Vad har vi gjort sen skyfallet? MSB/Svenskt Vatten Göteborg

Relevanta dokument
PM Översvämningsrisker detaljplan Skärgårdsgatan

Översvämningsrisker och kulturvärden i stadsplanering Orienterande metodstudie

Ja /Nej /Vet ej. Ja /Nej /Vet ej. Kommunstyrelsen /Stadsbyggnadskontoret (eller motsvarande) /Särskild styrgrupp för klimatanpassningsarbetet /Annat

Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga

Vad händer i Göteborg vs mark och vatten

Lars Westholm, Håkan Alexandersson, Länsstyrelsen Västra Götaland

ERFARENHETER FRÅN SKYFALLET 2014 Vad hände, och vad har vi gjort sedan dess? Marianne Beckmann VA SYD

Översvämningsdirektivet. Vad är det? Forum för klimat och kulturarv Cecilia Alfredsson Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum

KLIMATANPASSNING - KARLSTADS KOMMUN

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

Strukturplan för hantering av översvämningsrisker Från kartering till åtgärder

Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall

Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg

Integrering av klimatanpassning i RSA-arbetet Exempel Staffanstorps kommun Klimatrisker och krisberedskap, SKL

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete

Övergripande planer, strategier etc

EUs Översvämningsdirektiv, nuvarande status

MSB:s förebyggande arbete mot naturolyckor, översiktlig översvämningskartering. Ulrika Postgård

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Med målbild avses stadens övergripande målsättning för vilken robusthet man vill uppnå mot översvämningar i sin stadsplanering.

9. Motion om en skyfallsplan svar Dnr 2015/

Riskutredning Lindesberg

SKYFALLSMODELLERING STOCKHOLM STAD

Kommunal policy för agerande i samband med risk för höga vattenflöden

Kontinuitetshantering ur ett samhällsperspektiv SIS Clas Herbring: MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Översvämningsdirektivet hantering, beredskap och åtgärder

Vansbro kommun. MCR Arvika

CIR-dagen 2005 Översvämningen i Arvika år 2000 och dess konsekvenser

Beredskapsplanering vid skyfall

E-strategi för Strömstads kommun

Styrdokument för kommunens krisberedskap

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner

Konsekvenser av en översvämning i Mälaren. Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun

Figuren nedan beskriver övergripande tillvägagångssätt för att erhålla resultat av analysen.

Klimatrelaterad RSA Skyfall & Mälaren

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Hantering av skyfall och kustöversvämningar. Undersökning av kommunernas arbete 2016

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Översvämningssäkring. Göteborg

SAWA-projektet Hur vi jobbade med översvämnings- och riskkartor i projektet

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

Handlingsplan för Samhällsstörning

Analysmetod och resultat för den preliminära riskbedömningen Data

HEL-projektet i korthet:

Vägledning för skyfallskartering

Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare

MSB:s identifiering av områden med betydande översvämningsrisk enligt EU:s översvämningsdirektiv

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Förordningen om översvämningsrisker. Sveriges genomförande av EU:s översvämningsdirektiv

VA-PLAN FÖR LJUSDALS KOMMUN PROJEKTDIREKTIV

Trygg och säker - riktlinjer för kommunens säkerhetsarbete

Översvämningsrisker tillsynsvägledning

Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet

Försäkring i förändrat klimat

KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA

Stigande havsnivå. Stigande havsnivå. konsekvenser för fysisk planering. konsekvenser för fysisk planering

Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97

Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden. Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen

Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun

Försäkring i förändrat klimat

EFTER SKYFALLET 31/ Vad hände och vad gör vi nu? Marianne Beckmann Enhetschef Ledningsnätsavdelningen

Vägledning för skyfallskartering

1.1 Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 PBL och nu kända förhållanden att planen kan accepteras om nedanstående

Va-översikt Upplands-Bro kommun. VA-policy Upplands-Bro kommun. Antagen av Kommunfullmäktige

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser. Motala kommun

Sammanfattning av riskhanteringsplan gällande översvämningsrisk i Älvsbyn

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Skydd av samhällsviktig verksamhet

MSBs nya detaljerade översvämningskarteringar. Barbro Näslund-Landenmark

Gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner. Utställning. 14 juli 20 september 2010

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Uppsala en Hållbar kommun. Maria Gardfjell, 1e vice ordf KS, kommunalråd (MP)

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning

Behovsbedömning av detaljplan för Harbro backe

Skydda dig mot översvämningar

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07

DP278 Dnr KS Datum Antagandehandling. Upphävande för del av byggnadsplan D97 (del av Vistinge 6:4), Finspångs kommun

Botkyrkas klimatarbete. Gunilla Isgren

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH)

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Va-översikt Upplands-Bro kommun. Förslag till VA-policy Upplands-Bro kommun.

Skyfall en översikt. Erik Mårtensson

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Riktlinjer för exploateringsavtal

Översvämningsförordningens betydelse för fysisk planering. Dadi Thorsteinsson, Räddningstjänsten Syd Rolf Larsson, Teknisk Vattenresurslära LTH

Örebro läns gemensamma stöd för RSA redovisning

Process- och rapporteringsverktyg RSA - pilotprojekt

Strategi för digitalisering


INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och välfärd

Policy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE

Transkript:

Vad har vi gjort sen skyfallet? MSB/Svenskt Vatten Göteborg 2017-11-28

Uppdrag policy för hantering av översvämningsrisker KS maj 2014 uppdrag till KLF/Plan Resultat av Väneröversvämningarna 2000/2001 Innan arbetet hann få fart kom skyfallet augusti 2014

Hur har vi arbetat? Brett angreppssätt - Lokala häftiga skyfall - Höga nivåer Vänern - Höga flöden i vattendrag

Fokusområden - Planering och byggande - Kommunalteknisk försörjning och miljö - Samhällsskydd och beredskap - Omvärld och samverkan

Organisation Styrgrupp - Planchef, Teknisk chef, Miljöchef Arbetsgrupp - Planhandläggare - Repr från: TeknF: VA, fastighet, gata, stab/säk, MiljöoByggF: miljö, bygglov, GIS, - Bolag/förbund: Elnät, FjV, Räddntj

Kunskap - Genomgång av tillgänglig kunskap såväl nationellt som regionalt och lokalt - Relevant kunskap gällande Kristinehamnsområdet - Kunskapsresa långt ut i detaljer för att kunna skapa bas för planen

Inventering samhällsviktig verksamhet DHI skyfallskartering för alla våra tätorter och småorter SMHI rapport om Vänern Påverkan på samhällsfunktioner

Samhällsviktig verksamhet Underlag från genomförd RSA - Skola, vård och omsorg - Ledning, information och kommunikation - Energi och teknisk försörjning - Transporter - Skydd och säkerhet

Översiktlig analys o Människors hälsa och säkerhet o Naturmiljön o Boende och bebyggelse o Näringsliv och verksamheter

Metod för identifikation av påverkan Varje verksamhet har utifrån satta parametrar värderat påverkan (direkt och indirekt) för varje påverkad nod i sitt system på nivåerna - Objekt/objektdel - System - Samhälle

Påverkade vägar 100årsregn

Påverkade samhällsfunktioner och verksamheter Vänern 200 år

Omedelbara åtgärder - VA-avdelningen anskaffat regnmätare och placerat i olika delar av kommunen - Pågående detaljplaneärenden har kompletterats med ny kunskap - Använder ny kunskap i fortsatt arbete trots att beslut ännu inte fattats av fullmäktige

Planen

Innehåll Hot - Sannolikheten för översvämning från skyfall - Sannolikheten för översvämning från Vänern - Sannolikheten för översvämning från vattendrag

Sårbarhet - Påverkan på samhällsviktiga verksamheter, och andra funktioner, av skyfall - höga nivåer i Vänern - höga flöden i vattendrag

Riskbedömning - På samhällsviktig verksamhet - På människors hälsa och miljön - För boende och bebyggelse - Sammanfattande bedömning för skador och deras kostnader

Riskbehandling - Acceptera risken baserat på att sannolikhet och/eller konsekvenser är låga - Dela risktagandet med andra t.ex. genom försäkringar - Förändra sannolikheten för den oönskade händelsen - Minska konsekvenserna av den oönskade händelsen - Eliminera riskkällan d.v.s. hotet som ger upphov till risken - Undvika risken genom att upphöra med verksamheten

Omhändertagande av risker Vi måste arbeta med alla verktygen i lådan Vi kan aldrig enbart planera bort problemet utan vi behöver använda tekniska åtgärder och vi måste arbeta med beredskapsverktyget (kunskap, färdighet, medvetenhet hos såväl organisationer som enskilda) De ersätter inte varandra utan de kompletterar varandra! Beredskap LSO, LEH Planering enl PBL mm Tekniska åtgärder

- Information till verksamheter och allmänhet - Samverkan med myndigheter och näringsliv - Utnyttja kunskapen med stöd av GIS-verktyg och för ut den i kommunens verksamheter och till samverkansparter - Behov av åtgärder inordnas i den ordinarie verksamhetens utveckling inom ramen för RSA-arbete; åtgärdsplaner, utvecklingssatsningar, reinvesteringar mm

- Samverkan med andra aktörer (mer att göra) - Skapa underlag för och nå ut med information till allmänheten utan att skrämma dem (kvar att göra)

Slutsatser Vi kommer aldrig att kunna planera bort riskerna i samband med översvämning!

- lindra effekterna med lämplig planering (PBL, LSO, LEH) - Exploatering/byggande komplex process beroende av kommunen, markägare, exploatörer - Till del skydda oss med tekniska åtgärder - Alltid att behöva hantera situationer med beredskapsåtgärder också

Beredskap omfattar alla i samhället, från uttalade beredskapsfunktioner, som räddningstjänst, till fastighetsägare och enskilda invånare. Att en kommun inte hanterar en risk fullt ut genom en viss PBL-åtgärd får inte tas till intäkt att kommunen inte hanterar risken! Arbetet med RSA måste vara grunden. En högre myndighet måste kunna se helheten och de förutsättningar som gäller i kommunen.

Tack för uppmärksamheten! Kontaktuppgifter Jan Mattsson Säkerhetskoordinator Tekniska förvaltningen jan.mattsson@kristinehamn.se 0550-881 10 Joel Engström Planansvarig översvämningsplanen joel.engstrom@kristinehamn.se 0550-885 49 Lars Haglund GIS-ingenjör lars.haglund@kristinehamn.se 0550-883 86