Betänkande: Ny djurskyddslag Kap. 3 Nulägesbeskrivning med analys 3.3.4 Övriga sällskapsdjur Sid. 342. Analys Märkligt att jämföra den vetenskapliga klassen fåglar med arterna kanin, marsvin osv. när man gör statistik över vilka djur som hålls i Sverige. SJV ser en ökande trend mot ovanliga djur. Vad är ovanliga djur? En ökande trend gör att de blir vanligare Tom. 1960-talet var utbudet av djurarter betydligt mycket större än nu, men ingen myndighet brydde sig om, och visste därför inte, vad folk då hade som sällskapsdjur. Kap. 4 Etiska utgångspunkter 4.3 Utredarens överväganden och förslag Sid. 402. Exempel på etiska avvägningar Utredaren anser det inte etiskt försvarbart att hålla djur vars behov är svåra eller omöjliga att tillgodose. Alla djur är därför t.ex. inte lämpliga att ha som sällskapsdjur. Det vet vi redan därför håller vi inte heller dessa arter!!! Kap. 5 Lagstiftningens detaljeringsgrad och struktur Sid. 409 Utredaren föreslår en sänkning av detaljeringsgraden i djurskyddslagen och djurskyddsförordningen. Mer detaljerade bestämmelser flyttas till Jordbruksverkets djurskyddsföreskrifter. Utredaren föreslår också att Jordbruksverket ska se över sina föreskrifter för att göra dem tydligare och sänka detaljeringsnivån när det är möjligt. Utredaren föreslår också att ett vetenskapligt råd kopplas till föreskriftprocessen. Utredaren föreslår att flexibiliteten i lagstiftningen bör ökas ytterligare genom bl.a. att mindre avvikelser införs även för andra djur än lantbruksdjur och att djurägare kan delta i kontrollprogram där lagstiftningens mål kan uppfyllas på ett annat sätt än det som lagstiftningen föreskriver. Sid. 428 SJV har uppgett att verkets mål är att göra föreskrifterna så målinriktade som möjligt för att göra det lättare för djurhållare att ha olika lösningar. Sid. 430 Minimimått på utrymme. Mindre avvikelser bör endast accepteras för befintliga anläggningar.
Utredaren påpekar att vissa minimimått är förvånansvärt lågt satta och bör ses över. 5.6.3 Uppgifter för Jordbruksverket Sid. 436 1. sänka detaljeringsgraden, öka målstyrningen och göra om föreskrifter till allmänna råd där så är möjligt 3. införa en bestämmelse som möjliggör mindre avvikelse från vissa bestämmelser för andra djurgrupper än lantbruksdjur och häst 4. utarbeta föreskriftsmotiv, artkarakteristika eller annat informationsmaterial knutet till föreskrifterna Sid. 438 8. Göra en översyn av föreskrifterna om hållande av sällskaps-o hobbydjur. I översynen ska det ingå en lista på vilka djur som får hållas för detta ändamål. Påpeka: förbjudna djur blir oftast mer attraktiva o värdefulla se gamla reptilimportförbudet 3. Göra checklistor för olika arter av sällskapsdjur. (Checklistor för djurskyddsinspektörer när de gör sina inspektioner.) Sid. 439 4. Meddela föreskrifter om informationskrav vid försäljning av hundar, katter och övr. sällskapsdjur och häst. Sid 441 Möjlighet att göra undantag från lagstiftningen i krissituationer. Kap. 6 Naturligt beteende 6.4 Utredarens överväganden och förslag Sid. 467 Utredaren anser att begreppet naturligt beteende handlar om de beteenden som är viktiga för djurens välfärd. Även om alla beteenden som djuren gör i naturen är naturliga så betyder det inte att djuren alltid har ett behov att utföra dessa i olikas situationer eller miljöer. Sid 468 Utredaren föreslår att krav införs i lagen: Djur ska hållas och skötas på ett sådant sätt att de ges möjlighet att utföra sina naturliga beteenden: 1. som djuren är starkt motiverade för 2. som ger en funktionell återkoppling, dvs. minskar djurets motivation för att utföra beteendet i fråga, samt 3. relaterar till djurets behov av rörelse, vila, komfort, sysselsättning, födosök och socialt umgänge. Djur ska hållas och skötas på ett sådant sätt att beteendestörningar förebyggs.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om i vilken omfattning och hur djurs behov av naturligt beteende ska tillgodoses. Kap. 9 Särskilda krav för viss djurhållning Sid 609 16-kravet tas bort. Ersätts med lokalgodkännande och generella kravet på utbildning för djurägare med yrkesmässig eller större djurhållning. 9.5 Zoobutiker och förbud mot hållande av vissa sällskapsdjur sid. 637 9.5.2 Varför finns det särskilda krav för zoobutiker och förbud mot hållande av vissa djur som sällskapsdjur Sid 638-640 Europakonventionen om skydd av sällskapsdjur. 9.5.3 EU-domstolens dom i mål C-219/07 Sid 641 Domstolen fann att förordningen (EG) nr 338/97 inte utgör hinder för att göra en nationell positiv lista över lämpliga djurarter om det grundas på skyddet av djurs välbefinnande, intresset av att skydda människors och djurs hälsa och liv eller tvingande krav som miljöskydd. Sid. 642 643 Förutom kunskap måste det finnas praktiska förutsättningar för att hållandet av djuret ska fungera: foder, veterinärers kompetens, med hänsyn till vårt klimat vara möjligt att skapa en hållandemiljö Morbjudande karaktärer: lukt, högljudda, orenlighet Sid. 644-645 Fåglar Enligt Harryson (1998) dieten problematisk. 90 % av kliniska problem är foderrelaterade. Fåglar har ett så varierande foderbehov att det är kommersiellt omöjligt att tillgodose alla olika arter som hålls som sällskapsdjur. Stress är ett annat problem. Papegojor är mycket sociala fåglar och lever i naturen i stora flockar. Stereotypier hos fåglar i fångenskap är relaterad till bristen på yta och fysisk komplexitet andra stereotypier är relaterade till brist på tillfälle att utföra födosökande beteende. Även om många papegojor föds upp i fångenskap så anses de inte vara domesticerade utan har kvar medfödda beteenden och fysiska behov som vilda papegojor. I Sverige får vi bara hålla uppfödda fåglar. Alla djurarter har kvar medfödda vilda beteenden även våra domesticerade tamdjur. Harryson är pelletstillverkare ser annat foder som problem.
Fåglar diskuteras som grupp inte som arter. Man sätter likhetstecken mellan fåglar = papegojor, och då främst stora sådana. Fågelarter är sins emellan lika olika som däggdjursarter! Ingen skulle generalisera så här med däggdjursarter! Resonemangen gäller amerikanska förhållanden för många år sedan. Studier sannolikt på en stor del viltfångade fåglar + handuppmatade fåglar. Endast sjuka fåglar tas till veterinär (Jämför hund och katt.). Flertalet papegojor är inte flockdjur de är starkt revirhävdande. Kan dock ha fodersök tillsammans för att en foderresurs finns på just det stället inte pga att de uppskattar varandras sällskap! Miljöberikning motarbetar stress. Hur är förhållandena i Sverige? Svenska studier behövs som underlag en utvärdering av effekterna av L80. Dvs. det är i sammanhanget ointressant vilka förhållanden som rådde i USA under 1990-talet. Sid. 647 9.6 Utredarens överväganden och förslag 16-tillstånd Består av två delar: Lämpligheten hos djurhållaren (utbildning och erfarenhet) Godkända lokaler för hållande av djur Utredaren förslag: ett generellt kompetenskrav för all djurhållning. Sid 893, 900, 901, 906. Någon form av anmälningsplikt när nya djurverksamheter ska startas. Sid. 648 Utredaren föreslår att man inför ett allmänt krav på lokaler i yrkesmässig djurhållning och djurhållning av större omfattningska godkännas i förväg. Verksamheter av mindre omfattning bör undantas. Sid. 655 Zoobutiker Skriftlig information kvarstår. SJV bör se över vägledningen för djurskyddskontroll (bl.a. checklistan). Utredaren anser att kontrollen av sällskapsdjurshållningen måste tas på större allvar. Sid 656-657 Endast djur som är lämpade bör få hållas som sällskaps och hobby Detta ska vara uppfyllt: 1. Att det finns praktiska förutsättningar för att som privatperson, och i svenskt klimat, ge djuren god välfärd 2. Att det finns tillräckligt med kunskap om djuret och dess behov hos djurägare, veterinärer och kontrollpersonal Djuren hålls inomhus i inomhusklimat = savannklimat. (Människan är en afrikansk art, som inte kan överleva utomhus i Sverige) Det är betydligt lättare att värma upp eller göra fuktigare än tvärt om (kallare o torrare). Veterinärer med kunskap om exotiska djur finns (ex. i zoopark m.flera specialutbildningar finns). Det är dessa veterinärer som dessa djurägare konsulterar.
Veterinärer som saknar vidareutbildning på exotiska djur borde inte ensamma få behandla eller ta emot dessa djur bör då konsultera en sakkunnig kollega. Inspektörer kan ta experthjälp från djurhobbyföreningar, som har expertkunskaper om skötsel, uppfödning mm. Sid. 658 veterinärers och inspektörers kompetens SE OVAN!! Utredaren anser att endast djur som är lämpade som sällskapsdjur tillåts hållas för detta syfte. Utredaren anser att detta bör ske genom att SJV ser över sina föreskrifter gällande sällskapsdjur och uppdaterar bestämmelserna utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Arbetet bör också bedrivas i dialog med forskare, bransch- och djurskyddsorganisationer. Här måste företrädare för våra djur och zoofackhandeln också vara med!! Sid. 659-660 Fåglar o reptiler SJV utreder Farliga djur giftormar Utredaren anser att SJV ska uppdras att se över sina djurskyddsföreskrifter för sällskapsfåglar utifrån den forskning som gjorts på området. Möjlighet att flyga, utföra naturliga beteenden. Burar ska uppfylla dessa behov. Ej hålla sociala fåglar ensamma. Kap 16 Utredarens övriga överväganden Sid. 891 Det förs in i lagen att det är djurägaren eller den som på annat sätt förfogar över djuret som är ansvarig för djurets välfärd. Det anges även att den som har huvusansvaret för djuret ska vara minst 16 år. 16.1 Krav på kompetens och utbildning Sid 893 Krav på utbildning finns for zoobutiker 16.1.10 Utredarens överväganden och förslag Sid. 906 909 Förslag: Djurägaren eller den som på annat sätt tar hand om djur ska ha tillräcklig kompetens. Den som yrkesmässigt eller i större omfattning håller eller hanterar djur ska ha lämplig utbildning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om krav på kompetens och utbildning, samt undantag från utbildning för den som håller eller hanterar djur. OBS! Utbildningskravet föreslås gälla för den som yrkesmässigt eller i större omfattning håller eller hanterar djur. Tidigare text avsåg handel med djur. Det är skillnad på produktionsdjurshållning och sällskapsdjurshållning:
I produktionsdjurshållning avser ägaren att leva på sin verksamhet dvs. hålla nere kostnaderna och rationalisera. Sällskapsdjurshållningen är en hobby, som kostar pengar för djurägaren, precis som all annan hobbyverksamhet (trädgård mm). Den som har ett större antal hobbydjur, är oftast ocks den som kan mycket om dessa djur. Här är det nybörjarna (som har få djur) som fr.a. behöver utbildningen. Dvs vem ska utbilda de redan kunniga? (Se SJV:s synpunkt ang 16) 16.2. Åldersgräns för innehav av djur Sid 909 16.2.4 Utredarens överväganden och förslag Sid. 910 Enl. föräldrabalken får man inte själv bestämma over sin inkomst före 16 års ålder. Full rätt att bestämma över sin egendom först vid 18 års ålder. Straffmyndig först vid 15 års ålder. Utredaren anser att ett ålderskrav (i lagtexten) på lägst 16 år ska ställas på den som har huvudansvaret för djur.