Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen 2018-01-02 Sida 1 av 1 Reviderade riktlinjer för styr- och ledningssystem för mandatperioden 2019-2022 Dnr 2017/695 Sammanfattning Riktlinjer för styr- och ledningssystem revideras inför mandatperioden 2019-2022. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse 2017-11-30 från kanslichef 2 Reviderade riktlinjer för styr- och ledningssystem för mandatperioden 2019-2022 Ordförandens förslag kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Reviderade riktlinjer för styr- och ledningssystem för mandatperioden 2019-2022 antas och börjar gälla från och med 2019-01-01.
Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning 2017-11-30 Tjänsteskrivelse Reviderade riktlinjer för styr- och ledningssystem för mandatperioden 2019-2022 Diarienummer 2017/695, löpnummer 4355/2017 Sammanfattning Riktlinjer för styr- och ledningssystem revideras inför mandatperioden 2019-2022. Förvaltningens förslag till beslut Reviderade riktlinjer för styr- och ledningssystem för mandatperioden 2019-2022 antas och börjar gälla från och med 2019-01-01. Ärendet Riktlinjer för styr- och ledningssystem revideras inför mandatperioden 2019-2022. Detta för att bättre möta det förslag på nya riktlinjer för politisk organisation som arbetats fram under 2017, för att gälla 2019-2022. Riktlinjerna är till största delen de samma som den nu gällande versionen som antogs av fullmäktige våren 2015. En förändring är att fullmäktigeberedningarna inte ska ta fram strategier kommande mandatperiod. I de reviderade riktlinjerna beskrivs hur strategier istället tas fram. En annan förändring är att det kommunalpolitiska handlingsprogrammet får statusen av att vara ett strategiskt dokument utan specificerade uppdrag. Uppdrag till förvaltningen lämnas genom budgetuppdrag eller andra formella initiativ. Beslutsunderlag 1 Reviderade riktlinjer för styr- och ledningssystem för mandatperioden 2019-2022 Beslut lämnas till Kommunchef Barn- och utbildningschef Samhällsbyggnadschef Servicechef Socialchef Personalchef Ekonomichef Kommunikationschef Författningshandboken Pehr Johansson Kanslichef
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument RIKTLINJER FÖR STYR- OCH LEDNINGSSYSTEM ANTAGET AV: Kommunfullmäktige DATUM: 2018-01-25 GÄLLER FRÅN OCH MED: 2019-01-01 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: Kommunchef GÄLLER TILL OCH MED: 2022
Våra styrdokument [Normerande] Policy Vår hållning, övergripande Riktlinjer Rekommenderade sätt att agera Regler Absoluta gränser och ska-krav [Aktiverande] Strategi Avgörande vägval och strategiområden från fullmäktigeberedningar Program Avgörande vägval och programområden från andra än fullmäktigeberedningar Plan Uppdrag, tidsram och ansvar 2
Innehåll 1. Bakgrund...4 2. Syfte...4 3. Kvalitet i Ulricehamns kommun...4 4. Styr- och ledningssystemet...4 5. Modellen för ekonomi- och verksamhetsstyrning - Styrmodellen...6 5.1 Avstämning mellan kommunstyrelsen och kommunfullmäktige under budgetprocessen...8 5.2 Verksamhets- och finansiella mål för god ekonomisk hushållning...8 5.3 Uppdragen...9 5.4 Verksamhetsplaner...9 5.5 Chefskontrakt...10 6. Styrdokumenten...10 6.1 Aktiverande dokument...11 6.2 Normerande dokument...12 6.3 Att tänka på vid framtagande av styrdokument...12 6.4 Dokument på förvaltningsnivå...14 7. Planering och uppföljning...14 7.1 Budgetprocessen...14 7.2 Uppföljningsprocessen...15 7.3 Övriga uppföljningar...16 7.4 Analysverkstäder...16 8. Intern kontroll...16 9. Kulturpyramiden...17 10. Politiker- och tjänstemannaroller...19 11. Synpunktshantering och medborgarförslag...20 12. Medborgardialog...20 12.1 Mötesplatser för dialog...20 3
1. Bakgrund Den kommunala verksamheten styrs, förutom av lagar och författningar, i huvudsak av olika styrdokument som antagits i kommunfullmäktige (KF), kommunstyrelsen (KS) eller övriga nämnder. Dessa styrdokument benämns strategi, program, plan, policy, riktlinjer, regler och återfinns i författningshandboken. Den politiskt beslutade visionen för Ulricehamns kommun är också en utgångspunkt för allt arbete som sker. För att stödja denna ska styr- och ledningssystemet ha en resultatstyrning med tydliga mål och uppdrag. Dessa ska på ett så bra sätt som möjligt, inom givna ramar, styra mot det som skapar värde (resultat) för våra kunder och medborgare. 2. Syfte Syftet med detta dokument är att beskriva strukturen och de olika delarna i styr- och ledningssystemet i Ulricehamns kommun. 3. Kvalitet i Ulricehamns kommun Ett tydligt kundperspektiv Ulricehamns kommun skapar värde för dem vi är till för; invånare, besökare, företag och andra intressenter. De är våra kunder. Kvalitet i Ulricehamns kommun Kvaliteten skapas i mötet mellan medarbetaren i Ulricehamns kommun och våra kunder. Alla som kommer i kontakt med medarbetare i Ulricehamns kommun ska få ett gott bemötande. Kundperspektivet är av avgörande betydelse. Servicen eller tjänsten som levereras uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheterna enligt lagar och andra föreskrifter. Vi levererar en så god kvalitet som möjligt utifrån givna resurser. Detta görs möjligt genom att målmedvetet arbeta med ständiga förbättringar genom Ulricehamns kommuns Kulturpyramid och Policy för Ulricehamn en lärande organisation 4. Styr- och ledningssystemet Styr- och ledningssystemet ska grundas på en genomtänkt systematik och att alla delar i systemet samverkar. Det ska göra det enklare att ha kundens fokus, dvs de vi skapar värde för och vad som är viktigt för dem. Det ska bidra till en ökad samverkan och helhetssyn i verksamheterna samt att medarbetarna kan känna stolthet för det arbete som utförs. Styroch ledningssystemet gäller för alla verksamheter, delar av det gäller också för bolagen. En viktig nyckel i arbetet är en tydlig rollfördelning mellan politiker och tjänstemän. Utifrån kommunfullmäktiges beslut om vad som ska uppnås arbetar kommunstyrelsen med vad som ska göras och förvaltningen besvarar frågan hur det ska göras. Grundläggande för en väl fungerande resultatstyrning är att det går att följa mål och uppdrag från kommunfullmäktige via kommunstyrelsen till förvaltningen och den enskilda enheten. Det måste finnas en röd tråd i detta arbete. 4
Den röda tråden: Politiskt fattade beslut ska kunna gå igenom organisationen och utföras och märkas i mötet mellan medarbetare och kund/brukare. Kommunstyrelse Kommunfullmäktige Förvaltningsledning er Enhetschefer Medarbetare Kund/ brukare Det ska vara enkelt att följa upp och återkoppla I modellen för ekonomi- och verksamhetsstyrning (styrmodellen), beskriven längre fram, visas hur det Kommunalpolitiska handlingsprogrammet (KPH), strategier, mål för god ekonomisk hushållning och uppdrag bidrar mot visionen via målområden. Varje mål och uppdrag som är beslutat i budgeten ska också vara ansvarssatta till verksamhet och/eller bolag. Det blir då möjligt att följa upp och föra en dialog om resultaten. Viktiga begrepp att ha med sig i dessa sammanhang är resultat, kvalitet och effektivitet. Nedan kommer Ulricehamns kommuns definitioner av dessa begrepp. Resultat är att den enskilde har fått den hjälp och service som verksamheten syftar till och som vi kan avläsa i en förändring hos personen, t ex arbetsmarknadsåtgärder som leder till arbete eller studier, ungdomar som upphör med droger eller kriminalitet, elevers kunskapsutveckling, minskad kötid, förändring i trygghet inom hemtjänsten m fl. Resultat är den viktigaste komponenten när politiker och chefer styr och följer upp verksamhet, oavsett vem som utför tjänsten. Kvalitet Den verksamhet som når goda resultat, grundade på fakta och inte gissningar, kan med gott samvete hävda att man har en god kvalitet. (Mål och resultat, sid 14, SKL) Effektivitet handlar om att använda tillgängliga resurser på bästa sätt utifrån de mål och uppdrag som finns för verksamheten. Med begreppet på bästa sätt avses att resurserna ska användas till rätt saker, på rätt sätt och i rätt tid. Effektivitet tar hänsyn till resurser, produktionsvolym, resultat och grad av måluppfyllelse. Styr- och ledningssystemet omfattar nedanstående delar som beskrivs i särskilda avsnitt i dokumentet. Kvalitet i Ulricehamns kommun Modellen för ekonomi och verksamhetsstyrning - Styrmodellen Styrdokumenten Planering och uppföljning Intern kontroll Kulturpyramiden Politiker och tjänstemannaroller Synpunktshantering och medborgarförslag Medborgardialog 5
5. Modellen för ekonomi- och verksamhetsstyrning - Styrmodellen Styrmodellen visar hur politiskt beslutade mål och uppdrag bidrar till att nå kommunens vision via de olika målområdena. Förvaltningens styrning sker genom verksamhetsplaner, där de politiskt beslutade målen och uppdragen är utgångspunkten. Det som beslutas på politisk nivå, ska märkas i mötet mellan medarbetare och kund. Visionen ska uttrycka ett framtida önskvärt tillstånd för Ulricehamns kommun som geografiskt område och som kan förverkligas helt eller delvis. Den ska skapa mening, vägledning och engagemang för människors arbete i kommunen. Visionen bör vara framtagen med delaktighet från olika intressenter och grupper i kommunen och vara beslutad med bred politisk förankring för att kunna gälla över mandatperioder i 10 15 år. Målområden, 4 10 stycken, tas fram samtidigt som visionen, med samma arbetssätt och ingår i samma beslut. Ett målområde är visionen nedbruten i vad kommunen vill åstadkomma t ex inom området skola eller omsorg. Detta är då utförligare och mer konkret beskrivet i text än vad som förmedlas av visionen. Kommunalpolitiskt handlingsprogram (KPH) är beskrivningen på ett strategiskt plan, hur den styrande majoriteten vill att arbetet i kommunen ska inriktas under mandatperioden inom respektive målområde för att bidra mot visionen. Uppdrag ges via budgeten eller via andra formella initiativ. Målen är budgetmålen, dvs finansiella mål och verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. De finansiella målen är verktyg för att kunna bedöma den finansiella situationen och utvecklingen. Verksamhetsmålen ska spegla det som är resultat ur ett kund- eller medborgarperspektiv. Strategier, beslut om framtagande av strategier tar sin utgångspunkt i det kommunalpolitiska handlingsprogrammet och kommer som uppdrag via budgeten eller andra formella initiativ. I arbetet med att ta fram strategier kan, då det bedöms lämpligt, synpunkter inhämtas från medborgardialoger som genomförs av fullmäktigeberedningar. Uppdragen kommer från planer beslutade av kommunstyrelsen, förutom budgeten som antas av kommunfullmäktige. Planerna kan vara handlingsplaner efter beslutade strategier och program eller andra planer. Uppdragen kan också komma via budgeten som budgetuppdrag eller som uppdrag från intern kontroll. Alla uppdrag kan sorteras in i det målområde där de bidrar mot visionen. 6
Vision Framtidsbild för kommunen, framtida önskvärt tillstånd. Målområden 4-10 målområden. Ett målområde är visionen nedbruten i vad kommunen vill åstadkomma t ex inom området skola eller omsorg. Beslutas av KF med bred politisk förankring. Vision och målområden ska kunna gälla över mandatperioder i 10-15 år. Kommunalpolitiskt handlingsprogram Det kommunalpolitiska handlingsprogrammet är beskrivningen på ett strategiskt plan, hur den styrande majoriteten vill att arbetet i kommunen ska inriktas under mandatperioden inom respektive målområde för att bidra mot visionen. Mål för god ekonomisk hushållning Verksamhetsmål, 1-5 per verksamhet och bolag, målen sorteras in i det målområde där de bidrar mot visionen. Finansiella mål, 2-5 för kommunen. Strategier Beslut om framtagande av strategier tar sin utgångspunkt i det kommunalpolitiska handlingsprogrammet och kommer som uppdrag via budgeten eller andra formella initiativ. Förslag till mål för god ekonomisk hushållning och prioritering av uppdrag tas varje år fram av budgetutskottet (KS). Beslut om ny budget tas av KF. Uppdrag Uppdrag från planer efter beslutade strategier, andra planer, budgetuppdrag och uppdrag från intern kontroll sorteras också in i det målområde där de bidrar mot visionen. 7
5.1 Avstämning mellan kommunstyrelsen och kommunfullmäktige under budgetprocessen kommunstyrelsen stämmer under budgetprocessen regelbundet av föreslagna mål och målnivåer för god ekonomisk hushållning samt förslag på prioritering av uppdrag och resurssättning i samlat presidium (SP). Helst ska målnivåer också sättas för en fyraårsperiod för att gynna långsiktigt arbete. Budgethandlingen beslutas slutligen av kommunfullmäktige. 5.2 Verksamhets- och finansiella mål för god ekonomisk hushållning Målstyrningen sker genom budgetmålen, dvs verksamhets- och finansiella mål för god ekonomisk hushållning som anges i kommunallagen. Grundläggande är att verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och ändamålsenligt samt att varje generation ska bära kostnaden för den service den konsumerar. Mål- och målnivåer arbetas fram i dialog mellan budgetutskottet och förvaltningsledningen för att bli så realistiska som möjligt. Målen ska vara mätbara och ha ett målvärde för att kunna se måluppfyllelsen, hur långt man kommit vid olika tidpunkter och veta när målet är nått. Ett mål varar i regel över en längre tidsperiod. Målen ska vara SMARTA, dvs: Specifika Ett mål som är specifikt och tydligt blir enkelt att förstå. Mätbara Genom att varje mål är mätbart så ges möjlighet till tydlig uppföljning. Man vet hela tiden hur långt man har kvar till att slutföra målet och det är även tydligt när målet är uppnått. Accepterade Det är tydligt för alla vad målet är och att det är möjligt att ta sig dit. Målet ska vara accepterat bland alla involverade. Realistiska Är det möjligt att uppnå målet med de resurser, kunskap och tid som finns till förfogande? Tidsatta När ska målet vara uppnått? När ska åtgärder och insatser vara genomförda? Aktivitetsskapande och ansvarssatta Det ska vara möjligt att forma åtgärder och insatser som hjälper till att nå målet. Både målet och åtgärder/insatser måste ha utsedda ansvariga. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Dessa mål ska spegla det som är resultat ur ett kund- eller medborgarperspektiv. Målen som används utgår från målsatta indikatorer/mätetal. En indikator/mätetal är en visare eller mätare som visar hur långt man nått i sin måluppfyllelse, t ex Elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, andel (%). Indikatorerna/mätetalen kan komma från t ex Öppna jämförelser (ÖJ), Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) eller annan källa bara de speglar resultat ur ett kund- eller medborgarperspektiv. Målen ska helst också vara jämförbara med andra kommuner samt nedbrytbara på enhetsnivå. ÖJ och KKiK är sammanställningar av jämförelser mellan kommuner, dessa genomförs av Sveriges kommuner och landsting (SKL). 8
Exempel på ett verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning 2017 är: Indikator/mätetal Målvärde Mål 2017 Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som börjat arbeta, andel (%) Andelen deltagare vid kommunens arbetsmarknadsverksamhet som vid avslut börjat arbeta ska öka Ansvar 30 % Individ- och familjeomsorg (IFO) Finansiella mål för god ekonomisk hushållning De finansiella målen utgör ett verktyg för att kunna bedöma den finansiella situationen och utvecklingen, och därmed fastslå om kommunen har en god ekonomisk hushållning. 5.3 Uppdragen Uppdragen kommer från planer beslutade av kommunstyrelsen, förutom budgeten som antas av kommunfullmäktige. Planerna kan vara handlingsplaner efter beslutade strategier och program eller andra planer. Uppdragen kan också komma via budgeten som budgetuppdrag eller som uppdrag från intern kontroll. Alla uppdrag kan sorteras in i det målområde där de bidrar mot visionen. Inför varje nytt budgetår ska planerna först behandlas i budgetutskottet där prioritering och resurssättning sker i dialog med förvaltningsledningen. Detta kan innebära att man för ett budgetår endast kan prioritera några av flera uppdrag i en plan. De uppdrag som prioriteras ges till förvaltningen i budgethandlingen. Uppdrag är i regel mer begränsade i sin omfattning än vad ett mål är och kan genomföras i ett kortare tidsperspektiv. Ett uppdrag kan liknas vid en åtgärd eller insats där man kan säga om den är gjord eller inte. Uppdrag behöver inte vara mätbara, ha indikator/mätetal och målvärde. Uppdragen ska också vara: Specifika Accepterade Realistiska Tidsatta Aktivitetsskapande och ansvarssatta Exempel på ett uppdrag från Äldreomsorgsplan 2016-2019 är: Uppdrag Öka äldres medskapande i vård och omsorg genom implementering av IBIC/ÄBIC. Ansvar Äldreomsorgen 5.4 Verksamhetsplaner Verksamhetsplaner är förvaltningens verktyg att samla ihop och möjliggöra verkställighet av de beslutade målen för god ekonomisk hushållning och uppdragen i budgeten. Målen och uppdragen läggs in i respektive ansvarssatt verksamhets/bolags verksamhetsplan. 9
Överordnad chef äger och beslutar över underordnad chefs verksamhetsplan. Verksamhetsplanerna syftar till att tydliggöra uppgiften/uppdraget för det aktuella året. Varje chefsnivå i förvaltningen har en egen verksamhetsplan, denna blir också underställda medarbetares uppdrag/uppgift det kommande året. För varje mål och uppdrag tar ansvarig chef, tillsammans med medarbetare, fram åtgärder/insatser som ska bidra till måluppfyllelse eller att man löser sina uppdrag. Det är åtgärderna/insatserna som driver utvecklingen, därför är det viktigt att dessa är klara och tydliga. Åtgärderna/insatserna bör vara grundade på fakta, empiri eller evidens, att de leder till resultat. I verksamhetsplanerna finns möjlighet för överordnad chef att lägga till ytterligare målsatta indikatorer/mätetal och/eller uppdrag, t ex inom områdena systematiskt kvalitetsarbete, medarbetarenkät och brukarenkät, som är viktiga att styra mot. Verksamhetsplanerna följs upp, som minst, i samband med årsbokslutet. Det är viktigt att ansvariga chefer regelbundet visar och diskuterar verksamhetsplanerna och vilka åtgärder/insatser som kopplas till målen och uppdragen i olika fora, exempelvis på arbetsplatsträffar (APT). Först när åtgärderna/insatserna utförts kan effekter av politiska beslut börja märkas i mötet mellan medarbetare och kund. 5.5 Chefskontrakt Utöver verksamhetsplaner finns också chefskontrakt där överordnad chef ger underordnad chef särskilda uppdrag och uppgifter som ska utföras under det kommande året. Dessa återfinns inte i verksamhetsplanerna. 6. Styrdokumenten Den kommunala verksamheten styrs, förutom av lagar och författningar, i huvudsak av olika styrdokument som antagits i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller övriga nämnder. Dessa styrdokument benämns strategi, program, plan, policy, riktlinjer, regler och återfinns i författningshandboken. Dokumentens benämningar anger vilken roll de har och om de är på en översiktlig eller detaljerad nivå. De delas också in i aktiverande och normerande dokument enligt följande: Aktiverande dokument Nivå Normerande dokument Nivå Strategi Översiktlig Policy Översiktlig Program Översiktlig Riktlinjer Konkret Plan Detaljerad Regler Detaljerad 10
6.1 Aktiverande dokument Aktiverande styrdokument anger riktningen för hur vi ska agera för att nå en viss inriktning eller ett visst resultat inom något område. Strategi En strategi antas alltid av kommunfullmäktige. Förvaltningen ges i uppdrag att utarbeta strategier, efter beslut av kommunfullmäktige. Uppdraget kan delas ut genom ett uppdrag i den årliga budgeten eller genom ett annat beslut av kommunfullmäktige. En strategi tar i normalfallet sin utgångspunkt i kommunens vision, visionens målområden och det kommunalpolitiska handlingsprogrammet, som anger strategiskt viktiga områden för mandatperioden. Under arbetet med att ta fram en sådan strategi kan en medborgardialog genomförd av en fullmäktigeberedning vara en lämplig åtgärd. Då kan kommunfullmäktige ge en beredning ett uppdrag att genomföra en sådan. En strategi ska innehålla långsiktiga perspektiv, prioriteringar och avgörande val inom samhällsviktiga områden som är av stor betydelse för Ulricehamns kommun. En strategi ska som huvudregel innehålla något eller ett antal strategiområden, där övergripande inriktning/inriktningar för området pekas ut. Det innebär samtidigt att man väljer bort något annat. För att vara ett fungerande dokument måste strategin ge ledning i detta val. Ordet strategi ska finnas i benämningen av dokumentet, det kan finnas undantag, t ex översiktsplan och vision. Strategin ska, sedan den antagits av kommunfullmäktige, utmynna i en handlingsplan där strategiområdena konkretiseras i uppdrag. Planen fastställs av kommunstyrelsen. Program Ett program antas alltid av kommunfullmäktige. Dokumentet ska som huvudregel innehålla något eller ett antal programområden, där övergripande inriktning/inriktningar för området pekas ut. I något fall kan mål användas, t ex om det ska tas fram ett kommunalt programdokument utifrån nationella mål inom något område. Programmet anger, likt strategier, vilka inriktningar, långsiktiga perspektiv, prioriteringar och avgörande val som är av kritisk betydelse och som bidrar till att uppfylla visionen via målområdena. Det innebär samtidigt att man väljer bort något annat. För att vara ett fungerande dokument måste programmet ge ledning i detta val. Under arbetet med att ta fram ett program kan en medborgardialog genomförd av en fullmäktigeberedning vara en lämplig åtgärd. Då kan kommunfullmäktige ge en beredning ett uppdrag att genomföra en sådan. Programmet utmynnar i en plan där programområden konkretiseras i uppdrag. Planen antas av kommunstyrelsen. Ett undantag är det kommunalpolitiska handlingsprogrammet (KPH), där istället tydliga uppdrag ges till kommunstyrelsen genom budgeten. Budgeten antas av kommunfullmäktige. 11
Plan En plan antas alltid av kommunstyrelsen, förutom budgeten som antas av kommunfullmäktige. Budgeten är också en plan. I planen konkretiseras strategi- och programområden i uppdrag, så konkret att det säkrar det önskade utförandet. Av planen ska framgå vem som har ansvar för att uppdragen blir gjorda, eventuella mätetal och åtgärder/insatser kan också anges. Planen presenterar vad som ska göras i form av uppdrag, inte det man hoppas eller önskar åstadkomma. Den får inte stanna vid att vara en inventering eller en önskelista. 6.2 Normerande dokument Normerande dokument klargör vårt förhållningssätt för vissa frågor och anger hur vi ska möta vissa situationer. Även de normerande dokumenten kan i olika grad vara översiktliga och detaljerade. Policy En policy antas i huvudsak av kommunstyrelsen. En policy ska ge en princip att hålla sig till, ett sätt att se på en viss företeelse. Den anger vårt allmänna förhållningssätt till något. Den ger principer för vägledning och bedömningar men innehåller inga tydliga regler. Policy är ett översiktligt dokument. Riktlinjer Riktlinjer antas i huvudsak av kommunstyrelsen. Riktlinjer ger konkret stöd för ett visst handlande med ett visst utrymme för egna bedömningar. De ska ge konkret stöd för hur arbetsuppgifterna ska utföras och kan också vara inriktade på metod och rekommendera vissa tillvägagångssätt. Riktlinjer är mindre översiktliga än policy. Regler Regler antas i huvudsak av kommunstyrelsen. Regler ska ge absoluta normer för vårt agerande. Typiska ord och uttryck i sådana dokument är ska, måste och får inte. Regler måste vara tydliga. De får inte innehålla luddiga formuleringar som bara innebär strävan i en viss riktning, eller lämnar åt läsaren att avgöra om denne vill följa ordalydelsen eller inte. Bland regler finns också reglementen och bolagsordningar (antagna av kommunfullmäktige) och delegationsordningar (antagna av kommunstyrelsen eller respektive nämnd). 6.3 Att tänka på vid framtagande av styrdokument Vid arbete med att ta fram ett styrdokument ska man överväga vilka lagar som finns på området, liksom vilken styrning som redan finns. Man ska överväga och motivera varför ett styrdokument behövs, och granska hur det samspelar med styrdokument på angränsande områden. Ett styrdokuments innehåll måste vara förenligt med eventuella överordnade dokument. Om exempelvis en lag eller ett annat styrdokuments innehåll har betydelse, kan texten hänvisa till detta dokument. Däremot ska inte texten referera innehållet eller fastslå att det andra dokumentet gäller. 12
Varje styrdokument ska klassificeras som någon av de sex typer som beskrivs i dessa riktlinjer. Vid allt arbete med styrdokument ska i ett tidigt skede strategi- och utvecklingsenheten på kanslifunktionen kopplas in som stöd, för att säkerställa att dokumentet fyller kraven och harmonierar med dessa riktlinjer samt kommunens grafiska regler. Styrdokumenten ska utformas enligt en mall, med typografi och design som tagits fram av kommunikationsfunktionen i enlighet med kommunens grafiska regler. I styrdokumentets namn ska, som huvudregel, den dokumenttyp som det tillhör finnas med, till exempel Strategi för, Policy för, Regler för. För att göra styrdokumentet så lätt som möjligt att förstå och förmedla, ska det ha ett enkelt och tydligt språk och en begränsad omfattning. Att ange och att använda benämningen mål i styrdokument ska, om möjligt, undvikas. Undantag kan vara om lagstiftning kräver det, t ex inom arbetsmiljöområdet, eller att det i kommunallagen står att budgeten ska innehålla både finansiella mål och verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Alla styrdokument ska inledas med två obligatoriska rubriker; bakgrund och syfte. I bakgrunden anges kortfattat anledningen till att dokumentet skrivits, vilka andra dokument, lagar och förordningar som finns som en grund och utgångspunkt. I syftet anges kortfattat vilken funktion dokumentet ska fylla. Ett styrdokument är giltigt i högst fyra år. Sedan krävs en revidering och/eller ett nytt beslut om dokumentet ska fortsätta att gälla. På förstasidan i alla styrdokument ska finnas uppgift om: - vem som har antagit dokumentet - datum när dokumentet har antagits - vem som ansvarar för uppföljning/revidering - hur länge dokumentet gäller, endast år anges. Alla styrdokument som antagits av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller annan nämnd, ska finnas samlade i författningshandboken på kommunens webb och är åtkomliga även från intranätet. Ett styrdokument ger effekt först när det är känt och tillämpat i organisationen. Det är viktigt att under arbetet med dokumentet också planera för hur det ska kommuniceras och förankras i organisationen. Följande checklista ska beaktas när ett nytt styrdokument tas fram: Vilken lagstiftning inklusive förarbeten finns redan på området? Vilka styrdokument finns sedan tidigare inom området? Motivera varför ett nytt styrdokument behövs! Hur ska styrdokumentet samordnas med andra styrdokument? Vilken dokumenttyp är det frågan om? Vilken instans ska besluta om styrdokumentet? Jämställdhet och mångfaldsperspektiv ska beaktas och integreras i alla styrdokument. Kostnadsberäkna konsekvenserna av styrdokumentet om det är aktuellt. Skriv kort och tydligt! Är ansvarsfördelningen tydlig? Det ska framgå vilka uppdrag som delas ut till vilka funktioner (gäller plan). Hur ska information om dokumentet spridas och hur ska dokumentet förankras i kommunen? 13
Hur länge ska styrdokumentet gälla (max 4 år)? Hur ska styrdokumentet följas upp? Vem ansvarar för information om styrdokumentet? Var ligger ansvaret för styrdokumentet (uppföljning och revidering)? 6.4 Dokument på förvaltningsnivå Utöver de politiskt antagna styrdokumenten i författningshandboken, finns också dokument beslutade på förvaltningsnivå/verksamhetsnivå som till exempel handböcker samt rutiner och processbeskrivningar och i Våra arbetssätt, dessa innehåller handfasta råd eller arbetssätt. Våra arbetssätt är samlingsnamnet för Ulricehamns kommuns dokumenterade rutiner och processer. Här ska verksamheternas viktigaste rutiner och processer finnas beskrivna. En process är ett nätverk av aktiviteter, som upprepas i tiden, och vars syfte är att skapa värde åt någon extern eller intern kund Bergman och Klefsjö (2012, s.457) En process är en beskrivning av ett större flöde som är viktigt för verksamheten. En rutin beskriver ett kortare flöde. En del rutiner och processer gäller kommunövergripande, andra beslutar och förfogar sektorer, verksamheter eller enheter själva över. Rutinen eller processen ska endast finnas på ett ställe, som kan länkas till, för att undvika olika versioner och dubbelarbete vid förändringar. En handbok är en samling av informationsdokument inom ett visst område, t ex ekonomihandbok och personalhandbok. 7. Planering och uppföljning kommunfullmäktiges budget är kommunens övergripande styrinstrument och anger de politiska prioriteringarna, tillgängliga resurser det kommande året, uppdragen samt verksamhets- och finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Budgeten ska konkretiseras och omsättas i praktiken av förvaltningen och de delar som gäller bolagen. Målen och uppdragen läggs in i verksamhetsplanerna. 7.1 Budgetprocessen Budgetprocessen är en kommunövergripande process som finns dokumenterad i Våra arbetssätt. Budgetutskottet arbetar tillsammans med förvaltningsledningen fram ett förslag till budget innehållande ekonomiska förutsättningar och prioriteringar, uppdrag samt verksamhets- och finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Målen och uppdragen stämmer kommunstyrelsen av med samlat presidium under processens gång. kommunstyrelsen bereder budgetförslaget inför kommunfullmäktiges beslut under hösten, senast november, valår december enligt kommunallagen. Beslutet utgör grunden för förvaltningens utarbetande av detaljbudgetar och verksamhetsplaner. 14
7.2 Uppföljningsprocessen Uppföljningsprocessen är en kommunövergripande process som finns dokumenterad i Våra arbetssätt. Uppföljningsprocessen utgår varje år från den beslutade budget som börjar gälla från 1 januari varje år samt detaljbudgetar för verksamheter och enheter. Processen avslutas med årsredovisningen per 31 december varje år. Uppföljningen dokumenteras varje månad av samtliga chefer i Stratsys förutom i januari och juli, då ingen uppföljning sker. I uppföljningen ingår för alla chefer att granska och redovisa den fakta som efterfrågas, analysera och att komma med åtgärder om det är något som behöver korrigeras eller hanteras. Åtgärder från tidigare uppföljningar ska också följas upp. Pyramiden nedan visar sambandet mellan styrning, genomförande och uppföljning i kommunen. Styrning i kommunen sker neråt i verksamheten genom mål, uppdrag och resurser. Komm unfull mäktig e (KF) Kommunstyrelse (KS) Uppföljning i kommunen sker uppåt, till nästa nivå i verksamheten via Stratsys. Kommunchef (KC) Sektorschef (SC) (VC) Enhetschef (EC) Genomförande av uppdrag och uppgifter. Varje månad, förutom januari, april, juli, augusti och december, görs månadsuppföljningar. Vid dessa följs ekonomi och personal upp från enhetschef (EC) till kommunchefs (KC) nivå. Vid tertialuppföljningen (april), delårsbokslutet (augusti) och årsbokslutet (december) följs förutom ekonomi och personal också verksamhet och kvalitet i verksamhetsplanerna upp, från EC till KC nivå. Olika delar av verksamhetsplanerna kan följas upp i olika tertialuppföljningar då en målsättning är att det ska vara rätt antal årliga uppföljningar för de olika delarna. KC ansvarar för att redovisa månadsuppföljningarna för februari och oktober till kommunstyrelsen. KC ansvarar också för att redovisa delårsbokslutet och årsredovisningen till kommunstyrelsen. kommunstyrelsens ordförande (KSO) ansvarar för att redovisa dessa till kommunfullmäktige. 15
7.3 Övriga uppföljningar Under året ska också andra uppföljningar göras. Det kan vara analyser av nationella undersökningar, egna brukarundersökningar och gemensamma styrdokument. Utifrån resultaten kan verksamheter och bolag här få i uppdrag att fokusera på vissa områden för en djupare analys och åtgärdsförlag. Utöver detta kan verksamheter ha krav på uppföljning av mål, nyckeltal och verksamhet från lagstiftning eller myndigheter. När det är av större betydelse ska de också rapporteras till kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. Utöver de undersökningar som kommunen deltar i eller själv genomför har nationella myndigheter både regelbunden och riktad tillsyn i verksamheterna. Tillsynsrapporterna är ytterligare ett underlag för att förbättra och utveckla verksamheterna. 7.4 Analysverkstäder Vi arbetar med analys på två olika sätt; analys i samband med tertialuppföljningar samt fördjupad analys som kan göras under verksamhetsåret. Dessa båda arbetssätt finns beskrivna i Analyshandbok för Ulricehamns kommun. Vid tertialuppföljningarna arbetar vi med analysverkstäder under halvdagar. Syftet med dessa är att alla chefer i sektorerna ska utveckla förmågan att analysera, söka orsaker och besluta om aktiva åtgärder för att nå de mål och uppdrag man har i sin verksamhet. Närvarande vid analysverkstäderna är också avdelade ekonomer, personalspecialister, systemförvaltare och utvecklingsledare. Under verksamhetsåret kan man också arbeta med fördjupad analys, då det finns behov av en djupare förståelse för att hitta orsaken till ett problem. Därefter är det lättare att kunna sätta in rätt åtgärder och insatser. Målet är att vara en förvaltning där ett så högt kundvärde som möjligt skapas i förhållande till tillgängliga resurser. 8. Intern kontroll Processen för intern kontroll är en kommunövergripande process som finns dokumenterad i Våra arbetssätt, den styrs av kommunallagens kap 6, 7 och Regler för intern kontroll. Processen följer också The Committe of the Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO) principer. Syftet är att ha en enhetlig process och tydlighet i ansvaret för hur vi arbetar med riskanalys, intern kontrollplan (IKP), uppföljning samt rapportering av den interna kontrollen till kommunstyrelsen. Ytterst handlar intern kontroll om att säkerställa att de av kommunfullmäktige fastställda målen uppfylls. Processen syftar också till att säkerställa att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande intern kontroll, som innebär att med rimlig grad av säkerhet säkerställa att följande mål uppnås: Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet. Tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten. Efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter och riktlinjer mm. Den interna kontrollen syftar även till att ta fram förslag till förbättringar och förändringar av verksamheten. 16
kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att det finns en god intern kontroll, att en intern kontrollorganisation upprättas och att denna utvecklas utifrån kommunens kontrollbehov. De ska inför varje verksamhetsår besluta om en ny IKP och kan också besluta om att olika granskningsområden väljs ut utifrån den riskbedömning som gjorts. kommunstyrelsen ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett övrigt tillfredsställande sätt. Detta gäller för kommunens verksamheter, bolag och nämnder. Nedan visas översiktligt vad som ingår i processens olika delmoment. 1. Riskanalys Processens första delmoment är riskanalys som genomförs i kommunens ledning, funktioner, sektorer, verksamheter, bolag och nämnder. Syftet med detta delmoment är att få fram aktuella risker, riskbedöma dessa och avgöra vilka som ska finnas med i IKP. 2. Intern kontrollplan (IKP) Detta delmoment innebär att de risker man bedömt som allvarligast och/eller mest angelägna att arbeta med, sammanställs i Ulricehamns kommuns IKP för beslut i KS. Beslutad IKP lämnas över till kommunens revisorer. 3. Kontroll och uppföljning Tredje delmomentet innebär löpande kontroll av kontrollaktiviteter under året och därefter uppföljning av de utförda kontrollerna samt uppföljning av egenkontroller och åtgärder i samband med årsbokslutet. Resultatet från uppföljningen rapporteras till kommunens ledning, funktioner, sektorer och verksamheter samt till respektive nämnd och bolagsstyrelse. 4. Rapportering till KS Det sista delmomentet innebär att rapporten kring uppföljningen av antagen IKP upprättas, för att av kommunchef överlämnas till kommunstyrelsen tillsammans med årsredovisningen. Rapporten ska samtidigt överlämnas till kommunens revisorer. 9. Kulturpyramiden Kulturpyramiden finns utförligare beskriven i Policy för Ulricehamn en lärande organisation. Den viktigaste tillgången för vår organisation är de anställda och deras kompetens. Vår organisation är en del av omvärlden och behöver förändras i takt med att omvärlden förändras. Därför har en struktur skapats som stödjer lärprocesser, effektivt arbete och kvalitativ service. Figuren nedan förklarar hur förvaltningen ska arbeta och förhålla sig för att nå visionen för organisationen Ulricehamns kommun. Denna vision ska ej förväxlas med den politiskt beslutade visionen i översiktsplanen som gäller Ulricehamns kommun som geografiskt område. Det är varje chefs ansvar att, i sin verksamhet, identifiera processer, flöden och gränssnitt där det finns förbättringsmöjligheter samt att där använda anvisade metoder och verktyg. 17
Vision Visionen anger vartåt vi långsiktigt siktar. Organisationen Ulricehamns kommuns vision: En öppen och modern organisation där medarbetares kompetens i ett tydligt kundperspektiv tas till vara Värdeord Inom Ulricehamns kommun skapas framgång lika mycket av gemensamma värderingar som av medarbetarnas kompetens. Våra gemensamma värdeord är utformade för att gynna såväl medborgare som anställda. Vi som arbetar i Ulricehamns kommun har alla ett ansvar för att levandegöra vår vision och att arbeta utifrån vår kulturpyramid. Som en hjälp för att kunna nå visionen finns fyra värdeord ord som skall prägla våra processer. Dessa är: Samverkan Vi ska genom samverkan bidra till delaktighet, bra beslutsunderlag och en stimulerande arbetsmiljö. Helhetssyn Vi har en helhetssyn på vår verksamhet i syfte att ständigt förbättra, hitta samverkansformer och underlätta för varandra för att uppnå politikens mål. 18
Kundens fokus Vi har alltid i åtanke vem vi är till för och skapar värde för. Detta gör vi genom att sätta oss in i kundens behov. Stolthet Vi är stolta över det vi åstadkommer och de mål vi når. Principer Fyra principer har tagits fram kopplade till våra värdeord. Dessa principer är våra värderingar som vi arbetar efter. Våra principer säger oss vad vi kan förvänta oss av varandra. De ger också våra kunder (brukare, klienter, elever, medborgare) en möjlighet att förstå vem vi är. Vi är en organisation som strävar efter nöjdare kunder, vi delar med oss av vår kunskap och vill varandra väl. Tillsammans bidrar vi alla till en god samhällsservice. Våra principer är: Vi vill ha god kvalitet och nöjdare kunder inom givna ramar. Vi underlättar för varandra och överlämnar med ansvar. Vi vill varandras framgång. Alla bidrar till helheten. Metoder Våra metoder är kopplade till våra principer och värdeord i syfte att hjälpa oss nå visionen. Metoderna är samlingsnamn och inrymmer, var för sig, ett antal verktyg. Metoderna är: Våra arbetssätt, Lean, Digitala system, Strategisk kompetensförsörjning. Verktyg Verktygen är hjälpmedel, för att åstadkomma verksamhetsförbättringar. Det är dessa verktyg som verksamheterna ska använda sig av. Våra arbetssätt: exempelvis processer, rutiner, checklistor Lean: exempelvis värdeflödesanalys, 5S, A3-metoden, leantavlor Digitala system: exempelvis system för beslutsstöd, uppföljning, ärendehantering Strategisk kompetensförsörjning: exempelvis ledar- och medarbetarutveckling. Fundament Den lärande organisationen ligger som ett fundament för hur vi arbetar mot visionen. 10. Politiker- och tjänstemannaroller En viktig nyckel för att styrningen och uppföljningen ska fungera optimalt i kommunen är en tydlig rollfördelning mellan politiker och tjänstemän, dvs vem som ansvarar för vad/när och vem som ansvarar för hur/vem. Utifrån kommunfullmäktiges beslut om vad som ska uppnås arbetar kommunstyrelsen med vad som ska göras och förvaltningen besvarar frågan hur det ska göras. Förvaltningen erhåller sina resurser, uppdrag, verksamhets- och finansiella mål via budgeten. Förvaltningens verksamheter och enheter lägger in dessa i sina respektive verksamhetsplaner. Här anges hur och vem som ska utföra åtgärderna för att fullgöra uppdragen och nå fastställda målnivåer. 19
11. Synpunktshantering och medborgarförslag En attraktiv kommun kan skapas på många olika sätt. Vi ska uppmana medborgarna/ brukarna/kunderna att tala om vad de tycker om vår service. Syftet är att snabbt kunna rätta till fel eller brister och utveckla våra tjänster. En god synpunktshantering kan ses som ett redskap för delaktighet och ett verktyg för ständiga förbättringar av vår service. Verksamheterna ska därför använda synpunkter och avvikelser som ett underlag i sitt kvalitetsarbete. På detta sätt kan resurser fördelas för att på bästa sätt tillgodose medborgarnas och brukarnas/kundernas krav och behov. Genom medborgarförslag har medborgarna möjlighet att få sina frågor behandlade politiskt. 12. Medborgardialog Medborgardialogen vänder sig till alla som bor, verkar eller vistas i Ulricehamn. Syftet är att de förtroendevalda ska få ett bredare underlag för att fatta bra och hållbara beslut genom medborgarnas delaktighet. Medborgardialog sker via fullmäktigeberedningarna och kan genomföras på olika sätt beroende på hur uppdraget från kommunfullmäktige är utformat. Medborgardialog används när de förtroendevalda behöver mer kunskap om invånarnas värderingar, synpunkter etc. T.ex. i samband med förvaltningens utarbetande av nya strategidokument, program eller i planeringen och genomförandet av större bebyggelseprojekt i kommunen. Medborgardialogen ger samtidigt medborgarna en insikt i kommunens ansvar och behov av att prioritera. Den bidrar också till ökat förtroende för kommunen och de förtroendevalda. 12.1 Mötesplatser för dialog Ulricehamns kommun ska finnas där våra medborgare och intressenter finns. Inriktningen ska vara tvåvägskommunikation och att inbjuda till dialog. Målet är att öka möjligheten till delaktighet och påverkan. Webbplatsen är en viktig arena för detta, liksom Ulricehamns kommuns närvaro i sociala medier. Andra kanaler är personliga möten av olika slag. I styrdokumenten Kommunikationspolicy och Riktlinjer för kommunikation specificeras detta ytterligare. 20
Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen 2018-01-02 Sida 1 av 2 Ny högstadieskola Dnr 2017/418 Sammanfattning Planerade utökningar och ombyggnationer räcker inte för att möta det ökade behovet av platser i centralortens grundskolor visar befolkningsprognoser. I det kommunalpolitiska handlingsprogrammet 2017-2018 fastställs att en ny högstadieskola ska planeras. Förvaltningen har i budget 2017 fått i uppdrag att med ett helhetsgrepp utreda hur kommunen ska kunna tillgodose ett ökat platsbehov, med utgångspunkt i att slå samman kommunens två högstadieskolor. Förvaltningens utredning identifierar utmaningar att beakta vid skapandet av en ny högstadieskola men framför allt de möjligheter som nya, moderna och pedagogiska lärmiljöer innebär. Dels för eleverna och deras rätt till en trygg skolgång med individanpassat stöd, ett förfaringssätt som stöder arbetet med ökad måluppfyllelse, dels för skolans organisation och rektors förbättrade förutsättningar för kollegialt utbyte mellan lärarna och för bemanningsmöjligheter. Detta i sin tur ligger väl i linje med förvaltningens arbete med heltid som norm och att vara en attraktiv arbetsgivare. De fördelar en ny skola skulle innebära för kvaliteten i lärandet, lärmiljöerna och elevernas tillvaro, motiverar en sammanslagning av skolorna. Det skulle säkra högstadieelevernas rätt och tillgång till en modern och likvärdig skola för alla. Kvalitetshöjningen som förväntas uppnås gör det svårmotiverat att låta en fjärdedel av kommunens högstadieelever fråntas möjligheten att gå där. Med ett inriktningsbeslut om sammanslagning och att bygga en ny gemensam högstadieskola i centralorten klargörs förutsättningarna för lokalförsörjningen i centralorten samt för att påbörja ett visionsarbete för Timmele. Först då kan alternativt användande av lokaler utredas och planering påbörjas för hela kommunkoncernens lokaliserings- och etableringsmöjligheter. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse 2017-11-30 från kommunchef Ordförandens förslag kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Förvaltningen får i uppdrag att fortsatt planera för en ny skola i centralorten som inrymmer samtliga elever årskurs 7-9 i kommunen. Förvaltningen får i uppdrag att utreda vad som ska ske långsiktigt med byggnader som tillhör Stenbocksskolan. Antingen byggas om till F-6 skola, alternativt bygga om till förvaltningslokaler, försäljas eller annan användning. Förvaltningen får i uppdrag att utreda vad som ska ske långsiktigt med byggnader vid Ätradalsskolan. I denna utredning ska en översyn av kommunens samlade verksamheter i Timmele göras som inkluderar förskola och F-6 skola och arbeta fram en helhetslösning. Utredningen ska även pröva om det är aktuellt att etablera någon annan verksamhet eller exempelvis skapa bostäder antingen genom att omvandla någon av de befintliga fastigheterna eller genom nybyggnation.
Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen 2018-01-02 Sida 2 av 2 Beslutet ska inte påverka vare sig struktur eller verksamhet för andra skolor i Ätradalen.
Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning 2017-11-30 Tjänsteskrivelse Ny högstadieskola Diarienummer 2017/418, löpnummer 4671/2017 Sammanfattning Planerade utökningar och ombyggnationer räcker inte för att möta det ökade behovet av platser i centralortens grundskolor visar befolkningsprognoser. I det kommunalpolitiska handlingsprogrammet 2017-2018 fastställs att en ny högstadieskola ska planeras. Förvaltningen har i budget 2017 fått i uppdrag att med ett helhetsgrepp utreda hur kommunen ska kunna tillgodose ett ökat platsbehov, med utgångspunkt i att slå samman kommunens två högstadieskolor. Förvaltningens utredning identifierar utmaningar att beakta vid skapandet av en ny högstadieskola men framför allt de möjligheter som nya, moderna och pedagogiska lärmiljöer innebär. Dels för eleverna och deras rätt till en trygg skolgång med individanpassat stöd, ett förfaringssätt som stöder arbetet med ökad måluppfyllelse, dels för skolans organisation och rektors förbättrade förutsättningar för kollegialt utbyte mellan lärarna och för bemanningsmöjligheter. Detta i sin tur ligger väl i linje med förvaltningens arbete med heltid som norm och att vara en attraktiv arbetsgivare. De fördelar en ny skola skulle innebära för kvaliteten i lärandet, lärmiljöerna och elevernas tillvaro, motiverar en sammanslagning av skolorna. Det skulle säkra högstadieelevernas rätt och tillgång till en modern och likvärdig skola för alla. Kvalitetshöjningen som förväntas uppnås gör det svårmotiverat att låta en fjärdedel av kommunens högstadieelever fråntas möjligheten att gå där. Med ett inriktningsbeslut om sammanslagning och att bygga en ny gemensam högstadieskola i centralorten klargörs förutsättningarna för lokalförsörjningen i centralorten samt för att påbörja ett visionsarbete för Timmele. Först då kan alternativt användande av lokaler utredas och planering påbörjas för hela kommunkoncernens lokaliserings- och etableringsmöjligheter. Förvaltningens förslag till beslut Förvaltningen får i uppdrag att fortsatt planera för en ny skola i centralorten som inrymmer samtliga elever årskurs 7-9 i kommunen. Förvaltningen får i uppdrag att utreda vad som ska ske långsiktigt med byggnader som tillhör Stenbocksskolan. Antingen byggas om till F-6 skola, alternativt bygga om till förvaltningslokaler, försäljas eller annan användning. Förvaltningen får i uppdrag att utreda vad som ska ske långsiktigt med byggnader vid Ätradalsskolan. I denna utredning ska en översyn av kommunens samlade verksamheter i Timmele göras som inkluderar förskola och F-6 skola och arbeta fram en helhetslösning. Utredningen ska även pröva om det är aktuellt att etablera någon annan verksamhet eller exempelvis skapa bostäder antingen genom att omvandla någon av de befintliga fastigheterna eller genom nybyggnation. Ärendet I Ulricehamns kommunalpolitiska handlingsprogram 2017-2018 fastställs avsikten att en ny högstadieskola ska planeras. De senaste årens befolkningsprognoser tyder på att det, trots planerade utökningar och ombyggnationer, kommer uppstå ett underskott av platser för
2017/418, 4671/2017 2(3) grundskolan i centralorten inom en snar framtid. Förvaltningen har därför i budget 2017 fått i uppdrag att med ett helhetsgrepp utreda hur kommunen ska kunna tillgodose ett ökat platsbehov, med utgångspunkt i att slå samman kommunens två högstadieskolor; Ta fram tillväxtplan för grundskolan i centralorten samt utred sammanslagning av kommunens två högstadieskolor Efterfrågan på fler platser inom förskolan och skolan ökar kraftigt, framför allt i centralorten, både på kort och på lång sikt. Samtidigt som det är nödvändigt att komma igång med detaljplanearbete som tillåter förskolor krävs ett långsiktigt arbete som tar ett helhetsgrepp om grundskolan i centralorten i form av en utredning. Denna utredning ska ha utgångspunkten att slå samman kommunens två högstadieskolor till en. Utredning Inom ramen för uppdraget har förvaltningen sett över forskning på, och omvärldsbevakning av, skolutvecklingen i Sverige och globalt. En arbetsgrupp har besökt ett antal högstadieskolor och haft möte med branschfolk inom samhälls- och skolbyggnadsutveckling. Möten och en workshop tillsammans med funktioner inom sektor lärande har även genomförts under våren. På workshopen deltog rektorer, biträdande rektorer, utvecklingsledare, specialpedagoger, fritidsledare, elevhälsan, fackliga representanter, med flera men även representanter från fastighet, kostverksamheten samt kultur och fritid. Styrkor och svagheter i dagsläget samt möjligheter och utmaningar vid en sammanslagning av kommunens högstadieskolor, var i fokus och sammanställdes i en SWOT-analys. Sammantaget upplevs svagheterna i dagens högstadieskolor främst vara de begränsade fysiska lärmiljöerna, kompetensbrist och rekryteringssvårigheter. Möjligheterna att motverka dessa i en nybyggd skola anses vara många. Samtidigt finns det styrkor idag, som elevnära relationer, synlighet och engagerad personal, och en utmaning blir att bevara dessa vid en sammanslagning. Möjligheter En ny och stor skola skapar reella förutsättningar för en sammanhållen och likvärdig skola för alla, och kan vara en möjlighet till nystart och uppbyggnad av en avsiktlig, gemensam kultur. Fördelarna ur ett organisatoriskt perspektiv är många; fler kollegor, samlad kompetens och ett elevhälsoteam med specialkompetenser lätt tillgängligt för alla. Det blir lättare att ha tydliga gemensamma rutiner på en sammanhållen skola, vilket förenklar styrning och ledning och ger möjlighet för ett utökat stöd från rektorer och ledning. I större skolenheter kan investeringar i den fysiska lärmiljön lättare motiveras då nyttjandegraden blir hög. Det möjliggör skapandet av moderna lokaler, speciallokaler och olika miljöer som stimulerar och kan möta alla elevers behov. Den fysiska lärmiljön innefattar utformning av exempelvis klassrum, matsal, korridorer, skolgård och toaletter. När den utformas parallellt med det pedagogiska och det psykosociala perspektivet skapas ytterligare förutsättningar för en inkluderande helhet. Utmaningar Skolans utmaningar löses inte per automatik genom att bygga nytt utan dessa måste planeras för. Den stora skolans utmaningar handlar mycket om att skapa trygga och mindre sammanhang, dels genom lokalutformning men även organisatoriskt, för en jämlik och inkluderande skola. Det är extra viktigt för barn med behov av utökat stöd och deras skolresultat. Det finns också en oro för landsbygdsutvecklingen vid flytt av högstadieelever från Ätradalsskolan till centralorten. Det är viktigt att vi möter en sådan oro med saklig information snarare än känslomässiga reaktioner. Dessa två frågor har nämligen rent
2017/418, 4671/2017 3(3) statistiskt inget större samband med varandra. För Ätradalsskolans elever innebär flytten 10-15 minuter utökad restid, vilket motiveras med den kvalitetsskillnad i skolgång den nya skolan erbjuder och det är där kommunens fokus bör ligga. Det kommer att innebära ökade kostnader för skolskjuts, men kan också ge en större efterfrågan på kollektivtrafik mellan Ulricehamn och de omgivande orterna och därigenom fungera som ett incitament för ett utökat antal turer. Rekommendation För att rymma kommunens totala antal högstadieelever behövs en skola med ca 950 platser till år 2025. För att undvika att växa ur lokalerna kan en sådan planeras för ett större antal, drygt 1000 platser. Befolkningsprognos och kapacitetsutredningar visar att skolorna redan nått maximalt nyttjande. Dessutom vittnar Stenbocksskolans lokaler om ett relativt akut läge. En högstadieskola med 1000 elever kommer bli en av Sveriges största, och kommer kräva omfattande planering. Detta både för utformningen men även vad gäller trafik och rörelsemönster i staden, samhällsutveckling och övrig lokalförsörjning. Genom att skapa flexibla lokaler och ytor som enkelt kan ställas om, kan denna omfattande investering bidra med mer än bara klassrum till kommunen, något som bland annat SKL ordar för. Samlokalisering kan främja samhällsnytta, t.ex. genom att föreningar, volontärverksamheter eller annat kan använda lokalerna kvällstid. Vid nybyggnation av en högstadieskola på annan plats blir Stenbocksskolans och Ätradalsskolans lokaler tillgängliga för annan verksamhet eller avyttring. I kommunens lokalförsörjningsplan syns behovet av lokaler för flertalet andra verksamheter i centralorten, bland annat grundskola F-6, förskolor och förvaltningslokaler. Likt utvecklingen Gällstad, där det föreslås samlokalisering av förskola och vård- och omsorgsboende samt att STUBO i direkt anslutning till detta planerar att bygga anpassade trygga bostäder, finns det möjlighet att inkludera hela kommunkoncernen och näringslivet i ett visionsarbete för Timmele. Fördelarna som en ny skola skulle innebära för kvaliteten i lärandet och lärmiljöerna, som identifierats under utredningen, är många men framför allt är det en jämlik skolgång för elever som motiverar sammanslagning av skolorna. Det är inte försvarbart att låta en fjärdedel av kommunens 13 15-åringar gå kvar på en äldre skola när de förväntade kvalitetsskillnaderna är så pass omfattande. Förvaltningen föreslår, utifrån ovan resonemang, att det som första steg tas ett inriktningsbeslut om att slå samman kommunens två högstadieskolor och att bygga en ny gemensam högstadieskola i centralorten. Beslutet ger förutsättningar att börja planera för skapandet av moderna pedagogiska lärmiljöer där alla elever kan känna sig trygga och prestera väl. Med ett sådant beslut kan lokalplanering för förskolor, F-6 samt övrig lokalförsörjning i centralorten och i Timmele påbörjas. Beslutsunderlag Beslut lämnas till Kommunchef Håkan Sandahl Kommunchef Jennifer Leijon Planeringsledare Sektor välfärd
Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen 2018-01-02 Sida 1 av 1 Svar på motion om möjlighet till TV-tittande dagen efter på äldreboenden Dnr 2017/680 Sammanfattning Mikael Levander (NU) har lämnat en motion där han föreslår att förvaltningen ska utreda vad det skulle kosta att införskaffa till exempel en Apple-TV till samtliga gemensamhetsutrymmen på kommunens alla äldreboenden där TV finns att tillgå, samt att undersöka möjligheten om den investeringen skulle gå att finansiera inom befintlig budget för välfärd. Kostnaden för detta skulle bli cirka 200 000 kronor och bedöms inte vara prioriterat i sektor välfärds budget för 2018. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse 2017-11-29 från Socialchef 2 Motion om playkanaler Ordförandens förslag kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Motionens förslag anses vara tillgodosett med hänvisning till att förvaltningen har utrett frågan med det resultat att det skulle kosta cirka 200 000 kronor och att det inte anses vara prioriterat i sektor välfärds budget för 2018.
Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse svar på motion om möjlighet till TV-tittande dagen efter på äldreboenden Diarienummer 2017/680, löpnummer 4799/2017 2017-11-29 Sammanfattning Mikael Levander (NU) har lämnat en motion där han föreslår att förvaltningen ska utreda vad det skulle kosta att införskaffa till exempel en Apple-TV till samtliga gemensamhetsutrymmen på kommunens alla äldreboenden där TV finns att tillgå, samt att undersöka möjligheten om den investeringen skulle gå att finansiera inom befintlig budget för välfärd. Kostnaden för detta skulle bli cirka 200 000 kronor och bedöms inte vara prioriterat i sektor välfärds budget för 2018. Förvaltningens förslag till beslut Motionens förslag anses vara tillgodosett med hänvisning till att förvaltningen har utrett frågan med det resultat att det skulle kosta cirka 200 000 kronor och att det inte anses vara prioriterat i sektor välfärds budget för 2018. Ärendet Mikael Levander (NU) har lämnat en motion där han föreslår att förvaltningen ska utreda vad det skulle kosta att införskaffa till exempel en Apple-TV till samtliga gemensamhetsutrymmen på kommunens alla äldreboenden där TV finns att tillgå, samt att undersöka möjligheten om den investeringen skulle gå att finansiera inom befintlig budget för välfärd. Förvaltningen har utrett alternativ för att möjliggöra för TV-tittande dagen efter. Det skulle innebära en lösning där de vanligaste alternativen är Apple-TV eller chromecast. Apple-TV ger möjlighet att titta på TV med hjälp av appar, exempelvis SVT play. Chromecast kan man använda för att spegla innehållet på sin smarta telefon eller surfplatta. Chromecast är billigare men kräver samtidigt tillgång till en smart telefon eller surfplatta som den kan spegla. Förvaltningen anser därför, av praktiska skäl, att en Apple-TV skulle vara mer funktionellt och har därför valt att titta vidare på detta alternativ. Inköp av Apple-TV till kommunen hanteras av kommunens IT-avdelning. Priset per Apple- TV uppgår till 1 900 kronor per styck, billigaste alternativet som fungerar väl. För att kunna använda dem i verksamhetens TV-apparater krävs också att ett närverksuttag behöver dras fram till varje TV där Apple-TV ska kopplas in. Detta kostar mellan 3 000 kronor och 5 000 kronor per enhet. Sammanlagt på äldreboenden i Ulricehamns kommun finns 34 TV-apparater i gemensamhetsutrymmen som skulle kunna utrustas med Apple-TV. Den totala kostnaden för att köpa in Apple-TV till alla gemensamhetsutrymmen med TV på kommunens äldreboenden, inklusive framdragning av närverksuttag skulle uppgå till cirka 200 000 kronor. Detta är en kostnad som inte bedöms vara prioriterad i sektor välfärds budget för 2018. Lagliga konsekvenser
2017/680, 4799/2017 2(2) Förslaget i motionen bedöms inte strida mot några juridiska principer. Ekonomiska konsekvenser Kostnaden för Apple-TV i gemensamhetsutrymmena på äldreboendena i kommunen skulle uppgå till cirka 200 000 kronor. Därtill skulle det kunna tillkomma kostnader för support, men dessa är svåra att uppskatta. Övriga konsekvenser Förvaltningen ser inga övriga konsekvenser med att utreda frågan vad det skulle kosta och om det ryms i budget. Att däremot köpa in Apple-TV till alla gemensamhetsutrymmen på äldreboendena i kommunen ser förvaltningen inte som prioriterat. De som bor på äldreboende har egna lägenheter där de har möjlighet att ha egen TV, bredband och Apple-TV eller annan lösning om så önskas. Förvaltningen har inte märkt av något önskemål/behov av Apple-TV eller liknande från boende eller anhöriga och ser inte heller själva nyttan med en sådan lösning. Beslutsunderlag 1 Motion om playkanaler Beslut lämnas till Socialchef Ann-Christin Efraimsson T.f. Socialchef Maria Winsten Utredare Sektor välfärd
Kommunfullmäktige i Ulricehamn Motion om möjlighet till TV-tittande dagen efter På äldreboenden i kommunen börjar de äldre att göras i ordning relativt tidigt på kvällen och många går och lägger sig runt klockan 20.00 eller strax därefter. Det gör att de äldre inte får/har möjlighet att ta del av många intressanta TV-program som sänds under bästa sändningstid. Därför har önskemål framkommit om att det vore önskvärt att införskaffa någon form av playkanaler till äldreboendena, i form av till exempel AppleTV. Med hjälp av den finns möjlighet att välja vad och när de vill se på TV. Det skulle innebära att de äldre kan se sina favoritprogram dagen efter via de playkanaler som ingår i utbudet. Därför föreslår Nya Ulricehamn: Att förvaltningen ska utreda vad det skulle kosta att införskaffa t.ex. en AppleTV till samtliga gemensamhetsutrymmen på kommunens alla äldreboenden där TV finns att tillgå, samt att undersöka möjligheten om den investeringen skulle gå att finansiera inom befintlig budget för välfärd. Ulricehamn 2017-09-27 Mikael Levander Nya Ulricehamn
Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen 2018-01-02 Sida 1 av 1 Revidering av kommunstyrelsens delegationsordning, december 2017 Dnr 2017/711 Sammanfattning Kommunstyrelsens delegationsordning revideras. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse 2017-11-30 från kanslichef 2 Delegationsordning kommunstyrelsen - januari 2018 Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens delegationsordning antas enligt föreslagen revidering.
Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Revidering av kommunstyrelsens delegationsordning, december 2017 Diarienummer 2017/711, löpnummer 4067/2017 Sammanfattning Kommunstyrelsens delegationsordning revideras. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens delegationsordning antas enligt föreslagen revidering. 2017-11-30 Ärendet Kommunstyrelsens delegationsordning föreslås revideras i enlighet med förvaltningens förslag. Med anledning av att den nya kommunallagen (2017:725) börjar gälla den 1 januari 2018, föreslås delegationsordningen revideras i samtliga delar som refererar till den gamla kommunallagen. Utöver dessa revideringar föreslås följande ändringar: Ett förtydligande införs i den inledande texten under rubriken undantag : Dock finns alltid möjligheten för ordföranden, eller annan ledamot som nämnden utsett, att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Detta regleras i KL 6 kap. 39. Detta ska användas endast i undantagsfall. Användandet av denna delegation bör vägas mot den kostnad och de praktiska förutsättningar som finns för att sammankalla nämnden vid ett extra tillfälle. Ny text införs i den inledande texten under rubriken till vem kan beslutanderätten delegeras : I de fall flera beslutsnivåer för viss ärendetyp är särskilt angivna i delegationsordningen ska ärendet normalt avgöras på lägsta beslutsnivå. Överordnad tjänsteman i sektor eller stabsfunktion får fatta beslut i frågor där underordnad tjänsteman har delegerad beslutanderätt. I överordnads arbetsledningsansvar ligger ett ansvar för att genom råd och stöd till medarbetarna skapa en enhetlig och korrekt tillämpning av den delegerade beslutanderätten. Beslutanderätten gäller även den som förordnas som vikarie eller ställföreträdare. Det är i nya kommunallagen möjligt att delegera beslutanderätten till ett presidium vilket också läggs till i detta avsnitt. I ny punkt 1.24, ges enhetschef rätt att underteckna avtal utan ekonomiska förpliktelser, inom eget verksamhetsområde. I ny punkt 2.3, ges administratör/assistent delegation att bevilja/avslå ekonomiska bidrag till enskild avseende rabatt på busskort.
2017/711, 4067/2017 2(2) I ny punkt 2.21 ges kommunchef rätt att besluta om organisationsförändringar inom sektorer och kommunledningsstab. Delegationen avser endast förändringar inom den av kommunstyrelsen fastställda indelningen i sektorer och kommunledningsstab. Ärendegrupp 3 döps om till Ekonomi- och upphandlingsärenden. I beslutspunkterna 3.19-3.24 finns i denna nya version alla de beslut som avser upphandlingsärenden. Några av dem är nya och några är hämtade från ärendegrupp 1 och 2. I ny punkt 4.24, ges sektorchef miljö och samhällsbyggnad delegation att fatta beslut om att tilldela markanvisning efter markanvisningstävling. Att ta bort punkt 6.1 om delegation till verksamhetschef gällande beslut om att bevilja kulturarrangemangsbidrag upp till 50 000 kr samt lämna avslag oavsett belopp. Detta regleras i punkt 2.2. Att ta bort punkterna 7.10, 7.11 a-d, 7.14 a och 7.15 b-c om delegation till chefer gällande fritidsstudiebidrag, bibehållen lön under ledighet enligt AB, redovisning av bisyssla, omreglering av tjänst på grund av beviljad sjukersättning och besked om avgång vid pension. Dessa föreslås istället vara att anse som verkställighet. 7.23, Beslut om sjuklön i särskilda fall, utgår. Hanteras i försäkring från och med 2018. Förtydligad delegation i punkt 8.2 till sektorchef miljö och samhällsbyggnad; Beslut om planbesked i de fall stöd för den avsedda åtgärden finns i en aktuell eller aktualitetsförklarad översiktsplan, fördjupad översiktsplan, eller att åtgärden är av mindre betydande art. I ny punkt 11.16, ges verksamhetschef delegation att göra anmälan om händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada (Lex Maria) I ny punkt 14.1, ges rektor delegation att besluta överenskommelse med annan kommun om placering av barn i förskoleklass. I ny punkt, 16.25, ges sektorchef för sektor lärande delegation att besluta om beviljande av överföring av skolpeng för utlandsstudier på gymnasienivå. I ny punkt 19.4, ges rektor delegation att besluta att minska omfattningen av undervisningen i svenska för invandrare. Utöver detta ändras några titlar på delegater och ett antal mindre rättningar av redaktionell karaktär genomförs. Beslutsunderlag 1 Delegationsordning kommunstyrelsen - januari 2018 Beslut lämnas till Kommunchef Sektorchefer Chefer i stabsfunktionen er Författningshandboken Pehr Johansson Kanslichef
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument Delegationsordning för kommunstyrelsen ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2018-01-08 GÄLLER FRÅN OCH MED: 2018-01-15 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: Kanslichef GÄLLER TILL OCH MED: 2021
Våra styrdokument [Normerande] Policy Vår hållning, övergripande Riktlinjer Rekommenderade sätt att agera Regler Absoluta gränser och ska-krav [Aktiverande] Strategi Avgörande vägval och strategiområden från fullmäktigeberedningar Program Avgörande vägval och programområden från andra än fullmäktigeberedningar Plan Uppdrag, tidsram och ansvar 2
Styrdokument Innehåll Förkortningar...4 1 Bakgrund...5 2 Syfte...5 3 Om delegation...5 3.1 Beslut efter delegation, ren verkställighet och ställningsfullmakt...5 3.2 Undantag...5 3.3 Till vem kan beslutanderätten delegeras?...6 3.4 Anmälan av delegationsbeslut...7 4 Delegationsordning...8 Ärendegrupp 1 Juridiska ärenden...8 Ärendegrupp 2 Allmänna ärenden...10 Ärendegrupp 3 Ekonomi- och upphandlingsärenden...12 Ärendegrupp 4 Mark- och fastighetsärenden...14 Ärendegrupp 5 Fritidsärenden...17 Ärendegrupp 6 Kulturärenden...17 Ärendegrupp 7 Personalärenden...19 Ärendegrupp 8 Planärenden...22 Ärendegrupp 9 Naturvårdsärenden...23 Ärendegrupp 10 Trafikfrågor...24 Ärendegrupp 11 Yttranden, anmälningar med mera inom verksamheterna individ- och familjeomsorg, beställning och kvalitet, funktionsnedsättning och äldreomsorg...25 Ärendegrupp 12 Anmälan till överförmyndare...28 Ärendegrupp 13 Förskole- och skolbarnomsorgsverksamheten...29 Ärendegrupp 14 Förskoleklass...30 Ärendegrupp 15 Grundskolan...31 Ärendegrupp 16 Gymnasieskolan...32 Ärendegrupp 17 Grundsärskolan...34 Ärendegrupp 18 Gymnasiesärskolan...35 Ärendegrupp 19 Kommunal vuxenutbildning (Komvux)...36 Ärendegrupp 20 Särskild utbildning för vuxna...37 Ärendegrupp 21 Tecknande av avtal inom lärandeverksamheterna...38 :
Förkortningar Lagar och förordningar AB Allmänna bestämmelser AFS Arbetsmiljöverkets författningssamling AML Arbetsmiljölagen BrB Brottsbalken FB Föräldrabalken FL Förvaltningslagen Fvx Förordning om vuxenutbildning Gyf Gymnasieförordningen KL Kommunallagen LAS Lagen om anställningsskydd LASS Lagen om assistansersättning LOA LOU LOV Lagen om offentlig anställning Lagen om offentlig upphandling Lag om valfrihetssystem LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade LUL Lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare LVM Lagen om vård av missbrukare i vissa fall MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet NamnL Namnlagen OSL Offentlighets- och sekretesslagen PBL Plan- och bygglagen SFS Statens författningssamling SL Skollagen SoF Socialtjänstförordningen SoL Socialtjänstlagen TF Tryckfrihetsförordningen ÄB Ärvdabalken ÄktB Äktenskapsbalken Övrigt IVO JK JO KF KS MBK SAM SKL T Inspektionen för vård och omsorg Justitiekanslern Justitieombudsmannen Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Mätning, beräkning, karta Systematiskt arbetsmiljöarbete Sveriges kommuner och landsting Treserva 4
1 Bakgrund Delegering enligt kommunallagen innebär att beslutanderätten i ett visst ärende eller i en viss grupp av ärenden överförs till någon annan. I grunden är det kommunfullmäktige som har rätt att fatta beslut på kommunens vägnar. Undantag från den regeln är då det av lag eller annan författning framgår att en nämnd ska fatta beslut. Enligt 5 kap. 2 kommunallagen (2017:725) får dock kommunfullmäktige, med vissa undantag, besluta att uppdra åt en nämnd att besluta i kommunfullmäktiges ställe. Även kommunstyrelsen har enligt kommunallagen rätt att i sin tur överföra beslutanderätten till någon annan. Delegering av ärenden inom en nämnd regleras i 6 kap. 37 39 kommunallagen. 2 Syfte Syftet med delegationsordningen för kommunstyrelsen är att möjliggöra en effektivare förvaltning genom kortare beslutsvägar och snabbare handläggning. 3 Om delegation 3.1 Beslut efter delegation, ren verkställighet och ställningsfullmakt Beslut efter delegering ska inte förväxlas med ren verkställighet eller beslut fattade med stöd av ställningsfullmakt. Ett beslut efter delegering ses som nämndens beslut och kan därmed överklagas. Vid dessa typer av beslut föreligger ofta alternativa lösningar och beslutsfattaren måste göra vissa bedömningar. Vid ren verkställighet saknas utrymme för självständiga bedömningar, till exempel tillämpning av taxa eller riktlinjer. Beslut som är ren verkställighet kan inte överklagas. Ställningsfullmakt innebär att det med anställningen följer en behörighet att företa rättshandlingar med bindande verkan för huvudmannens räkning. 3.2 Undantag Kommunstyrelsens rätt att delegera får aldrig användas på ett sätt som kan rubba kommunstyrelsens övergripande ansvar för verksamheterna. Möjligheten för kommunstyrelsen att delegera begränsas av 6 kap. 38 kommunallagen där följande slag av ärenden undantas från möjligheten att delegera beslutanderätten: 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, 2. framställningar eller yttranden till kommunfullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av kommunstyrelsen i dess helhet eller av kommunfullmäktige har överklagats, 3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, 5
4. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till kommunstyrelsen, 5. ärenden som enligt lag eller annan författning inte får delegeras. Dock finns alltid möjligheten för ordföranden, eller annan ledamot som nämnden utsett, att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Detta regleras i KL 6 kap. 39. Detta ska användas endast i undantagsfall. Användandet av denna delegation bör vägas mot den kostnad och de praktiska förutsättningar som finns för att sammankalla nämnden vid ett extra tillfälle. 3.3 Till vem kan beslutanderätten delegeras? Kommunstyrelsen kan delegera beslutanderätten till ett utskott, ett presidium, till en ledamot eller en ersättare samt till en anställd i kommunen. Det är inte möjligt att delegera till en grupp anställda, en grupp av anställda och förtroendevalda eller till en grupp av förtroendevalda som inte utgör ett utskott eller ett presidium. Det är inte tillåtet att vidaredelegera beslutanderätten utan att detta är fastställt i denna delegationsordning. I de fall flera beslutsnivåer för viss ärendetyp är särskilt angivna i delegationsordningen ska ärendet normalt avgöras på lägsta beslutsnivå. Överordnad tjänsteman i sektor eller stabsfunktion får fatta beslut i frågor där underordnad tjänsteman har delegerad beslutanderätt. I överordnads arbetsledningsansvar ligger ett ansvar för att genom råd och stöd till medarbetarna skapa en enhetlig och korrekt tillämpning av den delegerade beslutanderätten. Beslutanderätten gäller även den som förordnas som vikarie eller ställföreträdare. Denna tabell förklarar hur överordnads beslutanderätt gäller: Delegat Överordnad med beslutanderätt (ordinarie eller tillförordnad) Ordförande 1: vice ordförande Ordförande 2: vice ordförande 1: vice ordförande eller ordförande Kommunchef Sektorchef Chef för stabsfunktion Enhetschef i sektor miljö- och samhällsbyggnad Enhetschef i sektor välfärd, service eller lärande (även rektor/förskolechef) Ordförande Kommunchef Kommunchef Sektorchef för berörd sektor Sektorchef miljö- och samhällsbyggnad i berörd sektor 6
Enhetschef i stabsfunktion Handläggare i sektor miljö- och samhällsbyggnad Handläggare i sektor välfärd, service eller lärande Handläggare i kommunledningsstaben Chef för stabsfunktion Enhetschef i berörd enhet, i sektor miljöoch samhällsbyggnad Enhetschef i berörd verksamhet Enhetschef i, eller chef för, stabsfunktion 3.4 Anmälan av delegationsbeslut Alla delegationsbeslut ska anmälas till kommunstyrelsens närmaste sammanträde. Anmälan av delegationsbeslut kan göras på olika sätt: delegat fyller i särskild blankett som finns på intranätet och skickar till kommunstyrelsen (kommun@ulricehamn.se), för vissa ärenden ska anmälan göras genom uttag av särskild delegationslista ur verksamhetssystemet Treserva. Dessa fall markeras med ett T i kolumnen för anmärkningar. 7
4 Delegationsordning Ärendegrupp 1 Juridiska ärenden Nr Beslut om Lagrum Delegat Anmärkning 1.1 Utfärda fullmakt att föra kommunens talan inför domstol och andra myndigheter samt vid förrättningar av skilda slag när det inte delegerats till annan 6 kap. 15 KL Ordförande 1.2 Ansöka om och yttra sig i ärenden om offentligt biträde och yttra sig över kostnadsräkning 3 lag om offentligt biträde, 7 förordningen om offentligt biträde Enhetschef 1.3 Utse ombud i ärenden eller mål vid allmän domstol eller förvaltningsdomstol 1.4 Fullmakt för ombud att företräda kommunstyrelsen i ärenden gällande barns umgänge med närstående 10 kap. 2 SoL 6 kap. 15 a FB Enhetschef 1.5 Avvisande av ombud 9 FL Enhetschef 1.6 Avvisa för sent inkomna överklaganden 1.7 Avge yttrande med anledning av överklaganden där beslut fattas på delegation 24 FL Sektorchef Chef för stabsfunktion Enhetschef Närmaste chef till den som fattat beslutet på delegation Ärenden av principiell art ska föras till kommunstyrelsen 1.8 Överklaga beslut samt yrkande om inhibition 1.9 Beslut om rättelse/omprövning av beslut som delegaten fattat enligt 26 respektive 27 FL 23 och 27 FL Inom verksamheterna individ- och familjeomsorg, beställning och kvalitet, funktionsnedsättning och äldreomsorg Närmaste chef till den som fattat beslutet på delegation 1.10 Beslut att inte utlämna uppgifter och allmänna handlingar enligt OSL eller att uppställa förbehåll för utlämnande 2 kap. 14 TF 10 kap. 14 OSL 6 kap. 3 OSL Sektorchef Chef för stabsfunktion Enhetschef Avser alla verksamhetsområden i kommunen. Varje verksamhet gör sekretessprövning utifrån aktuell bestämmelse i OSL 8
1.11 Beslut om statistiksekretess enligt 24 kap. 8 OSL 1.12 Beslut att lämna ut personuppgifter till statliga myndigheter i forskningssyfte Utredare kanslifunktionen 12 kap. 6 SoL Enhetschef 1.13 Beslut om polisanmälan för brott mot den egna verksamheten 12 kap. 10 SoL 10 kap. 2 OSL 10 kap. 25 OSL Enhetschef 1.14 Beslut om att polisanmäla vissa brott mot underårig samt vissa grövre brott 12 kap. 10 SoL Enhetschef Av 10 kap. 21-23 OSL framgår att nämnden kan polisanmäla vissa brott 1.15 Beslut om att polisanmäla brott enligt bidragsbrottslagen Bidragsbrottslagen Enhetschef 1.16 Ta ställning till krav på skadestånd eller andra ersättningskrav riktade mot kommunen Enhetschef Upp till ¼ av prisbasbeloppet Högre belopp 1.17 Beslut om att ersätta enskild person egendomsskada vid myndighetsutövning som förorsakats av personal upp till ett halvt prisbasbelopp 1.18 Ersättning för skada upp till självrisk Större belopp än självrisk 1.19 Avge yttrande över förslag om förordnande av hemvärnschef eller ansökan om antagande av hemvärnsmän 1.20 Lämna medgivande att använda kommunens heraldiska vapen Skadeståndslagen Skadeståndslagen Enhetschef Kanslichef Kanslichef 1.21 Utse personuppgiftsombud Personuppgiftslagen Kommunchef 1.22 Upplysningar i vapenärenden 1.23 Begäran om utdrag ur belastningsregistret Lag om belastningsregister Enhetschef Biträdande rektor 1.24 Underteckna avtal utan ekonomiska förpliktelser Enhetschef Inom eget verksamhetsområde 9
Ärendegrupp 2 Allmänna ärenden Nr Beslut om Lagrum Delegat Anmärkning 2.1 Sälja inventarier, maskiner och dylikt 2.2 Bevilja/avslå ekonomiska bidrag till föreningar, organisationer och institutioner eller motsvarande 2.3 Bevilja/avslå ekonomiska bidrag till enskild avseende rabatt på busskort Chef för stabsfunktion Enhetschef / sektorchef MSB Sektorchef Enhetschef Mark- och/eller Exploateringsingenjör Gatuingenjör Administratör/assistent Intill ett värde av 5 ggr prisbasbeloppet Högre belopp Högst 2 prisbasbelopp per beslut. Undantag för årligt driftbidrag till statsbidragsberättigade enskilda vägar samt enskilda utfartsvägar. Avser busskort för högskolestuderande samt för seniorer 75+ 2.4 Beslut om folkhälsoinsatser 2.5 Beslut om utdelning ur donationsfonder i de fall särskild styrelse inte utsetts Donationsmedel/bidrag Grundskolan Gymnasieskolan Övrigt Bidrag till elever på folkhögskola 2.6 Beslut om marknadsföringsinsatser och annan PR-verksamhet 2.7 Beslut om bidrag för utbyggnad av gatu- och vägbelysning samt belysning på gångbanor, cykelleder och banvallar 2.8 Avge yttrande över ansökan om brukande av övervakningskamera Folkhälsostrateg Ordförande Rektor Kommunchef Enhetschef Kanslichef Högst 2 prisbasbelopp Grundskolans samfond där fördelning först görs ut till skolområdena och därefter på elever Avser inte informationsinsatser som avser den löpande verksamheten Elitstöd enligt kommunstyrelsen 123/2009 Enligt riktlinjer av kommunfullmäktige 26/1999, komplettering. 34/2009 10
2.9 Avge yttrande över nätkoncession och områdeskoncessioner 2.10 Beslut om representation som inte är av vardaglig karaktär Ordförande Ordföranden Kommunchef Sektorchef Chef för stabsfunktion Enhetschef Enligt riktlinjer av fullmäktige 118/2013 2.11 Tilldelning av betalkort Ordförande 2.12 Placering i säkerhetsklass enligt säkerhetsskyddslagen Beredande utskott 2.13 Beslut om registerkontroll och verkställa personutredning enligt säkerhetsskyddslagen Säkerhetssamordnare 2.14 Beslut i säkerhetsprövningsärenden enligt säkerhetsskyddslagen Säkerhetssamordnare 2.15 Fastställa belägenhetsadresser Kartingenjör med kartoch mättekniker/ ingenjör som ersättare 2.16 Avge yttranden som ankommer på kommunstyrelsen när remisstiden inte medger att ärendet behandlas på ordinarie sammanträde med kommunstyrelsen 6 kap. 37 KL (se anmärkning) Ordförande OBS! Avser ej yttranden enligt 6 kap. 38 KL. Då kan istället nr 2.18 användas. 2.17 Beslut på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas 2.18 Beslut om revidering av dokumenthanteringsplan för kommunstyrelsens förvaltning (inklusive revision) 6 kap. 39 KL Ordförande Kanslichef Enligt kommunstyrelsens beslut, 146/2014 2.19 Beslut om flaggning Kommunchef Enligt regler beslutade av KS 252/2007 2.20 Tolkning av ersättningar och arvoden till kommunens förtroendevalda 2.21 Organisationsförändringar inom sektorer och kommunledningsstab Beredande utskott Kommunchef Enligt 18 i arvodesreglerna Avser endast förändringar inom den av kommunstyrelsen fastställda indelningen i sektorer och kommunledningsstab 11
Ärendegrupp 3 Ekonomi- och upphandlingsärenden Nr Beslut om Lagrum Delegat Anmärkning 3.1 Godkänna till kommunen ställd säkerhet 3.2 Ansökan om lagsökning och betalningsföreläggande samt vidta de åtgärder som är förenade härmed 3.3 Beslut om tillämpning av eller undantag från bestämmelse om taxa eller annan avgift 3.4 Beslut om nedskrivning eller avskrivning av fordringar Barnomsorgsavgifter 3.5 Förnya borgensåtagande vid omsättning av lån med tidigare beslut om kommunal borgen Ekonomichef Vederbörande handläggare inom kommunledningsstab/ ekonomi Enhetschef Chef för stabsfunktion Enhetschef Placeringsassistent Ordförande Fritidstaxor, se nedan under fritidsärenden Taxa inom miljö och samhällsbyggnads ansvarsområde Under förutsättning att tilläggsanslag inte erfordras 3.6 Utse beslutsattestanter Kommunchef Ekonomichef 3.7 Utse mottagnings-, gransknings- och behörighetsattestant 3.8 Beslut om köp av vårdplats i annan kommun eller hos annan vårdgivare 3.9 Beslut om försäljning av vårdplats till annan kommun 3.10 Medge anstånd med betalning (bokföringsmässig avskrivning) 3.11 Besluta och teckna avtal om lång- och kortfristig inlåning och utlåning till kommunens bolag inom kommunens internbank inom de ramar som anges i fastställd finanspolicy 3.12 Besluta om placering av likvida medel inom de ramar som anges i fastställd finanspolicy Chef för stabsfunktion Enhetschef Enhetschef Ekonomichef Redovisningsekonom Ekonomichef Redovisningsekonom 12
3.13 Besluta om nyupplåning, omsättningar och amortering av lån inom den låneram som anges i budget (eller i annat beslut om låneram) för kommunen, samtliga bolag inom koncernen och Brf Parkgården 3.14 Beslut om och teckna avtal om leasing 3.15 Besluta om ränteändring och amortering av lån för kommunen och kommunens bolag inom ramen för internbanken 3.16 Besluta och teckna avtal om finansiella derivat för att minska och sprida risker, inom de ramar som anges i fastställd finanspolicy 3.17 Besluta om och teckna handelsorder avseende värdepapper såsom aktier, fonder, obligationer och dylikt inom ramen för fastställda riktlinjer för placering av pensionsmedel 3.18 Besluta om och teckna handelsorder avseende placering av medel tillhörande donationsstiftelser som förvaltas av kommunen 3.19 Godkänna företag som ska verka som utförare inom valfrihetssystemet Lag (2008:962) om valfrihetssystem Ekonomichef Redovisningsekonom Ekonomichef Redovisningsekonom Ekonomichef Redovisningsekonom Ekonomichef Redovisningsekonom Ekonomichef Redovisningsekonom Ekonomichef Redovisningsekonom Flyttas från avsnitt 1 (1.24) Information gällande 3.20 3.24 Avrop från avtal ses som verkställighet. Initiering av och avbrytande av upphandling samt förlängning och uppsägning av avtal följer nedan delegationsordning. Upphandling enligt övrig upphandlings-lagstiftning följer nedan delegationsordning. 3.20 Tilldelningsbeslut och undertecknande av avtal efter upphandling av entreprenad inom budget och eget verksamhetsområde 3.21 Tilldelningsbeslut och undertecknande av avtal efter upphandling av varor och/eller tjänster för verksamhetsövergripande avtal LOU Under tröskelvärde - Över tröskelvärde - Sektorchef LOU Upphandlingschef. 13
3.22 Tilldelningsbeslut och undertecknande av avtal i samordnad upphandling av varor och/eller tjänster 3.23 Tilldelningsbeslut i upphandling utförd inom ramen för samarbeten med inköpscentraler 3.24 Beslut om avsteg mot normalt upphandlingsförfarande på grund av synnerlig brådska LOU LOU LOU Upphandlingschef Upphandlingschef Kommunchef Ärendegrupp 4 Mark- och fastighetsärenden Nr Beslut om Lagrum Delegat Anmärkning 4.1 Lämna medgivande eller ansöka till allmän domstol/lantmäteriet om inteckning, inskrivning eller upphävande av rättigheter och annan liknande åtgärd 4.2 Beslut om att utfärda fullmakt att företräda kommunen i ansökningsmål Mark- och/ eller exploateringsingenjör Sektorchef Miljö- och samhällsbyggnad Såsom upphävande av inskrivna rättigheter 4.3 Ansöka om/godkänna fastighetsbildningsåtgärd er Mark- och/ eller exploateringsingenjör Enligt fastställd taxa eller upp till 10 prisbasbelopp där taxa saknas inom angiven budgetram 4.4 Föra kommunens talan vid lantmäteriförrättning Mark- och/ eller exploateringsingenjör 4.5 Rätt att utreda och teckna fastighetsdeklarationer samt administrera dessa Mark- och/ eller exploateringsingenjör 14
4.6 Sälja mark inom planlagt område för service, industri eller bostäder i enlighet med kommunfullmäktiges fastställda markpriser. Försäljning kan även ske till högstbjudande (över det i enlighet med kommunfullmäktiges fastställda markpris) eller till marknadspris efter värdering 4.7 Fatta beslut samt godkänna avtal om köp, försäljning, byte av fastighet samt fastighetsreglering Mark- och/ eller exploateringsingenjör Mark- och/ eller exploateringsingenjör Försäljning till juridisk person/privatperson av mark vid köp av mer än en bostadstomt beslutas av kommunstyrelsen Upp till 20 prisbasbelopp 4.8 Fatta beslut att för kommunens räkning förvärva eller överlåta fastighet eller fastighetsdel, där förvärvet eller överlåtelsen sker för att genomföra detaljplan eller fastighetsplan i vad avser mark för gata, väg eller annan allmän plats 4.9 Fatta beslut om samt godkänna/säga upp avtal om arrende, servitut, jakträtt, väg/vägrätt, tomträtt, ledningsrätt, parkering eller annan nyttjanderätt 4.10 Godkänna intrångsersättningar 4.11 Godkänna avtal om ledningar i kommunens mark Mark- och/ eller exploateringsingenjör Mark- och/ eller exploateringsingenjör Mark- och/ eller exploateringsingenjör Mark- och/ eller exploateringsingenjör Upp till 6 prisbasbelopp Upp till 6 prisbasbelopp 4.12 Godkänna avtal för förvärv av fastigheter vid exekutiv auktion och frivillig försäljning av fastighet med kommunal borgen Mark- och/ eller exploateringsingenjör Upp till 6 prisbasbelopp 4.13 Avge yttrande på kommunens vägnar i dess egenskap av fastighetsägare och granne i samband med bygglov eller motsvarande Mark- och/ eller exploateringsingenjör 15
4.14 Teckna hyresavtal för bostad/lokal och överenskommelser liksom säga upp och teckna nya avtal avseende kommunens ägda byggnader inom kommunens fastigheter 4.15 Uthyrning av lokaler inom skolans verksamheter under tider då lokalerna inte hyrs av verksamhet kultur och fritid 4.16 Förhandla och teckna hyreskontrakt av annan ägd fastighet 4.17 Träffa avtal om tillfällig upplåtelse av anläggning inom fritidsverksamheten för högst fyra veckor 4.18 Avge yttrande om upplåtelse av offentlig plats 4.19 Beslut att ställa in torghandel 4.20 Beslut om godkännande av fortsatt borgen vid övertagande av lån för bostad 4.21 Beslut om MBK-avtal med externa kartanvändare 4.22 Beslut om rivning av byggnader ägda av kommunen eller annan liknande åtgärd fastighet Rektor, förskolechef fastighet Enhetschef fritid Mark- och/ eller exploateringsingenjör med administratör som ersättare Enhetschef Exploateringsenheten Enhetschef Exploateringsenheten Enhetschef Exploateringsenheten fastighet 4.23 Avge yttrande i fastighetsbildningsärenden -avseende lämplighet - avseende PBL 4.24 Beslut om att tilldela markanvisning efter markanvisningstävling Mark- och exploateringsingenjör Exploateringsingenjör Enhetschef Byggenheten Sektorchef Miljö och samhällsbyggnad Under förutsättning att beslutanderätt särskilt reglerats i markanvisningen/ prospektet. 16
Ärendegrupp 5 Fritidsärenden Nr Beslut om Lagrum Delegat Anmärkning 5.1 Fastställa hyror och taxor vid särskilda arrangemang då fastställd taxa inte finns 5.2 Beslut om avvikelse från fastställd taxa av synnerliga skäl 5.3 Beslut om öppethållande och tillfällig stängning av verksamhet/anläggning - enhetsnivå Enhetschef Enhetschef Enhetschef - verksamhetsnivå 5.4 Yttrande Beslut i ärenden om tillstånd enligt lotterilagen Lotterilagen 39 (egentliga lotterier) Enhetschef Ärendegrupp 6 Kulturärenden Nr Beslut om Lagrum Delegat Anmärkning 6.1 Inköp av konstverk 6.2 Beslut om konstnärlig utsmyckning i offentlig miljö 6.3 Beslut om bibliotekens låneregler Enhetschef 17
6.4 Beslut om öppethållande och tillfällig stängning av bibliotek - enhetsnivå Enhetschef - verksamhetsnivå 18
Ärendegrupp 7 Personalärenden Nr Beslut om Lagrum Delegat Anmärkning 7.1 Beslut om återbesättande av tjänst, tillsvidareanställning och visstidsanställning inom budget 4 LAS AB 4-5 beslut om anställning för högst tre månader betraktas som verkställighet - Kommunchef - Övrig personal 7.1 b Beslut om undantag från rätt till heltid i samband med nyanställning Beredande utskott Kommunchef Sektorchef i sektor lärande och sektor välfärd Enhetschef i sektor miljö- och samhällsbyggnad Kommunchef och sektorchef efter samråd med personalchef Denna delegation gäller under perioden 2016-12-01 2018-12-31 med anledning av införandet av rätt till heltid Kommunchef fattar dessa beslut gällande kommunledningsstaben. I sektor service fattas dessa beslut av sektorchef. Gäller endast i enstaka fall för svårrekryterade specialistbefattningar 7.2 Förordna vikarier under längst 12 månader för kommunchef 7.3 Fastställa lön, lönetillägg och andra anställningsvillkor i nyanställningsärenden och tillfälliga anställningar - Kommunchef Ordförande Beredande utskott Enligt lokal rutin - Övriga tjänster 7.4 Fastställa lön och anställningsvillkor i andra fall Kommunchef Personalchef Personalchef 7.5 Placering enligt lokal löneplan Respektive löneadministratör, personalspecialist eller personalchef 7.6 Beslut om tjänstledigheter för kommunchef som ej regleras i lag eller avtal Ordförande 19
7.7 Beslut om tjänstledighet som inte regleras i lag eller avtal, dock längst tolv månader 7.8 Beslut om ledighet som inte regleras i lag eller avtal, längre än tolv månader Kommunchef Sektorchef Chef för stabsfunktion Enhetschef Kommunchef Sektorchef 7.9 a 7.9 b Beslut om deltagande i kurser och konferenser för förtroendevalda i kommunfullmäktige (med undantag för beredningsledare/vice beredningsledare och ledamöter i beredningar inom ramen för beredningens uppdrag) - För kommunfullmäktiges ordförande Beslut om deltagande i kurser och konferenser för förtroendevalda i kommunstyrelsen - För kommunstyrelsens ordförande KF ordförande KF vice ordförande KS ordförande KS vice ordförande 7.10 Medge bibehållen lön under ledighet för fackligt arbete Personalspecialist Förteckning 7.11 Prövning av löneförmån under avstängning AB 10 Personalchef 7.12 Beslut om förbud av bisyssla AB 8 och 7 LOA Ordförande Kommunchef Sektorchef Enligt lokala rutiner med stöd av personalspecialist 7.13 Beslut om särskild avtalspension Personalchef Ordförande I enlighet med fastställd policy Avtalspension som avviker från policyn 7.14 Träffa särskild överenskommelse med arbetstagare om avslutning av anställning Personalchef efter samråd med sektorchef Information ska ske till kommunstyrelsens presidium 7.15 Avstängning på grund av förseelse med mera AB 10 Kommunchef eller sektorchef 7.16 Avstängning av medicinska skäl AB 10 mom 3 Kommunchef Sektorchef Chef för stabsfunktion Enhetschef 20
7.17 Beslut om disciplinpåföljd AB 11 Kommunchef Sektorchef efter samråd med personalspecialist 7.18 a Uppsägning på grund av arbetsbrist 7-10 LAS Kommunchef Sektorchef efter samråd med personalchef 7.18 b Uppsägning på grund av personliga skäl 18-20 LAS Kommunchef Sektorchef efter samråd med personalchef 7.18 c Avsked Kommunchef Sektorchef efter samråd med personalchef 7.19 a Tecknande av och uppsägning av kollektivavtal Personalchef 7.19 b Beslut om stridsåtgärder Beredande utskott 7.19 c Beslut om inriktning löneöversyn Beredande utskott 7.20 Personalärenden i övrigt enligt 5 i kommunstyrelsens reglemente i det fall det inte rör sig om ren verkställighet Beredande utskott Gäller ej beslut om anställning på särskilt visstidsförordnande 7.21 Ta arbetsgivaransvar enligt arbetsmiljölagen och fatta beslut i anslutning härtill AML, AFS och SAM Enligt särskilt beslut i kommunstyrelsen 7.22 Avskrivning av lönefordran Personalchef Lönefordran hanteras enligt centralt avtal 7.23 Företräda kommunen som arbetsgivarpart 11-14, 19 samt 38 MBL Kommunchef Sektorchef Chef för stabsfunktion Enhetschef Företräda arbetsgivaren som part i samverkan eller i förhandling inom ansvarsområdet 21
Ärendegrupp 8 Planärenden Nr Beslut om Lagrum Delegat Anmärkning 8.1 Teckna planavtal Mark- och exploateringsingenjör med exploateringsingenjör som ersättare Under förutsättning att beslut om planuppdrag finns 8.2 Beslut om planbesked i de fall stöd för den avsedda åtgärden finns i en aktuell eller aktualitetsförklarad översiktsplan, fördjupad översiktsplan, eller att åtgärden är av mindre betydande art 8.3 Beslut om överenskommelse med sökanden att planbesked får lämnas senare än inom fyra månader PBL 5 kap. 2 och 5 PBL 5 kap. 4 Sektorchef miljö och samhällsbyggnad Enhetschef 22
Ärendegrupp 9 Naturvårdsärenden Nr Beslut om Lagrum Delegat Anmärkning 9.1 Beslut om interimistiska förbud i enlighet med miljöbalken 7 kap. 24 9.2 Teckna kommunala naturvårdsavtal 9.3 Avge yttrande över bildande eller förändringar i avgränsning av områdesskydd enligt miljöbalken 7 kap. 2 (nationalpark),4 (naturreservat),9 (kulturreservat),9 (naturminne), 12 (djur- och växtskyddsområde), 13 (strandskyddsområde) 9.4 Avge yttrande över bildande eller förändringar i avgränsning av områdesskydd enligt miljöbalken 7 kap. 11 (biotopskyddsområde) samt naturvårdsavtal från externa myndigheter 9.5 Avge yttrande över förslag till eller bildande av särskilt skyddade områden enligt miljöbalken 7 kap. 27-28 (natura 2000, internationella konventioner) 9.6 Avge yttrande över förslag till förändringar av bestämmelser i enlighet med miljöbalken 8 kap. 1-2, 4 (fridlysningsbestämmelser) 9.7 Yttrande om ordningsföreskrifter enligt 7 kap. 30 inom områdesskydd. Sektorchef Sektorchef Miljöinspektör med inriktning naturvård Miljöinspektör med inriktning naturvård Miljöinspektör med inriktning naturvård Miljöinspektör med inriktning naturvård Miljöinspektör med inriktning naturvård Beslut om ordningsföreskrifter tas av kommunstyrelsen 23
Ärendegrupp 10 Trafikfrågor Nr Beslut om Lagrum Delegat Anmärkning 10.1 Avge yttrande till Trafikverket och söka bidrag/medfinansiering hos trafikverket Sektorchef miljö- och samhällsbyggnad 10.2 Beslut om bärighetsklassning av vägar 4 kap. 11 trafikförordningen Gatuingenjör med trafikingenjör/ planerare som ersättare 10.3 Beslut om lokala trafikföreskrifter och undantag från lokala trafikföreskrifter 10 kap. 1, 3 1 p b-e och 14 13 kap. 3 och 4 1 st trafikförordningen Trafikingenjör/ trafikplanerare med gatuingenjör som ersättare 10.4 Beslut om parkeringstillstånd för näringsidkare och andra med särskilda behov 10.5 Beslut om parkeringstillstånd för rörelsehindrade 13 kap. 4 2 st trafikförordningen 13 kap. 8 trafikförordningen Trafikingenjör/ trafikplanerare/ trafikhandläggare med administratör/ assistent som ersättare Trafikingenjör/ trafikplanerare/ trafikhandläggare Innefattar både gynnande beslut och avslag Innefattar både gynnande beslut och avslag 10.6 Beslut enligt lagen om gaturenhållning och skyltning Lag med bestämmelser om gaturenhållning och skyltning Gatuingenjör med Trafikingenjör/ trafikplanerare som ersättare 10.7 Beslut om flyttning av fordon 2 lag (1982:129) om flyttning av fordon i vissa fall och 2 förordning (1982:198) om flyttning av fordon i vissa fall Trafikingenjör/ trafikplanerare med gatuingenjör som ersättare 10.8 Godkänna trafikanordningsplaner och öppningsanmälningar 10.9 Beslut om förordnande av parkeringsvakter 6 lag (1987:24) om kommunal parkeringsövervakning med mera Gatuingenjör med trafikingenjör/ planerare som ersättare Enhetschef Exploateringsenheten Enligt de regler som gäller för arbete på väg i kommunen 10.10 Teckna avtal avseende gatuanläggning 10.11 Teckna avtal avseende beställning mellan kommunen och UEAB inom beslutad investerings- eller driftbudget Sektorchef Miljö och samhällsbyggnad med enhetschef Exploateringsenheten som ersättare Sektorchef miljö- och samhällsbyggnad Upp till 300 tkr: Enhetschef Exploateringsenheten 24
10.12 Beslut om namn på gator, vägar och kvarter inklusive adressättning Sektorchef miljö- och samhällsbyggnad Ärendegrupp 11 Yttranden, anmälningar med mera inom verksamheterna individ- och familjeomsorg, beställning och kvalitet, funktionsnedsättning och äldreomsorg Nr Beslut om Lagrum Delegat Anmärkning 11.1 Yttrande till allmän domstol när den som begått brottslig gärning kan bli föremål för LVM-vård 11.2 Yttrande till statliga, regionala eller kommunala myndigheter, annan organisation eller enskild i ärenden som inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt 31 kap. 2 BrB Enhetschef T 11.3 Yttrande till tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet är IVO, Länsstyrelsen, JO och JK 11.4 Yttrande till åklagaren i mål med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL) 11.5 Yttrande till åklagare vid åtalsprövning 11 1st LUL Enhetschef T 46 LVM Enhetschef 11.6 Yttrande enligt namnlagen 45, 46 NamnL Enhetschef T 11.7 Yttrande till passmyndighet vid utfärdande av pass utan vårdnadshavares medgivande 3 2 st Passförordningen Enhetschef T 11.8 Yttrande till länsstyrelsen över ansökan om äktenskapsdispens 15 kap. 1 ÄktB Enhetschef T 11.9 Yttrande till länsstyrelse i körkortsärende 3 kap. 8 och 5 kap. 2 Körkortsförordningen Handläggare T 11.10 Yttrande till frivårdsmyndigheten om personundersökningar 6 (SFS 1991:2041) lag om särskild personutredning i brottmål Handläggare 11.11 Yttrande till Rekryteringsmyndigheten Enhetschef 25
11.12 Yttrande i ärenden om förordnande av god man eller förvaltare för någon som har fyllt 16 år 11.13 Avge yttrande till tingsrätt angående förordnande av god man/förvaltare eller särskild förordnad vårdnadshavare 11.14 Anmälan om missförhållanden inom omsorger för äldre, funktionshindrade och individoch familjeomsorgen (Lex Sarah) 11.15 Anmälan om missförhållanden inom omsorger för funktionshindrade enligt LSS och LASS (Lex Sarah) 11 kap. 16 2 st FB Handläggare 11 kap. 16 FB Handläggare 14 kap. 2 SoL 24a- 24 b LSS 11.16 Anmälan om händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada (Lex Maria) 11.17 Beslut om ersättning till kontaktperson/familj (arvode och omkostnadsersättning) - Enligt SKL:s riktlinjer - Utöver SKL:s riktlinjer 11.18 Beslut om ersättning till familjehem för barn och unga (arvode och omkostnadsersättning) - Enligt SKL:s riktlinjer - Utöver SKL:s riktlinjer Patientsäkerhetslagen 3 kap 5 Enhetschef Enhetschef 11.19 Beslut om ersättning till särskild förordnad vårdnadshavare som tidigare varit familjehemsförälder 6 kap. 11 SoL Enhetschef 11.20 Beslut om framställning till Försäkringskassan om ändring av mottagare av allmänt barnbidrag 4 3 st lag om allmänt barnbidrag Handläggare T 11.21 Underrättelse till Försäkringskassan om att ett barn med underhållsstöd placerats i familjehem respektive flyttat tillbaka till boförälder 2 förordningen om underhållsstöd Handläggare T 11.22 Beslut om framställning om överflyttning av ärende till annan kommun samt beslut i fråga om mottagande av ärende 11.23 Ansöka hos IVO om överflyttning av ärende till annan kommun 11.24 Beslut om överklagande av IVO:s beslut om överflyttning 2 a kap. 10 SoL Enhetschef T 16 kap. 1 SoL Enhetschef T 16 kap. 4 SoL 26
11.25 Lämna upplysningar till tingsrätt i boende-, vårdnads- och umgängesmål 11.26 Lämna upplysningar till tingsrätt inför interimistiskt beslut 11.27 Godkänna avtal om att underhållsbidrag ska betalas för längre period än tre månader 6 kap. 19 2 st FB Handläggare T 6 kap. 20 2 st FB Handläggare T 7 kap. 7 2 st FB Handläggare T 11.28 Dödsboanmälan 20 kap. 8 a ÄB Handläggare 11.29 Beslut att utbetala assistansersättning till annan person än den som är berättigad till insatsen 11 LSS Handläggare 11.30 Yttrande avseende umgängesstöd 6 kap. 15 c FB Handläggare Kommunal hyresgaranti Lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter Se även riktlinjer för kommunal hyresgaranti i Ulricehamns kommun 11.31 a - Bevilja hyresgaranti enligt Riktlinjer för kommunal hyresgaranti i Ulricehamns kommun och minimikraven enligt 3.3 Enhetschef 11.31 b - Bevilja hyresgaranti enligt Riktlinjer för kommunal hyresgaranti i Ulricehamns kommun, med åtaganden utöver minimikraven enligt 3.3 11.31 c - Infriande av kommunal hyresgaranti Aktivera regressrätt och ansöka om betalningsföreläggande Beslut om detta fattas enligt punkt 3.2 i denna delegationsordning 27
Ärendegrupp 12 Anmälan till överförmyndare Nr Beslut om Lagrum Delegat Anmärkning 12.1 Beslut om att anmäla behov av god man/förvaltare till överförmyndare 12.2 Beslut om anmälan till överförmyndaren om att behov av god man/förvaltare inte längre föreligger 5 kap. 3 SoF Enhetschef Handläggare 5 kap. 3 SoF Enhetschef Handläggare T T 12.3 Beslut om anmälan till överförmyndaren om förhållanden beträffande förvaltningen av underårigs egendom 5 kap. 3 SoF Enhetschef Avser all slags egendom och inkomster T 12.4 Beslut om att anmäla behov av god man/förvaltare till överförmyndare 12.5 Beslut om att anmäla till överförmyndaren om att behov av god man/förvaltare inte längre föreligger 15 LSS Enhetschef Handläggare 15 LSS Enhetschef Handläggare T T 28
Ärendegrupp 13 Förskole- och skolbarnomsorgsverksamheten Nr Beslut om Lagrum Delegat Anmärkning 13.1 Överenskommelse med annan kommun om placering av barn 13.2 Inhämtande av yttrande vid mottagande av barn från annan kommun. SL 8:12 Gäller om det finns särskilda skäl SL 8:13 Gäller om det finns särskilda skäl 13.3 Årligen upprätta en plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling SL 6:8 Förskolechef 13.4 Avge yttrande/svar till Skolinspektionen, Barn- och elevombudet eller liknande i anmälningsärenden Förskolechef I de delar som riktar sig till huvudmannen I de delar som riktar sig till den enskilda enheten 29
Ärendegrupp 14 Förskoleklass Nr Beslut om Lagrum Delegat Anmärkning 14.1 Överenskommelse med annan kommun om placering av barn 14.2 Inhämtande av yttrande vid mottagande av barn från annan kommun 14.3 Årligen upprätta en plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling SL 9:12 SL 9:13 SL 6:8 Rektor Rektor Rektor 14.4 Avge yttrande/svar till Skolinspektionen, Barn- och elevombudet eller liknande i anmälningsärenden Förskolechef I de delar som riktar sig till huvudmannen I de delar som riktar sig till den enskilda enheten 30
Ärendegrupp 15 Grundskolan Nr Beslut om Lagrum Delegat Anmärkning 15.1 Tillsyn att elever fullgör sin skolplikt/får föreskriven utbildning SL 7:21 Rektor 15.2 Överenskommelse med annan kommun om placering av elev SL 10:24 Gäller om det finns särskilda skäl 15.3 Inhämtande av yttrande vid mottagande av elev från annan kommun 15.4 Beslut om ytterligare undervisningstid utöver den garanterade undervisningstiden SL 10:25 Skolförordningen 9:3 Rektor Rektor 15.5 Beslut om fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden Skolförordningen 9:4 Beslut ska tas efter förslag från rektor 15.6 Fastställande av terminstider Skolförordningen 3:3 Sektorchef 15.7 Årligen upprätta en plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling SL 6:8 Rektor 15.8 Avge yttrande/svar till Skolinspektionen, Barn- och elevombudet eller liknande i anmälningsärenden Rektor I de delar som riktar sig till huvudmannen I de delar som riktar sig till den enskilda enheten 15.9 Särskild undervisning enligt 20 anordnas av den som är huvudman för den utbildning som eleven annars deltar i. SL 24:22 Rektor För elev som på grund av sjukdom eller liknande skäl inte kan delta i det vanliga skolarbetet, ska särskild undervisning anordnas i hemmet eller på annan lämplig plats 31
Ärendegrupp 16 Gymnasieskolan Nr Beslut om Lagrum Delegat Anmärkning 16.1 Beslut om vilka kurser som ska erbjudas som programfördjupning 16.2 Beslut om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val 16.3 Beslut om antalet undervisningstimmar för varje kurs, ämnesområde och för gymnasiearbetet, samt fördelning av undervisningstid 16.4 Beslut att en elevs utbildning på ett nationellt program till sitt innehåll får avvika 16.5 Beslut att utbildningen på ett nationellt program får fördelas på längre tid än tre läsår 16.6 Beslut att utbildningen på ett nationellt program får fördelas på längre tid än tre läsår, om eleven har läst ett reducerat program, eller om det i övrigt finns särskilda skäl för det 16.7 Beslut att förlänga preparandutbildningen till två år 16.8 Beslut att minska utbildningen på introduktionsprogram 16.9 Beslut att fastställa en plan för utbildningen på ett introduktionsprogram 16.10 Beslut att ansöka om att en utbildning inom de nationella programmen ska godkännas som särskild variant 16.11 Beslut att ansöka om att en utbildning ska vara riksrekryterande 16.12 Beslut att ansöka om att få anordna en idrottsutbildning vid ett riksidrottsgymnasium 16.13 Beslut att ansöka om nationellt godkänd idrottsutbildning 16.14 Beslut att arbetsplatsförlagt lärande ska finnas på högskoleförberedande program och omfattning av detsamma 16.15 Beslut om dagarna för höst- och vårterminens början och slut Gyf 4:6 Gyf 4:7 Gyf 4:22 SL 16:14 SL 16:15 Gyf 9:7 SL 17:5 SL 17:6 SL 17:7 Gyf 5:4 Gyf 5:14 Gyf 5:24 Gyf 5:28 Gyf 4:12 Gyf 3:2 Rektor Rektor Rektor Rektor Rektor Rektor Rektor Rektor Rektor Rektor efter samråd Rektor efter samråd Rektor efter samråd Rektor efter samråd Rektor Sektorchef 32
16.16 Inhämtande av yttrande från den sökandes hemkommun 16.17 Beslut om antal platser (fri kvot) som ska avsättas 16.18 Beslut att en sökande ska genomgå ett inträdesprov 16.19 Beslut att elev ska få byta studieväg 16.20 Beslut att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel 16.21 Upprättande av avtal (utbildningskontrakt) för den gymnasiala lärlingsutbildningen 16.22 Årligen upprätta en plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling SL 16:48 Gyf 7:3 Gyf 7:8 Gyf 7:9 SL 15:17 SL 16:11 a SL 6:8 Antagningssekreterare Rektor Rektor Biträdande rektor Rektor Biträdande rektor Rektor Biträdande rektor Rektor Rektor 16.23 Avge yttrande/svar till Skolinspektionen, Barn- och elevombudet eller liknande i anmälningsärenden Rektor I de delar som riktar sig till huvudmannen I de delar som riktar sig till den enskilda enheten 16.24 Särskild undervisning enligt 20 anordnas av den som är huvudman för den utbildning som eleven annars deltar i SL 24:22 Rektor För elev som på grund av sjukdom eller liknande skäl inte kan delta i det vanliga skolarbetet, ska särskild undervisning anordnas i hemmet eller på annan lämplig plats. 16.25 Beslut om beviljande av överföring av skolpeng för utlandsstudier på gymnasienivå Sektorchef En hemkommun har enligt gällande lagstiftning ingen skyldighet att betala för studier vid skolor utomlands 33
Ärendegrupp 17 Grundsärskolan Nr Beslut om Lagrum Delegat Anmärkning 17.1 Avgöra om en elev som tas emot i grundsärskolan ska läsa ämnen eller ämnesområden 17.2 Överenskommelse med annan kommun om placering av elev 17.3 Inhämtande av yttrande vid mottagande av elev från annan kommun 17.4 Beslut om ytterligare undervisningstid utöver den garanterade undervisningstiden 17.5 Beslut om fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden SL 11:8 SL 11:24 SL 11:25 Skolförordningen 10:2 Skolförordningen 10:3 Rektor Rektor Rektor efter förslag av rektor 17.6 Fastställande av terminstider Skolförordningen 3:3 Sektorchef 17.7 Årligen upprätta en plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling 17.8 Avge yttrande/svar till Skolinspektionen, Barn- och elevombudet eller liknande i anmälningsärenden SL 6:8 Rektor - I de delar som riktar sig till huvudmannen Rektor - I de delar som riktar sig till den enskilda enheten 17.9 Särskild undervisning enligt 20 anordnas av den som är huvudman för den utbildning som eleven annars deltar i SL 24:22 Rektor För elev som på grund av sjukdom eller liknande skäl inte kan delta i det vanliga skolarbetet, ska särskild undervisning anordnas i hemmet eller på annan lämplig plats 34
Ärendegrupp 18 Gymnasiesärskolan Nr Beslut om Lagrum Delegat Anmärkning 18.1 Överenskommelse med annan kommun eller landsting om mottagande av elev 18.2 Inhämtande av yttrande vid placering av elev från annan kommun 18.3 Beslut om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val 18.4 Beslut att utbildningen får fördelas på längre tid än fyra läsår 18.5 Beslut att arbetsplatsförlagt lärande byts mot motsvarande utbildning förlagd till skolan 18.6 Beslut om antalet undervisningstimmar för varje kurs, varje ämnesområde, gymnasiearbetet och gymnasiesärskolearbetet samt om hur fördelningen av undervisningstiden över läsåret ska göras 18.7 Beslut om dagarna för höst- och vårterminens början och slut 18.8 Årligen upprätta en plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling SL 19.40 SL 19:41 Gyf 4:7 a SL 19:17 Gyf 4:13 Gyf 4:22 Gyf 3:2 SL 6:8 Rektor Rektor Rektor Rektor Rektor Rektor Sektorchef Rektor 18.9 Avge yttrande/svar till Skolinspektionen, Barn- och elevombudet eller liknande i anmälningsärenden Rektor I de delar som riktar sig till huvudmannen I de delar som riktar sig till den enskilda enheten 18.10 Särskild undervisning enligt 20 anordnas av den som är huvudman för den utbildning som eleven annars deltar i SL 24:22 Rektor För elev som på grund av sjukdom eller liknande skäl inte kan delta i det vanliga skolarbetet, ska särskild undervisning anordnas i hemmet eller på annan lämplig plats 35
Ärendegrupp 19 Kommunal vuxenutbildning (Komvux) Nr Beslut om Lagrum Delegat Anmärkning 19.1 Beslut att ansöka om en ny nationell kurs på gymnasial nivå 19.2 Beslut om vilka nationella kurser som ska ges 19.3 Beslut att böcker och lärverktyg ska anskaffas av eleverna själva, eller erbjudas mot avgifter som högst motsvarar anskaffningskostnaden Elever inom utbildning i svenska för invandrare ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Huvudmannen får dock besluta att elever ska hålla sig med enstaka egna lärverktyg 19.4 Beslut att minska omfattningen av undervisningen i svenska för invandrare Fvx 2:5 Fvx 2:9 SL 20:7 SL 20:24 Rektor Rektor Rektor 19.5 Årligen upprätta en plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling 19.6 Avge yttrande/svar till Skolinspektionen, Barn- och elevombudet eller liknande i anmälningsärenden SL 6:8 Rektor - I de delar som riktar sig till huvudmannen Rektor - I de delar som riktar sig till den enskilda enheten 36
Ärendegrupp 20 Särskild utbildning för vuxna Nr Beslut om Lagrum Delegat Anmärkning 20.1 Avge yttrande till annan kommun SL 21:7 Rektor 20.2 Beslut att ansöka om en ny nationell kurs på gymnasial nivå 20.3 Beslut om vilka nationella kurser som ska ges 20.4 Beslut att böcker och lärverktyg ska anskaffas av eleverna själva, eller erbjudas mot avgifter som högst motsvarar anskaffningskostnaden 20.5 Årligen upprätta en plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling 20.6 Avge yttrande/svar till Skolinspektionen, Barn- och elevombudet eller liknande i anmälningsärenden Fvx 2:5 Fvx 2:9 SL 21:6 SL 6:8 efter samråd med rektor Rektor Rektor - I de delar som riktar sig till huvudmannen Rektor - I de delar som riktar sig till den enskilda enheten 37
Ärendegrupp 21 Tecknande av avtal inom lärandeverksamheterna Nr Beslut om Lagrum Delegat Anmärkning 21.1 Interkommunal ersättning avseende mottagande av elev från andra kommuner 21.2 Interkommunal ersättning avseende placering i annan kommuns förskola, grundskola, friskola, särskola, specialskola, gymnasieskola eller gymnasiesärskola 21.3 Uppdragsutbildning enligt uppgjord arbetsordning efter samråd med sektorchef efter samråd med sektorchef Rektor 21.4 Flyktingundervisning Rektor 21.5 Rekvirering av statsbidrag Sektorchef 38
Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen 2018-01-02 Sida 1 av 1 Ansökan om investeringsmedel för parker och lekplatser Dnr 2017/795 Sammanfattning Förvaltningen ansöker om investeringsmedel för verksamhet kommunservice, 800 tkr. Investeringen möjliggör upprustning och utveckling av parker och lekplatser för en säker miljö för barnen. Nivån på investeringen innebär att beslut kan fattas i kommunstyrelsen. Kompensation för kapitalkostnader hanteras i enlighet med kommunens regler för hantering av budget för kapitalkostnader. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse 2017-11-29 från servicechef och ekonomichef 2 Investeringskalkyl Upprustning park- o lekplatsutrustning Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Investeringsmedel beviljas. Investeringsmedel för investeringar i parker och lekplatser 2018, 800 tkr kan finansieras via avsatta medel för ändamålet i investeringsbudgeten för 2018.
Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning 2017-11-29 Tjänsteskrivelsen Ansökan om investeringsmedel för parker och lekplatser Diarienummer 2017/795, löpnummer 4853/2017 Sammanfattning Förvaltningen ansöker om investeringsmedel för verksamhet kommunservice, 800 tkr. Investeringen möjliggör upprustning och utveckling av parker och lekplatser för en säker miljö för barnen. Nivån på investeringen innebär att beslut kan fattas i kommunstyrelsen. Kompensation för kapitalkostnader hanteras i enlighet med kommunens regler för hantering av budget för kapitalkostnader. Förvaltningens förslag till beslut Investeringsmedel beviljas. Investeringsmedel för investeringar i parker och lekplatser 2018, 800 tkr kan finansieras via avsatta medel för ändamålet i investeringsbudgeten för 2018. Ärendet Förvaltningen ansöker om investeringsmedel för verksamhet kommunservice, 800 tkr. Investeringen möjliggör upprustning och utveckling av parker och lekplatser för en säker miljö för barnen. Europanormerna har sedan 1999 reglerat kraven på säkerhet vad gäller de offentliga lekplatserna och dess lekplatsutrustning. Från 2009 har säkerhetskraven höjts ytterligare. Sedan 2001 har kommunen utöver centralortens offentliga lekplatser även åtagit sig att, utan krav på ersättning utföra eller bekosta underhåll av lekplatser som ingår i väg- och samhällsföreningarnas huvudmannaskap. Med det tog kommunen också på sig ansvaret att svara för säkerheten och att påta sig ansvaret för eventuella skador på person och egendom som kan uppkomma till följd av bristande säkerhetsåtgärder eller försumlighet i underhållet av lekplatserna. Kommunens parkansvarig ansvarar för att besiktning av lekplatserna sker löpande och bedömer upprustningsbehovet i tätort och kransorter. Sliten och dålig lekutrustning byts ut, allt i enlighet med europanormen. I investeringen inryms också en del nytillskott i våra parker och på allmän platsmark såsom att ersätta och byta ut parksoffor/möbler samt att ett antal träd kommer att nyplanteras. En upprustning av gamla vattenspelet vid Sparbanken kommer att genomföras under 2018. I budget för 2018 har det avsatts 800 tkr för investering i parker och lekplatser. Ekonomichefens yttrande Nivån på investeringen innebär att beslut kan fattas av kommunstyrelsen. Budgetmedel för ändamålet finns avsatt i investeringsbudgeten för 2018. Kompensation för kapitalkostnader hanteras i enlighet med kommunens regler för hantering av budget för kapitalkostnader.
2017/795, 4853/2017 2(2) Beslutsunderlag 1 Investeringskalkyl Upprustning park- o lekplatsutrustning Beslut lämnas till Sektorchef Ekonomichef kommunservice Isabelle Wikström Servicechef Niklas Anemo Ekonomichef Ulf Meijer kommunservice Sektor service
Ansökan om investeringsmedel Projektnr: Uppgiftslämnare Ulf Meijer Verksamhet Kommunservice Investeringen tas i bruk år: 2018 Beräknad avskrivningstid: 10 (Ange 3, 5, 10, 15, 20, 33 eller 50 år) År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. Internränta, %: 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 Objektets namn: Ny-/om-/tillbyggn (m 2 ) Investeringsutgift, tkr Upprustning park- och lekplatsutrustning Objektnummer: 800 Investeringskalkyl (fasta priser) Kalkylenhet Utbetalningar, tkr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. Summa Summa investeringsutgift 800 800./. Statsbidrag 0 Investeringsutgift, netto 800 0 0 0 0 0 800 Årlig påverkan på resultatet, nominella kostnader (+/-) Resursslag, tkr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. Summa Personalkostnader 0 Övriga kostnader 0 Avskrivningar 80 80 80 80 80 80 480 Internränta 14 12 11 10 8 10 65 Summa kapitalkostnader 94 92 91 90 88 90 545 Summa kostnader 94 92 91 90 88 90 545 Externa intäkter Interna intäkter 0 Summa intäkter 0 0 0 0 0 0 0 Driftskostnad, netto 94 92 91 90 88 90 545 Verksamhetens kommentar gällande påverkan på resultatet:
Ärendegången 1) Ansökan upprättas i samarbete med ekonomen för respektive verksamhet, godkännande av verksamhetschef 2) Ansökan mailas till ekonomiadministration@ulricehamn.se, där ansvarig ekonom initierar ärendet. 3) Ansökan vidarebefordras till KS 4) KS beslutar 5) Konsult och support tilldelar investeringen ett projektnummer vid positivt beslut Beslut: Tillstyrks Eventuellt centralt tillskott av kapitalkostnadsmedel, Avslås T SEK / ÅR: Beskrivning av objektet, prestation, kvalitetsmässiga förändringar etc samt övriga kommentarer. Beskriv eventuella delinvesteringar till följd av investeringen: Årligen återkommande investeringsmedel för park- och lekplatsupprustning.
Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen 2018-01-02 Sida 1 av 1 Riktlinjer för ramuppdrag IT 2018 Dnr 2017/787 Sammanfattning Med utgångspunkt från den dialog som förts mellan Tranemo och Ulricehamns kommuner överlämnas förslag till ramuppdrag med bilaga och prislista för 2018. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse 2017-12-01 från kanslichef 2 Riktlinjer för ramuppdrag IT 2018 Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Ramuppdrag IT, med bilaga och prislista, antas.
Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning 2017-12-01 Tjänsteskrivelse Riktlinjer för ramuppdrag IT 2018 Diarienummer 2017/787, löpnummer 4812/2017 Sammanfattning Med utgångspunkt från den dialog som förts mellan Tranemo och Ulricehamns kommuner överlämnas förslag till ramuppdrag med bilaga och prislista för 2018. Förvaltningens förslag till beslut Ramuppdrag IT, med bilaga och prislista, antas. Ärendet Ulricehamns och Tranemo kommuner har sedan den 1 augusti 2010 haft en etablerad ITsamverkan. Syftet med samverkan inom IT-området är att klara den allt högre grad av digitalisering som de kommunala verksamheterna kräver tack vare motsvarande utveckling i samhället och i omvärlden. Samarbetet syftar också till att pröva varje nytt utvecklingsprojekt om gemensamma program kan införas samt på sikt pröva om nuvarande applikationer i de två kommunerna kan bli gemensamma för att nå så hög gemensam kostnadseffektivitet som möjligt. Ramuppdraget beskriver mer detaljerat kommunernas uppdrag till samverkansnämnd IT och IT-enheten. IT-samverkan gäller både utveckling och drift. I ramuppdraget redovisas de åtaganden som åligger IT-enheten gällande drift och support samt den prissättning som föreslås för 2018. IT-enhetens verksamhet följs upp i samverkansnämnd IT genom nyckeltal m.m. Dessa nyckeltal redovisas i bilaga. Ramuppdraget redogör även för de utvecklingsprojekt och införanden som IT-enheten under 2018 kommer stödja kommunernas verksamhet med. Beslutsunderlag 1 Riktlinjer för ramuppdrag IT 2018 2 Prislista IT-enheten 2018 Beslut lämnas till Tranemo kommun Kanslichef Servicechef Författningshandboken Pehr Johansson Kanslichef Max Rademacher Enhetschef Strategi- och utveckling Strategi- och utvecklingsenheten Kommunledningsstab
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument Riktlinjer för Ramuppdrag It 2018 ANTAGET AV: "[Klicka här och skriv]" DATUM: "[Fyll i datum enligt ÅÅÅÅ-mm-dd]" ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: "[Klicka här och skriv namn]" GÄLLER TILL OCH MED: 2018-12-31