Klimatskolan. Vi bygger våra bostäder så att du kan leva hållbart i din vardag

Relevanta dokument
Vi bygger våra bostäder så att du kan leva hållbart i din vardag

Riksbyggens klimatskolas samlade tips

Spara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning!

Energismarta tips. Tänkvärt! Bra för både miljön och plånboken. Tillsammans kan vi spara energi och sänka kostnaderna i bostadsrättsföreningen!

Energismarta tips. Bra för både miljön och plånboken

Bästa/Värsta. Visste du att

Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag.

Allmänna energispartips för hushåll

10 energiråd. Energirådgivningen är ett kommunalt samarbete om opartisk och kostnadsfri rådgivning.

Effektivisera din elkonsumtion

God mat + Bra miljö = Sant

Temperaturen i din lägenhet

Energiklok bostadsrättsförening

Använd vattenkokare när du ska koka vatten. Det går snabbt och du sparar energi.

Låt grupperna intervjua den/de ansvariga för de olika delarna för att få hjälp att svara på frågorna.

Rätt inomhusklimat så fungerar värmen

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Checklista för effektiv energianvändning i kök

Kontaktuppgifter kundtjänst

Spar energi och värna om vår miljö

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

Hur sänker jag mina energikostnader? Energi- och klimatsmarta tips!

ENERGI DEKLARATION Skanör RCC Consulting AB UTKAST VERSION

Spara pengar och gör gott för miljön

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Många vill vara med och spara energi men få vet hur de ska göra. I den här trycksaken har vi samlat enkla, konkreta energispartips rum för rum.

RAPPORT ENERGIDEKLARTION SMEDBACKEN 2 LUNDS KOMMUN, DALBY SWECO Systems AB. Helen Blomgren. repo001.docx

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Lektion nr 3 Matens resa

Lilla energisparboken

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Spara energi i köket En stor del av hushållselen används för kyl och frys. Hur mycket el som kyl och frys drar beror på deras ålder och storlek.

VÄRME & VENTILATION I DIN LÄGENHET SÅ FUNGERAR DET

Bli klimatmedveten - Stoppa onödan

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Till Växjö, Europas grönaste stad

Energideklaration Ytterby 4:319 Isterbergsvägen 14A Resarö Vaxholm. Linus Söderman

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Energi och miljö. Tvätt

På följande sidor kan du läsa om hur en vanlig bilist kan spara tusenlappar och samtidigt bidra till att dämpa växthuseffekten.

Bli klimatsmart. - stoppa slöseriet. Hur du kan hjälpa till att minska onödig energianvändning på din arbetsplats.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Därför är din insats för miljön viktig

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Energironderingen inleds med ett samtal med verksamhetschef eller personal från verksamheten kring statistik och andra strukturella frågor.

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

En finansiering från Naturskyddsföreningen är möjligtack vare försäljning av Bra miljöval el

Östra Göteborg. Östra Göteborg. för klimat och miljö.

Åtgärdsplan för hållbar energi Arvika kommun

Energirapport. med energitips. Fastighetsbeteckning: Sicklaön 51:9. Skurusundsvägen 11/ Nacka. Besiktigad av (certnr): Tony Österman (5376)

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Konkreta energispartips. som ger bättre ekonomi och ett grönare samvete

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Bli klimatsmart. ett projekt

GRÖNA. lilla LUNDSTRÖMS

Energideklaration Trädgårdsmästaren 11 Vaxholm. Linus Söderman

Vi behöver din hjälp för ett renare vatten

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

Frågor & Svar samt Spartips

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

När något går sönder. Så här vårdar du lägenhetens utrustning

ga av ugnen? ecoprogram. kwh tten per dygn. När kan jag stänga av ugnen? Stan Koka med locket på. När kan jag stänga av ugnen? i kylskåpet.

Tips och inspiration för en mer

Spara pengar i ditt boende!

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

TellHus bo bort koldioxid. Lättare att både städa och möblera. Inga kalla fötter! Bara gosig klimatvänlig. Ett smartare sätt att bo!

Energieffektivisera föreningslokalen

Spara pengar och gör en insats för miljön minska din energianvändning

Världen har blivit varmare

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Allmänheten och klimatförändringen 2007

KLIMATSMART GÄVLE DIN GUIDE FÖR EN KLIMARTSMART ARBETSPLATS OCH EN HÅLLBAR FRAMTID.

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Energideklaration Aspen 5 Asprundan 7 Vaxholm. Linus Söderman

Tips och råd för dig som vill spara pengar genom att minska förbrukning av energi och vatten

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

FÖRORD. Karlstads kommun. Karlstads Univeristet

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Mål resurshushållning i kursplanen

Åtgärdsrapport Energideklaration

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Välkommen hem till familjen Björk!

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Energirapport. med energitips. Fastighetsbeteckning: Ingared 5:264. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

ENERGISNÅLA GÖTENEHUS MODERN TEKNIK FÖR LÄGRE ENERGIKOSTNAD OCH MINSKAD MILJÖPÅVERKAN

sked om tillträde Brf

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Stadens utveckling och Grön IT

Varje skrutt räknas. Även din.

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Transkript:

Klimatskolan Vi bygger våra bostäder så att du kan leva hållbart i din vardag Här är några enkla tips på hur du kan bidra till en mer hållbar livsstil. Energibesparingar i köket Vi väljer ut energisnåla vitvaror till köket såsom kyl, frys, diskmaskiner och spishällar. Induktionshällar drar mindre el än andra hällar och dessa är ofta standard i bostäderna och ibland finns de som extra tillval. Kyl och frys står för nästan en fjärdedel av hushållselen. Genom att ställa in rätt temperatur i både kyl (+5 C) och frys (-18 C) minskar du inte bara din klimatpåverkan, men även din elräkning. Varje extra grad kallare ökar energianvändningen. Frosta av frysen med jämna mellanrum, är den isbelagd stiger temperaturen. Det är också bra att rengöra baksidan av kylen och frysen regelbundet. Vi installerar snålspolande kranar och duschar i våra bostäder. Med dessa kan du minska vattenanvändningen med upp till 40 procent. I alla våra bostäder har vi installerat individuell tappvarmvatten- mätning. Individuell mätning medför att man debiteras för sin egen användning och därmed enklare kan se hur man påverka sitt användande. Koka upp vattnet i vattenkokaren istället för på spisen så får du en energibesparing på ca 50 procent. Detta gäller dock inte om du har induktionshäll, vilka är ungefär lika effektiva som en vattenkokare. Om du sätter lock på kastrullen när du lagar mat använder du bara en tredjedel så mycket energi jämfört med om locket är av. Tina maten i god tid istället för att mikra den. Dock använder du ca 70 procent mindre energi om du värmer maten i mikron eller på spisen istället för i ugnen. Fyll alltid diskmaskinen innan du kör den för att spara på både energi och vatten, prova gärna sparprogrammet.

Val av råvaror En köttfri dag i veckan är bra både för miljö och hälsa. Prova att byta ut en eller ett par rätter av nöt, lamm, gris eller kyckling i veckan mot vegetariska rätter eller minska på köttportionerna. Vilken typ av kött du väljer påverkar förutom klimatet även mängden kemiska bekämpningsmedel och antibiotika som används, den biologiska mångfalden samt djurskydd. Välj grönsaker och frukt efter säsong. Tänk på att till exempel gurka, paprika, tomater och isbergssallad under vintern odlas i växthus som ofta värms upp med fossila bränslen. Grova grönsaker är ofta klimatsnåla och ger oss dessutom mycket mer näring än salladsgrönsaker. Rotfrukter, broccoli, blomkål, lök och purjolök är exempel på resurssnåla grönsaker laddade med näring. Längre transporter orsakar ofta större utsläpp än korta, men vilket transportmedel som används har också stor betydelse för klimatpåverkan. Tåg- och båttransporter leder till exempel till mindre utsläpp än flygtransporter eller långa transporter med lastbil. Känsliga frukter och grönsaker kräver dessutom kyltransporter, vilket ökar utsläppen av växthusgaser ytterligare. Frukt- och bärodling kräver generellt sett mer bekämpnings- medel än grönsaker medan spannmålsodlingar besprutas relativt lite. De frukter som besprutas mest är bananer, citrusfrukter och vindruvor. Ekologiska alternativ bidrar till en giftfri miljö. Byt ut ris mot till exempel potatis. Risodlingarna ger utsläpp av metangas därför orsakar en portion ris mycket mer utsläpp av växthusgaser än både potatis, bulgur och pasta. Andra miljö- smarta alternativ är matvete, mathavre och matkorn som alla odlas i Sverige. Släng mindre mat och använd resterna till en matlåda nästa dag. En medelsvensk slänger 100 kg fullt ätlig mat varje år och all mat som slängs i Europa och Nordamerika skulle vara tillräckligt för att ge mat åt alla hungriga människor i världen tre gånger om. Undvik vatten i pet-flaskor som transporterats långt. Köp en kolsyremaskin om du föredrar bubbelvatten, det tjänar både miljön och din plånbok på. Läs mer om miljösmarta matval och hur du minskar matsvinnet på Livsmedelsverkets hemsida www.livsmedelsverket.se

Tvätta Varmvatten står för ungefär 20 procent av hushållsenergianvändningen. Vi installerar nya mer energieffektiva maskiner i våra tvättstugor och lägenheter för att du ska kunna tvätta med mindre klimatpåverkan. Tvätta bara kläderna när du måste. Det sliter både på kläderna och på miljön att tvätta för ofta, många gånger räcker det med att bara vädra kläderna. Använd bara förtvätt när kläderna är riktigt smutsiga. Fyll alltid tvättmaskinen innan du kör den, på så sätt sparar du både på vatten, energi och minskar användningen miljöskadligt tvättmedel. Doserar du tvättmedlet rätt? På tvättmedelsförpackningen ser du mängden tvättmedel du behöver i förhållande till vattnets hårdhet. Ju mjukare vatten desto mindre tvättmedel behövs. Stockholm har mjukt vatten, Uppsala har medelhårt vatten. Skaffa ett 25 cl doseringsmått så blir det enklare att dosera tvättmedlet och välj gärna Svanen eller Bra miljövalmärkt tvättmedel. Ta mindre tvättmedel om du har lite tvätt. Lufttorka tvätten, istället för att använda torkskåp eller torktumlare. Minska användandet av torkskåp och torktumlare genom att centrifugera ordentligt. Det är energieffektivare att centrifugera ordentligt i tvättmaskin än att använda värme i torktumlaren. Det mesta blir rent även i lägre temperaturer, men tänk på att tvätta i högre temperaturer då och då för att undvika avlagringar i tvättmaskinen. Tips på hur du sparar varmvatten och energi från Energimyndigheten www.energimyndigheten.se

Belysning, uppvärmning och ventilation Du kan spara cirka 700 kr per lampa när du byter ut en glödlampa på 60 watt till en lågenergilampa (energianvändningen är beräknad efter en lågenergilampas livstid). Tänk på att halogenlampor drar mer ström än man tror. Undersök om du kan byta ut dina halogenlampor mot LEDlampor. På www.energimyndigheten.se kan du läsa mer om de olika lamptyper som finns. Ta för vana att dra ur kontakten från vägguttaget i apparater med transformatorer (till exempel halogenlampor och batteriladdare) när de inte används. Du kan också koppla dem till ett grenuttag med avstängningsknapp. Utnyttja timerfunktionen för golvvärmen och handukstorken så att de inte står på när de inte behövs. Ställ inte stora möbler eller häng tjocka gardiner nära elementen eftersom värmen då har svårt att nå resten av rummet. Vädra snabbt med korsdrag istället för att ha fönstret öppet länge. Kom ihåg att alltid först stänga av elementet under fönstret. Vänta en halvtimme efter att du har vädrat klart innan du slår på elementet igen, annars går termostaten på. Anpassa inomhustemperaturen till vad du verkligen behöver. Ofta kan du sänka den någon grad utan att behöva frysa. Känns elementet kallt? Det kan bero på att önskad rumstemperatur uppnåtts. När temperaturen sen sjunker sätts elementet på igen och på så sätt säkras en jämn temperatur och ett bra inomhus- klimat. Vid mätning av temperaturen inomhus ska termometern placeras i ögonhöjd mot en innervägg mitt i rummet. Friskluftsventilen i väggen ska inte stängas för då fungerar inte ventilationen som avsett och inomhusluften blir sämre. Byt FTX-filter och tilluftsfilter med jämna mellanrum samt rensa dem ibland för att minska FTX-systemets energianvändning.

Sopor Vi förbereder utrymmen i din bostad och i gemensamhetsanläggningar för att du enklare ska kunna sortera dina sopor. På www.sopor.nu finns information om hur, varför och var du sorterar ditt avfall och vad som händer med det sedan. Här finns även länkar till kommunspecifika sidor. Glöm inte att ta reda på rutinerna som gäller i ditt hus, till exempel via din bostadsrättsförening eller samfällighet. Sortera ut ditt matavfall om du bor i en kommun som hämtar det separat. Vänta med att köra till återvinningen tills du har ett större lass att köra så att det inte blir så många transporter fram och tillbaka. Det enda som får spolas ner i toaletten är kiss, bajs och toalettpapper, allt annat riskerar att slamma igen avloppsrören och störa reningsverkens verksamhet. Lämna alla ljuskällor, såsom LED-, lågenergi- och glödlampor till återvinningscentralen. Innan glödlampor kunde återvinnas hamnade 25 ton bly från glödlampor på svenska soptippar varje år! Lämna rester av lösningsmedel och färg till kommunens återvinningscentral och lämna gammal medicin till apoteket. Lämna din gamla kyl och frys till freon- och metallåtervinning. Om du har köpt vitvaror efter 1 juli 2000 är försäljaren skyldig att ta hand om dem när du köper nya nästa gång. Kommunens återvinningscentraler tar emot allt elavfall.

När du köper nytt Tänk på att köpa saker med kvalité så tar det längre tid innan de blir avfall. Välj returförpackningar eller refill när du handlar för att minska mängden sopor. Ta med egen kasse när du handlar, gärna en tygkasse. Undvik PVC (polyvinylklorid) då dessa bland annat bildar miljö- och hälsovådliga ämnen vid sopförbränningen. Förpackningar av PVC är märkta med en trekant med en 3:a i. Ge dina saker ett nytt liv Laga gamla saker såsom möbler, skor och kläder istället för att slänga dem och köpa nya. Lämna gamla saker och kläder till loppis/välgörenhet och shoppa secondhand om du kan. Kan vara både kul och billigt. I föreningen kan ni välja ett gemensamt utrymme i huset där alla kan ställa hela och rena saker som ni tror att någon annan kan ha användning av. Vissa återvinningscentraler har även en så kallad återbrukscontainer.

Transport Välj tåget framför flyget. Ett tåg som kör mellan Göteborg och Stockholm släpper ut 0,4 kg koldioxid i luften. Flyger du samma sträcka släpps hundratals kilo koldioxid ut. Det tar ungefär lika lång tid att flyga som att åka tåg men det är ofta bekvämare, du kan utnyttja tiden till att jobba och dessutom sparar du upp till halva priset på biljetten om du bokar i god tid. Arbeta hemifrån ibland, om du kan. Försök kombinera dina resor, du kanske kan göra inköp i närheten av din arbetsplats eller på vägen hem. För kortare sträckor välj gång eller cykel, för lite längre sträckor kollektivtrafiken och bara när du måste välj bilen. Samåk med kollega eller granne så ofta du kan. Stäng av luftkonditioneringen om det inte är jättevarmt. Använd motorvärmare på vintern för att minska bilens bränsleförbrukning vid start. Kallstart både drar mer bränsle än normalt och ger mycket högre utsläpp per kilometer, dessutom sliter kallstart mer på motorn. Följ bilens serviceintervall, och välj gärna en verkstad med miljökompetens. Köp en takbox istället för en större bil, men glöm inte att ta av takboxen när du inte använder den. Undvik tomgångskörning. I många kommuner gäller tomgångskörning i max 1 minut. Om du tvättar bilen själv tänk gärna på att det i bilschampo och avfettningsmedel finns kemikaler som är väldigt skadliga för vattenlevande djur och växter, och att smutsvattnet även innehåller tungmetaller och oljerester. Undvik att tvätta bilen där smutsvattnet kan rinna ut i gatubrunnar, vattendrag eller dricksvattenbrunnar. Stå hellre på en gräsmatta eller grusad yta än en asfalterad uppfart eller väg. Allra bäst är gör-detsjälv-hallar eller att välja en miljömärkt biltvätt. Anslut dig gärna till en bilpool om du inte behöver bil varje dag.

Testa Ecodriving Även om du inte har en miljöbil så kan du köra lite mer bränslesnålt och miljövänligt genom ecodriving. Det gynnar både din plånbok och miljön. En familj kan spara upp till 3 000 kronor per år på att köra bränslesnålt. När du närmar dig ett rödljus släpper du gaspedalen istället för att trycka på bromspedalen. Låt motorn bromsa utan drivmedel. När motorn är nere på 1 500 varv växlar du ner. Med lite framförhållning slipper du stanna och starta. Kör på höga växlar och hoppa över växelsteg för att spara mer. Kör från ettan till trean och från trean till femman. Ju högre växel desto mindre drivmedel går åt i förhållande till körsträcka. Accelerera snabbt upp till färdhastighet. Håll sen jämn fart och bromsa genom att släppa gaspedalen istället för att använda bromspedalen. Du blir lugnare och mer harmonisk i trafiken av att köra bränslesnålt. Se till att du har bra däcktryck, fyll på tio procent mer luft än det normala för att minska bränsleåtgången och slitaget på däcken. Se bilens instruktionsbok för rätt däcktryck. Läs mer om ecodriving och anmäl dig till kurser på Sveriges Trafikskolors Riksförbund www.str.se.

Grön el När det är dags att teckna nytt elavtal, titta gärna på vad det finns för klimatvänliga alternativ med låga koldioxidutsläpp. Idag erbjuder de flesta elleverantörer så kallad grön el eller miljömärkt el från vind, vatten, sol eller biomassa. På Naturskyddföreningens hemsida kan du läsa mer om grön el och deras märkning Bra Miljöval, där finns även en lista över vissa elleverantörer som tillhandahåller el från förnyelsebara källor, se www.naturskyddsforeningen.se Bra länkar Testa din klimatpåverkan: www.klimatkontot.se Beräkna ditt ekologiska fotavtryck hur påverkar just din livsstil miljön? www.footprint.wwf.org.uk Naturskyddsföreningens Gröna Guide med enkla tips på hur man kan leva miljösmart: www.naturskyddsforeningen.se/vad-du-kan-gora/gron-guide Läs mer om hur vi människor påverkar vår miljö och vad du kan göra på Naturvårdsverkets hemsida: www.naturvardsverket.se