Trygghet och tradition Sverigedemokraternas budgetförslag för 214 och VP 215-16
Innehåll Inledning... Syfte, bakgrund och mål.. Barnen och ungdomarna är vår framtid En värdig ålderdom... Anpassning framför integration. Ökat medborgarinflytande. Politisk organisation. En långsiktig och hållbar utveckling... Fri och öppen mjukvara... Flyktingmottagning... Ekonomiskt bistånd... Sysselsättning... Budgetyrkanden... Förslag till budget 214... Förslag till VP 215... Förslag till VP 216... Noter 3 4 5 6 7 8 8 9 9 1 11 13 14 16 17 18 19 s. 2
Inledning Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn, som betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Det övergripande målet med Sverigedemokraternas politik är att skapa ett fritt, öppet och demokratiskt samhälle, präglat av trygghet och tradition, där alla medborgare är lika inför lagen och har möjlighet att påverka och att känna trygghet, såväl fysiskt som socialt. Alla behöver vi trygghet; i hemmet, på gator och torg, på jobbet och i skolan, i barndomen, familjelivet, ålderdomen och i vår identitet. Vi har idémässigt låtit oss inspireras av såväl det förra sekelskiftets svenska nationalkonservatism som delar av den socialdemokratiska folkhemstanken. Syftet är att kombinera principen om grundläggande social rättvisa med traditionella värdekonservativa idéer. s. 3
Syfte, bakgrund och mål Sverigedemokraternas syfte och mål med kommunpolitiken i Oskarshamn är att värna Oskarshamnarnas intressen, skapa en attraktiv stad att leva i samt att skapa en stad med stort hjärta, hög grad av sympati och solidaritet för medmänniskorna. Vi ser det som ett självklart mål att öka invånarnas inflytande över politiken, att inga former av särbehandling inom kommunens ramar tillåts och vi lägger inte minst stor vikt vid känslan av trygghet när vi utformar vår politik. Ett varsamt hanterande av de gemensamma ekonomiska resurserna är en viktig och naturlig del av den sverigedemokratiska förvaltarskapstanken. Vårt fokus ligger därför i första hand på den primära och grundläggande verksamheten, där vi med varsamhet och hänsyn till människors behov och miljö främst prioriterar skolan, vården, omsorgen, tryggheten samt infrastrukturen kort sagt den kommunala kärnverksamheten. Då barnen, de sjuka, handikappade och de äldre är våra mest utsatta grupper måste också dessa grupper prioriteras före andra. Centralt för oss är också att värna och stärka den svenska sammanhållningen, den svenska kulturen, identiteten och gemenskapen. Vi ser därför med oro på den stora segregationen, motsättningarna samt det stora utanförskapet av olika grupper av människor i vårt samhälle. Vi ser även ett problem i att människors delaktighet, närhet och trygghet över tid i en allt större grad minskar, och för att råda bot på detta och därmed vända den negativa utvecklingen ställer vi upp en rad idéer och mål som följande presenteras. s. 4
Barnen och ungdomarna är vår framtid Ett av de mest grundläggande behov vi människor har är känslan av trygghet. Tryggheten är således grunden för frihet, och människor som känner frihet känner i sin tur glädje, engagemang, vilja och mening. Det är därför så oerhört viktigt att skolan såväl som barnomsorgen och fritidsverksamheterna inom kommunens ramar präglas av trygghet. Det är vidare med fast bestämdhet vi tror att de allra flesta föräldrar själva är de som är de mest lämpade att avgöra vad som är bäst just för deras barn. Förutom stora möjligheter för föräldrarna att påverka barnomsorgen där deras barn går, ser vi därför också valfriheten att föräldrarna själva får bestämma vem, eller vilka, de själva anser är mest lämpade att sköta omvårdnaden av sina egna barn. Vare sig det i praktiken innebär ett kommunalt, kooperativt eller eget omvårdande av barnen genom ett kommunalt vårdnadsbidrag. Skolan skall i möjligaste mån präglas av närhet och liksom barnomsorgen även präglas av småskalighet, valfrihet och trygghet. Skolan skall verka och sträva efter att få samtliga elever att på ett värdigt sätt ge utlopp för sina känslor och idéer, uppmuntra självständigt tänkande, diskussion, lära ut den verkliga innebörden av demokrati, alla människors lika värde samt också verka för samarbete, kamratanda och lojalitet/ärlighet. Sverigedemokraterna motsätter sig skattefinansierad hemspråksundervisning på skoltid, såvida den inte har som uttalat mål att leda till återflyttning till hemlandet. Då vi befarar att verksamheten försvårar anpassning vill Sverigedemokraterna tillskriva regeringen en begäran om att Oskarshamn ska få bli försökskommun för slopad modersmålsundervisning. Vetenskapliga rön från bland annat Danmark, där man dessutom numera har slopat modersmålsundervisningen, har visat att modersmålsundervisningen är så gott som verkningslös. Vad gäller vetenskapliga studier i Sverige på detta område så presenterade Skolverket rapporten Med annat modersmål 28, resultat för genomsnittligt meritvärde från denna visas i diagram nedan för dem som deltagit i modersmålsundervisning samt för dem som ej deltagit. s. 5
Hemspråksundervisning ska utövas genom invandrarnas egen försorg, och i skolan ska barnen lära sig svenska. I samband med detta vill även Sverigedemokraterna satsa större delen av besparingen på en förstärkt svenska undervisning. Källa: Skolverket, ur rapporten Med annat modersmål En värdig ålderdom De äldre kommuninvånare som varit med om att bygga upp vår välfärd och som i hela sina liv arbetat och tagit hand om de yngre generationerna förtjänar att få åldras med värdighet. Tyvärr tvingas många äldre idag leva i ensamhet och otrygghet. Alldeles för många äldre utsätts för brottslighet eller försummelse. En trygg och värdig ålderdom måste bli en självklarhet. Därför bör en kommunal äldreombudsman inrättas som bevakar de äldres rättigheter. Avgiften för trygghetslarm bör slopas eftersom vi inte anser att äldres trygghet skall vara en fråga om ekonomi utan en självklarhet för de som väljer att bo kvar hemma. I syfte att försöka höja livskvaliteten för kommunens äldre bör även ett försöksprojekt med rekrytering och utbildning av oavlönade omsorgsvolontärer inrättas, som vi även tidigare motionerat om. s. 6
Tanken med detta är att förmå oskarshamnare att på frivillig basis hjälpa till i omsorgen om de gamla genom att till exempel ta med dem på promenader och utflykter eller bara ta sig tid att samtala med dem, vilket personalen många gånger inte hinner. Att många äldre tvingas leva på en månadsinkomst som är lägre än socialbidragsnormen, samtidigt som vi erbjuder äldreförsörjningsstöd till invandrade åldringar som inte har betalat en krona i svensk skatt, är en regelrätt skandal. Anpassning framför integration Det är Sverigedemokraternas övertygelse att solidariteten, omtanken och därmed också tryggheten till stora delar beror av identifikationen och känslan av samhörighet. Vi människor har en benägenhet att i högre utsträckning visa omtanke om dem vi kan identifiera oss med. En gemensam kultur och gemensamma traditioner är i sin tur de starkaste identitetsskapande faktorerna. Sverigedemokraterna vill verka för att de invandrare som har kommit till Oskarshamn och Sverige ska anpassa sig till det svenska samhället i stället för tvärtom. Vi förespråkar således assimilering framför integration och menar att huvudansvaret för anpassningen till det svenska samhället ska vila på individen själv och att de kommunala integrationsinsatserna och all verksamhet som syftar till att befrämja den konfliktskapande mångkulturalistiska samhällsordningen därmed kan slopas. En gemenskap kan inte byggas på olikheter för då upphör den att vara en gemenskap. Det faktum att enskilda individer med utländska rötter på ett positivt sätt har bidragit till Sveriges och Oskarshamns utveckling förändrar inte detta samhällsförhållande. s. 7
Därför ska all verksamhet som syftar till att befrämja den mångkulturella samhällsutvecklingen snarast avvecklas. Nyckelord i arbetet för minskad segregering är anpassningsvilja till det svenska samhället. Sverigedemokraterna vill också förbjuda alla former av positiv särbehandling eller beaktande av etniskt ursprung vid anställningar inom kommunen. Kompetens ska alltid vara vägledande vid anställning. Ökat medborgarinflytande Sverigedemokraterna ser ett allt större missnöje och politikerförakt i samhället. Vi ser också att allt färre engagerar sig inom politiken, vilket på sikt riskerar undergräva den representativa demokratin då alltför få människor väljer att engagera sig politiskt. Vi menar därför att det är högst angeläget att snarast möjligt vända denna utveckling, och som medel för att lyckas med detta måste vi ta besluten närmare väljarna samt öka kontakten mellan folket och dem som representerar dem. Som olika medel att ta besluten närmare folket föreslår vi ett internetbaserat rådslag, där kommunens samtliga invånare via ett enkelt datasystem skall kunna lämna sin åsikt, samt där invånarna även skall kunna rösta i aktuella frågor. Eftersom inte alla har internet eller dator i hemmet skall biblioteken, skolorna, äldreboendena och övriga lämpliga kommunala förrättningar erbjuda access och hjälp att utnyttja detta system. Omröstningssystemet skall agera rådgörande och vägledande åt kommunens folkvalda politiker, och det skall också kunna kompletteras med regelrätta rådgörande kommunala folkomröstningar i för invånarna stora och samhällsavgörande frågor. s. 8
Politisk organisation Ett för tilltaget ekonomiskt stöd till redan etablerade partier riskerar på sikt att få en negativ inverkan på idealismen inom dessa partier och skapa alltför höga trösklar i förhållande till nya politiska rörelser, som för närvarande inte är representerade i fullmäktige, vilket utgör ett demokratiskt problem. För att motverka politikerförakt och frigöra resurser till angelägna satsningar inom omsorgen och skolan vill sverigedemokraterna att kostnaden för politikerarvoden och partistöd, skall hållas så lågt som möjligt. Vi föreslår istället att inkomstbasbeloppet blir arvodesnormerande och används som beräkningsgrund för förtroendevalda i Oskarshamns kommun. Inkomstbasbeloppet(ibb) infördes 21 och det följer förändringen i den allmänna inkomstnivån i samhället. En övergång till inkomstbasbeloppet som beräkningsgrund för arvodena gör att den allmänna inkomstutvecklingen styr arvodena istället för en väldigt smal yrkesgrupp om 349 riksdagsledamöter. En långsiktig och hållbar utveckling Mänsklighetens påverkan på den omgivande naturen är omfattande. Larmrapporter gör gällande att mänskligheten går en dyster framtid till mötes om vi inte förändrar våra livsmönster radikalt. Det är således upp till oss att tillsammans verka för ett hållbart samhälle. Vidare måste all kommunal verksamhet sträva efter att i möjligaste mån välja miljövänliga alternativ, även om detta på kort sikt innebär ökade kostnader. Kortsiktiga ekonomiska, och många gånger marginella, vinster får inte gå före målet att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. En väl fungerande kollektivtrafik är inte bara viktig för en levande landsbygd, utan även ur miljöhänseende. s. 9
Fri och öppen mjukvara Användandet av öppen källkod och öppna standarder inom det offentliga Sverige börjar nu ta allt mer fart och riktningen är tydligt utpekad genom exempelvis E-delegationen, som i sitt arbete skall sträva efter att offentlig förvaltning, i så stor utsträckning som möjligt, ska bygga sina lösningar på öppna standarder, använda sig av programvara som bygger på öppen källkod samt sträva efter lösningar som stegvis frigör förvaltningen från beroendet av enskilda plattformar och lösningar. En sådan utveckling skulle inte bara ge möjliga kostnadsbesparingar, även om just möjligheten till kostnadsbesparingar är en av de största drivkrafterna för att välja öppen källkod och speciellt för kommuner som har ett likartat behov där man med fördel kan dela på utvecklingskostnader. Genom att använda öppna standarder, och inte slutna filformat/protokoll, blir man mindre beroende av specifika leverantörer, samt slipper kräva att medborgare ska tvingas införskaffa licenser från vissa företag för att kunna kommunicera med kommunen. Största hindret till en övergång är i regel den bekvämlighet som finns, då man sitter fast i ett stort beroende till enskilda leverantörer och licenskontrakt där en övergång är förenad med mycket arbete. Ett genomsnittligt landsting i Sverige saknar även möjlighet att helt på egen hand utveckla mjukvaran då man inte har tillräckligt med resurser för detta. Skall utvecklingen på allvar ta fart i kommunerna så är det viktigt med samverkan och att allt fler kommuner driver frågan aktivt och visar intresse. Flyktingmottagning Sverigedemokraterna vill verka för ett stopp i flyktingmottagandet i Oskarshamn, tills dess att en mer ansvarsfull invandringspolitik implementerats på riksnivå. Ett sådant flyktingmottagande skall då riktas mot konventionsflyktingar och kvotflyktingar. Därför så föreslår Sverigedemokraterna att Oskarshamns kommun skall ha ett noll-avtal gällande flyktingmottagning. s. 1
Vilket således innebär att förutsättningar finns för en grundläggande verksamhet då grundbidrag erhålles, men att verksamheten begränsas till den självmanta inflyttningen. Sverigedemokraterna har under kommande budgetår och verksamhetsplanen räknat med en årlig besparing på en miljon kronor, nämnas skall då även att verksamheten redovisade en högre nettokostnad då flyktingmottagandet återupptogs 26. Sedan den 1 december 21 så förändrades förutsättningarna för flyktingmottagandet i kommunerna, då arbetsförmedlingen övertog ansvaret för delar av introduktionen. Den största förändringen för kommunerna var att staten övertog försörjningsansvaret under introduktionstiden, vilket även av förståeliga skäl föranlett en kraftig sänkning av ersättningen till kommunerna för flyktingmottagandet. Sverigedemokraterna anser att flyktingverksamheten framöver skall redovisas separat i kommunens bokslut. Detta för att öka transparensen i verksamheten och ge en bild av vilken täckning de statliga ersättningarna ger och därmed även huruvida kommunala skattemedel subventionerar verksamheten. Ekonomiskt bistånd Sverigedemokraterna ser oroväckande på utvecklingen för det ekonomiska biståndet. Oskarshamns kommun hade under en lång rad av år en starkt fallande trend gällande det ekonomiska biståndet och speciellt i gruppen utrikes födda. Kostnaden för det ekonomiska biståndet per capita låg på ca 55 kr under mitten av förra decenniet. Men efter 27 så steg nivån lavinartat, till stor del beroende av finanskrisen. Särskilt drabbade under finanskrisen har gruppen ungdomar varit, som resulterat i en fortsatt hög arbetslöshet nivå hos denna grupp. s. 11
Ekonomiskt bistånd (exklusive introduktionsersättning 3 25 (kr) 2 Svenska Utrikes Summa 15 1 5 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 19 19 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 Källa: Socialstyrelsen Det ekonomiska biståndet har nu placerat sig på en relativt hög nivå, sett till åren innan finanskrisen och distansen till densamma. En förklaring till detta är givetvis det fortsatt oroliga ekonomiska läget i världen. Men trots detta så finns det kommuner i Kalmar län som lyckats sänka sina kostnader för det ekonomiska biståndet eller som alternativt har betydligt lägre kostnader per capita. Oskarshamns kommun har gått från att ligga på den lägre halvan i Kalmar län till den högre. Sedan december 21 så har arbetsförmedlingen haft ansvaret för etableringen av nyanlända under de två första åren och fr o m december 212 så lämnar de första etableringsreformen vilket även sker löpande. I majoritetens budgetförslag för 213 så fanns inga medel för ökat ekonomiskt bistånd, vilket i praktiken innebar att man räknat med full sysselsättning bland de första som lämnade etableringsreformen. I utredningen kring ett ökat mottagande av nyanlända så konstateras att samtliga hushåll hittills som har avslutat etableringen har ansökt om ekonomiskt bistånd. s. 12
Sysselsättning Trots en regering som säger sig stå bakom en arbetslinje, så står man oförmögen att få fart på svensk ekonomi och skapa nya arbetstillfällen. Vad gäller många av regeringens reformer såsom ungdomsrabatten, sänkningen av restaurangmomsen, instegsjobben och den generella sänkningen av arbetsgivaravgiften så är kostnaden hög mätt i antal skapade jobb per krona. Aldrig någonsin har så få arbetstillfällen haft så många skattekronor att tacka. För att lokalt ta krafttag mot arbetslösheten så vill Sverigedemokraterna därför satsa över 36 Mkr i ett arbetsmarknadspolitiskt projekt, med start efter sommaren 214. De som uppbär försörjningsstöd med arbetslöshet som grund ska erbjudas anställning i kommunen under en tolvmånadersperiod. Vår uppfattning är att kommunen inte generellt ska agera arbetsförmedling, utan skapa de bästa förutsättningar för att arbetstillfällen uppkommer. Dock ser vi det som en samhällsvinst att få ut personer som under en längre tid uppburit ekonomiskt bistånd, i arbetslivet De som deltar i projektet kommer att uppmanas ansluta sig till A-kassan. Projektet är under budgetperioden självfinansierande och ger en besparing på ca,7 Mkr men kommer även att ha positiva effekter under 217. Syftet med projektet är att ge erfarenhet, stärkt självkänsla och meriter för att skapa förutsättningarna till ett arbete på den ordinarie arbetsmarknaden, de grupper som troligtvis har största nytta av detta är ungdomar och utrikes födda som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. s. 13
Budgetyrkanden - att uppdra åt kommunstyrelsen att tillskriva regeringen en begäran om att Oskarshamns kommun ska få bli försökskommun för slopad hemspråksundervisning. - att flyktingverksamheten redovisas separat i boksluten för att göra verksamheten mer transparent och för att kunna visa på vilken täckningsgrad statsbidragen ger. - att uppdra åt kommunstyrelsen att återkomma med ett förslag om försöksprojekt, med uppgift att rekrytera och utbilda omsorgsvolontärer i syfte att höja livskvaliteten för kommunens gamla och avlasta personalen inom äldreomsorgen. - att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda möjligheten till att införa ett internetbaserat rådslag - att till ägardirektiven för Byggebo fastställa att utdelning skall ske om 5% av det fastställda resultatet inom ramen för begränsningen av utdelningar för kommunala bostadsaktiebolag. - att Oskarshamns kommun upprättar ett nollavtal gällande flyktingmottagningen med staten genom Länsstyrelsen. - att uppdra åt kommunstyrelsen att återkomma med förslag om att i ett projekt utreda möjligheterna att övergå till mjukvara baserad på öppen källkod. - att uppdra åt kommunstyrelsen att återkomma med ett förslag om att inleda ett pilotprojekt med intelligenta larm inom hemtjänsten med Sigtuna kommun som förebild - att kommunen i IT-strategin förordar en så snabb och långtgående övergång som möjligt till öppna standarder. - att uppdra åt kommunstyrelsen att återkomma med förslag till arbetsmarknadsprojekt där samtliga som erhåller försörjningsstöd med arbetslöshet som grund anställs under en projekttid om ett år. s. 14
s. 15
(tkr) Avgiftsfinansierade verksamheter Kommunkontoret Räddningstjänsten Tekniska kontoret S:a avgiftsfinansierade Skattefinansierade verksamheter Kommunstyrelsen Kommunkontoret Strategi- och Näringslivsenheten Nova Räddningstjänst Teknisk nämnd, övrigt Teknisk nämnd, städ och måltid Teknisk nämnd, fastighetsavd. Samhällsbyggnadsnämnd Bildningsnämnden Socialnämnd Valnämnd Revision S:a skattefinansierade Verksamheternas nettokostnader 1 Avskrivningar Pensionskostnader Löneöversyn och omställning. 212 Löneöversyn och omställning. 213 Löneöversyn och omställning. 214 KF- oförutsedda KF- resultatenheter Förväntad återbetalning AFA Lönekartläggning Arbetsmarknadsprojekt Verksamheternas nettokostnader 2 Skatteintäkter Skatteintäkter eget antagande Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat FINANSIELLA MÅL Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Kommunfullmäktiges mål Måldifferens (tkr) KS preliminär ram 214 Majoritetens förslag (S+V+MP) SD:s förslag till ramar 7 851 1 243 22 822 31 916 7 851 1 243 22 822 31 916 7 851 1 243 22 822 31 916-29 429-21 561-5 592-25 76-21 959-5 319 46 193-21 325-558 22-53 682-8 -952-1 148 388-1 116 472-87 722-45 491 4 981-37 163-86 -3 6-374 -1 322 862 1 125 786 11 875 153 59 4345-1 92 919-3 853-21 561-5 592-25 81-22 659-5 319 46 193-22 125-567 82-5 682-8 -952-1 157 962-1 126 46-87 722-45 491 4 981-37 163-3 312-3 6 12 8-374 -1 322 862 1 119 721 6 978 164 552 43 45-1 92 919-3 45-2 647-5 592-25 81-21 613-5 319 46 193-22 79-565 816-495 239-8 -952-1 148 124-1 116 28-87 722-45 491 4 981-86 -3 6 12 8-374 -15 179-1 324 749 1 122 63 6 978 164 552 43 45-1 92 1 374 12,4% 12,5% 67 12,4% 12,5% 67 12,4% 12,5% 1 184 s. 16
(tkr) Avgiftsfinansierade verksamheter Kommunkontoret Räddningstjänsten Tekniska kontoret S:a avgiftsfinansierade Skattefinansierade verksamheter Kommunstyrelsen Kommunkontoret Strategi- och Näringslivsenheten Nova Räddningstjänst Teknisk nämnd, övrigt Teknisk nämnd, städ och måltid Teknisk nämnd, fastighetsavd. Samhällsbyggnadsnämnd Bildningsnämnden Socialnämnd Valnämnd Revision S:a skattefinansierade Verksamheternas nettokostnader 1 Avskrivningar Pensionskostnader Löneöversyn och omställning. 212 Löneöversyn och omställning. 213 Löneöversyn och omställning. 214 Löneöversyn och omställning. 215 Ersättningar pga ökad måluppfyllelse KF- oförutsedda KF- resultatenheter Besparingar och effektiviseringar 214 Besparingar och effektiviseringar 215 Besparingar och effektiviseringar Lönekartläggning Arbetsmarknadsprojekt Verksamheternas nettokostnader 2 Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat FINANSIELLA MÅL Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Kommunfullmäktiges mål Måldifferens (tkr) KS preliminär ram 215 Majoritetens förslag (S+V+MP) SD:s förslag till ramar 7 842 1 164 24 866 33 872 7 842 1 164 24 866 33 872 7 842 1 164 24 866 33 872-29 437-2 861-5 592-25 76-22 749-5 319 45 315-2 275-558 355-53 589-2 -952-1 147 576-1 113 74-85 239-46 673 4 981-37 163-36 941-89 -4 6 7 5 2 45 2 743-374 -1 344 494 1 176 49 139 336 3894-1 94-749 -3 58-2 861-5 592-25 76-23 249-5 319 45 315-21 25-558 355-53 589-2 -952-1 149 447-1 115 575-85 239-46 673 4 981-37 163-36 941-89 -4 6 3 143-374 -1 355 465 1 171 1 156 415 38 94-1 94 5-3 58-19 947-5 592-25 76-22 43-5 319 45 315-2 979-556 439-491 521-2 -952-1 133 657-1 99 785-85 239-46 673 4 981-36 941-89 -4 6 3 143-374 -21 251-1 36 698 1 176 298 156 415 38 94-1 94 15 12,2% 12,5% 4 145 12,1% 12,5% 5 238 12,1% 12,5% 5 333 s. 17
(tkr) Avgiftsfinansierade verksamheter Kommunkontoret Räddningstjänsten Tekniska kontoret S:a avgiftsfinansierade Skattefinansierade verksamheter Kommunstyrelsen Kommunkontoret Strategi- och näringslivsenheten Nova Räddningstjänst Teknisk nämnd, övrigt Teknisk nämnd, städ och måltid Teknisk nämnd, fastighetsavd. Samhällsbyggnadsnämnd Bildningsnämnden Socialnämnd Valnämnd Revision S:a skattefinansierade Verksamheternas nettokostnader 1 Avskrivningar Pensionskostnader Löneöversyn och omställning. 212 Löneöversyn och omställning. 213 Löneöversyn och omställning. 214 Löneöversyn och omställning. 215 Löneöversyn och omställning. 216 KF- oförutsedda KF- resultatenheter Besparingar och effektiviseringar 214 Besparingar och effektiviseringar 215 Besparingar och effektiviseringar 216 Lönekartläggning Verksamheternas nettokostnader 2 Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat FINANSIELLA MÅL Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Kommunfullmäktiges mål Måldifferens (tkr) KS preliminär ram 216 Majoritetens förslag (S+V+MP) SD:s förslag till ramar 7 832 1 29 25 964 34 825 7 832 1 29 25 964 34 825 7 832 1 29 25 964 34 825-29 437-2 861-5 592-25 76-23 79-5 319 43 134-2 275-557 317-54 89-2 -952-1 149 549-1 114 724-85 751-48 673 4 981-37 163-36 941-36 941-89 -4 6 7 5 2 45 4-374 -1 383 71 1 238 716 126 163 3645-1 96 6 659-3 58-2 861-5 592-25 76-23 379-5 319 43 134-2 875-557 317-54 89-2 -952-1 151 7-1 116 245-85 751-48 673 4 981-37 163-36 941-36 941-89 -4 6-374 -1 398 731 1 236 682 144 36 36 45-1 96 7 81-3 58-19 947-5 592-25 76-22 733-5 319 43 134-2 829-555 41-491 521-2 -952-1 134 98-1 1 155-85 751-48 673 4 981-36 941-36 941-89 -4 6-374 -1 382 413 1 24 889 144 36 38 45-1 96 3 326 11,4% 12,5% 15 291 11,3% 12,5% 16 837 99,8% 12,5% 37 467 s. 18
(tkr) 214 215 216 Majoritetens förslag: Nätverksavgift Utvecklingsmedel Personal- och organisationsutveckling Resesubventioner för studerande Överförmyndarverksamhet Medlemsavgift Regionförbundet i Kalmar 43 4 2 4 316 65 2 4 316 65 2 4 316 65 Sverigedemokraternas förslag Nätverksavgift -43-285 -179-45 -285-179 -45-285 -179-45 Majoritetens förslag: Bussväntkur Införande av fordonsavdelning/transportcentral 2 3 2 3 2 3 Sverigedemokraternas förslag Ändrad beräkningsgrund politikerarvoden Intäkt från uthyrning av Verkstad 14-46 8-46 8-46 8 Majoritetens förslag: Stärkt bemanning ÖP 6 2 6 15 6 Sverigedemokraternas förslag: Ändrad beräkningsgrund politiska arvoden -46-46 -46 Kommunkontoret Strategi- och näringslivsenheten Majoritetens förslag: Sverigedemokraternas förslag Minskat partistöd Ändrad beräkningsgrund politikerarvoden Allmänt sparbeting Teknisk nämnd, övrigt Samhällsbyggnadsnämnd s. 19
Bildningsnämnden Majoritetens förslag: Ramförstärkning Bidrag till folkrörelsearkivet Bidrag till djurskyddet för veterinärkostnader 9 5 3 7 Sverigedemokraternas förslag: Ändrad beräkningsgrund politikerarvoden Utökat stöd föreningsliv Slopad hemspråksundervisning Slopat modersmålsstöd Digitalt museum Bidrag till djurskyddet för veterinärkostnader -75 15-1 8-361 1-75 15-1 8-361 1 7-75 15-1 8-361 1 7 Majoritetens förslag: Allmänt sparbeting -3 Sverigedemokraternas förslag: Ändrad beräkningsgrund politikerarvoden Nollavtal flyktingmottagning Ekonomiskt bistånd -68-1 -4 375-68 -1 5-1 5-68 -2-1 5 2 2 342 5 198 4 27-15 179-21 254 Socialnämnden Finansiella intäkter Sverigedemokraternas förslag Utdelning Byggebo Skatteintäkter Sverigedemokraternas förslag Ökade skatteintäkter tillföljd av arbetsmarknadsprojekt Övrigt Sverigedemokraternas förslag: Kostnad arbetsmarknadsprojekt s. 2
Kalkyl arbetsmarknadsprojekt Kostnad för projektet Besparing minskat försörjningsstöd och ökade intäkter -15 179 6 717-21 251 15 698 14 77 Nettokostnad -8 462-5 553 14 77 Ack -8 462-14 15 692 s. 21