Utvärdering av reningsmetoder för att minska utsläpp av läkemedelsrester och andra svårnedbrytbara föroreningar

Relevanta dokument
Rapporter från regeringsuppdrag om läkemedel HaV-projekten

Title. Läkemedelsrester i vattnet. Var står vi vart går vi? Subtitle SIWI swedishwaterhouse.se

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Avancerad rening för läkemedelsrester erfarenheter från pågående projekt

Reningsteknik läkemedel och viss kunskap om mikroplast

Systemförslag för rening av läkemedelsrester och andra prioriterade svårnedbrytbara ämnen

Beställargrupp. för minskade utsläpp av läkemedelsrester, mikroplaster och andra föroreningar via avloppsreningsverk

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA och Michael Cimbritz, LTH

Reningsmetoder och ny teknik kostnadseffektiva metoder som fungerar i praktiken. Berndt Björlenius, Industriell Bioteknologi, KTH

LÄKEMEDELSRENING OCH STATLIGT STÖD

Internationella erfarenheter av rening från läkemedelsrester

Ozonförsök för rening av läkemedelsrester vid Himmerfjärdsverket

Anna Maria Sundin NAM18, Linköping 31 januari 2018

Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB

46 pharma industry nr 4-15

Rening från svårnedbrytbara ämnen omvärldsbevakning och kunskapssammanställning. Michael Cimbritz, Lunds universitet

Systemperspektiv vid läkemedelsrening Seminar: Läkemedelsrening och mikroföroreningar NAM 2017, Växjö

Möjligheter att införa rening för att avskilja mikroföroreningar vid Ryaverket

Läkemedelsrester i avloppsvatten. Berndt Björlenius Stockholm Vatten VA AB

Läkemedelsrester i avloppsvatten

Reduktion av läkemedelsrester

Riskbedömningar av läkemedelsutsläpp

Förord. Från projektgruppen, vilken beskrivs i rapporten, har följande personer på olika sätt medverkat under projektets första fas:

Läkemedel och ansvar uppströms, nedströms och hos producenter

Nr , Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun

Rening av svårnedbrytbara föroreningar i avloppsvatten

Rappor tnr Re duk ona vs v å r ne dbr y t ba r a f ör or e ni ng a ri a v l opps v ae n ( RE S VAV) e np r o j e k t s a mma n s t ä l l n i n

Utmaningar i morgondagens vattenrening

Läkemedel det nya miljögiftsproblemet?

Berndt Björlenius

Verksamhet. 10 vattenverk (VV) 19 avloppsreningsverk (ARV) 120 pumpstationer 230 mil rörnät

Läkemedelsrester i vatten

Anna Maria Sundin Vattenstämman, Helsingborg 23 maj 2018

Aktivitetsplan Regional handlingsplan för läkemedel och miljö

Samarbete, kunskap och planering - om myndigheternas

Rening från läkemedelsrester och andra mikroföroreningar

Kartläggning av läkemedelsrester i avlopps- och dricksvatten. Provtagning vid Akademiska sjukhuset, Uppsala och Lasarettet i Enköping hösten 2005.

RENING AV MIKROFÖRORENINGAR VID AVLOPPSRENINGSVERK

Miljöindikatorer inom ramen för nationella läkemedelsstrategin (NLS)

Läkemedel - förekomst i vattenmiljön, förebyggande åtgärder och möjliga reningsmetoder. Stockholm Vattens projekt. Bakgrund. Ingår i projektet:

Motionen har remitterats till Hässleholms Vatten AB som i yttrande anfört i huvudsak följande.

AVANCERAD RENING I FULLSKALA ERFARENHETER OCH RESULTAT FRÅN KNIVSTA RENINGSVERK BERNDT BJÖRLENIUS, KTH JERKER FICK, UMU

Biologisk rening, primärt för enskilda avlopp. Malmö 20 januari,

VA-forskning och VA-utbildning i södra Sverige

Enskilda avlopp som källa till läkemedelsrester och kemikalier Karl-Axel Reimer, Södertälje kommun Helene Ejhed, IVL Svenska Miljöinstitutet

Motion om att rena vattnet från läkemedelsrester. KS

Förekomst av läkemedelsrester i miljön - Hjälmaren, Mälaren och Östersjön. Utvärdering av reningstekniker för reningsverk

Legemiddelrester i svensk drikkevann resultater fra undersøkelser utført av Stockholm Vatten og Stockholms Läns landsting

Om mig. Varför finns vi? Vad är VA-kluster Mälardalen?

Läkemedel och miljö. Lina Jansson, miljösamordnare Catharina Krumlinde, miljöcontroller

Problem vid Analyser. - hur vet vi att reningen ger rätt effekt? av Jörgen Magnér (Forskare IVL)

Global Water Stress Östen Ekengren

Emma Fältström 11/ MIKROPLASTER I KRETSLOPPEN


Delprojekt: Sammanställning av dimensionerande belastningar för olika nyckelsubstanser

små avlopp i kretslopp

Källsorterat avlopp för ökad biogasproduktion och ökad näringsåtervinning. Hamse Kjerstadius

Ett kluster med fokus på avancerad avloppsvattenrening och urban infrastruktur

Hav, land och vatten och vår traditionella, linjära ekonomi. TA TILLVERKA SLÄNG

Vilka utmaningar ser vi framöver? Vad har gjorts för att möta dem? KARIN JÖNSSON

FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN

Rapport Nr Ultrafilter och granulerat aktivt kol för avskiljning av mikroföroreningar

Biologisk avloppsvattenrening primärt för enskilda avlopp Marint Centrum Simrishamn

HaV. Maria Hübinette Havs- och vattenmyndigheten Västerås maj 2012

Terminsblocket Uthålliga vatten- och avloppssystem

Motion 2017:52 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) om punktrening för läkemedelsrester

Framtidens avloppsvattenrening. Hammarby Sjöstadsverk en av Sveriges ledande anläggningar för forskning och utveckling inom vattenreningsteknik

Status spredt bebyggelse i Sverige

Biocider i dagvatten MAJA EKBLAD. Lunds Tekniska Högskola Maja Ekblad

INBJUDAN OCH PROGRAM. Svenskt Vatten. Nationella konferensen Avlopp & Miljö #NAM17. Konserthuset, Växjö januari 2017

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik

Konsekvensutredning av förslag på nya regler för små avloppsanläggningar

Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser

Aktivitetsplan Regional handlingsplan för läkemedel och miljö

Läkemedel och miljö åtgärder och strategier

Läkemedel och miljö efter MistraPharma. Förslag från MistraPharmas styrelse

Borttagning av läkemedelsrester i renat avloppsvatten

Läkemedelsrester och andra skadliga ämnen i avloppsreningsverk - koncentrationer, kvantifiering, beteende och reningsalternativ

Uthålliga vatten- och avloppssystem (eller till någon av delkurserna i blocket!)

Tekniker som kan och bör användas vid svenska reningsverk

Magnus Arnell, RISE Erik Lindblom, Stockholm Vatten och Avfall

MIKROPLAST REGERINGSUPPDRAG KÄLLOR OCH FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER. Yvonne Augustsson. Göteborg 15 mars 2018

- modell för smartare miljöarbete och innovationsutveckling inom hav och vatten i Skåne. Oktober 2013 december 2014

Tekniska lösningar för avancerad rening av avloppsvatten

Provtagning av läkemedelsrester i rå- och dricksvatten, SLL 2017

E!e_rottoxacin #; s t. - JaCeu seconda'y. uses. to USP and PhEur

Handbok för rening av mikroföroreningar vid avloppsreningsverk

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvård/ Avdelningen för regional utveckling

Tydligare regler för små avloppsanläggningar

M2016/02191/Nm

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?

Svenskt Vatten Utveckling

NFS 2006:7 normal skyddsnivå, miljöskydd. Minst 90% reduktion av BOD7

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel

MIKROPLAST KÄLLOR OCH FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER. NAM18, Linköping 31 januari Anna Maria Sundin

Stadsrenovering H+ Källsorterande system vid nybyggnation i Helsingborg. Hamse Kjerstadius

Grundrapport AMM 12/11. Ghayda Fakhri Fouad, kemist, fil.mag Katja Hagström, yrkeshygieniker, fil.dr

Nytt avloppsreningsverk i Lidköping

Utmaningar inom avloppsvattenrening i Sverige. Ann Mattsson, Anders Fransson, VAK

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Transkript:

Utvärdering av reningsmetoder för att minska utsläpp av läkemedelsrester och andra svårnedbrytbara föroreningar 2018-01-29 Margareta Lundin Unger Havs- och vattenmyndigheten margareta.lundin-unger@havochvatten.se 1

Stort tack till alla projektdeltagare som bidragit LäK: RISE (JTI och SP) och SLU SystemLäk: IVL, Stockholm Vatten Pilot Nykvarnsverket: Tekniska verken och och Avfall, SYVAB, KTH IVL Svenska miljöinstitutet Knivsta fullskala: Umeå Universitet, FRAM: Högskolan Kristianstad, Malmbergs, KTH, Göteborgs Universitet, SLU, Skåne Blekinge vattentjänst, Krinova, Osby Knivsta reningsverk och Kristianstad kommuner RESVAV: Lunds universitet, Gryaab, Interkalibrerad läkemedelsanalys: Kretslopp och vatten, NSVA, Sweden Högskolan Kristianstad, Umeå Universitet, Water Reserach, LTH, Primozone, SLU, IVL Svenska miljöinstitutet, Aarhus Sweco, Aarhus universitet universitet Omvärldsbevakning: Lunds Universitet 2018-01-29 Margareta Lundin Unger Havs- och vattenmyndigheten margareta.lundin-unger@havochvatten.se 2

Fortsatt tack till Styrgruppen (KemI, Naturvårdsverket och Läkemedelsverket) Svenskt Vatten och beredningsgruppen Sist men inte minst: Michael Cimbritz, Lunds universitet/lth och Ann Mattsson Gryaab för arbetet med slutredovisningen 2018-01-29 Margareta Lundin Unger Havs- och vattenmyndigheten margareta.lundin-unger@havochvatten.se 3

Liten ordlista GAK : Granulerat aktivt kol PAK : Pulveriset aktivt kol MBR: MMBR: Rörliga bärare MP: Mikroföroreningar ABR: Antibiotikaresistens 2018-01-29 Margareta Lundin Unger Havs- och vattenmyndigheten margareta.lundin-unger@havochvatten.se 4

Regeringen satsade 32 miljoner över fyra år (budgetprop för 2014) Regeringen bedömer att det behövs ett brett spektrum av riskbegränsande åtgärder i hela kedjan från utveckling av nya läkemedel, via tillverkning av aktiva substanser och andra komponenter, till utsläpp via avloppet i vår närmiljö. Att komplettera avloppsreningsverken med avancerade reningsmetoder skulle kunna reducera utsläppen av både läkemedelsrester och andra svårbehandlade föroreningar som inte kan renas bort i reningsverkens nuvarande processer. Regeringen satsar därför 32 miljoner kronor på att främja avancerad rening av avloppsvatten. För arbetet föreslår regeringen att anslaget tillförs 10 miljoner kronor per år 2014 2015, 7 miljoner kronor 2016 och 5 miljoner kronor 2017. 2018-01-29 Margareta Lundin Unger Havs- och vattenmyndigheten margareta.lundin-unger@havochvatten.se 5

Var stod vi 2014? Ozon och aktivt kol är tekniker som fungerar. Men hur kan dessa användas i Sverige? Aktivt kol ansågs vara betydligt dyrare än ozon och få försök var gjorda i Sverige. Utveckling och utvärdering av nya metoder och/eller kombinationer? Avancerad rening medför ökad resursanvändning. Men hur stor? Hur dyrt blir det? Vilka föroreningar behöver renas och hur mycket? Hur kan vi ta tillvara den kunskap som finns i andra länder? 2018-01-29 Margareta Lundin Unger Havs- och vattenmyndigheten margareta.lundin-unger@havochvatten.se 6

LäK Läkemedel i källsorterat toalettavloppsvatten Syfte Ta fram kunskap för att utveckla framtida källsorterande avloppslösningar i samhället. Frågor Hur stora är riskerna vid spridning av källsorterade avloppsfraktioner I vilken grad hygienisering påverkar nedbrytningen Pilotanläggning för ozonering av läkemedel FRAM fullskalig rening av mikroföroreningar Skapa underlag för beslut - dimensionering och drift Utveckla en kostnadseffektiv metod för rening baserat på filtrering med GAK. Kan ozonering leda till störningar på efterföljande biologiskt reningssteg? energiförbrukning, ozonhalt, reningsgrad, ekotoxeffekter? GAKs avskiljningsförmåga. Vilka parametrar styr inbindningen? Utveckla nya analysmetoder 2018-01-29 Margareta Lundin Unger Havs- och vattenmyndigheten margareta.lundin-unger@havochvatten.se 7

Systemförslag för rening av läkemedel och andra prioriterade ämnen Syfte Ge en samlad kunskapsbild Ta fram underlag för val av system för svenska ARV. Presentera systemförslag för olika anläggningstyper Frågor Optimera och utvärdera försök med olika tekniker Kostnad och miljöpåverkansanalys Knivsta Utvärdering av avancerad rening i fullskala Ökad praktisk erfarenhet av implementering och drift Kunskap om skalfaktorer och optimering av resursanvändning Avskiljningsgrad Effektstudier Rekommendationer och kostnadsberäkningar för bred implementering i Sverige RESVAV Rening av svårnedbrytbara föroreningar i avlopp Riktlinjer och dimensioneringskriterier för drift och utbyggnad av olika typer av reningsverk Resursanvändning, kostnad, ny teknik. 2018-01-29 Margareta Lundin Unger Havs- och vattenmyndigheten margareta.lundin-unger@havochvatten.se 8

LäK Läkemedel i källsorterat toalettavloppsvatten Pilotanläggning för ozonering av läkemedel FRAM fullskalig rening av mikroföroreningar Systemförslag för rening av läkemedel och andra prioriterade ämnen Substanser Effekt Teknik Läkemedel, vissa ändra MP Läkemedel andra MP Läkemedel, andra MP Läkemedel AMR, andra MP mikroplaster Modellering av risk för miljö och människor ABR Ekotoxeffekter ABR Smittrisk, AMR, östrogen toxicitettester Källsorterande teknik Ozon med efterföljande biologiskt steg Sandfilter, GAK Ozon, GAK, MBR och kombinationer Knivsta Utvärdering av avancerad rening i fullskala RESVAV Rening av svårnedbrytbara föroreningar i avlopp 2018-01-29 120 läkemedel ABR, Effektstudier Läkemedel MP Avskiljningsgrad Ozon Ozon, PAK + MBBR,

Omvärldsbevakning SVU-rapport 2016-04 Lunds universitet m.fl. Schweiz enda land som ställt krav i lag Trädde i kraft 2016 Utbyggnad ska vara genomförd inom 25 år Alla verk > 80 000 pe och särskilt känsliga vatten Fond för finansiering 12 indikatorsubstanser varav 10 läkemedel Tyskland och andra länder 2018-01-29 Margareta Lundin Unger Havs- och vattenmyndigheten margareta.lundin-unger@havochvatten.se 10

Analys av mikroföroreningar Tillförlitliga analyser nödvändiga för att kunna bedöma behov och utvärdera teknik Jämförande studie av fem olika laboratorier under ledning av Högskolan i Kristianstad Några ämnen är relativt enkla att analysera Vissa är svåra, ex etinylestradiol (hormon) och klaritromycin (antibiotika) Mål: ökad analyskvalitet och jämförbarhet 2018-01-29 Margareta Lundin Unger Havs- och vattenmyndigheten margareta.lundin-unger@havochvatten.se 11

Ozonering Avskiljning av olika läkemedel som funktion av ozondos. Ekblad m.fl. (2015). Rött: <50 %, gult: 50-79 %, ljusgrönt: 80-89 %, mörkgrönt: >90 % Substans Grupp 3 g O 3 /m 3 5 g O 3 /m 3 7 g O 3 /m 3 10 g O 3 /m 3 Uppehållstid i kontaktreaktor: 10-25 min Specifik ozondosering: 0,6-0,9 g O 3 /g DOC Syreförbrukning: ~10 g O 2 /g O 3 Diklofenak Ibuprofen Atenolol Metoprolol Ciprofloxacin Klaritromycin Sulfametoxazol Karbamazepin Venlafaxin Tramadol Iohexol Karbendazim Diuron Antiinflammatorisk Antiinflammatorisk Betablockerare Betablockerare Antibiotika Antibiotika Antibiotika Lugnande medel Antidepressivt Smärtstillande Kontrastvätska Biocid Biocid 2018-01-29 Margareta Lundin Unger Havs- och vattenmyndigheten margareta.lundin-unger@havochvatten.se 12

Granulerat aktivt kol Kontakttid i filtret: >10 minuter Filtreringshastighet: 6-10 m/h Regenerering: >20 000 bäddvolymer m.fl. (2015). %, Källa: Björklund och Swahn: 80-89 %, mörkgrönt: >90 %, För en fullständig sammanställning med fler ämnen hänvisas till 2018-01-29 Margareta Lundin Unger Havs- och vattenmyndigheten margareta.lundin-unger@havochvatten.se 13

Vad vet vi nu? Källsorterande system är ett bra sätt att minska utsläpp av läkemedel till miljön från avloppsvatten. Riskerna från upptag av växlighet till människa är mycket små. Väl fungerande biologisk rening är en förutsättning för avancerad rening. Både ozon och aktivt kol fungerar bra för både stora och mindre ARV Viktigt att optimera dosering av ozon Kostnad ozonering: 0,3 0,5 kr per m3 Kostnad aktivt kol: 0, 6-0,8 kr per m3 2018-01-29 Margareta Lundin Unger Havs- och vattenmyndigheten margareta.lundin-unger@havochvatten.se 14

Länkar till rapporten Länkar till rapporter på www.havochvatten.se och där SVUrapporter finns http://www.svensktvatten.se/forskning/svensktvatten-utveckling/ http://www.sjostadsverket.se/sjostadsverket/aktuellautvecklingsfragor/rening-av-mikrofororeningar.html Flera andra projekt på gång inom EU bl a en Samarbetsplattform för läkemedel i Östersjöregionen (www.swedishepa.se/hazards/pharmaceuticals 2018-01-29 Margareta Lundin Unger Havs- och vattenmyndigheten margareta.lundin-unger@havochvatten.se 15