Barnrättsbaserat beslutsunderlag - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen i Region Kronoberg
Varför ett barnrättsbaserat beslutsunderlag? Barnkonventionen har varit juridiskt bindande för kommuner och landsting sedan 1990. Den 1/1 2020 blir barnkonventionen lag. Detta ställer krav på att en barnkonsekvensanalys genomförs vid beslut som rör barn under 18 år. Ett barnrättsbaserat beslutsunderlag grundas på fyra grundprinciper i barnkonventionen: - Likvärdiga villkor, jämlikhet och förbud mot diskriminering (artikel 2) - Barnets bästa (artikel 3) - Rätt till goda förutsättningar för barnets optimala utveckling (artikel 6) - Barns rätt till delaktighet (artikel 12) Dessutom ska andra rättigheter i barnkonventionen som är relevant för beslutet lyftas upp och diskuteras utifrån barnkonventionens holistiska syn på barnets rättigheter. Mallen för ett barnrättsbaserat beslutsunderlag går lika bra att använda för politiska och verksamhetsnära beslut som inför framtagandet av handlingsplaner och projekt som rör barn. Denna handledning Denna handledning går igenom formuläret för barnrättsbaserat beslutsunderlag genom att belysa grunden i barnkonventionen och ge exempel på vad man ska besvara under de olika frågorna. Vilka barn berörs av beslutet? Den första delen av formuläret för barnrättsbaserat beslutsunderlag handlar om att definiera vilka barn det är som berörs av det beslut vi har framför oss. Det kan t.ex. handla om följande definitioner: Barn i alla åldrar upp till 18 år Barn i en viss ålder Både pojkar och flickor Enbart pojkar Enbart flickor Barn med annan könsidentitet Alla barn i hela länet Alla barn i ett visst geografiskt område Barn med psykisk ohälsa / kronisk sjukdom / funktionsnedsättning i allmänhet Barn med en specifik typ av psykisk ohälsa / kronisk sjukdom / funktionsnedsättning Barn med ett specifikt riskbeteende (självskadebeteende, spelberoende, rökning, alkohol, droger etc.) Barn med en specifik bakgrund, t.ex. födelseland, ursprungsland, modersmål etc. Ärendenamn: Ansvarig: Barnrättsbaserat beslutsunderlag Här skriver vi ärendenamn om det finns något, främst för politiska beslut. Det går även bra att skriva en sammanfattanderubrik på underlaget. Här skriver vi även ärendenummer om det finns, främst för politiska beslut. Här skriver vi vem som är ansvarig för analysen i detta dokument Verksamhet: Här skriver vi vilken verksamhet eller avdelning (eller politiskt organ) som ska fatta beslut Barn som berörs av detta beslut: Här skriver vi de definitioner som passar in på de barn vi ska fatta beslut om. Datum:
Rätt till likvärdiga villkor, jämlikhet och förbud mot diskriminering (Art. 2) ICKE-DISKRIMINERING OCH LIKVÄRDIGA VILLKOR Artikel 2 1. Vi ska respektera och tillförsäkra varje barn inom de rättigheter som anges i barnkonvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess förälders eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, funktionsnedsättning, börd eller ställning i övrigt. 2. Vi ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro. En av grundtankarna i barnkonventionen är att alla barn har lika värde och samma rätt till alla rättigheter, vilket t.ex. inkluderar jämställdhet mellan flickor och pojkar. Detta ställer krav på att barn har rätt att växa upp under likvärdiga villkor där t.ex. bostadsområde, kön och bakgrund inte ska påverka deras rätt till det som Region Kronobergs olika verksamheter erbjuder. Inget barn ska diskrimineras på någon grund. De sju diskrimineringsgrunderna i svensk lagtext är: Etnisk tillhörighet: Med etnisk tillhörighet menas att en person tillhör en grupp av personer som har samma hudfärg, samma nationella eller etniska ursprung eller delar något annat liknande förhållande. Funktionsnedsättning: En bestående fysisk, psykisk eller begåvningsmässig begränsning av en persons funktionsförmåga. Begränsningen kan ha uppstått till följd av en skada eller en sjukdom som fanns vid födelsen eller som har kommit senare eller förväntas komma. Exempel på funktionsnedsättningar som förväntas komma är effekter av sjukdomar som till exempel HIV och MS. Kön: Avser att en person juridiskt är kvinna eller man. Även personer som är transexuella eller som har transexuell bakgrund omfattas av diskrimineringsgrunden. Könsidentitet eller könsuttryck: När man uppfattas bryta mot traditionella könsroller i sätt att vara eller se ut. Religion eller annan trosuppfattning: Med trosuppfattning avses olika religiösa uppfattningar eller uppfattningar som har grunder som är jämförbara med religion. Exempel på religiösa och andra trosuppfattningar är buddism och ateism. Sexuell läggning: Bisexuella, heterosexuella och homosexuella. Det vill säga vem du blir attraherad av eller kär i kopplat till kön. Ålder: Diskriminering utifrån ålder. Icke-diskrimineringsprincipen utesluter inte positiv särbehandling. Positiv särbehandling innebär att vi ibland måste göra kompletterande åtgärder för att ge prioritet eller särskild omtanke till barn med stora behov, för att garantera att alla barn har en möjlighet att uppnå rätten till bästa uppnåeliga hälsa. Rätt till likvärdiga villkor, jämlikhet och förbud mot diskriminering (art. 2) Ger vi likvärdiga villkor för alla barn som berörs? Vilka barn riskerar att hamna utanför? Gynnas vissa barn på andra barns bekostnad? Här beskriver vi hur vi har sett till att beslutet kommer alla berörda barn tillgodo. Det handlar om likvärdiga villkor utan diskriminering. En analys bör även inkludera risken för vissa barn att hamna utanför det vi erbjuder, eller om vissa barn gynnas på andra barns bekostnad. Här kan vi beakta aspekter såsom barnens ålder, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuella läggning, religion eller annan trosuppfattning, socioekonomiska bakgrund och bostadsort.
Barnets bästa (Art. 3) BARNETS BÄSTA Artikel 3 1. Vid alla åtgärder som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. 2. Vi ska tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har juridiskt ansvar för barnet, och ska för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder och administrativa åtgärder. 3. Vi ska säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för omvårdnad eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal och lämplighet samt behörig tillsyn. Artikel 3 uttrycker att vid alla åtgärder som rör barn ska vi i första hand beakta vad som bedöms vara barnets bästa. Det ställer krav på oss att göra en bedömning av vad som är bäst för det enskilda barnet eller den grupp av barn som berörs när vi fattar beslut. Barnets bästa är inte en personlig reflektion utan ett ställningstagande utifrån ett antal uppsatta kriterier. Det innebär att en bedömning om vad som är barnets/barnens bästa ska komma fram till någorlunda samma resultat oberoende av vem som gör bedömningen. För att komma fram till vad som är barnets/barnens bästa kan man ställa sig ett antal frågor: Vad är barnets/barnens bästa utifrån aktuell forskning och evidens? Vad är barnets/barnets bästa utifrån nationell praxis, baserat på lagstiftning, nationella riktlinjer och styrdokument samt erfarenheter från andra landsting och regioner? Vad är barnets bästa utifrån vår egen beprövade erfarenhet? Vad anser barnet/barnen är barnets bästa? Vad är barnens bästa på kort och lång sikt? Svaren på dessa frågor väger vi sedan mot varandra och det är vår samlade bedömning som ska ligga till grund för vår bedömning av vad som är barnets bästa i det beslut vi ska fatta. Därefter ska vi resonera kring hur vårt beslut har tagit hänsyn till det som vi bedömt vara bäst för barnet/barnen. Barnets bästa (art. 3) Vad är bäst för barn enligt forskning, nationella riktlinjer, praxis i andra regioner, vår egen beprövade erfarenhet, enligt barn, samt på kort och lång sikt? På vilket sätt har vi tagit hänsyn till barnens bästa i beslutet? Här beskriver vi vad vi har kommit fram till är barnens bästa i det beslut vi ska ta. Så långt det är möjligt ska barnets bästa vara vägledande för beslutet. Om vi finner att det finns andra faktorer som väger tyngre eller om barnets bästa inte kan genomföras på grund av t.ex. otillräcklig ekonomi, personal eller kompetens ska vi förklara detta i beslutet. Om vi inte kan utgå från det vi anser är barnens bästa ska vi förklara vad vi istället gör för att säkerställa barnens rättigheter. Nr 14: Om barnets rätt att få sitt bästa satt i främsta rummet. Ladda ner det här:
Rätt till goda förutsättningar för en optimal utveckling (Art. 6) RÄTT TILL LIV, ÖVERLEVNAD OCH UTVECKLING Artikel 6 1. Varje barn har en inneboende rätt till liv. 2. Vi ska till det yttersta av vår förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling. Alla barn har rätt till liv och överlevnad, samt till goda förutsättningar för en optimal utveckling. Region Kronoberg har ett ansvar att skydda liv genom att t.ex. minska spädbarns- och barndödligheten, bekämpa sjukdomar och skapa goda förutsättningar för barnens fysiska och psykiska hälsa samt utveckling och uppväxtvillkor. Kortfattat kan man säga att vi har en skyldighet att avstå från avsiktliga handlingar som har en negativ påverkan på barnets förutsättningar för en optimal utveckling. Beslut vi fattar ska ha en neutral eller positiv påverkan på förutsättningar för barns optimala utveckling. Det är beslutets art som avgör vilka förutsättningar som är relevanta att beakta utifrån barnets rätt till en optimal utveckling. Prövningen av barnets bästa (se ovan) kan via forskning och evidens, rådande praxis och egen beprövad erfarenhet skapa en förståelse för vad som är viktiga faktorer för barnets utveckling i relation till det beslut som ska fattas. Rätt till goda förutsättningar för en optimal utveckling (art. 6) Hur påverkar beslutet barnets rätt till goda förutsättningar för en optimal utveckling? Har beslutet negativ påverkan på (vissa) barns förutsättningar för en optimal utveckling? Här skriver vi hur vi i detta beslut/projekt tar hänsyn till barnets rätt till goda levnadsvillkor, kopplade till vårt specifika ansvarsområde. Nr 4: Ungdomars hälsa och utveckling inom ramen för konventionen om barnets rättigheter Nr 7: Genomförandet av barnets rättigheter under tidig barndom Nr 9: Rättigheter för barn med funktionsnedsättning Nr 14: Om barnets rätt att få sitt bästa satt i främsta rummet Nr 15: Om barnets rätt till bästa uppnåeliga hälsa (artikel 24) Nr 20: Om Genomförandet av barnets rättigheter under ungdomsåren Ladda ner de här:
Rätt att göra sig hörd (Art. 12) ÅSIKTSFRIHET OCH RÄTT ATT GÖRA SIG HÖRD Artikel 12 1. Vi ska tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. 2. För detta ändamål ska barnet, i alla administrativa förfaranden som rör barnet, särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom en företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med nationella procedurregler. Barn och unga har en särskild lagstiftad rättighet att vara delaktiga i alla beslut som rör dem. Alla barn som är i stånd att bilda egna åsikter har rätt att fritt föra fram dessa. Med utgångspunkt i principen om barnets bästa väger vi in barnets åsikter i beslutet i relation till barnens ålder och mognad. Barnets ålder, kön, sexuella läggning, könsidentitet, könsuttryck, språk, socioekonomiska bakgrund, bostadsort eller funktionsnedsättning får inte minska respekten för barnets rätt att uttrycka sig. De barn som behöver stöd för att uttrycka sina åsikter har rätt att få det, t.ex. genom tolk eller hjälpmedel. Beslutets art och komplexitet samt beslutets konsekvenser är styrande för bedömningen av barnets mognad. Barnkonventionen sätter inga specifika åldersgränser utan hänvisar till den fortlöpande utvecklingen av barnets förmåga. Barnets förmåga att skapa en egen uppfattning i frågan blir därför central för hur mycket vikt barnets åsikter får i beslutsunderlaget. Även små barn har egna åsikter om frågor som är relevanta för dem själva och deras närmaste miljö. Med stigande ålder och ökade mognad kan omfattningen av frågor som barnet kan bilda egna åsikter om utvidgas och inflytandet på beslutet ökas. Det är inte barn som ska förstå vår verksamhet, det är vi som ska förstå hur barn resonerar. Det gäller att identifiera vad det är vi behöver förstå ur barnets perspektiv för att beslutet ska bli relevant för barn. Det handlar inte om att låta barn välja mellan framtagna alternativa lösningar, utan att i framtagandet av de alternativa lösningarna ha med barns åsikter som en viktig del av förarbetet. Frågorna måste anpassas till barnens ålder och mognad. Att göra barn delaktiga kräver framförhållning i planeringen. Rätt till delaktighet (art. 12) Vad behöver vi förstå ur barnets perspektiv för att beslutet ska bli relevant för barn? Här definierar vi vad det är specifikt som är viktigt att få belyst ur barnets perspektiv. Om vi t.ex. ska besluta om en insats för att öka barns trygghet är det viktigt att fråga barn vad trygghet är för dem, i den här specifika situationen, och vad som skulle öka deras känsla av trygghet. Detta stäms sedan av med hur insatsen formuleras och utförs. Vilka barn har vi involverat / vilka barn har vi inte involverat? Hur har de varit delaktiga? Om barn inte varit delaktiga, förklara varför! Inom Region Kronoberg kan vi göra barn delaktiga genom t.ex. personliga samtal, kvalitativa intervjuer, fokusgrupper, enkätstudier, frågor via pekskärm eller sociala medier, samt mer djupgående och omfattande utvärderingar. Här skriver vi på vilket sätt vi har tagit del av barnens åsikter kring det beslut vi tar. Genom att beskriva hur vi har inhämtat åsikter och vilka som har varit tillfrågade blir det tydligt hur representativa åsikterna är för målgruppen. Om vi inte har efterfrågat barnens åsikter: Eftersom barn har en rätt att göra sin röst hörd i alla frågor som berör dem, och vi har en skyldighet att efterfråga deras åsikter på ett sätt som är relevant för dem, måste vi även beskriva på vilka grunder vi inte har gjort barnen delaktiga. Vilka åsikter har de barn som berörs av beslutet lyft fram och vilken vikt lägger vi vid barns uttryckta åsikter i beslutet? Här redovisar vi vilka åsikter som barnen har lyft fram. Det är en ren redovisning utan slutsatser från vår sida. Här bedömer vi barnens åsikter i relation till deras ålder och mognad. Vi skriver hur vi har beaktat barnens åsikter i beslutet. Det är även viktigt att barnen får en återkoppling på hur vi har resonerat kring det de har berättat för oss. Nr 12: Barnets rätt att bli hörd. Ladda ner det här:
Andra rättigheter som berörs av detta beslut Rätt till bästa uppnåeliga hälsa, likvärdig tillgång till hälso- och sjukvård (artikel 23, 24 och 39) RÄTTIGHETER FÖR BARN MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Artikel 23 1. Barn med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning bör åtnjuta ett fullvärdigt och anständigt liv under förhållanden som säkerställer värdighet, främjar tilltron till den egna förmågan och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället. 2. Barn med funktionsnedsättning har rätt till särskild omvårdnad och vi ska, inom ramen för tillgängliga resurser, uppmuntra och säkerställa att det berättigade barnet och de som ansvarar för dess omvårdnad får stöd för vilket ansökan föreligger, i enlighet med vad som är lämpligt med hänsyn till barnets tillstånd och föräldrarnas förhållanden eller förhållandena hos andra som tar hand om barnet. 3. Med hänsyn till att ett barn med funktionsnedsättning har särskilda behov ska det stöd som lämnas enligt punkt 2 i denna artikel vara kostnadsfritt, då så är möjligt, med beaktande av föräldrarnas ekonomiska tillgångar eller de ekonomiska tillgångarna hos andra som tar hand om barnet. Stödet ska syfta till att säkerställa att barnet har effektiv tillgång till och får utbildning, hälso- och sjukvård, rehabilitering och habilitering, förberedelse för arbetslivet och möjligheter till rekreation på ett sätt som bidrar till barnets största möjliga integrering i samhället och individuella utveckling, inklusive dess kulturella och andliga utveckling. RÄTT TILL BÄSTA UPPNÅELIGA HÄLSA Artikel 24 1. Alla barn har rätt till bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård och rehabilitering. 2. Vi ska sträva efter att tillfullo förverkliga denna rätt och vidta särskilda åtgärder för att: (a) minska spädbarns- och barndödligheten (b) säkerhetsställa att alla barn tillhandahålls nödvändig sjukvård och hälsovård (c) bekämpa sjukdom och undernäring (d) säkerhetsställa tillfredsställande mödravård före och efter förlossning (e) ge föräldrar och barn information och tillgång till barnhälsovård, näringslära, hygien och ren miljö, samt hur man förebygger olycksfall m.m. (f) utveckla förebyggande hälsovård, föräldrautbildning samt stöd i familjeplaneringsfrågor. 3. Vi ska vidta alla effektiva och lämpliga åtgärder för att avskaffa skadliga traditionella sedvänjor. RÄTT TILL REHABILITERING Artikel 39 Vi ska vidta alla lämpliga åtgärder för att främja fysisk och psykisk rehabilitering samt social återanpassning av ett barn som utsatts för någon form av vanvård, utnyttjande eller övergrepp; tortyr eller någon annan form av grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning; eller väpnade konflikter. Sådan rehabilitering och sådan återanpassning ska äga rum i en miljö som främjar barnets hälsa, självrespekt och värdighet. NOBAB standard om barnets rättigheter inom vården (Nordisk förening för sjuka barns behov) 1. Vårdform: Barn ska läggas in på sjukhus endast när den nödvändiga behandlingen och omvårdnaden inte kan ges på ett lika bra sätt i hemmet eller i öppen vard. 2. Relationer, närhet och trygghet: Barn på sjukhus har rätt att ha föräldrar eller annan närstående hos sig under hela sjukhusvistelsen. 3. Föräldramedverkan: Föräldrar ska få hjälp och uppmuntran att stanna hos sitt barn och få möjlighet att övernatta. Föräldrar ska inte behöva få extra kostnader eller förlora inkomst i samband med barnets sjukhusvistelse. Föräldrar ska få information om avdelningens arbetssätt och rutiner och få stöd att ta aktiv del i barnets vård. 4. Information: Barn och föräldrar ska få information om barnets sjukdom, behandling och vård på ett sätt som de kan förstå och som är anpassat till barnets ålder. Åtgärder ska vidtas för att minska fysisk och psykisk stress.
5. Medbestämmande: Barn och föräldrar ska - efter grundlig information - vara delaktiga i beslut som gäller behandling och vård av barnet. Alla barn ska skyddas mot onödiga medicinska behandlingar och undersökningar. 6. Miljö: Barn ska vårdas tillsammans med andra barn och inte på vuxenavdelningar. Barn behöver träffa jämnåriga för lek och aktiviteter under trygga förhållanden. Det får inte finnas åldersbegränsningar för besökare till barn. 7. Stöd i utvecklingen: Barn ska ha möjlighet till lek och skolundervisning som är anpassad till deras ålder och sjukdomstillstånd, i en miljö som ska vara utformad och utrustad för att möta deras behov. Personal ska vara specialutbildad för att arbeta med sjuka och funktionshindrade barn. 8. Kvalificerad personal: Personal som vårdar och behandlar barn ska ha sådan utbildning och kompetens att de kan bemöta de fysiska och psykiska behoven hos barnet och dess familj. 9. Kontinuitet: Vård och behandlingsteamet ska vara organiserat så att det tillförsäkrar varje barn kontinuitet i vården. 10. Respekt och integritet: Barn ska bemötas med takt och förståelse och deras integritet ska respekteras. Nr 3: Hiv/aids och barnets rättigheter Nr 4: Ungdomars hälsa och utveckling inom ramen för konventionen om barnets rättigheter Nr 7: Genomförandet av barnets rättigheter under tidig barndom Nr 9: Rättigheter för barn med funktionsnedsättning Nr 14: Om barnets rätt att få sitt bästa satt i främsta rummet Nr 15: Om barnets rätt till bästa uppnåeliga hälsa (artikel 24) Nr 20: Om Genomförandet av barnets rättigheter under ungdomsåren Ladda ner dem här:
Rätt till en trygg och säker uppväxt, skydd mot alla former av våld och övergrepp (art. 19, 32-40) RÄTT TILL SKYDD MOT VÅLD OCH ÖVERGREPP Artikel 19 1. Varje barn ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, innefattande sexuella övergrepp. 2. Detta innefattar skyddsåtgärder, nödvändigt stöd, förfarande som möjliggör förebyggande, identifiering, rapportering, remittering, undersökning, behandling och uppföljning, samt rättsliga ingripande kring barn som utsatts för våld eller övergrepp enligt punkt 1 ovan. Övriga artiklar: Artikel 32: Skydd mot skadligt barnarbete och ekonomiskt utnyttjande Artikel 33: Skydd mot skadlig användning av alkohol, tobak och narkotika Artikel 34: Skydd mot alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp Artikel 35: Förhindra bortförande och handel av barn Artikel 36: Skydd mot alla andra former av utnyttjande som kan skada barn Artikel 37: Skydd mot tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning Artikel 38: Skydd i väpnade konflikter Artikel 39: Fysisk och psykisk rehabilitering vid traumatiska upplevelser Artikel 40: Rättigheter inom rättsväsendet Gemensam allmän rekommendation nr 31 av FN:s kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor/allmän kommentar nr 18 av FN:s kommitté för barnets rättigheter Nr 8: Barnets rätt till skydd mot kroppslig bestraffning och andra grymma eller förnedrande former av bestraffning (bland annat artikel 19, 28.2 och 37) Nr 10: Barnets rättigheter inom rättskipning för unga lagöverträdare Nr 21: On children in street situations Nr 13: Barnets rätt till frihet från alla former av våld Nr 14: Om barnets rätt att få sitt bästa satt i främsta rummet Nr 18: On harmful practices Ladda ner det här:
Rätt till utbildning (artikel 28 och 29) RÄTT TILL UTBILDNING Artikel 28 1. Vi erkänner barnets rätt till utbildning och i syfte att gradvis förverkliga denna rätt och på grundval av lika möjligheter ska vi särskilt: a. Göra grundutbildning obligatorisk och kostnadsfritt tillgänglig för alla; b. Uppmuntra utvecklingen av olika former av undervisning som följer efter grundutbildningen, innefattande såväl allmän utbildning som yrkesutbildning, göra dessa tillgängliga och åtkompliga för varje barn samt vidta lämpliga åtgärder såsom införande av kostnadsfri utbildning och ekonomiskt stöd vid behov; c. Göra högre utbildning tillgänglig för alla på grundval av förmåga genom varje lämpligt medel; d. Göra studierådgivning och yrkesorientering tillgänglig och åtkomlig för alla barn; e. Vidta åtgärder för att uppmuntra regelbunden närvaro i skolan och minska antalet studieavbrott 2. Vi ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att disciplinen i skolan upprätthålls på ett sätt som är förenligt med barnets mänskliga värdighet och i överenskommelse med denna konvention. 3. Vi ska främja och uppmuntra internationellt samarbete i utbildningsfrågor, särskilt i syfte att bidra till att avskaffa okunnighet och analfabetism i hela världen och för att underlätta tillgång till vetenskaplig och teknisk kunskap och moderna undervisningsmetoder. Särskild hänsyn ska härvid tas till utvecklingsländernas behov. UTBILDNINGENS SYFTE Artikel 29 1. Barnets utbildning ska syfta till att a. Utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysiska och psykiska förmåga; b. Utveckla respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna samt för de principer som uppställts i Förenta nationernas stadga; c. Utveckla respekt för barnets föräldrar, för barnets egen kulturella identitet, eget språk och egna värden, för vistelselandets och för ursprungslandets nationella värden och för kulturer som skiljer sig från barnets egen; d. Förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämlikhet mellan könen och vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och personer som tillhör urbefolkningar; e. Utveckla respekt för naturmiljön. 2. Ingenting i denna artikel eller i artikel 28 får tolkas så att det medför inskränkningar i den enskildes och organisationers rätt att inrätta och driva utbildningsanstalter, dock alltid under förutsättning att punkt 1 i denna artikel uppställda principer iakttas och att kraven uppfylls på att undervisningen vid dessa anstalter ska stå i överensstämmelse med vad som från statens sida angivits som minimistandard. Nr 1: Utbildningens mål Nr 4: Ungdomars hälsa och utveckling inom ramen för konventionen om barnets rättigheter Nr 7: Genomförandet av barnets rättigheter under tidig barndom Nr 9: Rättigheter för barn med funktionsnedsättning Nr 11: Barn som tillhör ursprungsbefolkningar och deras rättigheter enligt konventionen Nr 12: Barnets rätt att bli hörd Nr 14: Om barnets rätt att få sitt bästa satt i främsta rummet Nr 17: Om barnets rätt till vila, fritid, lek och rekreation samt till det kulturella och konstnärliga livet Nr 20: Om Genomförandet av barnets rättigheter under ungdomsåren Ladda ner det här:
Rätt till social trygghet och skälig levnadsstandard (artikel 26 och 27) RÄTT TILL SOCIAL TRYGGHET Artikel 26 1. Alla barn har rätt till social trygghet, inklusive socialförsäkring, och vi ska vidta nödvändiga åtgärder för att till fullo förverkliga denna rätt i enlighet med nationell lagstiftning. 2. Förmånerna ska, där så är lämpligt, beviljas med hänsyn till de resurser som barnet och de personer som ansvarar för dess underhåll har och deras omständigheter i övrigt samt med hänsyn till varje annat förhållande som är av betydelse i samband med en ansökan om en sådan förmån från barnet eller för dess räkning. RÄTT TILL SKÄLIG LEVNADSSTANDARD Artikel 27 1. Alla barn har rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling. 2. Föräldrar eller andra som är ansvariga för barnet har, inom ramen för sin förmåga och sina ekonomiska resurser, huvudansvaret för att säkerställa de levnadsvillkor som är nödvändiga för barnets utveckling. 3. Vi ska i enlighet med nationella förhållanden och inom ramen för sina resurser vidta lämpliga åtgärder för att bistå föräldrar och andra som är ansvariga för barnet att genomföra denna rätt och ska vid behov tillhandahålla materiellt bistånd och stödprogram, särskilt i fråga om mat, kläder och bostad. 4. Vi ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa indrivning av underhåll för barnet från föräldrar eller andra som har ekonomiskt ansvar för barnet, både inom konventionsstaten och från utlandet. Särskilt i de fall då den person som har det ekonomiska ansvaret för barnet bor i en annan stat än barnet ska konventionsstaterna främja såväl anslutning till internationella överenskommelser eller ingående av sådana överenskommelser som upprättande av andra lämpliga arrangemang. Nr 5: Allmänna åtgärder för genomförandet av konventionen om barnets rättigheter (artikel 4, 42 och 44.6) Nr 9: Rättigheter för barn med funktionsnedsättning Nr 16: Om staternas skyldigheter rörande näringslivets påverkan på barnets rättigheter Nr 19: Om Offentlig budgetering för förverkligandet av barns rättigheter (artikel 4) Nr 21: On children in street situations Ladda ner det här: Rätt till vila, lek, kultur och fritid (artikel 31) RÄTT TILL FRITID OCH KULTUR Artikel 31 1. Barnet har rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. 2. Barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet ska respekteras och främjas och ska uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations- och fritidsverksamhet. Nr 17: Om barnets rätt till vila, fritid, lek och rekreation samt till det kulturella och konstnärliga livet Ladda ner det här:
Rätt till information och demokratiska rättigheter (artikel 12, 13, 14, 15, 16 och 17) RÄTT TILL DELAKTIGHET Artikel 12 1. Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att har rätt att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. 2. För detta ändamål ska barnet, i alla administrativa förfaranden som rör barnet, särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom en företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med nationella procedurregler. RÄTT TILL YTTRANDEFRIHET Artikel 13 1. Barnet ska ha rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, ta emot och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer. 2. Utövandet av denna rätt får underkastas vissa inskränkningar men endast sådana som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga: (a) för att respektera andra personers rättigheter eller anseende, eller, (b) för att skydda den nationella säkerheten, rättsordningens grunder (ordre public) eller folkhälsan eller den allmänna moralen. RÄTT TILL TANKEFRIHET, SAMVETSFRIHET OCH RELIGIONSFRIHET Artikel 14 1. Vi ska respektera barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. 2. Vi ska respektera föräldrarnas och, i förekommande fall, vårdnadshavares rättigheter och skyldigheter att på ett sätt som är förenligt med barnets fortlöpande utveckling ge barnet ledning då det utövar sin rätt. 3. Friheten att utöva sin religion eller tro får underkastas endast sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga för att skydda den allmänna säkerheten, rättsordningens grunder, folkhälsan eller den allmänna moralen eller andra personers grundläggande fri- och rättigheter. RÄTT TILL FÖRENINGSFRIHET OCH MÖTESFRIHET Artikel 15 1. Barnet har rätt till föreningsfrihet och till fredliga sammankomster. 2. Utövandet av dessa rättigheter får inte underkastas andra inskränkningar än sådana som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till den nationella eller den allmänna säkerheten, rättsordningens grunder, skyddet av folkhälsan eller den allmänna moralen eller skyddet av andra personers fri- och rättigheter. RÄTT TILL PRIVAT- OCH FAMILJELIV Artikel 16 1. Inget barn får utsättas för godtyckliga eller olagliga ingripanden i sitt privat- och familjeliv, sitt hem eller sin korrespondens och inte heller för olagliga angrepp på sin heder och sitt anseende. 2. Barnet har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden eller angrepp. RÄTT TILL INFORMATION Artikel 17 Massmedia har en viktig uppgift och ska säkerställa att barnet har tillgång till information och material från olika nationella och internationella källor, särskilt sådant som syftar till att främja dess sociala, andliga och moraliska välmående samt fysiska och psykiska hälsa. Konventionsstaterna ska för detta ändamål: (a) uppmuntra massmedier att sprida information och material av socialt och kulturellt värde för barnet och i enlighet med andan i artikel 29, (b) uppmuntra internationellt samarbete vad gäller produktion, utbyte och spridning av sådan information och sådant material från olika kulturer och nationella och internationella källor, (c) uppmuntra produktion och spridning av barnböcker, (d) uppmuntra massmedier att ta särskild hänsyn till de språkliga behoven hos ett barn som tillhör en minoritetsgrupp eller ett urfolk, (e) uppmuntra utvecklingen av lämpliga riktlinjer för att skydda barnet mot information och material som är till skada för barnets välfärd, med beaktande av bestämmelserna i artiklarna 13 och 18. Nr 5: Allmänna åtgärder för genomförandet av konventionen om barnets rättigheter (artikel 4, 42 och 44.6) Nr 12: Barnets rätt att bli hörd Nr 16: Om staternas skyldigheter rörande näringslivets påverkan på barnets rättigheter Ladda ner det här:
Rättigheter som rör föräldraskap och omhändertagande (artikel 5, 9, 18, 20, 21 och 25) FÖRÄLDRARS ANSVAR FÖR SITT BARN Artikel 5 Vi ska respektera det ansvar och de rättigheter och skyldigheter som tillkommer föräldrar eller, där så är tillämpligt, medlemmar av den utvidgade familjen eller gemenskapen enligt lokal sedvänja, vårdnadshavare eller andra personer som har juridiskt ansvar för barnet, att på ett sätt som står i överensstämmelse med den fortlöpandeutvecklingen av barnets förmåga ge lämplig ledning och råd då barnet utövar de rättigheter som erkänns i denna konvention. BARNETS RÄTT TILL SINA FÖRÄLDRAR Artikel 9 1. Vi ska säkerställa att ett barn inte skiljs från sina föräldrar mot deras vilja utom i de fall då behöriga myndigheter, som är underställda rättslig prövning, i enlighet med tillämplig lag och tillämpliga förfaranden, bedömer att ett sådant åtskiljande är nödvändigt för barnets bästa. Ett sådant beslut kan vara nödvändigt i ett särskilt fall, t.ex. vid övergrepp mot eller vanvård av barnet från föräldrarnas sida eller då föräldrarna lever åtskilda och ett beslut måste fattas om var barnet ska bo. 2. Vid förfaranden enligt punkt 1 i denna artikel ska alla berörda parter beredas möjlighet att delta i förfarandet och att lägga fram sina synpunkter. 3. Vi ska respektera rätten för det barn som är skilt från den ena av eller båda föräldrarna att regelbundet upprätthålla ett personligt förhållande till och direkta kontakter med båda föräldrarna, utom då detta strider mot barnets bästa. 4. Då ett sådant åtskiljande är följden av åtgärder som en konventionsstat tagit initiativet till, t.ex. frihetsberövande, fängslande, förvisning, utvisning eller dödsfall (inklusive dödsfall oavsett orsak medan personen är frihetsberövad) som rör den ena av eller båda föräldrarna eller barnet, ska den konventionsstaten på begäran ge föräldrarna, barnet eller, där så är lämpligt, någon annan medlem av familjen väsentliga upplysningar om var den eller de frånvarande familjemedlemmarna vistas, såvida inte lämnandet av upplysningarna skulle vara till skada för barnet. Konventionsstaterna ska vidare säkerställa att framställandet av en sådan begäran inte i sig medför negativa följder för den eller de personer som berörs. FÖRÄLDRARNAS GEMENSAMMA ANSVAR Artikel 18 1. Vi ska göra sitt bästa för att säkerställa erkännandet av principen att båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Föräldrar eller, i förekommande fall, vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Dessa ska låta sig vägledas av vad som bedöms vara barnets bästa. 2. För att garantera och främja de rättigheter som anges i denna konvention ska konventionsstaterna ge lämpligt stöd till föräldrar och vårdnads-havare då de fullgör sitt ansvar för barnets uppfostran och säkerställa utvecklingen av institutioner, inrättningar och tjänster för omvårdnad av barn. 3. Vi ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barn till förvärvsarbetande föräldrar har rätt att åtnjuta den barnomsorg som de är berättigade till. OMHÄNDERTAGANDE AV BARN Artikel 20 1. Ett barn som tillfälligt eller varaktigt berövats sin familjemiljö, eller som för sitt eget bästa inte kan tillåtas stanna kvar i denna miljö, ska ha rätt till särskilt skydd och stöd från statens sida. 2. Vi ska i enlighet med sin nationella lagstiftning säkerställa alternativ omvårdnad för ett sådant barn. 3. Sådan omvårdnad kan bl.a. innefatta placering i familjehem, kafalah i islamsk rätt, adoption eller, om nödvändigt, placering i lämpliga institutioner för omvårdnad av barn. Då lösningar övervägs ska vederbörlig hänsyn tas till önskvärdheten av kontinuitet i ett barns uppfostran och till barnets etniska, religiösa, kulturella och språkliga bakgrund. ADOPTION Artikel 21 Vi ska säkerställa att största vikt ges till vad som bedöms vara barnets bästa i adoption och ska: (a) säkerställa att adoption av ett barn godkänns endast av behöriga myndigheter, som i enlighet med tillämplig lag och förfaranden och på grundval av all relevant och tillförlitlig information beslutar att adoptionen kan tillåtas med hänsyn till barnets ställning i förhållande till föräldrar, släktingar och vårdnadshavare och att, om så krävs, de personer som berörs har lämnat ett informerat samtycke till adoptionen på grundval av sådan rådgivning som kan behövas, (b) erkänna att internationell adoption kan övervägas som en alternativ form av omvårdnad om barnet, om barnet inte kan placeras i ett familjehem eller en adoptivfamilj eller kan tas om hand på lämpligt sätt i sitt hemland, (c) säkerställa att det barn som berörs av internationell adoption omfattas av garantier och normer som motsvarar dem som gäller vid nationell adoption,
(d) vidta alla lämpliga åtgärder för att vid inter nationell adoption säkerställa att placeringen inte leder till otillbörlig ekonomisk vinning för de personer som medverkar i denna, (e) främja, där så är lämpligt, målen i denna artikel genom att ingå bilaterala eller multilaterala arrangemang eller överenskommelser och inom denna ram sträva efter att säkerställa att placeringen av barnet i ett annat land sker genom behöriga myndigheter eller organ. ÖVERSYN AV OMHÄNDERTAGNA BARN Artikel 25 Ett barn som har omhändertagits av behöriga myndigheter för omvårdnad, skydd eller behandling av sin fysiska eller psykiska hälsa har rätt till regelbunden översyn av den behandling som barnet får och alla andra omständigheter som rör barnets omhändertagande. Nr 4: Ungdomars hälsa och utveckling inom ramen för konventionen om barnets rättigheter Nr 5: Allmänna åtgärder för genomförandet av konventionen om barnets rättigheter (artikel 4, 42 och 44.6) Nr 6: Behandlingen av ensamkommande barn och barn som har skilts från föräldrarna utanför ursprungslandet Nr 7: Genomförandet av barnets rättigheter under tidig barndom Nr 8: Barnets rätt till skydd mot kroppslig bestraffning och andra grymma eller förnedrande former av bestraffning (bland annat artikel 19, 28.2 och 37) Nr 9: Rättigheter för barn med funktionsnedsättning Nr 10: Barnets rättigheter inom rättskipning för unga lagöverträdare Nr 12: Barnets rätt att bli hörd Nr 13: Barnets rätt till frihet från alla former av våld Nr 21: On children in street situations Nr 14: Om barnets rätt att få sitt bästa satt i främsta rummet Nr 15: Om barnets rätt till bästa uppnåeliga hälsa (artikel 24) Nr 17: Om barnets rätt till vila, fritid, lek och rekreation samt till det kulturella och konstnärliga livet Nr 18: On harmful practices Nr 19: Om Offentlig budgetering för förverkligandet av barns rättigheter (artikel 4) Nr 20: Om Genomförandet av barnets rättigheter under ungdomsåren Ladda ner det här:
Rättigheter kopplade till fungerande samhällsservice och samhällsplanering (artikel 12, 24, 26, 31 m.fl.) RÄTT TILL DELAKTIGHET Artikel 12 1. Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att har rätt att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. 2. För detta ändamål ska barnet, i alla domstolsförfaranden och administrativa förfaranden som rör barnet, särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom en företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med nationella procedurregler. RÄTT TILL BÄSTA UPPNÅELIGA HÄLSA Artikel 24 1. Alla barn har rätt till bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård och rehabilitering. 2. Vi ska sträva efter att tillfullo förverkliga denna rätt och vidta särskilda åtgärder för att: (a) minska spädbarns- och barndödligheten (b) säkerhetsställa att alla barn tillhandahålls nödvändig sjukvård och hälsovård (c) bekämpa sjukdom och undernäring (d) säkerhetsställa tillfredsställande mödravård före och efter förlossning (e) ge föräldrar och barn information och tillgång till barnhälsovård, näringslära, hygien och ren miljö, samt hur man förebygger olycksfall m.m. (f) utveckla förebyggande hälsovård, föräldrautbildning samt stöd i familjeplaneringsfrågor. 3. Vi ska vidta alla effektiva och lämpliga åtgärder för att avskaffa skadliga traditionella sedvänjor. RÄTT TILL REHABILITERING Artikel 39 Vi ska vidta alla lämpliga åtgärder för att främja fysisk och psykisk rehabilitering samt social återanpassning av ett barn som utsatts för någon form av vanvård, utnyttjande eller övergrepp; tortyr eller någon annan form av grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning; eller väpnade konflikter. Sådan rehabilitering och sådan återanpassning ska äga rum i en miljö som främjar barnets hälsa, självrespekt och värdighet. RÄTT TILL FRITID OCH KULTUR Artikel 31 1. Barnet har rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. 2. Barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet ska respekteras och främjas och ska uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations- och fritidsverksamhet. Nr 5: Allmänna åtgärder för genomförandet av konventionen om barnets rättigheter (artikel 4, 42 och 44.6) Nr 7: Genomförandet av barnets rättigheter under tidig barndom Nr 9: Rättigheter för barn med funktionsnedsättning Nr 12: Barnets rätt att bli hörd Nr 14: Om barnets rätt att få sitt bästa satt i främsta rummet Nr 17: Om barnets rätt till vila, fritid, lek och rekreation samt till det kulturella och konstnärliga livet Nr 19: Om Offentlig budgetering för förverkligandet av barns rättigheter (artikel 4) Nr 20: Om Genomförandet av barnets rättigheter under ungdomsåren Ladda ner det här:
Rättigheter för barn från minoritetsgrupper, barn på flykt och i asylprocessen (artikel 7, 8, 10, 22 och 30) RÄTT TILL MEDBORGARSKAP Artikel 7 1. Barnet ska registreras omedelbart efter födelsen och från födelsen ha rätt till ett namn, rätt att förvärva ett medborgarskap och, så långt det är möjligt, rätt att få veta vilka dess föräldrar är och få deras omvårdnad. 2. Vi ska säkerställa genomförandet av dessa rättigheter i enlighet med vår nationella lagstiftning och våra åtaganden enligt tillämpliga internationella instrument på detta område, särskilt i de fall då barnet annars skulle vara statslöst. RÄTT TILL IDENTITET OCH MEDBORGARSKAP Artikel 8 1. Barnet har rätt att behålla sin identitet, inklusive medborgarskap, namn och släktförhållanden såsom dessa erkänns i lag, utan olagligt ingripande. 2. Om ett barn olagligt berövas en del av eller hela sin identitet, ska vi ge lämpligt stöd och skydd i syfte att snabbt återupprätta barnets identitet. RÄTT TILL ÅTERFÖRENING Artikel 10 1. Ansökningar från ett barn eller dess föräldrar om att resa in i eller lämna en konventionsstat i familjeåterföreningssyfte ska behandlas på ett positivt, humant och skyndsamt sätt. Framställandet av en sådan begäran får inte medför negativa följder för de sökande och medlemmar av deras familj. 2. Ett barn vars föräldrar är bosatta i olika stater ska ha rätt, utom i undantagsfall, att regelbundet upprätthålla ett personligt förhållande till och direkta kontakter med båda föräldrarna. Barnets och dess föräldrars rätt att lämna ett land, inklusive sitt eget, och att resa in i sitt eget land ska respekteras. Rätten att lämna ett land ska endast vara underkastad sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga för att skydda den nationella säkerheten, rättsordningens grunder, folkhälsan eller den allmänna moralen eller andra personers fri- och rättigheter samt är förenliga med övriga rättigheter som erkänns i denna konvention. RÄTTIGHETER FÖR BARN PÅ FLYKT Artikel 22 1. Ett barn som söker flyktingstatus eller anses som flykting i enlighet med tillämplig internationell eller nationell rätt och tillämpliga förfaranden, och oberoende av om det kommer ensamt eller tillsammans med sina föräldrar eller någon annan person, ska få lämpligt skydd och humanitärt bistånd vid åtnjutandet av de tillämpliga rättigheter som anges i denna konvention och i andra internationella instrument som rör mänskliga rättigheter eller humanitär rätt, som nämnda stater tillträtt. 2. För detta ändamål ska konventionsstaterna, på sätt de finner lämpligt, samarbeta i varje ansträngning som görs av Förenta nationerna och andra behöriga mellanstatliga organisationer eller ickestatliga organisationer, som samarbetar med Förenta nationerna, för att skydda och bistå ett sådant barn och för att spåra föräldrarna eller andra familjemedlemmar till ett flyktingbarn i syfte att få den information som är nödvändig för att barnet ska kunna återförenas med sin familj. I fall då föräldrar eller andra familjemedlemmar inte kan påträffas, ska barnet ges samma skydd som varje annat barn som varaktigt eller tillfälligt berövats sin familjemiljö av något skäl, i enlighet med denna konvention. RÄTTIGHETER FÖR BARN FRÅN MINORITETSGRUPPER OCH URBEFOKNING Artikel 30 Ett barn som tillhör en minoritet eller ett urfolk ska inte förvägras rätten att tillsammans med andra medlemmar av sin grupp ha sitt eget kulturliv, att bekänna sig till och utöva sin egen religion eller att använda sitt eget språk. Nr 6: Behandlingen av ensamkommande barn och barn som har skilts från föräldrarna utanför ursprungslandet Nr 11: Barn som tillhör ursprungsbefolkningar och deras rättigheter enligt konventionen Nr 14: Om barnets rätt att få sitt bästa satt i främsta rummet Nr 21: On children in street situations Nr 22: On the human rights of children in the context of international migration Nr 23: On the human rights of children in the context of international migration in countries of origin, transit, destination and return Ladda ner det här:
Beskriv hur de rättigheter som berör beslutet har beaktats: Här skriver vi en tolkning av hur barnets rättigheter bedöms vara relevanta för beslutet. En kort summering som visar på vad vi uppfattar vara barnets rättigheter i den fråga som berörs och som vi måste respektera, skydda och säkerställa. Barnkonventionens kortfattade artiklar kan vara svåra att förhålla sig till, speciellt eftersom de stödjer varandra i en komplex helhetssyn på barnets liv. För att skapa en djupare förståelse av hur artiklarna kan relatera till våra beslut har FN:s Barnrättskommitté tagit fram ett antal Allmänna kommentarer som djupdyker inom olika barnrättsområden. De allmänna kommentarerna kan ge en större förståelse för hur FN vill att vi ska tolka barnets rättigheter och stödja oss i vår beslutsprocess. (Se avsnitten ovan kring Tolkningsstöd av dessa rättigheter för mer information.) Det finns även möjlighet att be Människorätts- och barnrättsstrategen att identifiera det relevanta barnrättsperspektivet på beslutet om det är svårt att identifiera i artiklarna ovan. Övrigt / Slutsatser / Rekommendationer Övrigt / Slutsatser / Rekommendationer Här skriver vi övriga kommentarer som är relevanta i frågan. Vi kan också dra slutsatser eller ge rekommendationer, baserat på analysen i fälten ovan. Notera att det helst inte ska in ny information här, utan snarare en summerande slutsats eller rekommendation som knyter samman resonemanget från analyserna ovan. Vi kan använda detta fält i beslutsunderlaget för att klargöra vad i beslutet som är a) förenligt med barnkonventionen b) vad som bör justeras för att bättre stämma överens med barnets rättigheter c) vad som inte är relevant att bedöma ur ett barnrättsperspektiv. Om det finns olika alternativa lösningar/beslut att ta ställning till kan man använda detta fält för att argumentera utifrån ett barnrättsperspektiv: a) Om ett alternativ verkar vara mer lämpligt ur ett barnrättsperspektiv samt vad som behövs för att de andra alternativen ska bli likvärdigt barnrättsbaserade. b) Om alternativen verkar likvärdiga kan man här analysera alternativens olika styrkor och förbättringsområden ur ett barnrättsperspektiv. c) Om något alternativ förefaller direkt olämpligt ur ett barnrättsperspektiv kan vi här lyfta fram argument för denna slutsats, samt vad som skulle behöva justeras för att alternativet bättre ska leva upp till kraven på barnets rättigheter.