen fattar beslut om det som i LSO 2 kap 4 Källa:MSB IDA Räddningsinsattser 1998-2015 benämns som farlig verksamhet. Detta görs i samråd med kommunen. Inom Surahammars kommun finns för närvarande beslut från länsstyrelsen angående två verksamheter som benämns som farliga och kan innebära en fara för att en olycka ska orsaka allvarlig skada på människa eller miljö. Vanligaste olyckstyperna Sedan 1998 har MSB fört statistik över olyckor som föranlett räddningsinsats. Utifrån MSB:S databas IDA kan lokal statistik tas fram. I tabellen redogörs för de vanligaste olyckstyper som leder till räddningsinsats i Surahammars kommun. Utifrån denna tabell samt samråd med MBR och länsstyrelsen motiveras valet av riskområden i handlingsplanen Surahammars kommun har valt att arbeta med fem riskområden i detta handlingsprogram. Dessa områden är: Brand, Översvämning, Fallolyckor, Drunkningsolyckor, Trafikolyckor. 10

11. Riskområde brand Handlingsprogram för skydd mot olyckor Förebyggande verksamhet Samordningsansvarig: Tekniska förvaltningen Arbetsgrupp: Tekniska förvaltningen, Säkerhet & beredskap, MBR - Mälardalens Brand- och Räddningsförbund., Vård och Omsorg. Samverkan sker med berörda förvaltningar och kommunala bolag som inte sitter i arbetsgruppen i frågor som berör dem. Bakgrund I lagens 3 kap 1-2 anges de två nationella verksamhetsmålen för kommunen. Enligt dessa paragrafer är en kommun skyldig att se till att åtgärder vidtas för att förbygga bränder och skador till följd av bränder i syfte att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljö. En kommun ska också genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps nationella strategi Den vision som MSB har utformat lyder Ingen skall omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. Målen är en utgångspunkt för arbetet som gäller både på lång och kort sikt. De mål som är satta till 2020 är följande: Antalet döda och svårt skadade vid bränder i bostadsmiljö ska minskas med minst en tredjedel till år 2020. Medvetenheten hos enskilda om brandrisker och hur man ska agera i händelse av brand skall öka. Andelen fungerande brandvarnare och brandskyddsutrustning i bostäder skall öka. Riskbild Nationell statistik visar att den senaste 10-årsperioden har i genomsnitt 125 personer/år omkommit i bränder. Den vanligaste kända orsaken är rökning, som står för nästan en tredjedel av dödsbränderna. 9 av 10 dödsbränder inträffar i bostäder. De flesta bränder sker i byggnad, och flerfamiljshus är överrepresenterade. Den vanligaste orsaken till brand i byggnad är relaterad till matlagning och brand på spis. Rökning och anlagd brand kommer strax därefter. I villor är bränder vanligare under vinterhalvåret och den vanligaste brandorsaken är eldstads- och rökkanalsrelaterad. Inom MBR medlemskommuners område under åren 2009-2013 har 7 personer omkommit, 13 skadats allvarligt och 48 lindrigt vid bostadsbränder. Inom vården är det boendeformer för äldre och funktionshindrade som har den högsta andelen bränder. Inom vårdområdet har totalt sett skett 18 bränder till följd av glömd spis och 11 bränder till följd av rökning under åren 2009-2013. Nio personer skadades lindrigt och 3 allvarligt. Antalet bränder i vårdboenden inom MBR medlemskommuners område ligger något över medelvärdet vid en jämförelse med övriga Sverige. Anlagd brand på skolor är ett riksproblem. De inträffar ofta och kan ge stora skador. I Surahammars kommun har det förekommit 13 stycken bränder på Hammarskolan under en kort tidsperiod. 11

Under tidsperioden 2009-2013 har 101 bränder inom industri inträffat inom MBR:s medlemskommuners område. Vid två av dessa bränder har personer skadats allvarligt. De vanligaste orsakerna till bränderna är tekniska fel, värmeöverföring och självantändning. Ur MSB:s statistikportal IDA finns dödsbrandsstatistik från 1999-2013. Under perioden har 20 personer omkommit i bränder inom MBR:s medlemskommuners område. I Surahammars kommun har två personer förolyckats i bränder mellan åren 2001 2016. Antalet bränder mellan åren 2001-2015 har uppgått till 387 stycken. Källa: https://ida.msb.se Säkerhetsmål för förebyggande arbete mot brand i Surahammars kommun 1. Antalet döda och svårt skadade vid bränder i vårdmiljöer ska minska. 2. Anlagda bränder ska minska på skolor och på andra allmänna byggnader. 3. Kommunmedborgarna skall informeras angående brandrisker och brandskydd. 4. Antalet döda och svårt skadade vid bränder i bostadsmiljö ska minskas. 5. Andelen fungerande brandvarnare och brandskyddsutrustning i bostäder skall öka. 6. Andelen rökkanals- och eldstadsrelaterade bränder skall minst med 50% till 2020. 12

Säkerhetsmål Prestationsmål Förväntat resultat Ansvarig förvaltning/förbund 2. Hammarsskolan ska införa kameraövervakning för att komma till rätta med problematiken kring anlagd brand på Hammarskolan. Att antalet bränder samt falsklarm skall minska. Barn och bildningsnämnden 4. 5. Information angående förebyggande åtgärder för enskilda att skydda sig mot brand skall läggas ut på kommunens hemsida. 3. Samtliga elever i förskoleklass ska delta vid MBR:s utbildningsteater för att lära sig mer om risker kring brand och hur de ska agera om det börjar att brinna. 1. 2. Systematiskt brandskyddsarbete skall bedrivas aktivt i samtliga av kommunens verksamheter. Detta gäller samtliga skolor och förskolor (även friskolor) alla boenden, vårdlokaler, offentliga lokaler m.m. 1. Riskbedömning ur ett brandperspektiv skall genomföras på alla brukare på vård och bostadsmiljöer i all kommunal regi. Förmågan hur den enskilde skall agera i händelse av brand skall öka. Elever i förskoleklass skall få grundläggande kunskaper om brand och brandskydd. Varje verksamhet ska skapa ett systematiskt brandskyddsarbete med rutiner utifrån verksamhetens egna förutsättningar. Alla ska arbeta systematiskt med sitt brandskydd. Verksamheterna ska metodiskt gå igenom sitt brandskydd, se till att det fungerar och att alla i organisationen har den kunskap och det material som är nödvändigt. Identifiera de som behöver individanpassade brandskyddsåtgärder Säkerhet & beredskap Barn och bildningsnämnden, I samverkan med MBR. Kommunstyrelsen Barn och bildningsnämnden Socialnämnden Bygg och miljönämnden Tekniska förvaltningen Socialnämnden, i samverkan med MBR. 1. 3. Verksamheter inom socialtjänsten skall ha rutiner att informera brukaren om vikten att ha ett fungerande brandskydd. Brandskyddet ska i möjligaste mån vara anpassat till individens förmåga. Socialnämnden, i samverkan med MBR. 13

1. 4. På vårdboenden och andra boenden i kommunens regi skall det byggnadstekniska brandskyddet anpassas efter personalens förmåga och kunskap att agera i händelse av brand. 3. Det kommunala bostadsbolaget Surahammarshus AB skall utföra informationskampanjer om brandskydd i flerfamiljshus, sitt ansvar, lämplig brandskyddsutrustning och hur man skall agera vid brand. Information skall finnas tillgänglig på flera språk. Brandskyddet skall vara utformat efter personalens förmåga och kunskap att undsätta den boende. Bättre kunskap hos kommuninvånarna om brandskydd och agerande i händelse av brand. Socialnämnden Tekniska förvaltningen Surahammarshus AB, i samverkan med MBR. 1 2 3 1 2 3 All personal i boende, skol och vårdverksamheter skall gå grundläggande brandskyddsutbildning. Brandskyddsansvarig och brandskyddskontrollant för alla verksamheter skall vara förankrad både hos fastighetsägare och nyttjanderättshavare. Ett tydligt uttalat ansvar med relevant kunskap och utbildning för detta ansvar skall tillhandahållas. Bättre kunskap för hur de ska agera om det brinner. Bättre kunskap inom verksamheterna kring brandskydd. Tekniska förvaltningen Kommunstyrelsen Barn och bildningsnämnden Socialnämnden Bygg och miljönämnden Tekniska förvaltningen 2 Samtlig skadegörelse i form av brand på samtliga verksamheter skall polisanmälas och tillbudsrapporteras. Mindre anlagda bränder Kommunstyrelsen Barn och bildningsnämnden Socialnämnden Bygg och miljönämnden Tekniska förvaltningen 14

6 Överenskommelse med sotaren ska tas fram för att vid brandskyddskontroll och rengöring av rökkanaler informera om hur man förebygger rökkanal- och eldstadsrelaterade bränder, kontrollera förekomst och funktion av brandvarnare, släckutrustning, samt informera om hur personer ska agera i händelse av brand. 2. Samtliga skolor och förskolor skall aktivt i sitt systematiska brandskyddsarbete verka mot skadegörelse och anlagda bränder på och utanför skolan och skoltid. Mindre eldstadsrelaterade brander. Mindre anlagda brander. MBR Barn och bildningsnämnden 15

12. Riskområde översvämning Samordningsansvarig: Säkerhet & beredskap Arbetsgrupp: Tekniska förvaltningen, Säkerhet & beredskap, Plan- & byggkontoret Samverkan sker med berörda förvaltningar och kommunala bolag som inte sitter i arbetsgruppen i frågor som berör dem. Bakgrund De flesta forskare är överens om att klimatsystemet är under förändring och förändringarna får konsekvenser för vårt samhälle. För norra Europa pekar de flesta prognoser på ett våtare klimat framöver och detta påverkar samhället på flera olika sätt, t.ex. med större vattenflöden i våra vattendrag, mer frekventa översvämningar, nedsatt markstabilitet, ökad erosion, snabbare föroreningstransporter och potentiellt fler naturolyckor. Sverige har under de senaste åren drabbats av större och mindre översvämningar i områden nära sjöar och vattendrag vilket resulterat i ekonomiska förluster, miljökonsekvenser och svåra skador på infrastruktur. Översvämningar kan uppstå till följd av riklig nederbörd, snabb avsmältning och dammbrott. Den klimatförändring som sker i dag kan leda till mer extremt väder och att översvämningar både blir vanligare och mer omfattande. I Surahammars kommun drabbades Surahammar och Virsbo senast 1977 av kraftiga översvämningar. Riskbild Kolbäcksån har sitt ursprung i sydvästra Dalarna och fortsätter ner genom Västmanland. Avrinningsområdet är drygt 3 100 kvadratkilometer vilket är det tredje största av Mälarens delavrinningsområden. Vattenkvalitén påverkas förutom av de omgivande skogs- och jordbruksmarkerna även av en rad samhällen, industrier och gamla gruvrester som kantar åsystemet. Kolbäcksån, tillika Strömsholm kanal, passerar genom kommunen på sin väg till utloppet i Freden/Mälaren. Sträckan genom kommunen är drygt tre mil långt och höjdskillnaden är ca 22 meter. Slussar finns i Surahammar, Ramnäs, Seglingsberg och Virsbo. I vattensystemet ingår Virsbosjön, Stora och Lilla Nadden, Gnien, Magsjön samt Östersjön. Kring Gnien finns ett naturreservat. I kommunen finns fyra dammbyggnader som används till småskalig elproduktion. Det finns dessutom mindre fördämningar. Dessa dammar är främst till för att hålla vattendragens nivåer inom vattendomarnas gränser. Ett antal av dessa vattendrag är känsliga för höga flöden och kan ge begränsade översvämningar vid någon form av haveri i dammkonstruktionerna. Sådana haverier skulle dock knappast utgöra något större hot mot människors hälsa och säkerhet. Det har från 1970-talets mitt och fram till idag inträffat två översvämningar vid höga flöden i Kolbäcksån. Hovgårdsgärdet i Surahammar och tätortsnära mark i Virsbo sattes under vatten. Vid sista tillfälle steg Virsbosjön oroväckande så att invallningen mellan badplatsen och Herrgården måste höjas och förstärkas. Surahammars kommun kan komma att drabbas av översvämningar och höga flöden som åstadkoms norrut i Kolbäcksån. De stora vattenmagasin som finns i sjöarna Väsman, Norra och Södra Barken samt Åmänningen har ett enda utlopp; Kolbäcksån. Ett s.k. hundraårsflöde med översvämningar i sjöarna kommer att orsaka extremt höga flöden i Kolbäcksån nedströms Virsbo med betydande erosionsrisker för strandområdet. Konsekvenserna blir särskilt allvarliga där viktiga samhällsfunktioner (ex. vattenverk, allmänna vägar) och annan bebyggelse finns i strandområdet. 16

Som mått på översvämningsrisken används ofta begreppet återkomsttid, vilket betecknar den genomsnittliga tiden mellan två översvämningar av samma omfattning. Begreppet återkomsttid ger dock en falsk känsla av säkerhet eftersom det anger sannolikheten för ett enda år och inte den sammanlagda sannolikheten för en period av flera år. Ett flöde med återkomsttiden 100 år har t.ex. 63% sannolikhet att inträffa under en period av 100 år. Mälarenergi AB ansvarar för flödet i Kolbäcksån från Virsbo ned till Mälaren, men den som styr över flödet i Kolbäcksån är VB Kraft i Ludvika. Problem uppstår i Ludvika när sjön Väsman, som är VB Krafts stora reservoar, når sin maxnivå. Företaget öppnar då portarna och släpper ut vatten för att sänka vattennivån i sjön. Säkerhetsmål för förebyggande arbete mot översvämning i Surahammars kommun 1. Kommunen skall samverka med andra kommuner och förbund angående översämningsutrustning. 2. Kommunmedborgare skall informeras om riskerna för översvämning. Säkerhetsmål Prestationsmål Förväntat resultat Ansvarig förvaltning/förbund 1 Säkra upp översvämningsutrustning i Surahammars kommun 2 Kommunmedborgare skall informeras om riskerna för översvämning 1-2 Kommunen ska samverka med andra aktörer i älv samordningsgruppen Minskat antal skador på fastigheter. Minskat antal skador på fastigheter. Minskat antal skador på fastigheter. Kommunstyrelsen Säkerhet & beredskap Säkerhet & beredskap 17

13. Riskområde fallolyckor Samordningsansvarig: Säkerhet & beredskap Arbetsgrupp: Tekniska förvaltningen, Säkerhet & beredskap, Vård och Omsorg, Plan- & byggkontoret, Surahammarshus AB. Samverkan sker med berörda förvaltningar och kommunala bolag som inte sitter i arbetsgruppen i frågor som berör dem. Bakgrund Fallolyckor är den olyckstyp som leder till flest dödsfall, störst antal inläggningar på sjukhus och flest antal besök på akutmottagningar. De flesta fallolyckor sker i eller kring bostaden, i sport- och idrottsmiljöer samt i särskilda boenden. Fall och fallskador bland äldre är ett växande folkhälsoproblem. Anledningarna är att vi blir allt äldre och bor i större utsträckning kvar i det egna hemmet. I den äldsta åldersgruppen, 80 år eller äldre, orsakas nio av tio skador av ett fall. Riskbild En fallolycka orsakas i regel av samverkande faktorer hos individen, situationen och den miljö där olyckan inträffar och kvinnor drabbas oftare än män av fallolycka. Riskfaktorer hos individen som ökar risken för fall är exempelvis: Försämrad balans och yrsel Läkemedel Minskad muskelmassa (framförallt lår, höfter och vader) Nedsatt syn och hörsel Rädsla för att falla Nedsatt nutritionsförmåga Stress Riskfaktorer i hemmiljön som ökar risken för fall är exempelvis: Avsaknad av antihalkmatta i dusch och badkar Fotbeklädnad Hala golv Lösa mattor Svag belysning inomhus Lösa sladdar Snabba förflyttningar för att svara i telefon Klättring på stegar och stolar i samband med lampbyten, gardinbyten m.m. Riskfaktorer i den samhälleliga miljön som ökar risken för fall är exempelvis: Bristfälligt underhåll av gångbanor Snö- och isbeläggning på gångbanor Placering och ljusstyrka av trappbelysning Trappors utformning och ytmaterial 18

Säkerhetsmål för förebyggande arbete mot fallolyckor i Surahammars kommun 1. Inga personer ska omkomma till följd av fall och halkolycka i Surahammars kommun 2. Antalet skadade personer skall minska över tid. 3. Medborgare över 75 år ska inte behöva falla och skada sig i hemmet 4. Öka säkerhetsmedvetandet hos medborgare och fastighetsägare Säkerhetsmål Prestationsmål Förväntat resultat Ansvarig förvaltning/förbund 4 Informera äldre om fallrisker i hemmet och hur dessa ska förebyggas 2 Informera brukare inom vård och omsorg om fallrisker och hur dessa ska förebyggas. Utföra kontinuerliga riskbedömningar. Sätta in lämpliga åtgärder. Uppföljning av alla fall som sker i verksamheten. 1-3 Hjälpa äldre personer som fyllt 75 år med arbetsuppgifter som kan innebära risk för fall och halkolyckor. Minskat sannolikhet att fallolyckor inträffar. Minskat sannolikhet att fallolyckor inträffar. Minskat sannolikhet att fall och halkolyckor inträffar. Kommunstyrelsen Socialnämnden Kommunstyrelsen 19

14. Riskområde drunkningsolyckor Samordningsansvarig: Säkerhet & beredskap Arbetsgrupp: Tekniska förvaltningen, Säkerhet & beredskap, Barn - & Utbildning. Samverkan sker med berörda förvaltningar och kommunala bolag som inte sitter i arbetsgruppen i frågor som berör dem. Bakgrund I Sverige omkommer cirka l 00 personer om året i drunkningsolyckor och lika många skadas så allvarligt att de måste vårdas på sjukhus. Över en tid har trenden varit nedåtgående, och över en tjugoårsperiod har antalet drunkningar mer än halverats. Antalet omkomna i drunkningsolyckor har i stort sett legat konstant under perioden 1997 till 2008. Av de omkomna är knappt hälften äldre personer. Fyra av fem av dessa är män och drygt 70 procent av de omkomna är yngre än 80 år. Av dödsorsaks registret framgår också att 10 till 20 procent av drunkningsolyckorna har inträffat i samband med båtfärder. Drunkningsstatistiken visar på ett tydligt samband mellan att dricka alkohol och drunkningstillbud. Andra bidragande orsaker till drunkningsolyckor som nämns är sjukdom, att äldre överskattar sin förmåga, att man inte använder flytväst och att man blir hemmablind för faror. Drunkningsolyckor samvarierar även med årstider. Olyckorna sommartid är två till tre gånger fler än under vintern och det är fler människor som drunknar en varm sommar än en kall. Riskbild Surahammars kommun är en kommun med många sjöar. Kolbäcksån med Strömsholms kanal skär tvärsigenom kommunen och går igenom Virsbosjön som är kommunens största sjö för att sedan ha sitt utlopp i Mälaren. Kålbäcksån trafikeras av fritidsbåtar samt turisttrafik i mindre skala under sommarsäsongen. Badförbud föreslås gälla kraftstationerna med tillhörande dammar samt slussområdena enligt kommunens nya lokala ordningsföreskrifter som börjar gälla 1 Juli 2017. I Surahammar finns fyra kommunala badplatser, Virsbobadet, Seglingsberg, Brattheden och camping badet. Utöver dessa utomhusbad finns även Ekängsbadet som är ett badhus i kommunen. Mellan år 1996-2015 har antalet vatten livräddningsinsattser i Surahammars kommun varit 15 stycken. Antalet avlidna till följd av drunkning i Surahammars kommun uppgår till 10 stycken mellan åren 1972-2016 20

Källa: https://ida.msb.se Säkerhetsmål för förebyggande arbete mot drunkningsolyckor i Surahammars kommun 1. Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt vid en kommunalbadplats eller badhus 2. Allmänhetens kännedom om risker och säkerhetsmedvetande vid vattenaktiviteter ska öka. 3. Vid kommunala badplatser och badhus ska det finnas möjlighet att utföra livräddande insatser. 4. Skolungdomar skall kunna simma och hantera nödsituationer vid vatten. 21

Säkerhetsmål Prestationsmål Förväntat resultat Ansvarig förvaltning/förbund 1-3 Säkra upp livräddningsskydd et på kommunala badplatser Fungerande livräddningsutrustning finns på samtliga kommunala badplatser Tekniska förvaltningen 4 Säkra simkunnigheten bland barn och unga 1 Dykning utförs på Kommunala badplatser för att ta bort farliga föremål Minskad sannolikhet att drunkningsolyckor sker på badplatser eller badhus. Minskad sannolikhet att personer skadar sig på vassa föremål. Barn och bildningsnämnden Tekniska förvaltningen 3 Säkra upp förstahjälpen utrustning på Campingbadet 2 Informera om vattensäkerhet på kommunens hemsida 1 Säkra upp hopptorn vid kommunala badplatser Förstahjälpen utrustning finns tillgänglig Allmänhetens säkerhetsmedvetande ökar Minskad sannolikhet att personer skadar sig vid hopptornet. Säkerhet & beredskap Säkerhet & beredskap Tekniska förvaltningen 22

15. Riskområde trafikolyckor Samordningsansvarig: Trafikgruppen Arbetsgrupp: Tekniska förvaltningen, Säkerhet & beredskap, Plan- & byggkontoret. Samverkan sker med berörda förvaltningar och kommunala bolag som inte sitter i arbetsgruppen i frågor som berör dem. Bakgrund Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige. Det är fastställt genom ett beslut i riksdagen 1997. Beslutet har lett till förändringar i trafiksäkerhetspolitiken och i sättet att arbeta med trafiksäkerhet. Även internationellt har Nollvisionens tankar fått genomslag. Nollvisionen är bilden av en framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i vägtrafiken. Nollvisionen är ett etiskt förhållningssätt, men utgör också en strategi för att forma ett säkert vägtransportsystem. I Nollvisionen slås fast att det är oacceptabelt att vägtrafiken kräver människoliv. Trafiksäkerhetsarbetet i Nollvisionens anda innebär att vägar, gator och fordon i högre grad ska anpassas till människans förutsättningar. Ansvaret för säkerheten delas mellan dem som utformar och dem som använder vägtransportsystemet. Riskbild Kommunen korsas av riksväg 66 samt länsvägarna 252 och 233. Riksväg 66 är förbindelsen mellan Västerås och Fagersta och har stor andel tung trafik. Länsväg 252 förbinder Hallstahammar och Surahammar och trafikeras av såväl personbilstrafik och tung trafik samt farligt godstransporter. Väg 252 har fått en ny sträckning mellan Hallstahammar och Surahammar. Syftet är att förbättra vägens funktion och skydda Surahammars vattentäkt. Länsväg 233 förbinder Ramnäs och Skinnskatteberg. Vägen trafikeras till största delen av persontrafik men även till viss del av tung trafik. Kommunen genomkorsas även av vägarna 667,668,669 samt väg 683. Kommunen har järnvägsförbindelse mellan Västerås (Hallstahammar) och Fagersta. Surahammars tätort delas av järnvägen och passage kan endast ske via plankorsningar. Detta kan försvåra och fördröja utryckning till vissa delar av kommunen. Dessutom ökar risken för kollisioner mellan tåg och andra fordon. En transportolycka med farligt gods kan få stora konsekvenser för Surahammars kommun. Mellan år 2003-2016 har 326 personer skadads lindrigt på grund av trafikolyckor i Surahammars kommun. Antalet svårt skadade upp går till 49 stycken och antalet avlidna till följd av trafikolyckor är 9 stycken. De platser där flest olyckor inträffat kan ses i bilaga 1. 23

Källa: https://ida.msb.se 2017-09-09 Säkerhetsmål för förebyggande arbete mot trafikolyckor i Surahammars kommun 1. Ingen person skall omkomma eller skadas allvarligt 2. Barn och ungdomar ska ha goda kunskaper i trafikregler 3. Antalet avlidna och svårt skadade skall minska. Säkerhetsmål Prestationsmål Förväntat resultat Ansvarig förvaltning/förbund 1 Kommun skall uppdatera sin Trafiknätsanalys 2 Utbilda barn och unga i grundskolan i trafikkunskap 3 Kommunen skall anställa en trafikingenjör Minskad sannolikhet att olyckor och tillbud sker i trafikmiljöer i Surahammars kommun Att varken barn eller ungdomar skadas/avlider i trafiken inom Surahammars kommun. Minskad sannolikhet att olyckor och tillbud sker i trafikmiljöer i Surahammars kommun Tekniska förvaltningen Barn och bildningsnämnden Tekniska förvaltningen 24

Bilaga 1: Karta äver trafikolyckor i surahammars kommun 25

Anteckning 26