AVDELNINGEN FÖR BETALNINGSSYSTEM OCH KONTANTER RIX Tertial 1 Januari april 215 MAJ 215 HANTERINGSKLASS: ÖPPEN
Innehåll Betalningssystemet RIX... 3 Övergripande beskrivning... 3 RIX Deltagare... 4 RIX Villkor... 4 RIX tidsschema... 5 Kommunikation med RIX... 5 Kommunikation via RIX Online... 5 Kontinuitet... 6 Operativa mål och utfall... 7 RIX Riksbankens betalningssystem... 9 RIX Förvaltning... 11 COLIN Förvaltning... 11 Statistik över RIX... 12 Säkerheter... 17 Denna rapport behandlar tertial 1, kalendermånaderna januari, februari, mars och april 215. Syftet med rapporten är att beskriva RIX, Riksbankens betalningssytem och på kontinuerlig basis belysa data rörande RIX. Rapporten är uppdelad i två delar, varav den första delen ger en övergripande beskrivning av betalningssystemet RIX, kringliggande system samt kommunikation med deltagarna. Rapportens andra del redovisar statistik och ger också en sammanfattning av deltagarförändringar, incidenter och andra händelser i RIX. RIX första tertialet 215 Ö P P E N 2 [2]
Betalningssystemet RIX Betalningssystemet RIX är Riksbankens system för kontoöverföringar. Det är knutpunkten i det svenska finansiella systemet eftersom det ger deltagarna banker, clearinghus och flera andra marknadsaktörer möjligheten att göra överföringar på ett sätt som inte medför krediteller likviditetsrisker. Detta minskar i sin tur risker för det finansiella systemet. I RIX kan en deltagare göra överföringar från sitt eget konto i Riksbanken till en annan deltagares konto i Riksbanken. Dessa överföringar kan avse deltagarnas egna finansiella transaktioner eller transaktioner för deras kunders räkning. I stort sett samtliga betalningar i svenska kronor, som inte sker internt i en enskild bank, hanteras i någon form genom RIX. För att öka effektiviteten i betalningssystemet tillför Riksbanken likviditet under dagen genom att lämna kredit till deltagarna mot säkerheter. Säkerheterna utgörs främst av svenska och utländska värdepapper men kan även vara utländsk valuta. Eftersom RIX är ett system som har avgörande betydelse för att det finansiella systemet ska fungera väl har Riksbanken satt ett högt mål för dess tillgänglighet. Systemet ska vara tillgängligt under minst 99,85 procent av den tid det är öppet. RIX ska också motsvara kundernas krav. Riksbanken har därför som mål att 8 procent av kunderna ska vara nöjda med RIX. Samtliga kostnader för att tillhandahålla tjänsterna i RIX ska finansieras genom avgifter från deltagarna. Detta innebär att Riksbanken själv betalar en avgift efter samma princip som övriga deltagare och dessutom betalar för de funktioner som används för att genomföra penningpolitiken. Omsättningen d.v.s. det totala överförda beloppet, i systemet uppgick under tertial 1 215 till i genomsnitt 528 miljarder kronor per dag. I anslutning till RIX tillhandahåller Riksbanken även särskilda konton och krediter under dagen för att underlätta avvecklingen av värdepappersaffärer. Euroclear Sweden, den svenska centrala värdepappersförvararen, hanterar dessa konton och krediter på uppdrag av Riksbanken. Angränsande system till RIX är COLIN som är Riksbankens system för säkerhetshantering och Riksbankens ekonomi- och redovisningssystem. Riksbanken har två anläggningar för drift av RIX och angränsande system. Dessa är placerade på geografiskt åtskilda platser. Övergripande beskrivning RIX består av sju olika processer för verkställandet av överföringar. Överföring i verkställighetsprocessen RTM verkställs omedelbart under förutsättning att det sammantagna utrymmet på Huvudkontot och Lånekontot är lika med eller större än angivet belopp i överföringsmeddelandet när täckningskontroll görs. Om det sammanlagda utrymmet inte är tillräckligt avvisas överföringsmeddelandet. Förutom RTM finns sex andra verkställighetsprocesser, LOM, för olika ändamål. Den process som hanterar merparten av överföringarna i RIX benämns RIX LOM. De processer som hanterar överföringar med anknytning till deltagande clearingorganisation benämns med clearingorganisationens namn. Dessa är BGC LOM, CLS LOM, OMX LOM, PRT LOM och VPC LOM.
RIX Deltagare Ett institut som uppfyller Riksbankens tillträdeskrav kan efter ansökan bli deltagare i RIX. En RIX-deltagare kan välja att agera i två olika roller, dels som Kontohavare (för egen räkning) och dels som Ombud (för annans räkning). affärer i finansiella derivat-instrument såsom optioner, terminer och futures samt repor. RIX-deltagare vid utgången av tertial 1, 215 En Kontohavare kan välja mellan att antingen själv sända överföringsmeddelanden och ta emot information från systemet eller att helt eller delvis anlita ett Ombud som har godkänts av Riksbanken för denna funktion. För de RIX-deltagare som deltar för egen räkning öppnar Riksbanken ett huvudkonto som används för debiteringar och krediteringar i samband med överföringar och återbetalning av erhållen Intradagskredit. Därutöver öppnar Riksbanken ytterligare konton, LOM-konton, för de specifika Verkställighetsprocesserna för likviditetsoptimering som RIX-deltagaren deltar i. Därtill öppnas ett Lånekonto där aktuellt kreditutrymme registreras om RIX-deltagaren har rätt till kredit. RIXdeltagare med rätt till kredit kan ställa säkerheter som har godkänts av Riksbanken i form av svenska och utländska värdepapper eller i form av utländsk valuta vilket beskrivs i Anvisningar Säkerheter. Administrationen av säkerheter är till största delen automatiserad och omräkning av kreditutrymmet sker i Riksbankens säkerhetsinformationssystem COLIN. Viktiga system för den svenska marknaden som är beroende av RIX tillhandahålls av: Euroclear Sweden (tidigare VPC) som hanterar värdepappersaffärer, Bankgirot som hanterar massbetalningar (som exempelvis kortbetalningar och Internetbetalningar), EMCF som tillhandahåller en clearingtjänst för aktietransaktioner och NASDAQ OMX Clearing AB som hanterar RIX Villkor Relationen mellan Riksbanken och deltagarna i RIX regleras av Villkor för RIX och penningpolitiska instrument (Villkoren). Villkoren består av ett Huvuddokument och nio bilagor till detta. Tre av dessa bilagor är olika typer av anvisningar: Anvisningar RIX, Anvisningar Säkerheter och Anvisningar Motparts-ansökan. I förhållandet mellan Riksbanken och de enskilda motparterna är Villkoren avtalsvillkor i tillämpliga delar och innehåller bestämmelser för RIX och penningpolitiska instrument. Anledningen till att Villkoren omfattar både RIX och det penningpolitiska styrsystemet är att båda systemen hänger samman på flera punkter. Riksbankens möjlighet att påverka räntan på dagslånemarknaden beror ytterst på att Riksbanken kan bestämma villkoren för och omfattningen av inlåning och utlåning över natten för de banker som deltar i RIX. Dessutom är kraven på säkerheter i RIX och för penningpolitiska instrument delvis desamma. 4 [2]
RIX tidsschema RIX är öppet alla bankdagar. Öppethållandet av RIX följer ett särskilt tidsschema. Av schemat framgår hur en dag i RIX är uppdelad i olika tidsperioder, så kallade fönster, och vilka händelser som inträffar i RIX vid varje fönster. RIX tidsschema 6.3-7. Start av Verkställighetsdagen (Start value day) 7. Öppning av Verkställighetsprocesser (RTM/LOM settlement trigger) 11. Sluttidpunkt för bilaterala limiter (Bilateral limit cut-off) 16. (PRT LOM) 16.15 Stängning av Verkställighetsprocesser för LOM-konton (LOM cut-off) 16.3 Första sluttidpunkt för övernattenkredit (Pre-finalisation) 17. Stängning av Verkställighetsdagen (Finalisation/Square-off) 17. Stängning av RIX (End value day) 17.1 Öppning av ny Verkställighetsdag (Open value day) 18. - 6.3 Tillfällig stängning av Verkställighetsdagen (Paus) Kommunikation med RIX För att säkerställa åtkomsten till RIX för att kunna skicka och ta emot överföringsmeddelanden och annan information åligger det varje RIX-deltagare att på egen bekostnad och på eget ansvar ha tillgång till kommunikation via såväl SWIFT:s FINCopy-tjänst som kommunikation via RIX Online. Säkerställande av sådan åtkomst kan ske på olika sätt. RIX-deltagaren kan antingen själv sköta meddelandehanteringen via FINCopy-tjänsten eller använda en servicebyrå för meddelandehanteringen. Ett ytterligare alternativ är att en RIXdeltagare, som normalt avser att använda RIX Online, träffar avtal med ett Ombud som är villig att sköta hanteringen av överföringar via FINCopy-tjänsten om så skulle behövas. Ombud som är villig att hantera överföringar via FINCopy-tjänsten för annan RIX-deltagare ska tillhandahålla de meddelanden som RIX-deltagaren normalt använder RIX Online till. För kommunikation via SWIFT krävs att den RIX-deltagare som skickar meddelandena är ansluten till SWIFT och medlem av den särskilda Closed User Group (CUG) som används för RIX. RIX-deltagaren begär själv medlemskap i CUG hos SWIFT, som i sin tur därefter kontaktar Riksbanken för godkännande. Det krävs vidare att Riksbanken och RIX-deltagaren utväxlar krypteringsnycklar för de berörda adresserna (Bank Identification Code, BIC ). Kommunikation via RIX Online Det andra kommunikationsalternativet är att registrera överföringar i RIX Online, en webbklient som är ansluten till RIX webbserver via den kommunikationskanal Riksbanken upphandlat anslutning till. Anslutningen sker till de adresser som RIXdeltagaren har angett till Riksbanken och som Riksbanken har godkänt. Överföringar som initieras via RIX Online kommer normalt av RIX att skickas till SWIFT:s FINCopy-tjänst för att sen hanteras som ett ankommande överföringsmeddelande som sänts via FINCopytjänsten. Detta innebär att efter verkställighet har skett kommer SWIFT:s FINCopytjänst att informeras om detta och mottagaren kommer därmed få avisering via FINCopy-tjänsten. Denna funktion gör det möjligt för mottagaren att integrera meddelandeflödet med sina egna system i syfte att uppnå STP (Straight Through Processing) oavsett vilken kommunikationskanal avsändaren använder. Via RIX Online kan RIX-deltagaren övervaka status på de överföringsmeddelanden som har skickats till och hanteras i RIX, aktuellt 5 [2]
saldo på Huvudkontot och LOM-konton samt statistik över verkställda överföringar. Dessutom används RIX Online för att ändra (omprioritera, ändra ordningsföljd och återkalla) de överföringsmeddelanden som inte har verkställts. Kontinuitet Riksbanken tillhandahåller betalningssystemet RIX och arbetar för att systemet ska vara motståndskraftigt mot störningar. Riksbanken ser också till att det finns planer, rutiner och system som minimerar effekten av en störning. Riksbanken deltar och är ordförande i Finansiella Sektorns Privat-Offentliga Samverkansgrupp (FSPOS). FSPOS är ett frivilligt forum med medlemmar från både den offentliga och den privata delen i den finansiella sektorn i Sverige. Syftet är att stärka förmågan att motstå eller snabbt återhämta sig från samhälleliga kriser lokalt, regionalt och nationellt inom den finansiella sektorn. För mer information se: http://www.riksbank.se/templates/page.a spx?id=26466 6 [2]
Operativa mål och utfall Teknisk tillgänglighet Ett av målen för betalningssystemet RIX är teknisk tillgänglighet. Detta målvärde ligger på 99,85 procent och avser betalningsflödet. Gällande Service Level Agreement, SLA, mellan Riksbanken och Riksbankens IT-leverantör reglerar bl.a. antal avbrott i olika kategorier som maximalt får förekomma i RIX och i COLIN, Riksbankens system för hantering av säkerheter. Online. Denna incident klassificeras som avbrott med betydande påverkan. Diagram 2. Antal incidenter i RIX med mycket stor påverkan, rullande 12 månader 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 För de senaste tre tertialen är den tekniska tillgängligheten 1 procent. Diagram 1. Teknisk tillgänglighet, rullande 12 månader (procent) 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Klassificeringar: Avbrott med mycket stor påverkan Avbrott med stor påverkan Avbrott med betydande påverkan Avbrott med liten påverkan Det har under tertial 1 inte inträffat någon incident som är klassificerad som avbrott med mycket stor påverkan eller avbrott med stor påverkan. Den 5 mars skickade Riksbanken ut fem felaktigt konfigurerade RSA-dosor till användare. Detta ledde till inloggningsproblem för de berörda användarna. Incidenten klassificeras som avbrott med liten påverkan. Den 3 mars uppstod ett problem med SIKinloggningen vilket resulterade i att ett fåtal användare inte kunde logga in i RIX Diagram 3. Antal incidenter i RIX med liten påverkan, rullande 12 månader 1 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Det har under tertial 1 inträffat två incidenter i COLIN. Den 25 mars kunde COLIN inte skicka aktuella kreditlimiter till RIX vilket resulterade i att limiterna fick uppdateras enligt manuella reservrutiner. Den 27 mars orsakade en ouppdaterad databas att en SCP-transaktion fick registreras manuellt. Diagram 4. Antal incidenter i COLIN, rullande 12 månader 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1 I föregående tertialrapport (avseende tertial 3 214) angavs felaktigt att incidenten den 29 december hade klassificeringsgraden avbrott med stor påverkan. Korrekt klassificering är avbrott med liten påverkan. 7 [2]
Kundundersökningar Riksbanken genomför kundundersökningar med syftet att utvärdera hur användarna av betalningssystemet uppfattar Riksbankens service och tjänster. Undersökningen är av enkätkaraktär och ligger till grund för fortsatt arbete inom RIX-enheten. Under tertialet genomfördes ingen kundundersökning. Den senaste kundundersökningen genomfördes under tertial 3, 213 och visade på att 94 procent av RIXdeltagarna är nöjda eller mycket nöjda med betalningssystemet RIX. Detta är högre än målet på 8 procent. Två enkäter per deltagare, det vill säga totalt 5 enkäter, skickades ut elektroniskt varav 37 blev besvarade. Detta motsvarar en svarsfrekvens på 74 procent. Icke desto mindre besvarades enkäten av 25 av 25 deltagare, vilket motsvarar en svarsfrekvens för deltagarna på 1 procent. Intäkterna på cirka 2,4 miljoner kronor och de fördelade kostnaderna på cirka 17,5 miljoner kronor ger en kostnadstäckning för tertial 1 215 på 116 procent. I diagram 5 redovisas intäkterna och de fördelade kostnaderna för tertial 1 215. Den 1 mars 215 genomfördes en avgiftssänkning som innebar att den fasta månadsavgiften sänktes från 5 kronor till 4 kronor för alla deltagare och att tilläggsavgiften sänktes från 2 2 till 1 1 kronor per månad. Avgifterna gäller från och med 1 mars 215 och är en anpassning till att Riksbankens budgetprocess för kommande år färdigställs först i mitten av december och innevarande års kostnader färdigställs i januari. Nästa kundundersökning beräknas genomföras under 215. Kostnader och intäkter Riksbanken har beslutat om principer för prissättning för tillhandahållandet av RIX. I beslutet fastställdes vad som ska inkluderas i kostnadsbasen samt att tillhandahållandet av RIX ska ske efter principen om full kostnadstäckning. Gemensamma kostnader som lokaler, fastighetsskötsel, säkerhet och bevakning fördelas dock ut genom fördefinierade nycklar. Personalkostnaderna för de medarbetare som är direkt involverade i verksamhetsområdet har fördelats med faktisk lönekostnad. Lönekostnaderna för de medarbetare som ingår i stödfunktionerna har fördelats med hjälp av en fördelningsnyckel. Riksbankens modell för fördelning av driftskostnader för IT-system innebär fördelning utifrån antalet logiska servrar per system. 8 [2]
Diagram 5. Intäkter och fördelade kostnader T1, 215 (milj kr) 25 2 15 1 5 Intäkter AVGIFTER 215 Fördelade kostnader i. en avgift per överföringsmeddelande på 4:5 kronor. RIX Riksbankens betalningssystem Volymen i RIX uppgick under tertial 1 215 i snitt till 17 31 överföringar per dag med en genomsnittlig omsättning per dag på 528 miljarder kronor. Jämfört med föregående tertial har antalet överföringar ökat med 485 överföringar per dag och den genomsnittliga omsättningen ökat med cirka 76 miljarder kronor per dag. Diagram 6. Antalet överföringar i genomsnitt per dag under tertial 2 3 214 och tertial 1 215 18 17 ii. en fast avgift på 4 kronor per månad för alla deltagare. 16 iii. en fast månadsavgift på ytterligare 1 kronor för alla deltagare som har möjlighet att utnyttja sin rätt till kredit i RIX genom att man lämnat en pantförklaring. iv. en tilläggsavgift per månad på 1 1 kronor som ska täcka resterande kostnad fördelas som tidigare efter totala domestika intäkter mellan de RIX-deltagare som har sådana intäkter på minst 1 miljard kronor. v. en inträdesavgift för nya deltagare på 125 kronor. Denna avgift ska täcka Riksbankens kostnader för att pröva och ansluta nya deltagare och är inte kopplad till kostnadsbasen för RIX. vi. en avgift faktureras separat i efterskott för tillhandahållande av tjänsten för central behörighetsadministration avseende RIX Online. Tjänsten finns med två olika grader av omfattning: fullständig respektive begränsad. 15 14 T2 214 T3 214 T1 215 Diagram 7. Omsättning i genomsnitt per dag under tertial 2 3 214 och tertial 1 215 (mdr kr) 54 52 5 48 46 44 42 4 T2 214 T3 214 T1 215 9 [2]
Deltagare Ett institut som uppfyller Riksbankens tillträdeskrav kan efter ansökan bli deltagare i RIX. En RIX-deltagare kan välja att agera i två olika roller, dels som kontohavare, dels som ombud. Vid utgången av tertialet fanns det 26 deltagare i RIX. Begränsade penningpolitiska motparter Riksbanken har tidigare infört en möjlighet för kreditinstitut med säte i Sverige att delta i vissa av Riksbankens faciliteter utan att vara deltagare i RIX. Dessa begränsade penningpolitiska motparter kan delta i följande faciliteter: Program för kredit i svenska kronor med rörlig ränta (med samma säkerheter som för kredit i RIX) Andra krediter efter särskilt beslut Köp av Riksbankscertifikat För begränsade penningpolitiska motparter gäller regelverket Villkor för RIX och penningpolitiska instrument. Vid utgången av tertialet fanns en begränsad penningpolitisk motpart. Incidenter hos deltagarna Under tertial 1 har en inrapporterad deltagarincident inträffat. RIX-deltagare Bankgirot BNP Paribas Fortis Citibank CLS Bank Crédit Agricole Danske Bank DNB Bank EuroCCP Euroclear Sweden Kommuninvest Landshypotek Länsförsäkringar Bank NASDAQ OMX Nordea Bank Nordnet Bank Riksbanken Riksgälden The Royal Bank of Scotland SBAB Bank SEB Skandiabanken Sparbanken Syd Sparbanken Öresund Svenska Handelsbanken Swedbank Ålandsbanken Begränsade penningpolitiska motparter Svensk Exportkredit Övningar Riksbanken följer en övningplan med övningar som rör RIX-systemet. Dessa övningar är både externa med RIXdeltagarna såväl som interna och syftar till att öva de olika kontinuitetsarrangemang som kringgärdar RIX. Övningarna kan vara både av lärande och testande karaktär och har genomgått förändringar de senaste åren. Övningsplanen för 215 är anpassad för att ytterligare öva och testa ännu mer realistiska scenarios. Eftersom RIX är mycket betydelsefullt för det finansiella systemet behöver Riksbanken ha väl fungerande reservrutiner om det tekniska systemet skulle fallera. Riksbanken har som målsättning att två 1 [2]
gånger per år genomföra gemensamma reservrutinsövningar med samtliga RIXdeltagare. Den 2 maj är nästa gemensamma reservrutinsövning i manuella rutiner med samtliga RIX-deltagare planerad. Enligt plan har det under tertialet genomförts ett antal interna övningar samt kontroller av Riksbankens alternativa arbetsplatser. Det har också genomförts deltagartester av det telefonkonferenssystem och alternativa e-postsystem som båda används vid incidenter. Under tertialet har dessutom tre övningar genomförts tillsammans med CLS. Den 12 februari övades Full Outage, den 3 januari och den 1 april genomfördes enklare betalningsövningar. RIXSIX, vilket alltså planeras avslutas i november 215. Avslutade ärenden under tertial 1 215 Fas ett av RIXSIX-projektet avslutades 2 april 215 då vi framgångsrikt produktionsatte version 6.3 av RIX. COLIN Förvaltning Inga ändringar eller rättningar har gjorts under perioden. Arbetet med att implementera ett nytt säkerhetshanteringssystem pågår. Mer information angående detta projekt kommuniceras löpande till Riksbankens motparter. En referensgrupp för övning och kontinuitet (RÖK-gruppen) bestående av de fem storbankerna och Bankgirot bildades 21 för att säkerställa kvalitén på övningarna. Inom ramen för denna grupp genomförs dessutom olika projekt såsom framtagande av rutiner och dokumentation att använda vid övningar och skarpa incidenter. Gruppen har som målsättning att träffas en gång per kvartal. RIX Förvaltning Förberedelserna för etapp två av Riksbankens projekt RIXSIX, innehållande dels den så kallade samverkansplattformen (EMS) dels den nya rapportgeneratorn (BI), har inletts. En första installation kommer att ske under juni månad, tester med deltagarna är preliminärt planerade till september/oktober 215 och go live under november 215. All löpande utveckling av RIX, utom felrättningar och tvingande förändringar, är lagd på is under uppgraderingsprojektet 11 [2]
Statistik över RIX Antal överföringar och omsättning Under tertial 1 inföll en IMM-dag. Den 18 mars avvecklades 19 562 överföringar till ett värde av 78 miljarder kronor. Föregående tertial inföll två IMM-dagar. Den 17 september avvecklades 16 469 överföringar till ett värde av 637 miljarder kronor och den 17 december avvecklades 19 842 överföringar och även då till ett värde av 637 miljarder kronor. Högst volym under tertial 1 inträffade den 2 januari då 26 398 överföringar avvecklades till ett värde av 449 miljarder. Diagram 8. Antal överföringar och omsättning tertial 1, 215 3 25 2 15 1 5 Snittbelopp överföringar 1 9 8 7 6 5 4 3 2 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 Antal överföringar Omsättning mdr SEK Det genomsnittliga transaktionsbeloppet för tertial 1 var cirka 3,5 miljoner kronor per överföring. Detta är en ökning jämfört med motsvarande värde för tertial 3 214 som var 26,9 miljoner. Diagram 1. Aggregerad procentuell volym och omsättning 2-6 februari, dagsgenomsnitt 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Diagram 1 visar den aggregerade volymen och omsättningen per minut i procent under en genomsnittlig dag i en slumpmässigt vald vecka under tertialet. Överföringar under 5 SEK Under tertial 1 215 var 75,56 procent av överföringarna under 5 kronor, vilket innebär att andelen mindre betalningar var något högre jämfört med tertial 3 214 (75,35 procent). Diagram 11. Överföringar under 5 SEK under tertial 1, 215 3 25 2 15 1 Volym Omsättning 5 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 Diagram 9. Snittbelopp per överföring och månad (milj kr) 4 35 3 25 2 15 1 5 Antal överföringar Mindre betalningar 12 [2]
Riksbankens egna transaktioner Riksbanken använder RIX och COLIN för att genomföra de penningpolitiska reporna, andra penning- eller valutapolitiska transaktioner, samt för att utföra uppdrag inom ramen för Riksbankens korrespondentbankverksamhet för utländska centralbanker och internationella finansiella organ. Omsättningen i RIX under tertial 1 exklusive Riksbankens egna överföringar var 36 899 miljarder kronor. Summan av Riksbankens egna överföringar var 6 358 miljarder kronor under samma period. Diagram 13. Antal överföringar under Peak samt totalt antal överföringar under tertial 1, 215 3 25 2 15 1 5 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 Antal överföringar Antal överföringar peak Diagram 12. Omsättning tertial 1, 215 samt justerat för Riksbankens egna transaktioner 8 7 6 5 4 3 2 1 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 Omsättning mdr SEK Riksbank totalt Omsättning exklusive Riksbank totalt Antal överföringar under Peakperioden Den s.k. Peak-perioden är i systemet definierad som tiden från klockan 9.3 till 11.. Under Peak-perioden verkställs merparten av överföringarna i RIX. Antal överföringar under Peak-perioden var i genomsnitt 8 426 per dag under tertial 1 215. Under tertial 3 214 var motsvarande siffra 8 579. 13 [2]
Säkerheter och utnyttjandegrad Summa maximala säkerheter definieras som summan av det högsta värdet av säkerheter för varje RIX-deltagare som ställer säkerheter. Utnyttjandegrad definieras som totalt maximalt utnyttjad intradagskredit för de institut som behöver ställa säkerhet i förhållande till summa maximala säkerheter. Diagram 14. Maximala säkerheter (mdr kr) och utnyttjandegrad, rullande 12 månader 25 23 21 19 17 15 13 11 9 7 5 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% Summan av de maximala säkerheterna under tertial 1 var i snitt 181 miljarder kronor per dag. Detta är en ökning jämfört med motsvarande värde under tertial 3 214 (158). Det högsta värdet under tertial 1 var 239 miljarder och inträffade den 8 april. Det lägsta värdet under tertial 1 var 155 miljarder och inträffade den 17 mars. Motsvarande data för tertial 3 214 var 198 miljarder (26 november) respektive 128 miljarder (5 september). Den maximala utnyttjandegraden var i genomsnitt 56 procent per dag under perioden, vilket kan jämföras med 67 procent under tertial 3 214. Dagen med den högsta maximala utnyttjandegraden under tertial 1 var den 18 mars med en utnyttjandegrad om 71 procent. Dagen med lägst maximal utnyttjandegrad var den 9 april med 37 procent. För föregående period, tertial 3 214, var motsvarande siffra 79 procent (1 oktober) samt 54 procent (27 november). Maximala säkerheter mdr SEK Utnyttjandegrad % Diagram 15. Maximala säkerheter och utnyttjandegrad under tertial 1, 215 25 2 15 1 5 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 Maximala säkerheter mdr SEK Utnyttjandegrad % 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 14 [2]
Fördelning över verkställighetsprocesser Via verkställighetsprocesserna för LOM tillhandahålls funktioner för likviditetshantering, prioritering av överföringar och optimering. Optimering innebär att RIX samtidigt verkställer flera överföringar genom att räkna av avgående överföringar mot ankommande överföringar. Samtidig överföring kan ske bilateralt och multilateralt mellan berörda RIX-deltagares LOMkonton. Den verkställighetsprocess som har flest antal överföringar och den högsta omsättningen är RIX LOM. Genomsnittet under tertial 1 var 14 74 överföringar per dag och 32 miljarder kronor i omsättning. Det motsvarar cirka 85,1 procent av det totala antalet överföringar och cirka 6,6 procent av den totala omsättningen. I BGC LOM sker det ett relativt stort antal överföringar till ett relativt lågt värde. Genomsnittet var 2 34 överföringar per dag med en omsättning på 46 miljarder kronor. Det motsvarar cirka 13,5 procent av det totala antalet överföringar och cirka 8,7 procent av den totala omsättningen. I RTM verkställs väldigt få överföringar till ett relativt stort värde. Under tertial 1 genomfördes i snitt 34 överföringar per dag med en omsättning på 78 miljarder. Det motsvarar cirka,2 procent av det totala antalet överföringar och cirka 14,7 procent av den totala omsättningen. I CLS LOM har det under perioden i genomsnitt gjorts 13 överföringar per dag med en omsättning på 23 miljarder. Det motsvarar cirka,6 procent av det totala antalet överföringar och 4,3 procent av den totala omsättningen. motsvarar cirka,2 procent av det totala antalet transaktioner och 11,4 procent av den totala omsättningen. I OMX LOM har det under perioden skett i genomsnitt 2 överföringar per dag med ett värde på 1 miljard kronor. Det motsvarar cirka,1 procent av det totala antalet transaktioner och,2 procent av den totala omsättningen. Slutligen har det i PRT LOM skett i genomsnitt 4 överföringar per dag med ett värde på 427 miljoner kronor. Det motsvarar cirka,2 procent av det totala antalet transaktioner och,1 procent av den totala omsättningen. Diagram 16. Fördelning över verkställighetsprocesser avseende antal överföringar, tertial 1, 215 Diagram 17. Fördelning över verkställighetsprocesser avseende omsättning, tertial 1, 215 BGC 9% BGC 14% CLS 4% VPC 11% CLS 1% RTM % RIX 85% RTM 15% RIX 61% I VPC LOM har det under perioden i genomsnitt gjorts 35 överföringar per dag med en omsättning på 6 miljarder. Det 15 [2]
Fördelning över transaktionskoder Transaktionskoder ADG återbetalning dagslån ARB FX/MM DOK Dokumentclearing DOM Domestik betalning ITB Interbankbetalning RBK Riksbankens kontantclearing RTA Räntekompensation UTG Utlandsbetalning - aggregat UTL Utlandsbetalning enstaka betalning I RIX LOM fördelas överföringarna på 9 transaktionskoder. När det gäller antalet överföringar är de tre största transaktionskoderna ARB, DOM och UTL. Dessa upptar cirka 99,7 procent av det totala antalet överföringar. Däremot är de tre största transaktionskoderna när det gäller omsättning ADG, DOM och UTL. Dessa upptar 92,5 procent av omsättningen i RIX LOM. UTL är den enskilt största transaktionskoden. I genomsnitt har det under tertial 1 genomförts 13 376 överföringar per dag med en omsättning på 163 miljarder. Det motsvarar cirka 9,7 procent av alla överföringar och 51,1 procent av omsättningen i RIX LOM. I transaktionskoden ADG gjordes i genomsnitt 15 överföringar med en omsättning på 7 miljarder per dag. Det motsvarar cirka,1 procent av överföringar och cirka 22, procent av omsättningen i RIX LOM. Diagram 18. Fördelning av antal överföringar i RIX LOM per transaktionskod (dagsgenomsnitt), tertial 1, 215 (etiketter för värden understigande 1 procent är ej medtagna) UTL 91% ARB 1% DOM 8% Diagram 19. Fördelning av omsättning i RIX LOM per transaktionskod (dagsgenomsnitt), tertial 1, 215 (etiketter för värden understigande 1 procent är ej medtagna) ADG 22% I transaktionskoden DOM genomförs i snitt 1 27 överföringar med en omsättning på 62 miljarder kronor per dag. Det motsvarar cirka 8,2 procent av överföringarna och 19,4 procent av omsättningen i RIX LOM. I transaktionskoden ARB görs i genomsnitt 118 överföringar med en omsättning på 23 miljarder per dag. Det motsvarar cirka,8 procent av överföringar och cirka 7,3 procent av omsättningen i RIX LOM. UTL 51% DOM 2% ARB 7% 16 [2]
Säkerheter Säkerheter för intradagskredit Riksbanken lämnar krediter såväl under dagen som över natten. För att begränsa dessa risker tillämpar Riksbanken principen att det ska ställas betryggande säkerheter för alla sådana exponeringar. Godkända säkerheter Värdepapper som accepteras ska vara utfärdade av stat, centralbank, kommun eller annat offentligt organ eller företag som har en tillfredsställande kreditvärdighet. Det krävs vidare att den stat där emittenten har sin hemvist är godkänd av Riksbanken. Värdepapperet ska även vara emitterat i en valuta som är godkänd av Riksbanken. För att ett värdepapper ska kunna användas som säkerhet krävs att det finns ett etablerat arrangemang för detta som Riksbanken bedömer som tillräckligt säkert. Riksbanken prövar självmant om vissa värdepapper som ges ut av svenska staten, svenska kommuner och landsting eller som är svensk säkerställd obligation ska godkännas som säkerheter. För prövning av värdepapper som har getts ut av andra emittenter tillämpar Riksbanken ett ansökningsförfarande. Likviditetsklasser: Kategori 1: Värdepapper utgivna av stat Värdepapper utgivna av centralbank Andra fordringar på centralbank Kategori 2: Värdepapper utgivna av mellanstatliga organisationer Värdepapper garanterade av stat Värdepapper utgivna eller garanterade av kommun, landsting eller motsvarande utländsk lokal myndighet Säkerställda värdepapper Värdepapper utgivna av s.k. agencies Kategori 3: Övriga accepterade värdepapper För ytterligare information hänvisas till: http://www.riksbank.se/documents/avdelningar/ka P/213/kap_rix_anvisningar_sakerheter_mar213_s ve.pdf Värdepapper som godkänns för kredit i Riksbanken blir tilldelade en likviditetsklass utifrån emittenttyp och värdepapperstyp. Likviditetsklass, valuta och förfallodag bestämmer sedan vilket värderingsavdrag som tillämpas för respektive värdepapper. Utländsk valuta Tillgodohavande i utländsk valuta hos Danmarks Nationalbank respektive Norges Bank kan även lämnas för kredit inom ramen för Scandinavian Cash Pool. Säkerhet i form av tillgodohavande i euro i Riksbanken genom inbetalning via Deutsche Bundesbank kan även användas för kredit. För båda ovanstående faciliteter krävs pantförklaring och avtal mellan alla parter. 17 [2]
Godkända säkerheter för kredit i Riksbanken Vid stängningen den 3 april 215 hade Riksbanken 1 292 godkända värdepapper för kredit jämfört med 1 189 godkända värdepapper sista dagen i tertial 3 214. Dessa är emitterade i 14 (14 i tertial 3 214) olika länder och fördelade enligt diagram 2. Vidare är värdepapperna utställda i 6 (6 i tertial 3 214) olika valutor fördelade enligt diagram 21. Diagram 2. Antal godkända säkerheter per landskod, den 3 april 215 55 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 AT BE CA CH DE DK FI FR GB LU NL NO SE US Diagram 23. Antal godkända säkerheter per likviditetsklass, den 3 april 215 12 1 8 6 4 2 Diagram 24. Antal ansökningar om värdepapper för kredit i Riksbanken som godkänts de senaste 12 månaderna 7 6 5 4 3 2 1 1 2 3 4 Diagram 21. Antal godkända säkerheter per valuta, den 3 april 215 55 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 DKK EUR GBP NOK SEK USD Förteckning över godkända säkerheter: http://www.riksbank.se/documents/riksb anken/rix/215/eligible%2assets.xls Diagram 22. Antal godkända säkerheter per värdepappersslag den 3 april 215 14% 13% Säkerställda Statspapper 9% 64% Kommunpapper Övrigt 18 [2]
Pantsatta säkerheter för intradagskredit i RIX Diagram 27. Säkerhetsvärde pantsatt för kredit i RIX, fördelat per värdepappersslag, den 3 april 215 Vid RIX-systemets stängning den 3 april 215 hade RIX-deltagarna lämnat säkerheter i form av värdepapper och kontanter för intradagskredit till ett värde av cirka 15 (143) miljarder kronor. Av det samlade säkerhetsvärdet från värdepapper var cirka 88 (83) procent emitterat i Sverige och 12 (17) procent i andra länder. Vidare var 91 (86) procent av det samlade säkerhetsvärdet utställt i svenska kronor och 9 (14) procent utställt i andra valutor. 9% 13% % 78% Säkerställda Statspapper Kommunpapper Övrigt Diagram 25. Fördelning av pantsatta säkerheter för intradagskredit per landskod, den 3 april 215 (värde) 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Sverige Andra länder Diagram 26. Fördelning av pantsatta säkerheter för intradagskredit per valuta, den 3 april 215 (värde) 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % SEK Andra valutor För den 3 april 215 var säkerhetsvärdet av de pantsatta värdepapprena fördelade till 78 (76) procent av säkerställda obligationer, 9 (1) procent av statspapper, 13 (14) procent kommunpapper och () procent övrigt. 19 [2]
SVERIGES RIKSBANK SE-13 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 Fax +46 8 21 5 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se 2 [2]