AXEL OXENSTIERNA / intill Gustav Adolfs död NILS AHNLUND P. A. Norstedt & Söners Förlag I Stockholm
Före karulerjtiden INNEHALL Ätten Oxenstierna 7 i. Salstaherrarna under medeltiden, s. 7. 2. Gabriel Kristersson till Mörby och Steninge, s. 12. 3. Gabriel Kristerssons söner. Gustav Gabrielsson, s. 17. 4- B rv '" ningen 1589 och Gabriel Gustavssons senare år, s. 23. Läroåren 28 1. Barbro Bielke och hennes släkt, s. 28. 2. Barndomsår på Fånö och Fiholm, s. 31. 3. De första studierna. Vistelsen i Rostock, s. 36. 4. Vistelsen i Wittenberg och Jena, s. 41. 5- Peregrination och hemkomst 1603, s. 47* Den första statstjänsten 54 1. Bröderna Oxenstierna och Karl IX. Johan de Mornay, s. g4-2i Krisen 1605 och återknytningen'till dynastien, s. 59. 3. Beskickningsfärden till Mecklenburg 1606 1607, s. 6/. 4- Lantjunkaren och släktpolitikern. Giftermål med Anna Bååt, s. 73. I Karl den niondes riksråd 78 1. Inträdet i rådet 1609. Beskickningen till Reval, s. 78. 3. Kalmarkrigets förspel. A. O:s verksamhet inom rådet, s. 84. 3. Kalmarkriget intill Karl IX:s död. A. O. och drottning Kristina den äldre, s. 92. 748 s;a.
Konungen och. kanslern. Tronskiftet.1611 101 1. Läget och utgångspunkterna, s. 101. 2. Nyköpings riksdag. Rådets och ständernas aktion, s. 105. 3. Gustav Adolfs konungaförsäkran. Adelsprivilegierna, s. 109. 4. Den nye rikskanslern, s. 115. Samarbetet grundlägges 120 1. Krigshändelser våren 1612. A. O:s rådslag, s. 120. 2. Aivsborgs förlust och»de i kansliet». Kanslern med konungen i fält, s. 12 g. 3. Förhandlingen i Sjöaryd och freden i Knäred, s. 131. 4- ^n" oc^ utrikespolitik 1613. Jäsningen i Dalarna. Första Örebro-riksdagen, s. 138. Fränder och flyktingar 147 1. Bielkarna, s. 147-2 - Tord Bonde och hans krets. Johan Kasimir Lewenhaupt. Possarna, s. 152. 3. Spärrarna. Fru Görvels arv, s. 157. 4- Elisabet Kristersdotter Oxenstierna m. fl., s. 165. Samarbetet befästes 171 1. A. O. och Johan Skytte. Ryssland, Polen, Danmark våren 1614» s. 171. 2. Resan till konungen 1 Narva, s. 175. 3. Gdovs erövring. Johan Kasimirs giftermål, s. 180. 4- Räds- och familjemöten vintern 1615. Gustav Adolf och Ebba Brahe, s. 184. 5. Konungen och kanslern utanför Pskov, s. 190. 6. Resan Finska viken runt. I Helsingfors och Åbo 1616, s. 195. 7.»Occasionen» i Livland 1617. Stolbovafreden, s. 202. Gustav Adolfs fredstid 207 1. Riksdagsordningen 1617 och uppgörelsen med arvfurstemakten, s. 207. 2. Aivsborgs lösens tredje inbetalning, s. 212. 3. Färder, räfster, sammankomster, s. 216. 4. Sverige och Danmark. Sjöarydsmötet 1619, s. 220. 5. Det nya Göteborg. A. O. och stadspolitiken, s. 224. 6. Den brandenburgska giftermålsplanens skiften,=fc 229. 7. Kanslerns ambassad till Berlin och brudhämtningen 1620, s. 234-749
Polska fejden blossar upp 241 1. A. O. och krigsbeslutet. Tåget till Livland 1621, s. 241. 2 - Peder Galts iakttagelser. A. O. i fält i Livland 1622. Förläningen av Wenden, s. 248. 3. Stilleståndet vid Ogra, s. 255. 4- Tåget mot Danzig 1623, s. 263. Europa och Norden 270 1. Blick på situationen. Diversionsplanen utformas. Rutgers och Camerarius, s. 270. 2. Den svensk-danska krisen, s. 278. 3. Gränsmötet i Sjöaryd 1624 och dess innebörd, s. 283. 4* ^Villem Usselinx i Göteborg. Den evangeliska alliansen: Gustav Adolfs anbud, s. 289. g. A. O. som språkrör för svensk politik. Diplomatisk offensiv i Köpenhamn vintern 1625, s. 29g. 6. Kristian IV i förgrunden. Planerna ebba ut, s. 302. Från Livland till Preussen 309 1. I fält i Livland sommaren 162g, s. 309. 2. ^Volmar och ^Venden. Höstfälttåget och hemfärden, s. 316. 3. Storpolitiska överväganden, s. 326. 4- Kanslern i Sverige våren 1626. Winterfelds beskickning. Uppbrott till Preussen, s. 331- Anima regni 339 1..A. O:s hus vid slottet. Kansliets lokaler, allmänna ställning och organisation, s. 339. 2. Kansliets kompetensområde, s. 345-3> Nya krafter i kansli och diplomati, s. 352. 4- Messenius. Petrus Petrejus, s. 361. g. A. O. och kyrkan, s. 370. 6. A. O. och Uppsala universitet, s> 379-7 - ^" O. och Svea hovrätt. Det norrländska lagmansdömet, s. 388. 8. Reformverksamhetens huvudepoker. Handelslagstiftningen; stadspolitiken; lantregeringens nydaning. Regeringsformen i A. O:s första utkast, s. 396. 9. A. O. som adelns främste man. Riddarhusorganisationen. Svensk adels samhällsplikter och förmåner, s. 4 3- De första åren i Elbing 411 1. A. O. generalguvernör i Preussen. Ställningen vid konungens hemfärd 1626, s. 4 11-2 ' Elbing och dess förhållanden. Krigshändelser under vintern 1627. Kanslerns
närmaste män, s. 4*8. 3. Hammerstein. Konflikten med Brandenburg och fälttåget sommaren 1627. De preussiska»licenterna», s. 4 2 8. 4- Konungen sårad vid Dirschau. Det dynastiska problemet. Oxenstiernorna, Maria Eleonora och Johan Skytte, s. 437-5- A. O. och Jakob Zadzik. Trycket mot Östersjön. A. O:s maniiigsbxey_den 1 nov. ^i_6^7_; Sj_4^7. 6. Ställningen vinterhalvåret 1627 28. A. O., "Wallenstein och Arnim, s. 436. 7. Fredsförhandlingar i Stuhm, s. 4^4 - ' 8. Preussisk finansförvaltning. A. O:s förhållande till Gyllenhielm, s. 472. Stralsund och Köpenhamn i. Den svenska politikens olika alternativ. A. O. om Danmark. Problemet Stralsund, s. 477" 2- Stralsunds närmande till Sverige. Wallenstein belägrar staden. Förbundet undertecknas juni 1628, s. 484-3- Ställningen i Preussen. A. O:s ambassad beslutes och förberedes, s. 489. 4. A. O. i Stralsund. Kontakt med Wallenstein och Arnim. A. O. i Köpenhamn, s. 493-5- Gäster och soldenärer i Preussen. Höstfälttåget 1628 och krisen inom svenska armén, s. go2. Inför tyska kriget 510 1. Ökade motigheter för generalguvernören i Preussen. Ny förhandling i Stuhm: de svenska villkoren. Slaget vid Gorzno och vapenstilleståndet våren 1629. Hovrätten i Elbing, s. g 10. 2. Konungens och kanslerns skriftväxling om tyska kriget. Riksrådets~beslut: krig mot kejsaren. Den nordiska händelseutvecklingen vintern 1629, s. 5*&- 3> Växande kris i Preussen. A. O:s isolering och missmod. Konungens plötsliga ankomst, s. g^6. 4- Sommarfälttåget 1629. Charnacé och Roe, s. g38. g. Stilleståndet i Altmark, s. g4^. 6. Generalguvernementets omfattning. Fördragen i Fischhausen och Tiegenhof, s. ggi. 7. Ny ventilering, ay den^tyska krigsfrågan mellan konungen och kanslern.. Det tyska rytteriet och rhengreven OFto Ludvig, s.~g~rpf7~- 8. Makterna och Sverige. Kanslern som utpost för svensk diplomati, s. g6g. 9. Fredskongressen i Danzig 1630, dess förhistoria och sprängning i förtid, s. 571. 75l
Den sista tiden i Elbing 582 1. Konungen i Nordtyskland, kanslern i Preussen. Magdeburgs undsättning hindrad genom A. O:s svårigheter, Hans nya planläggning. Gustav Adolfs brev från Gollnow den 4 dec. 1630 och kanslerns svar, s. g82. 2. Kopparhandel och~lcornkanhel. A. O:s stora konjunkturplan. Kalkylerna svika; kris vid armén i Tyskland, s. 58g. 3. Det politiska läget avspeglat i A. O:s brevväxling under våren och sommaren 1631. Förbindelser med Polen. Gustav Adolfs tronkandidatur efter Sigismund, s. g96. 4- A. O. förbereder sin färd till konungen i Tyskland, s. 60g. Axel Oxenstiernas närmaste 611 1. Makarna Oxenstiernas barn. Barbro Bielkes ställning inom familjen, senare år och död, s. 6x1. 2. De äldre sönernas studiegång. Gustav Oxenstierna, den tidigt bortryckte, s. 617. 3. Fältmarskalken Gustav Horn och hans maka, Kristina Oxenstierna. Agneta Horn, s. 62g. 4- Johan Oxenstiernas utlandsfärd. Anna Bååt åter hemma. Karin och Erik. Kanslern-släktpolitikern i Preussen och fränderna i Sverige.»Förbättring» av hans stånd påtänkt, s. 632. I fält i Tyskland 641 1. Uppbrott från Elbing, resan över Stettin, Berlin och Halle till Frankfurt (nov. 1631 jan. 1632). Möte med Arnim? s. 641. 2. Allianspolitiken efter nya linjer. Braunschweig. Mecklenburg. Kursachsen och»universalfreden». Brandenburg och giftermålsprojektet: A. O:s personliga roll, s. ögo. 3. Frankrike och Ligans neutralitet. De andliga kurfurstarna. Pfalzgreve Fredrik 1 Frankfurt. Hans restitution stödd av England. De fria riksstäderna i Tyskland.»Och kejsarkronan?», s. 661. 4- Gustav Adolfs fälttåg våren 1632. A. O. generalguvernör och legat vid Rhen. Spanjorerna över Mosel; Speyers fall (april). Kanslern till anfall i Rhenpfalz (maj), s. 670. g. Förändring av överbefälet. Militär samverkan med fransmännen. Kanslern vid Koblenz (juni); hans verksamhet i övrigt under vistelsen i Frankfurt och Mainz, s. 679. 6. ^Vallenstein på skådebanan. Den stora slagsamlingen mot Niirnberg under A. O:s överbefäl (juli aug.), s. 687.
Samarbetet fullkomnas 697 1. Alte Feste. Regeringsformen dryftad i Nurnberg. Försök till förhandling med Wallenstein. Gustav Adolfs fredsprogram, s. 697. 2. Konungens avmarsch från Nurnberg. A. O. kvar som befälhavare för garnisonen (sept.). Det strategiska vägskälet: A. O. förfäktar angrepp på arvländerna, Gustav Adolf beslutar gå mot Sachsen, s. 704. 3^ Konungen och kanslern åter i Nurnberg (okt.), s. 713. 4- Arméns marsch mot norr. Den sista samvaron i Arnstadt. Kanslerns stora instruktioner till sydvästra Tyskland, s. 719. 5. Budet sprids om slaget och konungens död. A. O. från Wiirzburg till Frankfurt; hans första sömnlösa natt och nya beslut. Brevet till riksrådet den 14 november 1632, s. 727. Personregister 735 48 19279&- Ahnlund, Oxenstierna. 1.