Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Relevanta dokument
Civilt försvar grunder och aktuell information. Version juni 2018

Inriktning för Försvarets materielverks verksamhet för åren 2016 till och med 2020 (l bilaga)

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015

Planeringen för det civila försvaret ska återupptas. OffSÄK:s vårkonferens 5-6 april 2016

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Kommittédirektiv. Översyn av materiel- och logistikförsörjningen till Försvarsmakten. Dir. 2015:71. Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015

Försvar och. 6 samhällets krisberedskap

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Anförande Folk och Försvars Rikskonferens 2015 Försvarsminister Peter Hultqvist - Prioriteringar inför nytt Försvarsbeslut

Förslag om utökade ekonomiska anslagsnivåer

Logistik för högre försvarsberedskap (SOU 2016:88)

Rättelseblad Vårändringsbudget 2016/17:99

Norrbottens regemente

Försvar. Motion till riksdagen 2016/17:3121. Förslag till riksdagsbeslut. av Daniel Bäckström m.fl. (C) C19 Kommittémotion

Folk och Försvar - Rikskonferensen Det nya totalförsvaret. Anförande av Försvarsberedningens ordförande,

Civilt försvar och Räddningstjänst under höjd beredskap (RUHB) Dennis Skog Räddningstjänsten Syd

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Civilt försvar Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas. Magnus Lommerdal

Resiliens i en förändrad omvärld

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015.

Kommittédirektiv. Investeringsplanering för försvarsmateriel. Dir. 2013:52. Beslut vid regeringssammanträde den 16 maj 2013

Fördjupad översyn av Försvarsmaktens logistikförsörjning i fråga om vidmakthållande och upphandling (Fö 2017:B)

Försvar och. 6 samhällets krisberedskap

Kommittédirektiv. En ny myndighet för psykologiskt försvar. Dir. 2018:80. Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018.

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

med anledning av prop. 2016/17:99 Vårändringsbudget för 2017

Grundsyn - gemensamma grunder för en sammanhängande planering för totalförsvaret (10 juni 2016) Version juni 2018

Rapport Inställningen till Nato Frivärld

Finansieringsprinciper

Förslag om utökade ekonomiska anslagsnivåer

ÖB Micael Bydén Rikskonferensen Folk och Försvar Sälen, 14 januari Svensk försvarsförmåga

Norrbottens regemente 2016/2017

Tilläggsbudget 1 för 2007

Utlysning av forskningsmedel: Civilt försvar med nya förutsättningar

Motion till riksdagen 2012/13:SD172 MJ av Mikael Jansson (SD) Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Inriktning för projektmedel till myndigheter Anslag 2:4 Krisberedskap

Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Nationell risk- och förmågebedömning 2017

Försvar och. 6 samhällets krisberedskap

,5 miljarder till försvaret

Nytt försvarsbeslut. Motion till riksdagen 2016/17:1084. Förslag till riksdagsbeslut. av Jan Björklund m.fl. (L) L1097 Partimotion

Ett stärkt militärt försvar. ÖB Micael Bydén Rikskonferensen Folk och Försvar Sälen, 15 januari 2018

Stärkt krisberedskap för Sverige

Försvar och. 6 samhällets krisberedskap

Försvarsmaktens redovisning öppna delar

Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar

Regeringens proposition 2015/16:153

När planeringen möter verkligheten

Återaktivering av mönstring och grundutbildning med värnplikt den svenska modellen

En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63)

Förmågor idag och imorgon

Regeringens proposition 2015/16:47. Extra ändringsbudget för 2015

Ett starkt försvar för att säkra Sverige

Regeringens proposition 2018/19:18

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

[Det talade ordet gäller.] Ers majestät, Mina damer och herrar,

Beräknat Budget Beräknat 2019

Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning LEDS :53071

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör göras en

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet

Mötesplats SO - anslag 2:4 Krisberedskap. 22 mars 2017

Konferens om landstingens krisberedskap Utvecklingen av det civila försvaret. Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande

Regeringens proposition 2014/15:109

Ett starkare försvar utmaningar och möjligheter

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Anslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016

ADMINISTRATIV BEREDSKAP

Omvärldsanalys MRS. Sjukvård i det civila försvaret Räddsam MRLäk S

Nationell risk- och förmågebedömning 2018

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Datum Dnr Inriktning anslag 2:4 Krisberedskap 2019

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

Plan för civilt försvar i Sävsjö kommun 2020-

KSLA 9 nov Livsmedelsförsörjning - Vem ansvarar för vad och hur ser samordningen ut? Therese Frisell

HÖGRE REGIONAL GRUNDSYN FÖR MILITÄR- REGION MITT

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Yttrande över systemet PLIS

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Totalförsvarets rekryteringsmyndighet

Svensk författningssamling

Utgiftsområde 8 Migration

Öppen sammanfattning av Försvarsmaktens och MSB:s redovisning av regeringsbeslut 11 maj 2017

Redovisning rörande materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Försvarsexportmyndigheten

Försvar och. 6 samhällets krisberedskap

Svenska Röda Korsets yttrande över departementspromemorian Långsiktigt stöd till det civila samhället Ds 2018:13

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Totalförsvarets rekryteringsmyndighet

Stockholm Ju2015/30/SSK. Justitiedepartementet Stockholm.

Försvar och. 6 samhällets krisberedskap

Redovisning rörande ekonomi Delfaktorer i försvarsprisindex. Prognos Osäkerheter och omstrukturerings- /avvecklingskostnader

Så är vi redo om krisen kommer

Svensk författningssamling

Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Försvarsberedningen lämnade sin säkerhetspolitiska rapport den 4 december 2007 och sin försvarspolitiska rapport den 13 juni 2008.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Datum Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Försvarets radioanstalt

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Plan för ökad civilförsvarsberedskap KS

Transkript:

Kommittémotion M Motion till riksdagen 2018/19:2946 av Beatrice Ask m.fl. (M) Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2019 inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap enligt förslaget i tabell 1 i motionen. 2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska ge i uppdrag till Försvarsmakten att ta fram en reviderad investeringsplan för materiel och tillkännager detta för regeringen. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade resurser till anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap och tillkännager detta för regeringen. 4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade resurser till anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar och tillkännager detta för regeringen. 5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade resurser till anslaget 1:4 Forskning och teknikutveckling och tillkännager detta för regeringen. 6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade resurser till anslaget 1:6 Totalförsvarets rekryteringsmyndighet och tillkännager detta för regeringen. 7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade resurser till anslaget 1:8 Försvarets radioanstalt och tillkännager detta för regeringen.

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade resurser till anslaget 1:9 Totalförsvarets forskningsinstitut och tillkännager detta för regeringen. 9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade resurser till anslaget 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sammanfattning Det försämrade säkerhetsläget kräver att Sveriges försvar måste stärkas. Moderaterna tillgodoser därför Försvarsmaktens äskande om 18 extra miljarder kronor den kommande treårsperioden i syfte att kunna uppnå ambitionen i försvarsbeslutet från 2015. Fokus i närtid ska ligga på att färdigställa den beslutade krigsorganisationen, parallellt med detta ska planering för ökad förmåga påbörjas. På sikt vill Moderaterna att Sveriges försvarsutgifter ska närma sig två procent av BNP. Ambitionen är att göra detta under en tioårsperiod. Vi tillför även extra medel till flera av de övriga försvarsmyndigheterna samt resurser för att stärka krisberedskapen och det civila försvaret. Anslagsanvisning Tabell 1 Moderaternas förslag till anslag för 2019 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag (tusental kronor) Anslagsförslag 2019 för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen (M) 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 33 666 845 +2 471 000 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 1 162 564 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 12 411 311 +1 000 000 2

1:4 Forskning och teknikutveckling 641 905 +50 000 1:5 Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten 10 995 1:6 Totalförsvarets rekryteringsmyndighet 170 272 +36 000 1:7 Officersutbildning m.m. 220 794 1:8 Försvarets radioanstalt 1 118 025 +116 000 1:9 Totalförsvarets forskningsinstitut 180 638 +73 000 1:10 Nämnder m.m. 6 301 1:11 Försvarets materielverk 1 778 873 1:12 Försvarsunderrättelsedomstolen 9 416 2:1 Kustbevakningen 1 257 931 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 74 850 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 21 080 2:4 Krisberedskap 1 355 514 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 381 471 1 219 144 +153 000 2:7 Statens haverikommission 46 568 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten 397 048 4:1 Elsäkerhetsverket 59 159 Summa 56 190 704 +3 899 000 Politikens inriktning Ett starkt försvar och en robust krisberedskap Säkerhetsläget i Sveriges närområde är fortsatt osäkert. Försvarsberedningen konstaterar att Ryssland bedriver en konfrontativ säkerhetspolitik gentemot Nato, EU och USA och 3

att den ryska militära förmågan i absoluta termer kommer fortsatt öka under hela den kommande tioårsperioden. Den pågående ryska militära aggressionen mot Ukraina och den illegala annekteringen av Krim har visat att Ryssland inte väjer för att använda militära medel för att uppnå politiska mål. Parallellt med konflikten i Ukraina använder Ryssland cyberattacker, påverkanskampanjer och andra till buds stående medel för att destabilisera potentiella motståndare. Även på en global nivå ökar de säkerhetspolitiska spänningarna. Den nya administrationen i Washington ställer väsentligt högre krav på europeiska allierade och partnerländer att ta ett större ansvar för sin egen säkerhet. Samtidigt finns frågetecken kring USA:s framtida engagemang i Europa. Kinas ambitioner att på allvar bli en central global säkerhetspolitisk aktör ökar och såväl Ryssland som Kina utmanar etablerade internationella organisationer och strukturer. Kärnvapenhotet är ånyo högt på agendan med bland annat en hårdare rysk retorik. Viktiga nedrustningsregimer som INF-avtalet och Iran-avtalet är satta under hård press. I Mellanöstern ökar motsättningarna mellan de dominerande staterna vilket spiller över på i princip alla länder i regionen. Sveriges försvarsförmåga måste stärkas mot bakgrund av det allt mer osäkra omvärldsläget. Försök har gjorts de gångna åren att börja höja förmågan i det svenska försvaret och bygga upp såväl det militära som det civila försvaret. Denna utveckling riskerar dock att gå om intet på grund av resursbrist hos Försvarsmakten. De rödgröna partiernas oförmåga att ge långsiktiga besked om försvarets ekonomi har gjort situationen akut. Försvarsmakten konstaterar att om inte mer resurser tillförs så kommer svensk försvarsförmåga att minska under de kommande åren. Moderaterna föreslår därför att Försvarsmakten ska tillföras de 18 miljarder kronor myndigheten begärt perioden 2019-2021 för att kunna uppnå ambitionen i det innevarande försvarsbeslutet och skapa förutsättningar för ökad förmåga på sikt. Fokus i närtid ska ligga på att färdigställa den beslutade krigsorganisationen, parallellt med detta ska planering för ökad förmåga påbörjas. På sikt vill Moderaterna att Sveriges försvarsutgifter ska närma sig två procent av BNP. Ambitionen är att göra detta under en tioårsperiod. En fortsatt utbyggnad av försvarets anslag bör dock ske efter en noggrann analys tillsammans med Försvarsmakten. Ökade resurser måste kunna omsättas till faktisk höjd försvarsförmåga. Att bygga ut Sveriges försvarsförmåga kommer därför att kräva god kostnadskontroll, spårbarhet och uppföljning. Samtidigt som vårt nationella försvar stärks ska även arbetet för ett svenskt Natomedlemskap fortsätta. 4

Anslagsförändringar Utgångspunkt Försvarsbeslutet från 2015, vilket bygger på försvarsöverenskommelsen, anger inriktningen för hur försvaret ska utvecklas under perioden 2016-2020. Till det ska läggas de två kompletterande överenskommelserna som träffades 2017 vilka medförde additionella resurser samt uppgifter för såväl det militära som det civila försvaret. De åtgärder som beslutats inom ramen för de politiskt breda försvarsöverenskommelserna ska genomföras. Det är särskilt viktigt att komma till rätta med de problem i Försvarsmaktens investeringsplan vilka Ekonomistyrningsverket har pekat på. Stabila planeringsförutsättningar för försvarssektorn måste skapas för att kunna ha en fungerande process och bibehålla trovärdigheten för såväl försvarsmyndigheterna som försvarspolitiken. Med anledning av den kritik som Ekonomistyrningsverket riktat mot Försvarsmaktens investeringsplan. ESV anser att informationen i investeringsplanen varken ger en översikt över materielobjektens eller vidmakthållandeåtgärdernas förväntade utfall över tid eller hur Försvarsmakten avser att prioritera materielförsörjningen inom beräknat anslag. Mot bakgrund av detta vill Moderaterna att regeringen ska ge i uppdrag till Försvarsmakten att ta fram en reviderad investeringsplan samt återredovisa detta uppdrag i samband med vårändringsbudgeten. I Försvarsmaktens budgetunderlag för 2019 redovisas att myndighetens ambitioner måste sänkas på en rad områden om inte mer ekonomiska resurser tillförs. Försvarsmakten anger det extra behovet till sammanlagt 18 miljarder i perioden 2019-20121. Tillförs inte mer resurser kommer detta få konsekvenser i form av bland annat senarelagd och ambitionssänkt anskaffning av materiel, reducerad övningsverksamhet och minskade ambitioner i utbildningen. Sammantaget skulle en sådan utveckling leda till en sänkt svensk försvarsförmåga och förlorade år i ett utsatt säkerhetsläge. Anslag 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap Moderaterna ökar anslaget med 2 100 miljoner för 2019, 3 200 miljoner för 2020 samt 5 000 miljoner för 2021. Anslaget ökas dessutom med 380 miljoner kronor för 2019, ökas med 1 101 miljoner för 2020 samt ökas med 1 508 miljoner för 2021 för att justera för de anslagsförändringar som uppstått till följd av de särskilda budgetprinciperna som gällt för utformningen av budgetpropositionen för 2019. Utifrån 5

försvarsöverenskommelsen och budgetpropositionen för 2016 minskas anslaget med 9 miljoner för 2019, ökas med 260 miljoner 2020 samt minskas med 131 miljoner för 2021. Den grundläggande inriktningen när det gäller förbandsanslaget, och de delar som ingår i det, är att utveckla och säkerställa krigsdugligheten hos samtliga krigsförband. Det är särskilt prioriterat att höja krigsdugligheten hos de förband som har lägst krigsduglighet. Förmågan att snabbt kunna mobilisera hela krigsorganisationen i händelse av höjd beredskap ska förstärkas. Centralt för att kunna uppnå de målsättningarna är en fortsatt hög ambition när det gäller övningsverksamhet och utbildning. De målsättningar som satts för personalförsörjningen när det gäller till exempel officersförsörjningen, ökade resurser till anställda soldater och tillräckligt antal grundutbildad personal ska uppfyllas. Utöver ovanstående åtgärder för att öka krigsdugligheten i krigsförbanden lyfter Försvarsmakten även behovet av att möta ökade kostnader för totalförsvarspliktigas pensionsavgifter där en del av dessa utfaller redan under perioden 2019-2020. Ansvaret för vidmakthållande av materiel kommer under perioden att föras över från Försvarets materielverk till Försvarsmakten i enlighet med förslag från materiel- och logistikutredningen och sedermera beslut i riksdagen. Fokus ligger fortsatt på att genomföra åtgärder som anges i det innevarade inriktningsbeslutet och försvarsöverenskommelserna. De inkluderar bland annat om renovering av stridsvagnar och stridsfordon med tillhörande ledningssystemmateriel för de mekaniserade bataljonerna. Försvarsmakten har också signalerat ökade utgifter för vidmakthållande av materiel relativt det underlag som lämnades in inför inriktningsbeslutet 2015. Dessa fördyringar härrör från en ökad utbildnings- och övningsverksamhet utifrån inriktningen i försvarsbeslutet 2015 och det slitage på materielen som blivit resultatet. Anslag 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar Moderaterna ökar anslaget med 1 000 miljoner för 2019, ökar anslaget med 1 900 för 2020 samt med 4 700 miljoner för 2021. Försvarets materielverk kommer framgent att ansvara för huvuddelen av anslaget i enlighet med materiel- och logistikutredningens förslag och riksdagens beslut. Ett flertal större anskaffningar ligger i planen för den aktuella perioden. Anskaffningen av det nya medelräckviddiga luftvärnssystemet Patriot kommer att ta 6

ansenliga resurser i anspråk på anslaget. Införandet av Patriot är en viktig åtgärd för att stärka försvarsförmågan och något som Försvarsmakten har definierat som en prioriterad åtgärd. Därför är det av särskild vikt att tillföra de 18 miljarderna över perioden så att det nya medelräckviddiga luftvärnssystemet inte tränger undan annan verksamhet och anskaffning. Ytterligare anskaffningsprojekt inkluderar bland annat korträckviddigt luftvärn, bataljonsartilleri, brobandvagnar och ett nytt signalspaningsfartyg. På sikt kommer anskaffningarna av nya ubåtar av typ A26 samt nästa generations Jas Gripen, version E vara resurskrävande. Halvtidsmodifiering av två ubåtar typ Gotland samt livstidsförlängning två korvetter typ Göteborg (benämns därefter Gävle) genomförs i närtid. Försvarsmakten pekar också på behovet av att täcka kostnaderna för anskaffningen av de 12 artilleripjäserna av typ Archer som initialt var avsedda för export, men som nu kommer att anskaffas av Försvarsmakten. Moderaterna vill särskilt understryka vikten av att tillräckligt med mängdmateriel, standardfordon, ammunition med mera anskaffas för att täcka behoven i den så kallade basplattan. Detta är en särskild prioritering i inriktningsbeslutet från 2015. Resurser avdelas även för att hantera de negativa prisomräkningseffekter som drabbat flera större materielanskaffningar. I sammanhanget vill Moderaterna särskilt understryka vikten av att försvarsmyndigheterna genomför de åtgärder som Ekonomistyrningsverket föreslagit för att undvika negativa effekter av denna typ i framtiden. Anslag 1:4 Forskning och teknikutveckling Moderaterna ökar anslaget med 50 miljoner för 2019, 75 miljoner för 2020 samt 75 miljoner för 2021. Försvarsmakten lyfter i sin perspektivstudie det förhållandet att den framtida operationsmiljön i hög grad kommer att påverkas av teknikutvecklingen som inom vissa områden går mycket snabbt. Såväl utredningen om Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov (SOU 2018:7) som utredningen om forskning och utveckling på försvarsområdet (SOU 2016:90) lyfter behovet att stärka statens forskningskompetens och behovet av mer resurser till studie- och forskningsverksamhet. 7

Moderaterna anser därför att tilldelningen av medel för forskning och utveckling bör öka med tanke på teknikutvecklingen och behov av kompetens för att kunna göra relevanta framtidsstudier och upphandlingar i framtiden. Anslag 1:6 Totalförsvarets rekryteringsmyndighet Moderaterna ökar anslaget med 36 miljoner för perioden 2019-2021. För att kunna möta ett ökat behov av grundutbildad personal med värnplikt finns ett behov av att utöka prövningsverksamheten hos Totalförsvarets rekryteringsmyndighet (TRM). TRM får därför utökade medel för personalkostnader, förbättrad kommunikationsverksamhet samt stöd till de totalförsvarspliktiga i enlighet med det äskande som myndigheten gör i sitt budgetunderlag. Anslag 1:8 Försvarets radioanstalt Moderaterna ökar anslaget med 116 miljoner kronor för perioden 2019-2021. Försvarets radioanstalt (FRA) fyller två viktiga funktioner dels när det gäller signalspaning och dels när det gäller informationssäkerhet. Båda områden berörs av den allt snabbare teknikutvecklingen och myndighetens kompetens och hjälp efterfrågas i allt högre grad av andra myndigheter och samhällsaktörer. Moderaterna ser också FRA som en lämplig framtida huvudman för ett svenskt nationellt cybercentrum som kan fungera som en central resurs för både offentlig och privat verksamhet. De tilldelade extra medlen till FRA är avsedda att användas för fortsatt metod- och teknikutveckling samt extra kostnader för personal när det gäller myndighetens centrala kompetensområden. Resurserna är också avsedda att stärka möjligheterna för FRA att stödja centrala aktörer som Regeringskansliet, Försvarsmakten och övriga myndigheter inom försvars- och säkerhetsområdet. Anslag 1:9 Totalförsvarets forskningsinstitut Moderaterna ökar anslaget med 73 miljoner kronor för perioden 2019-2021. Behovet av att stärka forskningen när det gäller såväl det militära som det civila försvaret aktualiseras i ljuset av det försämrade säkerhetsläget och nödvändigheten i att stärka Sveriges försvarsförmåga. En relevant och hög kompetens när det gäller forskning och utveckling är en viktig komponent i de långsiktiga satsningar på försvaret som Moderaterna vill genomföra de kommande åren. 8

De ökade resurserna för Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) är avsedda att användas för verksamhet av strategisk betydelse. Sådan verksamhet är förstärkt säkerhetspolitisk analys avseende exportfrämjande verksamhet, utvecklingen i Afrika, Asien och Mellanöstern, utvecklingen mot en europeisk försvars- och säkerhetsunion, fortsatt totalförsvarsfokus samt en förstärkning av studier kring snabb förmågetillväxt. Dessutom ska de extra medlen också finansiera strategiska forskningssatsningar till stöd för den långsiktiga utvecklingen av såväl det militära som det civila försvaret i enlighet med Försvarsforskningsutredningens förslag. Utöver detta tillgodoses dessutom övriga ändamål som anges i myndighetens budgetunderlag. Anslag 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Moderaterna ökar anslaget med 153 miljoner för perioden 2019-2021. Arbetet med att bygga upp det civila försvaret och totalförsvaret har i och med försvarsbeslutet 2015 påbörjats. Det civila försvaret syftar till att inför och under höjd beredskap samt under krig värna befolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna samt bidra till Försvarsmaktens förmåga att möta ett väpnat angrepp. För att det samlade totalförsvaret ska kunna fungera krävs ökade resurser för att stärka arbetet med att bygga upp det civila försvaret. MSB pekar i sitt budgetunderlag på behovet av satsningar till stöd för aktörernas beredskapsplanering, för skyddade/alternativa ledningsplatser, säkra kommunikationer, utveckling av MSB:s operativa förmåga, stärka förmågan att möta påverkanskampanjer och informationspåverkan, utveckling av förstärkningsresurser, utveckling av befolkningens motståndskraft, informations- och cybersäkerhet, övning, utbildning, befolkningsskydd och utveckling av räddningstjänst vid höjd beredskap, sjukvårdens säkerhet i kris och krig (SSIK). Beatrice Ask (M) Jan R Andersson (M) Alexandra Anstrell (M) Pål Jonson (M) Lars Püss (M) 9