20 upp och 20 ned. På jakt efter 450 ton

Relevanta dokument
Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J.

R E S U L T A T 2007 OS R H147. Mikronäring till vårraps

Etablering av höstraps för hög skörd. Johan Biärsjö, Svensk Raps

Ekologisk höstoljeväxtodling. Etableringens tre hörnstenar. Sådd i tid. N-gödsling. Etableringsteknik. Moderna sorter

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat

Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU

anses också generellt vara mer packningskänsliga än spannmål och skulle därmed också ha ett större luckringsbehov.

Rapport från 20/20 projektet

Vägen till 5 ton. Rapport från Svensk Raps AB Projekt 20/20

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009

Etablering av höstraps för högst skörd Jordbrukaredagar 2010

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L

R E S U L T A T B L A N K E T T 2006 OS

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Kvävestrategier till höstraps

Aktuella ogräsförsök 2015

Framgångsrik precisionssådd

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L

Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU

Etablering av oljeväxter genom hacksådd. Fältförsök 2002/2003. Rapport till SLF

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Maskinkoncept Maltkorn En etableringstävling mellan fyra redskapstillverkare

R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Institutionen för växtproduktionsekologi Skördeår: Plan: OS7-6- Vårrybs. Sortförsök

Jordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken. Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland

Sammanfattning Sex försöksserier utförda i Skåne under 2004 redovisas här (tabell 1 3).

Slutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Etablering och markstruktur till höstoljeväxter. Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU

Nordic Field Trial System Version:

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Agrimarket- kryssning

Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst

Sammanfattning Sex försöksserier utförda i Skåne under 2004 redovisas här (tabell 1 3).

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Jordbearbetningsstrategier

Kvävestrategier till höstraps

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

LER MJ MO SA GR MH PH 2.0 lit.butisan Top MATJ lit.focus Ultra ALV

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Sammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3).

2 0.5 Select+0.5 Renol Select+0.5 Renol l Kerb Flo 400. Ej utförd, ej tillräckligt jämnt

R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Fältforskningsenheten Grödor Skördeår:

Sammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3).

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Lämpl antal grobara kärnor/m 2

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

R E S U L T A T 2006 OS3-185 L G001. N-gödsling till höstraps

R E S U L T A T 2014 OS M S001

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Aktuella försök 2015

XXXX FMC XXXX FMC XXXX FMC XXX XXXXXX FMC/UPL

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Svampsjukdomar i vårkorn

Inhemska proteingrödor med fokus på soja

Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter

Sammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3).

Nordic Field Trial System Version:

Växjö möte 4 december 2012

VÄXTODLINGSÅRET 2004/2005 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Oväntat högt kväveupptag

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Reducerad glyfosatanvändning vid ogräsbekämpning på träda med fånggröda

Vässad vårraps. Rapport från Svensk Raps AB Projekt 20/20

Etablering och snigelförsök

Reducerad glyfosatanvändning vid ogräsbekämpning på träda med fånggröda

Sammanfattning och slutord Sex försöksserier utförda i Skåne och Animaliebältet under 2008 redovisas här (tabell 1 3).

Lumen lockar. 7 sort försök gick det bara att skörda 3 år Blåst, regn, ogräs och grönskott satte stopp för 4 försök. Vårrapsodlingen har

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

R E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps

Sammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3).

Försöket är utlagt för att skapa en förståelse

Inverkan av etablering och höstutveckling på hybridhöstrapsskörden

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Etablering av höstoljeväxter genom trösksådd. Fältförsök Rapport till SLF.

Rapsens fiende nummer 1! ÖSF konferens Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skara

Ekologiska demonstrationsodlingar

Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005

Smart Tillage. Marcus Willert. HIR Skåne. Alnarp

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist

Clearfield i Sverige 2018 en ny möjlighet

GRÖDA: Höstraps GÖDSLING DATUM MÄNGD SORT: Beluga AXAN SÅTT DEN: KG/HA: FÖRFRUKT: Vårkorn

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Säker etablering av ekologiska höstoljeväxter

Observationsförsök 2010 Försök 1 med bottengröda i vårvete (Vichtis)

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

KVÄVESTRATEGIER TILL HÖSTRAPS

Fortsatt varierande kväveupptag

Vårraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Transkript:

20 upp och 20 ned 20-20 På jakt efter 450 ton Ett god etablering av oljeväxter innebär Rätt bearbetning Plöjning Plöjningsfritt Spara vatten Spara vatten Spara vatten Så när du vet att det kommer att gro Gödsla i samband med sådd!

Sår vi för sent? Hur tidigt kan vi så? Tidigt sådd efter stråsäd ger ofta högst skörd Det finns ett storleksoptimum för invintring Överlevnadsförmåga (skörd) beror på Utsädesmängd Inbördes konkurrens (inkl ogräs och spillsäd) Gödsling Sortegenskaper m a p längdtillväxt Höstklimat Störst betydelse har temperaturen Hösttemperatur Bastemperaturen för rapsens tillväxt är 4,5-5 o C (Ceresmodellen) Tillväxtpunkten bör aldrig ligga över 2 cm från markytan Tillväxtpunkten lyfter först då temperatursumman 450-500 o uppnås förutsatt att en annan faktor är uppfylld. Planttäthet Kvävemängd Sort

Vad blir skillnaden mellan tidig och sen sådd? Ny serie startades 2006 med 3 försök i Danmark 6 sorter + sortbl. 2 såtidpunkter Såtidpunkt 25-29 augusti 5-12 september Skillnad Genomsnitt 4490 kg/ha 3950 kg/ha -540 kg/ha LSD 290 kg/ha Sådd i tid ger bäst skörd Exempel hösten 2006 Uppland (Uppsala) 3 såtidpunkter finns 2006? 8-10 augusti, 18-19 augusti, +31 augusti Tempsumma från och med 13 augusti 614 grader 23 augusti 470 grader 1 september 377 grader Frost avbröt tillväxten 29 oktober oktober bidrog med 110 grader mot normalt 43

Jämförelse mellan Cantus och Amistar i full blom i 14 försök 2003-2006, (dos 1,0 L 2003 och 0,5 resp. 0,6 L 2004-2006) 800 Kg frö / ha 600 400 200 0-200 -400 340 310 270 230 200 220 180 200 130 70 70 80 100 60 Tomellila 03 Klagstorp 03 Klagstorp 04 Staffanstorp 04 270 240 140 130 110-20 S.Sandby 05 Fuglie 05 630 390 410 360 Borrby 06 Furulund 06 Svedala 06 0,5 L Cantus 0,6 L Amistar Jämförelse mellan Cantus och Amistar i full blom i 14 försök 2003-2006, (dos 1,0 L 2003 och 0,5 resp. 0,6 L 2004-2006) Sex lönsamma försök med Cantus och fem med Amistar 800 600 630 Kg frö / ha 400 200 310 230 270 220 340 390 270 410 360 240 0-200 -400 Tomellila 03 Klagstorp 03 Klagstorp 04 Staffanstorp 04-20 S.Sandby 05 Fuglie 05 Borrby 06 Furulund 06 Svedala 06 0,5 L Cantus 0,6 L Amistar

Höstbehandling lika ofta lönsam som full blom Differans mellan 1,0 L Juventus på hösten och obehandlat led i 14 försök 2003-2006 800 600 610 Kg frö / ha 400 200 0-200 -400-10 Tomellila 03 130 350 130 80 Klagstorp 03 Klagstorp 04 280 270 220 240 Staffanstorp 04 S.Sandby 05 Fuglie 05 Borrby 06 Furulund 06 Svedala 06 Råfettskörd och övervintring, tre försök 2006 2100 100,0 2050 95,0 2000 Råfett kg/ha 1950 1900 90,0 85,0 Övervintr 0-100 1850 1800 80,0 1750 obehandlat 1,0Juventus 90, 1,0Juventus 90, 1,0 Juventus 90 0,5 Juventus 90 Juv. 90, Juv. 90, Juv. 90, Juv. 90 blom vår Cantus A G I J K L M 75,0

0,5 Juventus höst 0,5 Juventus höst

Bearbetning till vårraps på olika jordar R2-4126 2001-2005 A) Höstplöjning och konventionellt vårbruk. Sådd med Väderstad Rapid. B) Direktsådd med föregående glyfosatbehandling av fånggrödan. Sådd med Väderstad Rapid. C) Bearbetning med Väderstad Carrier (5-7 cm) 2 gånger, med föregående glyfosatbehandling av fånggrödan. Sådd med Nordsten såmaskin. D) Bearbetning med tallriksredskap (10-12 cm) 2 gånger. Sådd med Väderstad Rapid. E) Bearbetning med Väderstad Carrier (5-7 cm) 2 gånger. Sådd med Väderstad Rapid. F) Bearbetning med Väderstad Carrier (5-7 cm) 2 gånger med föregående glyfosatbehandling av fånggrödan. Sådd med Väderstad Rapid. Bearbetning till vårraps på olika jordar R2-4126 2001-2005 Lättlera Mellanlera Styv lera 2005 2002-2005 2005 2002-2005 2005 2003-2005 A) 2300 1950 2600 2388 2570 2467 B) 2360 2053 1820 2088 2670 2407 C) 2200 2033 2640 2478 2320 2123 D) 2540 2108 2180 2310 2440 2260 E) 1580 1853 1440 2035 1650 1990 F) 2990 2180 2450 2448 2910 2497

Slutsatser av serie 4126 Vårrapsfrön gror lätt, slopad höstplöjning kan fungera på lätta jordar. Tillräckligt mycket finjord krävs för att skapa ett avdunstningsskydd kring fröet. Grund bearbetning kan fungera åtminstone på lerhalter upp till omkring 30%. Carrier i våta förhållanden resulterade i markstrukturförsämring och skördesänkning. Viktigt att eventuell fånggröda dödas. Bäst med både glyfosat och bearbetning. Utsädesmängd vårraps Initierat av VäxtRådgruppen Finansieras av BASF och SW Ett års försök på Haga, Bjertorp och Kölbäck 100 pl/m 2, 150 pl/m 2, 200 pl/m 2, 250 pl/m 2, 300 pl/m 2, Med eller utan ogräsbekämpning, Butisan 2,0 l/ha

Utsädesmängd raps obehandlat 2006 3000 2500 2000 kg per ha 1500 1000 500 0 4,2 6,3 8,4 10,5 12,5 Utsädesmängd kg per ha Haga Kölbäck

Utsädesmängd raps 2 l Butisan Top 2006 3000 2500 skörd kg per ha 2000 1500 1000 500 0 4,2 bek 6,3 bek 8,4 bek 10,5 bek 12,5 bek utsädesmängd kg per ha Haga Kölbäck Utsädesmängd raps 2006 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 4,2 4,2 bek 6,3 6,3 bek 8,4 8,4 bek 10,5 10,5 bek utsädesmängd kg per ha 12,5 12,5 bek Haga Kölbäck

Avfall och utsädesmängd Haga 2006 35 30 25 avfall % 20 15 10 5 0 4,2 4,2 bek 6,3 6,3 bek 8,4 8,4 bek 10,5 10,5 bek utsädesmängd kg per ha 12,5 12,5 bek Fältuppkomst och utsädesmängd Haga 2006 100 90 80 fältuppkomst Haga % 70 60 50 40 30 20 10 0 4,2 4,2 bek 6,3 6,3 bek 8,4 8,4 bek 10,5 10,5 bek utsädesmängd kg per ha 12,5 12,5 bek

Slutsatser ett års försök Högre utsädesmängd konkurrerar bättre med ogräsen (mindre avfall) men ger inte högre skörd eller bättre netto. 2 l Butisan Top har höjt skörden med c:a 200-300 kg/ha. Störst skördeökning med låga utsädesmängder. Låga utsädesmängder i kombination med 2 l Butisan Top ger omkring samma netto som att höja utsädesmängden med 50-100 pl/m 2 Ogräsbekämpning har avsevärt sänkt mängden avfall. Förenklad tröskning mindre spill? Projekt tröskteknik minskat spill

Tröskspill Flera undersökningar utomlands visar att spillet ligger kring 7-9 % Nära hälften av detta händer på skärbordet Vad kan vi göra med modifierade skärbord? Sidokniv eller inte? Gunnar Lundin, JTI, leder projektet

OS3-186 & OS3-187 Uppdatering av de gamla försöken från 1983-1985 Hypotes Helt nytt sortmaterial Högre skördenivåer Delvis andra kvalitéer Andra typer och nivåer på gödsling OS3-186 Höstraps

1800 OS3-186 3 försök Grundskörd 3377 kg/ha 1700 1600 kg råfett/ha 1500 1400 1300 1200 1100 1000 Obehandlat Wuxal Boron Brassitrel Photrel Nutribor Microplan Raps L Microplan Raps Solubor Flow Mantrac Bortrac 150 OS3-187 Vårraps

900 OS3-187 3 försök Grundskörd 1497 kg/ha 850 kg råfett/ha 800 750 700 650 600 Photrel Brassitrel Wuxal Manganese & Wuxal Boron Obehandlat Nutribor Microplan Raps L Microplan Raps Solubor Flow Mantrac Bortrac 150 Alla kan odla 20% av sin areal med oljeväxter Få gör det

Vårraps Bo Eriksson, Uppsala, tror stenhårt på oljeväxter i svenskt lantbruk, inte minst som energigröda. Och då behövs varenda kvadratmeter raps som går att uppbringa. Så lagom djupt manar han, så kommer rapsen jämnt och snabbt och konkurrerar bra med ogräsen. Vårrybs Anders Klint, Hedemora, Dalarna, hängiven vårrybsodlare i en hängiven vårrybsbygd. - Jag tycker det är roligt att odla vårrybs! Det är vackert, men också en utmaning! - När jorden reder sig perfekt och är varm, då avbryter vi allt annat arbete för att köra till vårrybsen, ungefär som för specialgrödor!