ÅSUBs sjöklusterstudie Presentation för LR Bjarne Lindström & Jouko Kinnunen

Relevanta dokument
ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Turismens samhällsekonomiska betydelse på Åland Huvudresultaten. Jouko Kinnunen 12.4.

Konjunkturutsikterna 2011

Handelsintegration och välfärdsutveckling på Åland under EU-medlemskapet

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Konjunkturläget våren Richard Palmer

ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Arbetsmarknadsbarometern. Richard Palmer

framtida möjligheter och utmaningar

SAMMANFATTANDE RAPPORT OM INTRÅNG I IMMATERIELLA RÄTTIGHETER Sammanfattning

Rapport 2004:5. Det åländska skatteundantagets samhällsekonomiska betydelse i dag och i framtiden

Det åländska rederiklustret

Ekonomisk översikt hösten 2015

Utvärdering LBU Åland

Hur arbetar Västra Götalandsregionen med vattenmiljöfrågor för Vänern inom det Maritima klustret? Gustaf Zettergren Jessica Hjerpe Olausson VGR

3 Den offentliga sektorns storlek

Är finanspolitiken expansiv?

Vad är ekonomi mänskligt beteende relaterat till knappa resurser med alternativ användning

Öppet möte om ett maritimt samverkanskluster i Stockholm-Mälarregionen

Nationalräkenskaper 2014

Sydsvensk REGION BILDNING. Ideell förening

Nationalräkenskapsdata 2012

Rikedom - länder. Merkurius vt 19

Ett utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Verkstadsindustrins (BAE) betydelse för övrig sysselsättning

TJÄNSTE INNE HÅLLET I INDU STRIN - så påverkar strukturomvandlingen Sverige

Nationalräkenskapsdata 2011

Nationalräkenskapsdata 2009

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Tillväxtperspektiv på Ålands ekonomi Bjarne Lindström

Sjöfartsstatistik I korthet. Sjöfart 2019: Jakob Sällström, Statistiker E-post:

Rapport. Företagare om EU. Svenskt Näringsliv

VERKSAMHETSPLAN ALMEGA SERVICEENTREPRENÖRERNA 2013

Chefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget

Framtidsutredningen om stadens ekonomiska utveckling på lång sikt Rapport från stadsledningskontoret

Avindustrialisering och globalisering av svensk ekonomi. Daniel Lind, chefsekonom, Unionen

Skatteutredningen. Genomförande och resultat i sammandrag

Nationalräkenskapsdata

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

Turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland 2008

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av

Monopol. Monopolets vinstmaximering

Näringsdepartementet 1

FFFF Utveckla miljövänlig självopererande färja

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2013

Kommunala befolkningsscenarier

NATIONALRÄKENSKAPERNA DEL 2 TILLVÄXT, KONJUKTUR OCH STABILISERING (S )

Inkomstfördelning och välfärd 2015

TRYGGHET I FÖRETAGET Kombinerad företagsförsäkring Fastighetsförsäkring Tilläggsförsäkringar

Fakta om turismen på Åland. Ålands landskapsregering Näringsavdelningen

Lumparlands kommun PM juni 2016

Nationalräkenskapsdata

Frivilligarbetet inom det åländska föreningslivet samhällsekonomiska och kvalitativa effekter

Vårprognosen Mot en långsam återhämtning

Utländska uppköp i svenskt näringsliv hot eller möjlighet? Kent Eliasson, Pär Hansson och Markus Lindvert 14 juni 2017

Nationalräkenskapsdata 2013

Utbildningsutredningen 2005

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva

Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak

Inkomstfördelning och välfärd 2016

Innovationslandskapet Åland

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av

Regioner och Individer i Omställning En kontextualisering av skapande och förstörande av jobb Sverige,

Nationalräkenskapsdata

ATT ANGÖRA EN KAJ ELLER PASSERA EN Ö. Betydelsen av en kryssningskaj för kryssningstrafik och besökare till Gotland

Nationalräkenskapsdata

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

Pressmeddelande från SCB

Samhällsekonomiska begrepp.

Socialräkenskapsmatris för Åland år 2010

SOU 2017:1 För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd

Sjöburen handel och tonnageutveckling 16 Prognoser för fartygsefterfrågan 22

Nationalräkenskapsdata 2015

BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)

Nationalräkenskapsdata 2016

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

Överblick: FNs mål för hållbar utveckling Kartläggning mot VGRs verksamhetsområden Betydelse av FNs hållbarhetsmål för VGR Identifierade gap

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder

Socialräkenskapsmatris för Åland år 2015

SCA Logistics AB Sveriges

Aktuellt från Näringsdepartementet

En beskrivning av hur Konjunkturinstitutet beräknar potentiell BNP

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

WÄRTSILÄ OYJ ABP DELÅRSRAPPORT JANUARI-JUNI 2009 OLE JOHANSSON, KONCERNCHEF

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Företagens villkor och verklighet 2014

Logistik- & Handelsprogrammet

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

VERKSAMHETSÖVERSIKT FÖR PERIODEN JANUARI MARS 2018

Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna?

Helsingfors universitet Urvalsprovet Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg

Vårbudget för Max Elger 29 april Finansdepartementet 1. Foto: Maskot / TT Nyhetsbyrån

Transkript:

ÅSUBs sjöklusterstudie Presentation för LR 09.11.2011 Bjarne Lindström & Jouko Kinnunen

Rapportens klusterdel: De huvudsakliga resultaten Den ålandsopererade flottan i internationell kommersiell trafik 2009 Flagga De ålandsägda rederierna Management och ålandsbaserad rederiverksamhet med icke-åländska ägare Totalt Passagerare Torrlast Tankers Torrlast Åland/Finland (varav 6 (6) 18 (18) - (-) 18 (5) 42 (29) M:hamn) Sverige 5 - - - 5 Övriga flaggor - 5 8 7 20 Totalt: 11 23 8 25 67 Ca bruttoton (BT) 325 000 175 000 460 000 255 000 1 215 000

Shippingsektorns bruttointäkter och dess fördelning på olika marknader 2009 Typ av sjöfart Färjtrafik, kryssningar Frakt (inkl. oljetransporter) Brutto- försäljning (ca milj. ) Geografisk marknadsandel (ca %) Åland Finland Sverige övr. EU övr. världen 645 5 45 41 6 3 227 1 28 3 48 20 Totalt 872 4 41 31 17 7 övr. världen 7 % Åland 4 % övr. EU 17 % Finland 41 % Sverige 31 %

Tre olika typer av spridningseffekter: Primära, sekundära & tertiära Effekter på den åländska ekonomin Sjöfartens effekter Primära aktivitetseffekter Sekundära spridningseffekter Tertiära förnyelseeffekter Hushåll Löne- och kapitalinkomster utbetalda inom klustret: ca 90 milj. Ökade hushållsinkomster för Åland som helhet: ca 35 milj. Breddade yrkes- och karriärmöjligheter Näringsliv Inköp hos övrigt näringsliv: ca 115 milj. Indirekt genererad omsättning för näringslivet som helhet: ca 55 milj. Kunskapsintensiv produktion Samlade effekter Ca 205 milj. Ca 90 milj. Etablering och tillväxt på nya marknader Den samlade sysselsättningseffekten (direkt/indirekt): ca 2 500

De samlade omvärldseffekterna (inkl. Åland) av klustret Klustereffekter Primära aktivitetseffekter Sekundära spridningseffekter Tertiära förnyelseeffekter Hushåll Löne- och kapitalinkomster utbetalda inom klustret: ca 275 milj. Ökade hushållsinkomster: ca 110 milj. Efterfrågan på specialiserad maritim yrkeskompetens med karriärmöjligheter Näringsliv Inköp hos övrigt näringsliv: ca 590 milj. Indirekt genererad omsättning: ca 270 milj. Samlade effekter Ca 865 milj. Ca 380 milj. Ökade möjligheter till specialisering inom maritimt relaterade branscher och logistikverksamhet Förstärkning av maritima klustereffekter och relaterade näringar De samlade (direkta/indirekta) sysselsättningseffekterna: ca 10 400

Rapportens Scenariodel Allmänt om metod & resultaten En modell är förenkling av verkligheten i syfte att klarlägga olika samband En modell kan därför aldrig fånga verklighetens hela komplexitet (något som den alltså inte heller gör anspråk på att göra!) Resultaten styrs av samverkan mellan modellstruktur, data och scenarioantagandena Scenarier är stiliserade möjliga framtidsbilder som syftar till att ge indikativ information om i vilken riktning olika aktörer/delar av ekonomin påverkas av de förändringar i sjöfartens verksamhet som scenarierna är konstruerade kring

De använda scenarierna BASE Basscenario PASGRW Tillväxt i passagerarsjöfarten CARGRW Tillväxt i fraktsjöfarten SUBVLOSS Avskaffande av bemanningsstöd, anpassning via marknaden SUBVLOSD Avskaffande av bemanningsstöd, lönesänkningar, jobben kvar SUBVLOSF Avskaffande av bemanningsstöd, lönesänkningar, ersättande bemanning utifrån TAXFLOSS Avskaffande av tax-free försäljningen SOXDIR Höjning i bunkerpriserna p.g.a. EUs svaveldirektiv

Scenarioöversikt för olika delar av ekonomi och samhälle Färjsektorn Fraktsektorn Landnäringar Hushåll LR Kommuner Stat (på Åland) Marknadstillväxt, passagerarsjöfart +++ ++ ++ ++ + ++ + Marknadstillväxt, fraktsjöfart + +++ + ++ + + + Lönesubventionerna bort högre priser, samma löner o. personal Lönesubventionerna bort lägre löner o. samma personal Lönesubventionerna bort lägre löner o. utomnordisk pers - - - - - - - - - - ++ - - - + (+/-) (+/-) +++ ++ + (+/-) - - - - - - +++ Högre bunkerkostnader - - (+/-) - - - - - - - - Tax free försäljningen avskaffas - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Scenarioöversikt för olika makroekonomiska indikatorer BNP Nationalinkomst Totalkonsumtion Export Import Investeringar Arbetslöshet Marknadstillväxt, passagerarsjöfart +++ +++ +++ +++ +++ +++ ++ Marknadstillväxt, fraktsjöfart ++ ++ ++ ++ ++ ++ + Lönesubventionerna bort högre priser, samma löner o. personal Lönesubventionerna bort lägre löner o. samma personal Lönesubventionerna bort lägre löner o. utomnordisk pers - (+/-) - - - - - - - - - + ++ (+/-) - - (+/-) (+/-) (+/-) - - (+/-) +++ + ++ - - Högre bunkerkostnader - - - - - - - - - - - - - Tax free försäljningen avskaffas - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Sammanfattande slutsatser: Klusterkartläggningen Sjöfarten fortsättningsvis av avgörande betydelse för den åländska ekonomin ( kärnkompetens ) Den på Åland baserade sjöfarten är en tung aktör inom den maritima sektorn i norra Östersjörummet med betydande ekonomiska och sysselsättningsmässiga kringeffekter framför allt i sydvästra Finland, men även i Stockholmsregionen Fungerande dynamik mellan Ålands maritima kompetens och nya krav på verksamheten (alternativa flaggor, management av ickeåländskt tonnage)

Sammanfattande slutsatser: Scenarioanalysen Två klart positiva marknadsutvecklingsscenerier ett (två) mer negativt(a). Inga större intresse- och policykonflikter! Scenariot med försvunna lönekostnadssubventioner ger blandade resultat. Intresse- och policykonflikter! Scenariot med höjda bunkerpriser ger varierande resultat för olika delar av rederiverksamheten Avskaffad skattefri ombordförsäljning är studiens verkliga katastrofscenario Hela det åländska samhället skulle drabbas av en ekonomisk chock med långtgående negativa konsekvenser!

Vi tackar för intresset!