HURARBETAMEDKYRKANS KLIMATPROGRAM FÖRSAMLINGEN? Studiematerialförförsamlingarna PubliceratavKyrkanscentralfördetsvenskaarbetet Helsingfors November2009 1
Introduktion På Bibelns första sidor får människan av Gud uppdraget att ta hand om den goda skapelsen.fråganomhurvidetförflutnaharuppfylltochhurvidagskalluppfylla denhäruppgiftenärytterstaktuell.kristendomensrollsammanhangetärtvetydig: enasidanfinnsbetoningenavansvar,ödmjukhetochomsorg,andrasidananses skapelseberättelsenävenhabidragittillenhierarkisköverordningmellanmänniska ochövrignatur. Den evangelisk-lutherska kyrkan Finland har sedan 1980-talet allt aktivare engagerat sig miljöetiska frågor. Ett viktigt steg togs då kyrkans klimatprogram godkändesjuni2008.kyrkansuppgiftsägsvaraattkritisktgranskahurdenegna teologiska traditionen har inverkat på samhällsutvecklingen, samt att aktivt lyfta fram andra aspekter ur denna tradition som försvarar och skyddar livet på vår planet. Detkristnabudskapetochdagensekologiskautmaningar Klimatprogrammets ambition är att tolka det kristna budskapet ljuset av dagens ekologiskautmaningarsåattmänniskorsattityderochlivsstilskullepåverkas.ifråga omdenetiskaargumentationenföljerklimatprogrammetdenförståelseavluthersk socialetiksomharpräglatvårkyrkasställningstaganden samhällsfrågorunderde senastedecennierna.utgångspunktenärenödmjukmedvetenhetomattkyrkaninte besitternågrauppenbaradelösningarpåaktuellasamhällsproblem.kyrkansuppgift ärattpåminnamänniskornaomdennaturligalagenskrav,somkommertilluttryck bl.a. den gyllene regeln och det dubbla kärleksbudet. Vår kristna tros bidrag till dessafrågorhandlaromattdengermotivation,kraftochhoppomattdetverkligen ärmöjligtattåstadkommaförändringar. MänniskansansvarförnaturenförankrasBibeln klimatprogrammet förankras miljöetiken och människans ansvar för naturen Bibeln genom hänvisningar inte bara till texter som anknyter till skapelsen, utan även till andra texter som på olika sätt framhåller människans ansvar. Vidare argumenterarmanförattbibelnävenenmergenerellmeningkanförsemänniskan medinspirationochförmågatillförändring. de teologiska motiveringarna anknyter klimatprogrammets författare till den lutherskatraditionen,medentydligtrinitariskfokusering.genomattutgåfråntrons mest centrala föreställning, gudsbilden, vill man visa att frågan om människans ansvarsfullalivsstiläravcentralbetydelsekristentro.vidareframhållsattgudinte äraktiv naturenbaragenomskapelsen,eftersomävenfrälsningenochdenheliga Andens förnyande närvaro allra högsta gradockså berör människans relation till naturen. 2
Enförutsättningförtrovärdighetärkyrkansegenansvarsfullalivsstil Den lutherska socialetiken har ibland kritiserats för att göra tron till någonting osynligtochprivat.eftersomgärningarnainteharnågontingmedrättfärdiggörelsen attgöra,ocheftersomdenkristnatroninteantastillföranågonnyetiskkunskap,blir trons frukter en fråga av sekundär betydelse. För att kunna utveckla en luthersk miljöetikbördettaförandligandeavtronövervinnas. Idagframhållsalltoftarebehovetavatttronblirsynligochkonkretgudstjänst, kristengemenskapochvårtsättattlevatillsammansvardagen.vårtengagemang för naturen handlar om ett förkroppsligande av tron: dels genom att vi lär oss att kännaigengudlivetsrikedomochmångfald,delsgenomattvilåtervåregentrobli levandeochsynligettansvarsfulltumgängemeddenövrigaskapelsen. Enförutsättningförattkyrkansröstmiljöfrågorskallvaratrovärdigärattkyrkan sin egen undervisning och verksamhet förverkligar en ansvarsfull livsstil. klimatprogrammetframhållsattkyrkanännudagenssekulariserade samhällehar möjlighet att påverka människors värderingar, och man för fram en lång rad rekommendationer för såväl enskilda kristna som församlingarna och kyrkans övriga administrativa enheter. Till sitt innehåll avviker dessa rekommendationer naturligtvisintefråndeninformationsomolikamiljöorganisationerförmedlar,men detärjuintehelleravsikten.poängenärattknytasammandessapraktiskarådmed enteologiskanalysavvarfördetärnödvändigtattvisomkristnaochkyrkatarvårt ansvardennafråga.detförhållningssättsomprogrammetförordarsammanfattas ordentacksamhet,respektochmåttfullhet. BjörnVikström STUDIEMATERIALFÖRFÖRSAMLINGARNA Arbetsmaterialetärutarbetatförattanvändasförsamlingarna.Detomfattarförslag påolikatemahelheter,somkantasuppantingensomenseriediskussionerföralla intresserade eller specifikt med de yrkesgrupper och förtroendevalda som direkt berörsavdeföreslagnapraktiskaåtgärderna. Materialet är tänkt som underlag för diskussionsledaren och alla sidohänvisningar refererartillklimatprogramförevangelisk-lutherskakyrkanfinland(publikation 2008:3). MaterialetärutabetatavBjörnVikströmpåinitiativavMiljöarbetsgruppen Borgåstift,Kyrkanscentralfördetsvenskaarbetet. 3
DEL1.Varförbehöverkyrkanetteget klimatprogram? Utgångspunkter: a.detärenfrågasomsysselsätterochoroarossmänniskordag. b.vårkyrkahartraditionelltbetonatdekristnassamhällsansvar. c.bibelngesmänniskanuppdragetattvårdaochbrukajorden. d.bibelnochvårkyrkasteologiskatraditionerbjuderossresurserförattreflektera överenansvarsfulllivsstil. Läsdetta: Klimatprogrammets.8-9samtkapitel1.Inledning(samtvidbehovdelänkar somräknasupppås.14) Klimatprogrammet delkapitel 2.1. Kulturhistorisk översikt: Hur har den västerländskamänniskansrelationtillnaturenutformatsig? Frågorattdiskutera: Hurtyckerniattmänniskansrelationtillnaturenförändrats?Hardenblivit alltmerarrogant?varför? VilkenrollharBibelnochkristendomeneventuellaspelatdennautveckling? Ser vi människan som skapelsens härskare eller som en egoistisk eller ansvarsmedvetenförvaltare? Vilkenrelationtillnaturenhardenfinländska/finlandssvenskakulturenoch livsstilen?kyrkansvillenasidanvarasolidariskmedenlandsortsbefolkning somförsökerfåsinutkomstavjordbruk,fiskeochpälsnäring,andrasidan finnsinsiktenomattmånganäringarärskadligaförmiljön.diskuteraomde lokalanäringarnaärhållbaraochvilkenmånförsamlingenkanverkaföratt framhållamiljöaspekterna. DEL2.Bibelnsomkällaförmiljöansvaroch förnyelsevilja Läsdetta: Delkapitel2.2.Bibelnsomkällaförmiljöansvarochförnyelsevilja. Frågorattdiskutera: Kapitletinnehållerflerabibelställen.Väljutdemsomdutyckerattärsärskilt intressantaochbelysandeochanvänddemsomunderlagfördiskussionen. Skapades jorden för människans skull eller står människan på samma plan somandralevandevarelser? 4
Hursernipåförhållandetmellanevolutionochkristendom? Teocentrisk, antropocentrisk, ekocentrisk: är det Gud, människan eller naturensomstårcentrumdag?hurbordedetvara? Kan en miljöetik vara annat än människocentrerad, antropocentrisk, då det handlarommänniskorsdiskussioneromhurmänniskanbordehandla? Vadmenasmedattskapelsenärhelig? PåvilketsättärGudnärvarandenaturen?Skiljersigdennanärvarofrånhur Gudkanvaranärvarandet.ex.vårmedmänniska,vårahemochkyrkan? Ärmänniskanförvaltareavoch/ellerskapelsenshärskare? Vadärskillnadenpåekologiskkunskapochekologiskvishet? Vilket är förhållandet mellan eskatologiska visioner om jordens undergång (ochennyjord)ochmiljöengagemang?( Himmelochjordmåbrinna,höjder ochbergförsvinna ). DEL3.Lutherskmiljöteologiochmiljöetik Läsdetta: Delkapitel2.3.Teologiskaochetiskagrunderförkyrkansklimatprogram.(Se äveninledningentilldettastudiematerial.) Frågorattdiskutera: 3.1.Gudsbilden(s.32-37) Genom att välja en trinitarisk utgångspunkt vill författarna understryka att vår relation till miljön berör alla personer treenigheten: skapelse, frälsning och helgelse. Skaparen Gudfinnsnärvarandealltskapat,somåterspeglarGudshelighet. Men hur skall man förhålla sig till livets kretslopp: äta eller bli uppäten. Är ocksådettauttryckförgudsvilja? Finns det en förebild av harmoni och ömsesidigt beroende naturens kretslopp? vilkenmånkanvifinnaetiskaförebildernaturen,utanattromantiseraden tillettslagsgulligdisney-värld,därdjurentalarochuppförsigsom människor? Naturlig lag, samvetet, den gyllene regeln: är dessa gemensamma för alla människor, oberoende av livssyn och religiös tro? Hur påverkas de av syndafallet? 5
Frälsaren Till omvändelsen kristen bemärkelse hör element av ånger, förlåtelse, bot ochbättring:kandessaocksåtillämpas? Behövervisomkristnaenekologiskomvändelse? Vadharförlåtelsensmöjlighetförbetydelseförvårrelationtillnaturen? Jesussägerattvikanmötahonomvåraminstasystrarochbröder.Kandetta ocksåtillämpaspåskapelsen? Romarbrevettalasomatthelaskapelsenlängtarefterbefrielse.Hurförstår dudethär?(rom8:19-22) Ärdödochförgänglighetnågontingontellerennaturligdelavlivet? Jesus ger oss många exempel på ett liv enkelhet, fattigdom, barmhärtighet ochoffer.vilkenbetydelsekandettahaförbehovetattfinnaenmiljövänligare livsstil? Anden En av Andens uppgifter är heliggörandet, gudomliggörandet, av människan. Den här tanken är viktig synnerhet inom ortodox teologi, medan vi vår lutherskatraditionmeraharframhållitmänniskanskaraktäravattsamtidigt vararättfärdigochsyndare.vadskulledetinnebäraattsägaattmänniskans uppgiftärattblimerlikgud? AndenärettuttryckförGudsosynliganärvarovårvärld.Kanmantalaom att Guds ande är en livskraft, som upprätthåller universum, eller leder det oundvikligentillpanteism? Enligt vår tro är det Anden som upprätthåller gemenskapen både treenighetenochkyrkan.vilkenrollkanandenspelagemenskapenmellan människanochnaturen? Gud blir påtagligt närvarande sakramenten: vattnet, brödet och vinet. Vad betyderdethärförvårsynpånaturen? 3.2.Tronochlivsstilen(s.38samts.62-63omandrakyrkorsmiljöarbete) Gudsutgivandekärleksomalltingsgrund.Hurkanvivetaattdettaär verklighetenskärna?ärdetintuitivtellerenbartgenomuppenbarelsen/ Bibeln? Vadbetyderdetrenyckelordenföross? Tacksamhet: Vadbetyderdetattvialltidärmottagareinnanvikanvaramedskapareoch förvaltare?mendetfinnsjuocksåmycketsomviinteärgladaochtacksamma över,hurskallvibemötadetta? Respekt Införstorslagennaturupplevervihögaktningochförundranochglädje,men ocksåfruktanochdagensekologiskakriskanskeocksåskuld.hurhanterar videssakänslor,hurkandeinspireraiställetförattförlama? 6
Måttfullhet: Räckerdetmedmåttfullhet,ellerbordemantalaomavstående,asketism?Hur skall vi förhålla oss till de exempel som ges av Jesus men också av andra förebilder vår kristna tradition som t.ex. Franciskus av Assisi? Är det ouppfyllbaraidealellerrealistiskaalternativ? 3.3.Kyrkansprofetiskauppgift(s.39ochs.65) Kan vår folkkyrka vara en motkraft samhället, som ifrågasätter vår nuvarandelivsstil? Vilkenärkyrkansrelationtillenasidansysselsättninghemlandet,andra sidan internationell solidaritet? Hur är det med kärnavfallshanteringen och annanavfallshandel,ärdetetiskthållbartattföraavfalltillutlandet? Diskutera påståendet: Det största hotet mot den nuvarande konsumtionskulturen är att allt fler skulle inse att de redan har allt som de behöver. Diskutera även de unga vuxnas förslag till kyrkan på s. 65 Klimatprogrammet. Kunde något av dessa passa speciellt väl just er församling? DEL4.Praktiskaåtgärder Läsdetta: Kapitel3.Rekommendationer. Ifall man väljer att diskutera församlingens miljöarbete berörs första hand anställda och förtroendevalda, men andra intresserade och sakkunniga bör naturligtvisberedasmöjlighetattdelta. Ifallsamlingenriktarsigtillförsamlingsborallmänhetkantyngdpunktenläggaspå punkt B, dvs. rekommendationer till enskildamedlemmar kyrkan (men ingenting hindrarnaturligtvisattmanocksåbehandlarmiljödiplomet). 4.1.Rekommendationerförförsamlingarna(s.42-50) Miljödiplomet är ett handlingsprogram som både skonar miljön och innebär inbesparingar för församlingen. Kontakta vid behov sekreteraren för diakoni och samhällsansvar vid Kyrkans central för det svenska arbetet, (09) 1802 559, som svararförmiljöärendenborgåstift. Detärbraomdeltagarnaharhaftmöjlighetattbekantasigmedkapitletpåförhand, och kanske också med material om miljödiplomet, ifall man inom församlingen funderarpåattgåmeddennaprocess.detärävenbraomdiskussioneninledsav sakkunniga lekmän eller tjänstemän, som kan anpassa rekommendationerna till församlingenfråga. 7
Frågorattdiskutera: Hurharmiljöfostranbeaktatserförsamling? Församlingarsomtagitbrukmiljödiplomet: Vilkaerfarenheterharni?Vadärlättochvadärsvårtattförverkliga? Församlingarsomintetagitbrukmiljödiplomet: Vad skulle krävas för att ni skulle kunna ta bruk miljödiplomet? Finns det eventuelltsvårigheterochhurkundedessaavhjälpas? 4.2.Rekommendationerförkyrkansmedlemmar(s.52-55) Rekommendationerna avviker inte från de råd som olika miljöorganisationer ger, mendetärjuintehelleravsikten. Frågorattdiskutera: Funderaövervilkaförändringarsomviharlyckatsochvilkavihar misslyckatsmed.vadkanvaratänkbaraorsakertilldetta? Vadkonkretkanvigöravårförsamling,utanattdetuppfattasavskräckande ochskuldbeläggande?passarjipponochkampanjer? Hur kan miljöengagemanget komma till uttryck gudstjänsten och församlingsverksamheteninomdeolikasektorerna? 8