Hjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare. Mats Höglind

Relevanta dokument
VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård

Fröblandningar med rörsvingel och Hykor

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/20

Vallblandningar för breddat skördefönster, Värmland

Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111

Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallfröblandning för breddat skördefönster

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.

Vallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Kontinuerlig hjälpsådd för uthållig ekologisk vallodling. Ett dokumentationsprojekt

Lantmannens valltävling

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

Förmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem

Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel

Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver

VALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA

Praktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad

Växjö möte Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2

Uddevallakonferensen 2015

Försökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311

VALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern

Bekämpning av skräppa

Kärrgröe eller engelskt rajgräs som «hjälpgräs» vid hjälpsådd efter vinterskador

Figur 1. Vertikal rot/rhizom-skärare ( Oscar Prototyp tillverkad av Kverneland ASA.

Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern. Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar

Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver

Sveakonferensen januari 2015

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

OGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER. av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge

- Basagran SG + olja är dyrt men effektivt och mest skonsamt mot vitklöver.

L Vallfröblandningar för ökad baljväxtandel Gäller säsong 2016 Version , Magnus Halling/Ola Hallin

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

nytt ekologisk odling Bestämning av rödklöverhalten i vall Anne-Maj Gustavsson från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap nr

Kamp mot tramp. Nilla Nilsdotter-Linde 1, Eva Salomon 2, Niklas Adolfsson 2 och Eva Spörndly 3

Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken

Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 F Ö R S Ö K S L E D:

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Räkna med vallen i växtföljden

VALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014

Skördesystem i vall Delrapport för två vallår. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Besiktningsrapport 2007 vallförsök södra och mellersta Sverige Version 2 uppdaterad Magnus Halling

Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december Magnus Halling Forskningsledare Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Skräppa vid vallanläggning

Vallsortprovning. Timotejsorters konkurrensförmåga, L Rödklöversorters konkurrensförmåga, L6-111

Slåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar

Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Teknik för etablering av vall

Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Skördesystem i vall. Slutrapport för SLF projekt nr H

Delrapport 2010 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall

Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar

Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist

Besiktningsrapport 2006 vallförsök Magnus Halling

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårdsoch växtproduktionsvetenskap. Hjälpsådd av vall. Renovera befintlig vall eller anlägga ny?

Kemisk bekämpning av skräppa i vall

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Ogräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket

Åkerböna ökar betydligt mer än ärt i avkastning i slutet på växtsäsongen.

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Plan R Baljväxtreglering via sortblandningar av rajgräs och vitklöver för ensilage och bete

Bakgrund. Två försök. Hypoteser. Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej

Lämpl antal grobara kärnor/m 2

Ekologisk höstoljeväxtodling. Etableringens tre hörnstenar. Sådd i tid. N-gödsling. Etableringsteknik. Moderna sorter

Mellangrödor i renbestånd samt i samodling med artblandningar och med kväxefixerande bottengrödor. Kronoslätt, Klagstorp

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Klippträda istället för svartträda

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor

Egenskaper för gräs, klöver och lusern

Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd

Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård. Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej

Egenskaper för gräs, klöver och lusern

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

Transkript:

Hjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare Mats Höglind

Hjälpsådd Insådd av nytt vallfrö i befintlig vall Plöjningsfri kompletteringssådd Foto: Geir Paulsen og Mats Höglind 2

Varför hjälpsådd/direktsådd? Reparera luckor efter vinterskador eller annan fläckvis uthång Så in samma fröblandning som i befintliga vallen Så in enskilda arter som har gått ut, t ex rödklöver Så in andra än de urspringliga artena Forlänga vallens liggtid ( underhållssådd ) Upprätthålla eller förbättra avkastning över tid Foto: Geir Paulsen 3

Krav för lyckad hjälpsådd Fröet kommer i kontakt med jord jordfukt Gles befintlig vall inte för stark konkurrens Arter som gror snabbt och konkurrerar bra 4

Generella råd Storfröiga, snabbt etablerande arter bäst rajgräs > rödklöver > vitklöver, ängssvingel > timotej, rörsvingel Reducera konkurrens Gödsla med måtta Putsa/skörda tidigt Maskinval mindre viktigt jordfukt viktigare 5

Särskilda utmaningar i äldre vall Tjock, seg vallsvåll, bottenogräs svårt uppnå god jordkontakt Groningshämmande nedbrytningsprodukter (?) 6

Försök med årlig hjälpsådd från första vallår i Norge Försök på 9 platser från Dalane (söder om Stavanger) til Lofoten Hjälpsådd varje vår från vall I till vall III med flytgödselsåmaskin Agromiljøs flytgödselsåmaskin Hjälpsådd med 20 kg eng rajgräs Obehandlad kontroll Räkning av plantor i 5 försök. Ts-skörd alla I de flesta försöken var den ursprungliga vallen etablerad med timotejbaserad klöver/gräsblandning, i något fält visst rajgräsinslag 7

Hjälpsådd på gång i försök på NIBIO Særheim! Bilde stripespreder 8

Befintliga vallens täthet påverkar resultatet Täckningsgrad av bar jord (%) dagen för hjälpsådd 2013 2014 2015 Sogn og Fjordane i.r. 0 12 Dalane 66 13 12 Haugaland 6 i.r. 4 Rogaland 49 5 5 Hordaland Oppland «enga ikke heilt i gang" 0 i.r. "tett og fin" "god, enkelte småflekker" 12 Sør-Trøndelag i.r. 3 12 Lofoten i.r. i.r. «tett eng i god produksjon" Helgeland i.r. 7 3 9

plantor per radmeter Nyetablerade rajgräsplantor i 5 av försöken (omkring 1:a skörd) 60 50 40 30 20 10 0 ej reg. 2013 2014 2015 2013 2014 2015 2013 2014 2015 2013 2014 2015 2013 2014 2015 Ikke reg Ikke reg Sogn og Fjordane Dalane Haugaland Rogaland Hordaland 10

50 40 30 20 10 0 Dalane 2013 1:a skörd Utveckling nyetablerade plantor 50 40 30 20 10 0 Dalane 2014 50 40 30 20 10 0 Haugaland 2013 50 40 30 20 10 0 Dalane 2015

Effekt av tre års hjälpsådd på Vall III Ts-skörd, kg/ha Rajgräs% Kulturgräs totalt% Ogräs % Obeh. Sådd Obeh. Sådd Obeh. Sådd Obeh. Sådd Sogn og Fjordane 10760 10520 0 8 94 88 6 12 Dalane 10430 10600 8 39 66 79 34 21 Haugaland 8800 9320 8 18 88 84 12 16 Rogaland 12380 13690 e.r. e.r. 94 92 6 8 Hordaland 11380 11690 0 28 82 83 18 17 Oppland 9250 8560 0 16 68 72 32 28 Sør-Trøndelag 9870 9170 0 7 94 94 6 6 Lofoten 12800 14180 e.r. e.r. 94 99 6 1 Helgeland (1 skörd) 8940 10080 0 16 88 98 12 2 Snitt 10510 10870 2 19 85 88 15 12 12

Efterverkan av tre års hjälpsådd på Vall IV 1:a skörd Ts-skörd, kg/ha Rajgräs% Kulturgräs totalt% Ogräs % Obeh. Sådd Obeh. Sådd Obeh. Sådd Obeh. Sådd Sogn og Fjordane 5710 6380 e.r. e.r. e.r. e.r. e.r. e.r. Dalane 4770 4370 0 21 94 98 6 2 Haugaland 4170 4160 3 6 72 70 28 30 Rogaland 3940 4820 33 54 80 91 20 9 Hordaland 5520 5200 0 4 82 81 18 19 Sør-Trøndelag 5050 4960 0 2 73 73 27 27 Lofoten 7770 8070 e.r. e.r. 90 91 10 9 Helgeland 8080 8770 e.r. e.r. 80 81 20 19 Snitt 5630 5840 7 17 82 84 18 16 (Försöket i Oppland kasserat pga icke försöksmässiga orsaker) 13 13

Kvalitet 1:a skörd Vall IV FEm /kg ts PBV g/kg ts AAT g/kg ts Råprot. % av ts Smältb. % av ts NDF % av ts Kolhydr. % av ts UNDF % av ts Kd % pr. t Dalane 10. juni Obeh. 0,83 19 77,5 15,3 66,9 61,2 12,1 12,4 4,75 Sådd 0,86 35 80,8 17,4 69,3 57,6 12,0 11,2 5,02 Sign. NS * + * NS * NS NS NS Haugaland 7. juni Obeh. 0,81 17 76,5 15,0 66,4 62,7 9,3 11,1 5,48 Sådd 0,81 17 76,2 14,9 66,8 62,4 9,9 11,5 5,45 Sign. NS NS NS NS NS NS NS NS NS Rogaland 6. juni Obeh. 0,84 12 78,2 14,6 68,7 60,2 11,4 11,4 5,52 Sådd 0,84 7 78,2 14,2 68,9 59,9 12,7 11,9 5,60 Sign. NS NS NS NS NS 14 NS NS NS 14

Summering/diskussion årlig hjälpsådd Ofta bra uppkomst i fälten där nysådda plantor räknades Konkurrens från befintliga vallen större utmaning än groning Positivt utslag på avkastning i Rogaland och på foderkvalitet i Dalane. Dessa fält var mycket öppna vid försöksstart (ca 50% bar jord) Har detta (samt god övervintring försölsåren efter) bidragit till det positivt utslaget? Generelt höga skördar på försöksfälten. Har tekniken med gödselspridning via matarslang bidragit till detta genom mindre jordpacking/körskador? 15

Pågående norska försök med årlig hjälpsådd av timotej eller raigräs på våren eller hösten i timotejbaserad vall Vall etablerad med Spire Surfôr Normal 2014. NIBIO Særheim, SV Norge. Årlig hjälpsådd från 2015 med Vredo direktsåmaskin med skivbillar. Vall I Vall II Vall III Hjälpsådd vår Hjälpsådd höst Osådd Timotej Rajgräs Timotej Raigräs 9900 9810 9610 9350 9770 7660 8040 8050 7660 7820 7170 6910 7860 7050 7940 Vall III: Tendens til högre skörd (P=0,067) i led med med rajgräs, oavsett såtidpunkt 16

Årlig hjälpsådd: botanisk sammansättning Vall III Fröplantor av bägge arterna etablerar sig men rajgräset överlägset konkurrensmässigt 17

Motsvarande svenska försök med hjälpsådd Hjälpsådd varje år i vall I-V i samband med vältning på våren Ursprunglig vall: timotej, ängssvingel, rödklöver Insådd: 3 kg rödklöver + 10 kg eng. rajgräs Ingen effekt på ts-skörd i något av försöken (två försök, S Sverige) Hjälpsådd 11300 kg/ha; obehandlat 11400 kg/ha (Vall IV) Men ökad klöverandel i ett av försöken Hjälpsådd 11-21% klöver; obehandlat 0-6% (Vall IV) (Andersson, 2007) 18

Tidigare norska försök med hjälpsådd av klöver och gräs 6 försök i äldre ekologisk vall med hjälpsådd på våren Hjälpsådd timotej: ingen effekt på ts-skörd Hjälpsådd rajgräs: 12-14% skördeökning efterverkansåren Hjälpsådd raigräs+rödklöver: 17-24% skördeökning efterverkansåren Avputsning efter hjälpsådd positivt för etablering och efterverkan (Rivedal 2001) 19

Dirktsådd med kortlivade rajgräsarter? Gammal vall med kvickrot SV Norge. Våtsådd på våren 2013 och 2014 med blandning av westerwoldiskt och italienskt rajgräs Ts-skörd Osådd 20 kg frö/ha 50 kg frö/ha 2014 11990 12870 13320 2015 8700 9350 10300 2015 Stor effekt på ts-skörd och botanisk sammans. Öppet bestånd etter utgång av raigraset 2015 Passar för att så in timotei/klöver i luckorna? 20

Slutsatser Rajgräs och rödklöver etablerar sig ofta bra och påverkar botanisk sammansättning positivt. Svårare med timotej/småfröiga/långsamma arter Lika bra etablering på våren som sommaren med rajgräs I många försök begränsad effekt på ts-skörd trots god etablering Skördeökning främst i relativt svaga vallar/vid större fläckvis utgång Rödklöver kan vara aktuell att hjälpså även om bara klöverhalt påverkas Men hur gles skall vallen vara för att skördeökning kan förväntas??? 21

Hur kommer vi vidare? Pågående forskning FOREFF-projektet Systematiska försök för att hitta samband mellan täthet och lyckad etablering tröskelvärden för när hjälpsådd fungerar/plöjning behövs Skatta befintliga vallens täthet med hjälp av bildanalys Verktyg för beslutsstöd baserat på täthet m.fl. egenskaper Vision: app till mobiltelefon/traktordator (kopplat til drönarbilder?) 22

Drönarbild av försök där vi skapat bestånd med olika luckighet inför hjälpsådd 23

Antal nya klöverplantor som funktion av befintliga vallens täthet vid hjälpsådd Klöverplantor/m2 50 40 30 20 10 Vallens täckningsgrad vid sådd, % 0 25 50 70 100 0 24.jul 03.aug 13.aug 23.aug 02.sep 12.sep 22.sep 02.okt 24

Planerade försök täthet x etableringsmetod utnyttja naturlig variation för att hitta täthet där hjälpsådd funkar 25

Försök med hjälpsådd efter 2:skörd + avbetning med får för att reducera konkurrens 26

Takk för uppmärksamheten! Hjälpså? Finansiering og projektsamarbete: Agromiljø AS, NLR, FKRA, RFFVEST