Förebyggande miljöarbete vid olyckor workshop 13 februari 2017 Samverkan mellan miljökontor och räddningstjänst Inledning 13 februari 2017 träffades räddningstjänst och miljökontor i Stockholms län för att diskutera förebyggande miljöarbete vid olyckor. Halvdagen innehöll föredrag och gruppdiskussioner kring olika olycksscenarier och förväntningar från inblandade parter. Dokumentation från dagen finns på miljosamverkanstockholm.se. Detta är en sammanfattning av gruppdiskussionerna. Sammanfattning Räddningstjänstens roll i det akuta skedet Det är oavsett situation svårt att i förhand ange exakt hur räddningstjänsten bör bedriva sin insats i det akuta läget då omständigheterna har avgörande roll. Viktigt är dock att räddningstjänsten är medveten om olika handlingars miljökonsekvenser och har med detta som bedömningsgrund. Det bör alltid göras ett aktivt val huruvida t.ex. en brand ska släckas eller inte, vilken släckmetod som ska väljas, vilken mängd vatten/skum som ska tillåtas användas m.m. Vidare är det viktigt att räddningstjänsten i ett tidigt skede kontaktar en miljörestvärdeledare för dialog kring lämpliga åtgärder för att minimera miljöskadorna. Ansvaret kan sedan övergå till miljörestvärdeledaren efter det att räddningstjänstens arbete är avklarat och denne har då befogenhet att å försäkringsbolagens vägnar beställa arbeten för att exempelvis gräva upp en förorening som trängt sig ner i marken, lägga ut uppsugande läns längsmed en strandlinje eller dylikt. Det kan även vara värdefullt att räddningstjänsten redan i det akuta skedet tar kontakt med miljökontoret för rådgivning och informationsutbyte. Underlag om känsliga områden Det är värdefullt att räddningstjänsten har information om var extra känsliga områden i kommunen finns. Det kan vara i pappersform eller digitalt, huvudsaken är att det är lättillgängligt i det akuta skedet. Informationen bör finnas tillgänglig oavsett om det är den lokala räddningsstyrkan som är på plats eller om någon annan styrka ryckt ut. Det går inte att förlita sig på att någon person med lokalkännedom är inkopplad i insatsen. Vidare är det viktigt att räddningstjänsten skapar rutiner att i ett tidigt skede kontrollera de befintliga underlagen. Gemensamt förebyggande arbete Ett gemensamt förebyggande arbete mellan miljökontoret, räddningstjänsten och i vissa fall även verksamhetsutövare kan minimera miljöskadorna mycket vid kommande olyckor. Det kan exempelvis vara värdefullt att ha diskuterat olika typiska olycksscenarion, på vilka platser/verksamheter som det är störst risk alternativt mest allvarligt om utsläpp sker, vilka släckningsmetoder som är lämpligast vid olika känsliga platser inom kommunen, hur ett utsläpp till mark eller vatten lämpligen hanteras i det akuta skedet etc. Förslagsvis kan man gärna ha övningar ihop kring ett eller flera påhittade scenarier.
Miljökontorets roll Vidare framkom att det är viktigt att miljökontoret genom sin tillsyn på verksamheter ställer krav på rutiner för eventuella miljöolyckor. Detta då det förebyggande arbetet ska börja hos verksamheterna. Verksamheterna bör ha material för att kunna ta omhand ett eventuellt utsläpp samt kunskap för att hantera materialet på rätt sätt i det akuta skedet. För verksamheter där bränder är vanligt förekommande, exempelvis avfallsanläggningar, bör beredskapsplaner finnas. Vidare har miljökontoret en viktig roll att i anmälningsförfarandet/bygglovskedet av nya verksamheter ställa krav på en lämplig utformning av verksamheten och området. I det skedet ska det även bedömas om platsen överhuvudtaget är lämplig för den avsedda verksamheten. Förväntningar/önskemål om varandras roller Ett önskemål från räddningstjänsten är att det oavsett tidpunkt alltid går att nå en relevant person på miljökontoret. Dock är man medvetna om att miljöinspektörerna inte har jour vilket gör att det inte går att förlita sig på att alltid få en sådan kontakt. Med andra ord är det extra viktigt med förebyggande samarbete och informationsutbyte samt att räddningstjänsten använder sig av skriftliga underlag om skyddsvärda objekt m.m. Gruppuppgift 1: Dieselläckage till vatten vid sjömack i kommunal hamn Scenario: - Den aktuella sjömacken är placerad i en vik med en kommunal hamn. Längs ena sidan av viken utgörs landområdet av naturreservat med anledning av dess höga naturvärden. Sjömacken har sex cisterner som är placerade i en betongponton. Cisternerna rymmer mellan 5 och 10 m³ bränsle. Pontonen saknar tröskel som kan hindra eventuellt läckage att nå vattnet. Påfyllnad av bränsle till cisternerna sker med hjälp av tankbåt direkt på pontonen. - Vid påfyllnad av diesel till cistern rymmandes 10 m³ aktiveras inte cisternens överfyllnadsskydd. Personal på tankbåten upptäcker läckaget för sent och personal vid sjömacken är inte i närheten. Vad som ser ut som ett tiotal till femtiotal liter diesel hinner nå vattnet innan läckaget kan stoppas. - Vindriktningen är måttlig till kraftig in mot den del av viken som utgörs av naturreservat och dieselföroreningen driver snabbt in mot land.
Diskussionsfrågor: - Hur anser räddningstjänst/miljökontor att det akuta skedet bör hanteras? - Hur kan arbetet i det akuta skedet bedrivas för att minimera efterbehandling/sanering i efterhand? - Vad är räddningstjänstens förväntningar på miljökontorens roll och handlande i den - Vad är miljökontorens förväntningar på räddningstjänstens roll och handlande i den - Vilket underlag från räddningstjänst respektive miljökontor hade underlättat i det akuta skedet? - Skulle miljökontoret kontaktas vid detta scenario? Diskussion Det går sällan att i förhand ange hur det akuta skedet bör hanteras och en avvägning av vad som är rätt åtgärd måste alltid göras på plats. Bedömningen var dock att föroreningen troligtvis snabbt sprider sig in mot land varför det är bråttom att sätta in åtgärder för att begränsa spridningen. Om möjligt bör en uppsugande läns läggas längsmed strandlinjen. Enligt representant från Storstockholms brandförsvar är det dock endast få av räddningstjänstens bilar som har tillgång till länsar och för övriga kan det vara svårt att få tag på i ett akut skede. Kustbevakningen däremot har tillgång till den typen av material och ska vara behjälpliga i den här typen av situationer. I det aktuella fallet finns dock risk att de inte hinner dit i tid. En representant från Attunda brandförsvar menar att de ibland får hjälp av Sjöräddningssällskapet som har visst material att tillgå och kan vara behjälpliga vid utsläpp till sjöss. Ett förslag som nämndes var att räddningstjänsten kan ha med sig skriftlig information om var det finns länsar i närheten, t.ex. hos vissa båtklubbar. Vidare är det viktigt att räddningstjänsten i det akuta läget besitter information om, samt har som rutin att kolla upp, huruvida det finns skyddade områden i närheten av ett utsläpp. Skriftliga underlag är viktigt då det inte alltid är räddningspersonal med lokalkännedom som kommer ut till en olycksplats. Räddningstjänsten bör ta kontakt både med miljörestvärdeledare för rådgivning i det akuta skedet och med miljökontoret för vidare hantering av ärendet. Om vindstyrkan är hög finns stor risk att utsläppet hinner nå land innan någon läns kommit på plats alternativt att utplacerad läns inte klarar av att fånga upp föroreningarna. Då blir det till stor del en fråga om efterbehandlingsansvar för verksamhetsutövaren och detta har miljökontoret tillsyn över. Vid misstanke om miljöbrott ska det lämnas in för åtal och detta ska miljökontoret ha rutiner för. Frågan togs upp vad som händer om man inte gör någonting alls åt utsläppet. Visst kommer dieseln brytas ned med tiden men det går inte att förringa att diesel är giftigt och kan ställa till mycket skada, bl.a. för organismernas fortplantning. Miljökontoret har även en viktig roll att i förebyggande syfte bedriva tillsyn över verksamheten. Det är viktigt att verksamhetsutövaren dels har rutiner för att förebygga att utsläpp sker, dels har en plan för hur ett utsläpp ska hanteras om situationen väl uppstår. Det bästa är också om verksamhetsutövaren själv har utrustning att ta hand om eventuella utsläpp, t.ex. länsar, båt och absol om det sker spill på pontonen. Det bör även finnas personal på plats med kunskap om hur den här typen av situationer ska hanteras. En grupp ansåg att den som tankar cisternen i detta fall har det största ansvaret, alltså inte verksamhetsutövaren som tar emot dieseln. Sjömacken bör i så fall ändå ha tydliga regler om att tankarna inte får fyllas på om överfyllnadsskyddet inte fungerar. Vidare kan det vara lämpligt att personal från sjömacken finns på plats vid tankning för att
bevaka att spill inte uppstår. Miljökontoret bör, om det bedöms rimligt, kunna ställa den här typen av krav. En representant från räddningstjänsten undrade om det verkligen är tillåtet för en sjömack att vara placerad så nära ett naturskyddat område. Miljökontoren menade att naturreservatet kan ha bildats efter det att sjömacken etablerades på platsen och att det är svårt att förbjuda en verksamhet i efterhand. Dock kan miljökontoret ställa högre krav på en verksamhet av detta slag som är belägen så nära ett naturskyddsområde. För nya verksamheter har däremot miljökontoret en viktig roll att i samband med anmälningsförfarandet/bygglovskedet se över om platsen för den specifika verksamheten överhuvudtaget är lämplig.
Gruppuppgift 2: Brand i återvinningscentral Scenario: - Den aktuella återvinningscentralen (mellanlagring av avfall och farligt avfall, kommunala miljökontoret tillsynsmyndighet) är placerad i ett mindre industriområde tätt intill villabebyggelse på ena sidan samt angränsande till ett naturreservat på andra sidan. - Elden tar fart under natten. Oklart hur antändning sker. Den tar fart i lättantändligt material (brännbart), men sprider sig snabbt över ett större område med flera containers med olika material, bl.a. till fraktioner för mjuk- och hårdplast. Vinden är svag till måttlig i riktning mot bebyggelse. Diskussionsfrågor: - Hur anser räddningstjänst/miljökontor att det akuta skedet bör hanteras? - Hur kan arbetet i det akuta skedet bedrivas för att minimera efterbehandling/sanering i efterhand? - Vad är räddningstjänstens förväntningar på miljökontorens roll och handlande i den - Vad är miljökontorens förväntningar på räddningstjänstens roll och handlande i den - Vilket underlag från räddningstjänst respektive miljökontor hade underlättat i det akuta skedet? - Skulle miljökontoret kontaktas vid detta scenario? - - Vilken släckmetod anser räddningstjänsten vara mest lämplig i det aktuella fallet? Diskussion Hur det akuta skedet bör hanteras beror helt på omständigheterna. Viktiga faktorer är t.ex. hur röken sprids, vad det är för underlag på området, om det finns möjligheter för uppsamling av släckvatten, om området går att valla in, om det finns dagvattenbrunnar som behöver stängas, om det går att få tag på en sugbil, avfallets karaktär m.m. Initialt bör räddningstjänsten väga in dessa
faktorer och bestämma sig för om det är bäst att snabbt släcka elden eller låta den brinna under kontrollerade former. Ibland kanske det räcker med att enbart dämpa elden istället för att släcka den helt. Om bedömningen är att elden behöver släckas är det viktigt att så långt det är möjligt samla in eventuellt släckvatten för omhändertagande. Vad gäller rökutvecklingen föreslog en grupp att om möjligt låta någon från räddningspersonalen undersöka luftkvaliteten i bostadsområdet. Om bedömningen är att röken inte når dit är det möjligt att det inte är lika akut att få stopp på branden och då kan det övervägas om det går att helt avstå från släckning alternativt ägna mer tid åt att begränsa utsläpp av släckvatten. Att räddningstjänsten får tidig kontakt med verksamhetsutövaren är mycket viktigt. Verksamhetsutövaren bör kunna informera om vilka förutsättningar som finns på platsen och helst ha en plan för hur den här typen av händelser ska hanteras. Vidare är det lämpligt att räddningstjänsten i ett tidigt skede kontaktar en miljörestvärdeledare för bedömning av hur skadan kan minimeras. Representanterna från räddningstjänsten ansåg även att miljökontoret skulle kontaktas i det här fallet. Liksom vid förra scenariot har miljökontoret en viktig uppgift att ställa krav på verksamhetsutövaren att ta fram rutiner för den här typen av händelser. Tillsynen bör samordnas med räddningstjänsten för att samla kompetens. Exempel på viktiga frågor att diskutera tillsammans med verksamhetsutövaren är t.ex. vilka miljöer runt verksamheten som är extra skyddsvärda, om skumsläckning i vissa sammanhang kan vara lämpligt eller inte, om det finns tillgång till jord eller sand att släcka med, om området består av hårdgjorda ytor eller inte, om det finns dagvattenbrunnar på eller i närheten av området och om det finns möjlighet för uppsamling av släckvatten. Vidare har miljökontoret en viktig roll att vid anmälningsförfarandet/bygglovskedet av en ny verksamhet beakta olycksrisken och med hänsyn till detta ställa krav på en lämplig utformning av området. I det skedet ska det även bedömas om platsen överhuvudtaget är lämplig för den avsedda verksamheten. Vad gäller miljökontorens respektive räddningstjänstens förväntningar på varandra i den här situationen gäller att räddningstjänsten önskar bättre möjligheter att få tag på en relevant person från miljökontoret oavsett tid på dygnet och att miljökontoren å sin sida önskar att räddningstjänsten har kunskap om var naturreservat och andra skyddsvärda områden finns.
Gruppuppgift 3: Bilbrand i tätort, vid vattentäkt och i det fria Tre scenarion: Tre personbilar sätts i brand samtidigt: - En SUV brinner för fullt vid vägkanten inom yttre skyddsområde för en kommunal dricksvattentäkt - En SUV har satts i brand i ett skogsområde långt från bebyggelse - En SUV har satts i brand mitt i ett bostadsområde Diskussionsfrågor: - Vilken prioriteringsordning har de olika bilbränderna? - Hur anser räddningstjänst/miljökontor att det akuta skedet bör hanteras? - Hur kan arbetet i det akuta skedet bedrivas för att minimera efterbehandling/sanering i efterhand? - Vad är räddningstjänstens förväntningar på miljökontorens roll och handlande i de aktuella situationerna? - Vad är miljökontorens förväntningar på räddningstjänstens roll och handlande i de aktuella situationerna? - Vilket underlag från räddningstjänst respektive miljökontor hade underlättat i det akuta skedet? - Skulle miljökontoret kontaktas vid dessa scenarion? - Vilken släckmetod anser räddningstjänsten vara mest lämplig i de olika fallen? Diskussion Diskussionen var generellt att ett släckningsarbete med våt släckningsmetod troligtvis skulle innebära större miljöskada än om bilarna tilläts brinna ut, vilket såväl räddningstjänst som miljökontor var överens om. Representanter från räddningstjänsten i en av diskussionsgrupperna ansåg dock att det kan vara rimligt att bedriva släckningsarbete mot den bli som är placerad i
bostadsområdet då den kan innebära större fara för liv. Räddningstjänsten upplyste om att det finns en typ av större brandfilt, stor nog att kunna täcka en bil, att använda sig av för att kväva elden. Dock är det inte alla brandbilar som har tillgång till den typen av filt. En representant från miljökontoren ansåg dock att högsta prioritet bör vara den brinnande bil som är placerad inom det yttre skyddsområdet för kommunal dricksvattentäkt. Det bör vara prioriterat att skydda dricksvattentäkten då den har stora värden och är svårersättlig. Enligt Lars Lindqvist, miljöinspektör SRMH, förorenar en del diesel en miljard delar vatten med avseende på lukt och smak. Representanter från miljökontor delar räddningstjänstens uppfattning om att våt släckmetod inte bör användas på denna bil samt att bilen om möjligt bör avlägsnas från skyddsområdet för vattentäkten då det finns risk att den står och läcker diesel medan den brinner. Ett alternativ är att med en behållare, duk eller liknande fånga upp läckande diesel under bilen. Det framkom synpunkter på att det kanske inte alltid är lämpligt att låta bilen i skogen brinna ut om det t.ex. är en torr sommardag och elden riskerar att sprida sig snabbt. Vissa tyckte även att skumvätska kan vara relevant att använda sig av i bostadsområdet om skyddsvärt objekt finns i närheten, t.ex. ett ålderdomshem eller sjukhus. En avvägning måste alltså göras i varje enskilt fall, utefter förutsättningarna för situationen. En representant från miljökontoren betonade att de är intresserade av att få ta del av uppgifter om registreringsnummer på bilarna som brinner. Detta för att kunna spåra ägaren eller ägarens försäkringsbolag och därmed få en motpart i det ärende som kommer startas upp. Vid frågan om räddningstjänsten skulle kontakta miljökontoren i den här typen av scenarion svarar en grupp att det skulle de. Miljökontoren önskar få information om vilken släckmetod som använts samt information inför uppföljning av ärendet. Bilar innehåller en hel del miljögifter och även om släckmedel inte använts innebär varje bil som sätts i brand en stor miljöskada som miljökontoren vill ha uppgifter om.
Gruppuppgift 4: Utsläpp från tankbil Scenario: - Den aktuella vägsträckan där olyckan sker löper genom ett område beståendes av flertalet permanentbostäder med enskilda dricksvattenbrunnar på ena sidan av vägen. På andra sidan av vägen sluttar landskapet lätt ned mot en sjö, populär i området för bad och rekreation. Vägen är lätt upphöjd i förhållande till omgivningen på båda sidor av vägen. Vägen är kantad av ett vägräcke. Vid den exakta platsen för olyckan förekommer en kurva som kräver viss inbromsning. o En tankbil lastad med diesel missar att bromsa in för kurvan, förlorar kontrollen över bilen och kör in i vägräcket i hög fart. Tankbilen välter över vägen och ett hundratal liter diesel rinner ut på platsen och sprider sig åt båda sidor av vägen. Vägsträckan är lågt trafikerad varför inget övrigt fordon kommer till skada. Tankbilsföraren klarar sig utan allvarliga skador. Diskussionsfrågor: - Hur anser räddningstjänst/miljökontor att det akuta skedet bör hanteras? - Hur kan arbetet i det akuta skedet bedrivas för att minimera efterbehandling/sanering i efterhand? - Vad är räddningstjänstens förväntningar på miljökontorens roll och handlande i den - Vad är miljökontorens förväntningar på räddningstjänstens roll och handlande i den - Vilket underlag från räddningstjänst respektive miljökontor hade underlättat i det akuta skedet? - Skulle miljökontoret kontaktas vid detta scenario? Diskussion Representanter från räddningstjänsten framförde att de skulle ha som högsta prioritet att försöka samla upp så mycket som möjligt av den diesel som läcker ut från tanken på lastbilen. Prioritet är även att täta tanken för att förhindra fortsatt läckage. När det är gjort skulle troligtvis nästa åtgärd vara att försöka lokalisera spridningsvägen för läckaget, samt möjligheten till att exempelvis länsa in läckaget för att förhindra fortsatt spridning.
Såväl kommunen som miljörestvärdeledare skulle kontaktas enligt räddningstjänsten. Vissa ansåg att ledningscentralen bör ha gjort det redan. Efter diskussion med miljörestvärdeledare skulle troligtvis en grävmaskin försöka ordnas till platsen för att gräva upp det som hunnit hamna i marken. Miljökontoret har tillsynen och bedömer när marken anses vara tillräckligt sanerad. Räddningstjänstens förväntningar på miljökontoren är att de tar över och är behjälpliga efter akutskedet. Miljökontoren vill dock förtydliga att de aldrig tar över ansvaret för en skada eller en sanering. Det är det ansvarig verksamhetsutövare, eller om det inte finns någon, fastighetsägaren som gör. Miljökontoren är tillsynsmyndighet och de som ställer kraven mot verksamhetsutövare eller fastighetsägare. Både miljökontor och räddningstjänst ansåg att det här är en vanligt förekommande incident där det är bra att ha haft en dialog redan innan olyckan är framme. Bra rutiner mellan miljökontor och räddningstjänst skulle underlätta hanteringen i det akuta läget. Inte minst bör räddningstjänsten ha fått underlag från miljökontoren om var känsliga områden finns i kommunen, så de vet hur de på bästa sätt ska lägga upp sina insatser. Både räddningstjänst och miljökontor ansåg att det är viktigt att räddningstjänsten så fort som möjligt försöker få tag på någon person vid miljökontoret samt även en miljörestvärdeledare för att diskutera lämpliga åtgärder. Clas-Göran Öhman, miljörestvärdeledare, menade att den förorening som redan hunnit ta sig ner i marken normalt inte bör betraktas vara räddningstjänstens ansvar. Det blir istället miljörestvärdeledarens ansvar att komma fram till lämpliga lösningar för att omhänderta föroreningen och förhindra ytterligare spridning. Beställning av akut grävning genomförs av miljörestvärdeledaren om det exempelvis finns enskilda dricksvattenbrunnar i närheten, ned till 3 meters djup är inte orimligt. Dagen efter bör miljörestvärdeledare åka ut tillsammans med miljökontor och inspektera olycksplatsen. Det är bilens försäkringsbolag som har ansvar för kostnaderna för de åtgärder som vidtas. Om ägare till fordonet inte är känt är det fastighetsägarens försäkringsbolag som får ta kostnaderna.