Agenda 2030-klassificering Guide

Relevanta dokument
Agenda 2030-klassificering Guide

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER

Framtidens hållbara och effektiva infrastruktur och transporter. Utmaningar och möjligheter.

Stor inverkan nationellt (ja/nej) Myndigheten stödjer möjligheten till livslångt lärande genom arkiv/bibliotek samt besöksmålsverksamhet (ja).

Policy för Hållbar utveckling

Hållbar näringslivsutveckling. framtidsperspektiv. Kunskapsdag, Arena för Tillväxt och SKL. Stockholm den 8 december 2017.

DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

Skapa affärsnytta med Agenda 2030

Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017

Genomförande av Agenda 2030

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

FNs Agenda 2030 för Hållbar utveckling: Ett folkhälsoperspektiv - barn och unga

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

SIFO-undersökning: Ungas röst & makt i samhället. Världsnaturfonden WWF & WWF Sweden Youth Juni 2018

Så bidrar Skellefteå Kraft till globala målen

JPI Urban europe and Innovation Call - Making Cities Work

Tipspromenad. Fråga X

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

Stadgar Antagna Reviderade , och

Policy för hållbar utveckling

Hållbarhetsprogram

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

Extremism och lägesbilder

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016

Regeringens strategi för hållbar konsumtion

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15

Strategi för arbetet med hållbar utveckling i Oxelösunds kommun

Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar ekonomisk utveckling

Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen?

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Zambia

Program för social hållbarhet

Attityder till FN:s hållbarhetsmål

Hållbarhetsprogram Inledning

Miljööverenskommelse

12255/17 lym/cjs/np 1 DGB 1B

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Ärende 12. Försäljning av fastighet Tärnan 14 (gamla brandstationen)

Generella som gäller för hela strategin och samtliga fonder

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Europeiska och regionala prioriteringar

Funktionshinder och Agenda Hans von Axelson Myndigheten för delaktighet

Skapande skola

Rapport. Agenda Redovisning av uppdrag i regleringsbrev för 2017

Till varje Aktion FN finns förslag på aktiviteter på skolan, material att använda till dem samt förslag på fördjupning i det aktuella ämnet.

Resultatstrategi för Bangladesh

Jord- och skogsbruksministeriets STRATEGI 2030

VERKSAMHETSPLANERING 2019 RELATION TILL GLOBALA MÅLEN & MILJÖMÅLEN

En region för några få En region för alla

Undersökning med företag om de globala målen för hållbar utveckling och Agenda 2030

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Europeiska unionens råd Bryssel den 30 maj 2018 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Anvisning: Kolumnerna C, D, E och F fylls i med kryss (ja/ nej). Kommentarer till det specifika målet skrivs i kolumn G.

Vägen mot hållbara VAsystem. Anna Linusson, VD Svenskt Vatten

Vägen mot genomförandet av Agenda 2030 i Sverige

SV Förenade i mångfalden SV A8-0048/21. Ändringsförslag. Jordi Solé för Verts/ALE-gruppen

Hållbarhetspolicy C. 2 Version 2.0 Konfidentialitetsgrad: Klass 0 Publik information 12 december 2016 Upprättad av: Chef Public Affairs och

En bättre värld. United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET

Bidrag för genomförande av Agenda 2030

Bidrag för genomförande av Agenda 2030

Sveriges läkarförbund

Zambia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med. Guatemala Stockholm Tel: Webb: Omslag: UD-KOM Artikelnr: UD 16.

Hur gör vi en utbildning för hållbara socionomer? Marie Gustavsson Socionomprogrammet

Program för social hållbarhet

10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Moçambique. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00

Vattnet, toaletterna och tvålens roll för de Globala Hållbarhetsmålen

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken

1 Varför behöver vi hållbar utveckling?

Regional utvecklingsstrategi för Örebro län. Presentation av remissversion. Framtidsforum 25 mars 2017

Forskning för ett hållbart och konkurrenskraftigt livsmedelssystem

Anvisningar gällande de utvecklingspolitiska prioriteringarna, rättighetsperspektivet och definition av målgrupper

Anna Graaf. Hållbart samhällsbyggande är en god affär. Förväntan på bolag har förändrats. Shared value. Shareholder value. Frukost CMB

Denna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden

SV Gotland Verksamhetsplan 2018

Agenda 2030 i ett svenskt och globalt perspektiv. Viveka Palm, vice avd chef regioner och miljö, SCB Adjungerad Professor KTH

Tre utlysningar inom de nationella forskningsprogrammen:

Utmaningsdriven innovation

Uppsala en Hållbar kommun. Maria Gardfjell, 1e vice ordf KS, kommunalråd (MP)

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Sydsudan 1

Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Dnr UD2016/09273/IU

Bedömningsgrunder för urvalskriterier och poängbedömning

HÅLLBARHETS- MANIFEST.

RSMH:s yttrande över Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning världens möjlighet (SOU 2019:13).

Att ansöka om regionala projektmedel. Handledning

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef)

CSR. Hållbarhet på WH Bolagen

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

Transkript:

1 (8) Agenda 2030-klassificering Guide Alla projekt som beviljas bidrag från oss ska i sin startrapport ange vilka globala hållbarhetsmål i Agenda 2030 som resultatet av projektet förväntas bidra till. Guiden hjälper dig att göra denna klassificering. Er klassificering hjälper oss att följa och utveckla vår projektportfölj i riktning mot hållbar tillväxt och målen i Agenda 2030. Utgå från förväntat resultat Välj minst ett och högst tre Vinnovaanpassade delmål som resultatet - inte genomförandet - av ert projekt förväntas bidra till. En jämställd projektgrupp innebär t.ex. inte att du ska klassa delmål under jämställdhet. En projektgrupp som bara reser med tåg under projekttiden ska inte klassa begränsning av klimatförändringar. Ett projekt som drivs i samarbete mellan olika aktörer därför att detta är en förutsättning för finansiering ska inte klassa ett delmål under partnerskap. Ert bidrag till målet ska förväntas uppstå som ett resultat av projektet, inte som en effekt på längre sikt. Stöd dig på ansökan Basera dina val på lämnade uppgifter i projektansökan. Använd kommentarsfältet om du behöver förklara något val som inte har uttryckligt stöd i ansökan. Ta hänsyn till huvudmålens kontext Läs gärna de korta beskrivningarna av huvudmålen i Agenda 2030 på www.globalamalen.se för att förstå i vilken kontext delmålen ska tolkas. Exempelvis tillhör det anpassade delmålet Främja att alla människor oavsett bakgrund inkluderas i det sociala, ekonomiska och politiska livet huvudmålet Minskad ojämlikhet. Detta betyder att man med bakgrund syftar på de sju diskrimineringsgrunderna, inte fritidsintressen, yrkestillhörighet osv. Använd vår vägledning För tolkning av ett specifikt delmål, dra gärna nytta av våra samlade erfarenheter från klassificering i vår vägledning för tillämpning av Vinnova-anpassade delmål.

2 (8) Bilaga Vägledning för tillämpning av Vinnovaanpassade delmål Här hittar du de anpassade delmål som presenteras i startrapporten, tillsammans med tips för hur de ska tillämpas. Vinnova har valt ut och anpassat de mål som vi inom ramen för vårt uppdrag och i egenskap av myndighet har möjlighet att påverka genom de projekt vi finansierar. Huvudmål Anpassade delmål Vägledning för tillämpning Stärka förutsättningar för socioekonomiskt utsatta personer genom tillgång till ekonomiska resurser, grundläggande tjänster och ny teknik Öka motståndskraften för personer i utsatta situationer såsom ekonomiska, sociala och miljömässiga kriser och katastrofer Öka tillgången till tillräckligt med säker och näringsrik mat Minska undernäring och näringsbrist Öka tillgången till nödvändiga produktionsresurser, insatsvaror och kunskap på rimliga villkor för livsmedelsproducenter Stärka förutsättningar för ökad hållbar livsmedelsproduktion Öka livsmedelssystemets motståndskraft och/eller anpassning till extrema väderförhållanden Begränsa och åtgärda livsmedelssystemets negativa miljöpåverkan Utveckla och/eller producera vaccin och läkemedel Minska smittspridning Målgruppen för projektet ska kunna definieras som socioekonomiskt utsatta personer. Syftet är att öka motståndskraften mot kriser och katastrofer hos människor som är i riskzonen att drabbas av dem, dvs. minska människors utsatthet. Målgruppen för projektet behöver inte vara socioekonomiskt utsatta personer utan vilka personer som helst som på grund av dessa kriser och katastrofer kan hamna i fattigdom. Detta delmål kan klassas av projekt som t.ex. vill öka produktionen eller distributionen av säker mat eller öka säkerheten och näringsinnehållet i mat. Detta delmål kan klassas av projekt som antingen producerar eller distribuerar ny kunskap, insatsvaror etc. Viktigt är att villkoren är rimliga för livsmedelsproducenter. Här ligger fokus på livsmedelssystemet och dess miljöpåverkan.

3 (8) Förebygga och/eller behandla somatisk eller psykisk ohälsa Främja psykisk hälsa och välbefinnande Förebygga beroendeproblematik, och/eller behandla människor med beroendeproblem Minska skador och dödsfall i trafikolyckor Främja god sexuell och reproduktiv hälsa för alla Främja allmän tillgång till hälsooch sjukvård av god kvalitet för alla Minska döds- och sjukdomsfall till följd av hälsofarliga föroreningar och kemikalier Stärka förmågan att identifiera, reducera och hantera nationella och globala hälsorisker Främja djurs hälsa Stärka förutsättningar för alla att fullborda grund- och gymnasieutbildning av likvärdig och god kvalitet. Öka antalet ungdomar och vuxna med relevant kompetens för att få anställning eller starta och driva företag Främja lika tillgång till utbildning på alla nivåer för alla, oavsett kön eller bakgrund. Stärka de kunskaper och färdigheter som människor behöver för att kunna bidra till en hållbar utveckling. Skapa trygga, inkluderande och ändamålsenliga lärandemiljöer. Öka tillgången till utbildade lärare Förebyggande åtgärder ska rikta in sig mot tidigare identifierade riskgrupper. Främjande arbete riktar in sig mot alla grupper i samhället. Förebyggande åtgärder ska rikta in sig mot tidigare identifierade riskgrupper. Beroendeproblematik innefattar alla negativa konsekvenser som kan följa av ett beroende, t.ex. rattfylleri och våld. Med hälsorisker avses t.ex. fetma, diabetes och psykisk ohälsa. Här avses både fysiska och digitala lärandemiljöer. Det kan det både handla om att utbilda fler lärare eller att göra lärare mer tillgängliga, t.ex. genom distansundervisning.

4 (8) Integrera ett jämställdhetsperspektiv i planering, strategier och policy på alla nivåer. Stärka förutsättningar till jämn fördelning av makt och inflytande i det ekonomiska, offentliga och politiska livet. Stärka kvinnors egenmakt med hjälp av lämplig/främjande teknik Trygga försörjningen av säkert dricksvatten för alla Minska föroreningar i vatten och/eller förbättra behandlingen av avloppsvatten Främja en hållbar och effektiv användning av sötvatten för minskad vattenbrist. Främja tillgång till hållbar och tillförlitlig energiförsörjning för alla Utveckla och/eller öka produktionen av förnybar energi Främja en effektivare energianvändning, inkl. effektivare bränsleanvändning Uppnå högre produktivitet inom näringsliv och samhälle genom diversifiering, tekniska förbättringar och innovation Möjliggöra en full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla Skydda arbetstagarnas rättigheter och främja en god arbetsmiljö för alla arbetstagare Främja hållbar turism som skapar arbetstillfällen och främjar lokal kultur och lokala produkter Bygga och/eller utveckla en hållbar, tillförlitlig och motståndskraftig infrastruktur som skapar ökad samhällsnytta Främja en ekonomiskt överkomlig och rättvis tillgång till infrastruktur för alla Delmålet syftar bland annat till att öka inkluderingen av kvinnor, åstadkomma jämställda utfall samt motverka diskriminering och våld mot kvinnor. Här avses både utveckling och användning av teknik som särskilt syftar till att stärka kvinnors egenmakt. Detta delmål bör kunna klassas av i stort sett alla projekt. För att välja detta delmål är det viktigt att resultatet av projekt bidrar till sysselsättning. Det är inte tillräckligt att sysselsätta personer under projekttiden. Detta delmål inkluderar all typ av infrastruktur, däribland digital, fysisk och forskningsinfrastruktur. Detta delmål inkluderar all typ av infrastruktur, däribland digital, fysisk och forskningsinfrastruktur.

5 (8) Ekonomiskt överkomlig och rättvis tillgång betyder inte att alla ska ha råd och möjlighet att få tillgång till all infrastruktur. Villkoren ska gälla för de som infrastrukturen är relevant för. Stärka små och medelstora företags möjligheter till utveckling, förädling och försäljning genom tillgång till verktyg, tjänster och nätverk Främja en hållbar industri genom effektivare resursanvändning, fler rena och miljövänliga tekniker och industriprocesser Stärka forsknings-, utvecklingsoch innovationsförmågan samt den tekniska kapaciteten i industrin Minska den ekonomiska ojämlikheten Främja att alla människor oavsett bakgrund inkluderas i det sociala, ekonomiska och politiska livet. Förbättra regleringen och övervakningen av finansmarknader och finansinstitut Främja ansvarsfull och säker migration och integration Främja tillgång för alla till tillfredställande, säkra och ekonomiskt överkomliga bostäder Öka tillgången till hållbara, säkra, och tillgängliga transporter och transportsystem Ex: MAX IV och ESS. Aktiviteter för att utöka eget nätverk eller utveckla verktyg för det egna företaget omfattas av detta delmål. I tjänster inkluderas bl.a. finansiella tjänster. Ex: inkubatorer, resecheckar Begreppet industri ska här tolkas brett. Resultatet av projektet ska bidra till den stärkta förmågan. Det är inte tillräckligt att parterna inom ramen för projektet utvecklar sina egna förmågor, utan fokus ska ligga på ett större systemperspektiv. Resultat av projektet ska alltså stärka förmågan även hos aktörer som inte varit involverade i projektet. Detta delmål utgår från de sju diskrimineringsgrunderna och avser endast individer, dvs. inte inkludering av företag på marknader eller i värdekedjor. Projektet måste på något sätt bidra till att förbättra regleringen eller övervakningen av finansmarknader eller finansinstitut med syfte att minska ojämlikheten mellan och inom länder. Här kan det handla om att bygga nya, renovera gamla eller på nya sätt fördela de bostäder som finns. I tillägg kan det handla om innovationer som gör bostäder säkrare eller mer ekonomiskt överkomliga.

6 (8) Förbättra trafiksäkerheten Främja inkluderande och hållbar planering och förvaltning av boende och samhällen Minska städers negativa miljöpåverkan Öka tillgången till säkra, inkluderande, och tillgängliga grönområden och offentliga platser Främja positiva ekonomiska, sociala, och miljömässiga kopplingar mellan stad, stadsnära områden, och landsbygd Städer, stadsnära områden och landsbygden är sammankopplade på olika sätt. På grund av denna sammankoppling kan beslut som fattas i städer med syfte att skapa positiva effekter där, ha negativa effekter på andra geografiska områden. Stärka städers och samhällens förmåga att anpassa sig till klimatförändringarna och öka sin motståndskraft mot katastrofer Uppnå hållbar och effektiv förvaltning och användning av naturresurser Minska matsvinnet genom hela livsmedelskedjan Uppnå miljövänlig hantering av kemikalier och annat avfall under hela deras livscykel inkl. minskade utsläpp i luft, vatten, och mark Minska mängden avfall genom åtgärder för att förebygga, återanvända, och återvinna avfall Möjliggöra/underlätta införandet av hållbara metoder och hållbarhetsrapportering i verksamheter Det kan även vara så att beslut som fattas på landsbygden kan ha negativa konsekvenser för städer. Detta delmål kan enbart klassas av projekt vars innovation tar vara på de kopplingar som finns mellan städer, stadsnära områden och landsbygden för att skapa positiva effekter för fler områden. Detta delmål är tillämpligt även för projekt som använder sig av matsvinnet i sin innovation eftersom det då blir en resurs och inte avfall. Här ligger fokus på hantering.

7 (8) Integrera ett hållbarhetsperspektiv i offentlig upphandling Stärka förutsättningar för människor att ändra sina beteenden för mer hållbara livsstilar Utveckla och/eller införa verktyg för att stödja arbetet för en hållbar turism Öka utvecklingen, produktionen och användningen av material som bidrar till en hållbar utveckling Integrera klimatåtgärder i planering, strategier och policy Öka medvetenheten och kapaciteten vad gäller begränsning av klimatförändringarna och deras effekter Minska föroreningar av hav Skydda och återställa marina och kustnära ekosystem Begränsa och åtgärda havsförsurningens konsekvenser Bevara, återställa och hållbart använda ekosystem och dess ekosystemtjänster, på land och i sötvatten Främja hållbart skogsbruk, inklusive ökad ny- och återbeskogning Återställa förstörd mark och jord Integrera värdet av biologisk mångfald och ekosystem i planerings- och utvecklingsprocesser Främja ökad trygghet och allmän säkerhet, samt minska brottsligheten Öka effektiviteten, transparensen, och ansvarsskyldigheten på alla nivåer i offentlig sektor Främja inkluderande, deltagarbaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer. Detta kan handla om allt från informationsspridning till smart stadsplanering. I detta delmål inkluderas IT-säkerhet.

8 (8) Stärka demokratin genom allmän tillgång till information och skydd av grundläggande friheter Öka tillförseln av finansiella resurser till utvecklingsländer för att möjliggöra en hållbar utveckling Främja en hållbar utveckling genom stärkta internationella partnerskap som mobiliserar och utbyter kunskap och finansiella resurser Uppmuntra och främja effektiva partnerskap mellan aktörer från offentlig, privat och ideell sektor Projektet ska bidra till allmän tillgång av information som är relevant för detta huvudmål. Innovationer för effektivare marknadsföring av produkter räknas inte in här. Detta delmål kan klassas av projekt där det är tydligt hur de resurser - som projektets innovation bidrar till att mobilisera - ska användas för att möjliggöra en hållbar utveckling. Detta delmål kan klassas av projekt där partnerskapet är ett samarbete och detta samarbete är nödvändigt för att bidra till målen i Agenda 2030. Det ska inte bara vara en traditionell B2C/B2B-relation. Resultatet av projektet ska bidra till ett sådant samarbete. Det är inte tillräckligt att det pågår under projekttiden utan ska fortsätta efter projektets slut alternativt bidra till nya samarbeten.