www.hassleholm.se Si Hässleholms Fritid Fritidsvaneundersökning 2017 Slutrapport
Sammanfattning Under våren/sommaren 2017 genomfördes en fritidsvaneundersökning i Hässleholms kommun till ett representativt urval av invånare i åldern 13-74 år. Undersökningen kunde besvaras via enkät eller i digital form. Totalt ingick 1 958 enkäter i det slutliga urvalet. Antalet godkända svar som registrerats uppgår till 612 vilket ger en svarsfrekvensen motsvarande 31 %. Rapporten visar att invånarna överlag är nöjda med fritidsutbudet. Tillgången till friluftsliv och natur blir allt centralare, inte bara det rörliga friluftslivet utan även i syfte att varva ner. Tysta miljöer blir viktigare och viktigare i vårt stressade samhälle. Medborgarna upplever att de är väldigt nöjda med våra leder, slingor och strövområden. Den enskilt mest angelägna frågan handlar om ett modernare inom- och utomhusbad i Hässleholms tätort. Man är inte nöjd med dagens badhus. Många synpunkter handlar också om kransorterna och satsningar på exempelvis hundrastgårdar, cykelvägar och utegym De aktiviteter som utövas mest frekvent är att promenera i naturen, styrketräning - både inne och ute, cykling i motionsform samt djurskötsel. Framförallt är det den äldre delen av befolkning som utför dessa aktiviteter. Yngre delen av befolkningen är också aktiva men inte i lika stor omfattning. Här dominerar e-sport, tv-spel etc. De anläggningar som är mest frekvent utnyttjade är motionsspår, sporthall, vandringsled och simhall. Även insjöbadplatser och bowlinghall utnyttjas frekvent under säsong. Av de aktiviteter som inte utövas men finns stort intresse för är släktforskning och dans. Av anläggningar man gärna vill besöka är utegym och Skåneleden i topp. Kommuninvånarna tycker det är mycket viktigt att satsa på simhallar, organiserad verksamhet och vandringsleder. 64 % av kommuninvånarna är medlem i en förening. Medborgarna vill även framöver få information och nyheter via hemsidan eller tidningsannonser. Här verkar inte sociala medier fått genomslagskraft ännu. Bilaga 1: Utvärderingsringens sammanställning Bilaga 2: Övriga synpunkter och idéer Bilaga 3: Enkätundersökningen Hässleholms Fritid Henrik Samevik Tf. Fritidschef 2
Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 4 Jämförelse med tidigare undersökningar... 4 Jämförelse med andra kommuners undersökning... 4 Syfte och bakgrund... 5 Syfte... 5 Bakgrund... 5 Metod och källor... 5 Rapportens uppbyggnad... 5 Resultat... 6 Viktigt att satsa på hela kommunen... 6 Nöjdheten med anläggingar... 7 Avslutande diskussion... 8 Svarsfrekvens och bortfall... 8 Slutsatser... 8 Organiserad spontanträning... 8 Prioriteringar... 8 Ökad medborgardialog... 9 3
Inledning Fritidsvaneundersökning ska ses som ett kommunalt planerings- och utvärderingsinstrument och ingå som en del i de strategiska uppföljnings- och utvärderingsverktyg som kontinuerligt används. Flera kommuner använder fritidsvaneundersökningar för att få en djupare kunskap om resursanvändningen inom fritidsområdet. Via enkäter utforskas både kommuninvånarnas deltagande och deras intresse av att ta del av fritidsresurserna. En fritidsvaneundersökning ger svar på hur många kommuninvånare i olika åldrar som besöker biblioteket, simhallen, fritidsgården eller är med i någon förening. Det går också att få reda på hur många som t.ex. aldrig besöker biblioteket eller simhallen men som är intresserade av att göra det. På så sätt kan det gå att utkristallisera intressanta målgrupper eller finna nya kunder/brukargrupper. Totalt ingick 1958 enkäter i det slutliga urvalet till undersökningen. Antalet godkända svar som registrerats uppgår till 612 vilket ger en svarsfrekvensen motsvarande 31 %. Detta var den fjärde undersökningen sedan 1995. Det kan noteras att svarsfrekvensen drastiskt minskat under dessa år. En anledning kan vara att det har blivit allt vanligare med undersökningar, framförallt nätbaserade, vilket innebär att medborgarna inte ser vikten i att svara. Jämförelse med tidigare undersökningar 1995 genomförde Hässleholm Fritids sin första fritidsvaneundersökning. Över 65 % upplevde då att de var nöjda med fritidsutbudet. Lagidrotter var generellt större än individuella idrott. Noteras kan att 20 % inte var engagerad i någon förening. Det kommuninvånarna önskade sig mest var ett friluftsbad i Hässleholm. 1998 var fortfarande intresset för bad, både inne och ute, ett stort önskemål. Ett område som hade ökat, var intresset för att vistas ute i naturen. Hela 75 % av kommunens invånare var med i någon form av förening. 2012 visade rapporten att att majoriteten av invånarna överlag var nöjda med fritidsutbudet. Det framkom också att aktiviteter som hade att göra med det rörliga friluftslivet var det som utövades mest frekvent. En tydlig skillnad var att det skett ett skifte, de individuella idrottsföreningarna verkar ha ökat medan lagidrottsföreningarna backar rejält. Jämförelse med andra kommuners undersökningar En jämförelse av resultat har gjorts med några andra kommuner; Gävle, Staffanstorp, Karlskoga, Kristianstad, Eslöv och Landskrona. Hässleholm har något lägre svarsfrekvens än övriga men det bör nämnas att vi skickade också ut något färre enkäter. Flera av dessa kommuners 20 i topp-aktiviteter är lika. Det är populärt att motionera minst 30 minuter. Många promenerar, joggar eller cyklar. Man är ute i naturen på olika sätt och nyttjar vandringsleder och motionsspår. 4
Det finns stora likheter hur man får information om fritidsaktiviteter. Artiklar i tidningar och annonser ligger högt hos alla medan man i Hässleholm även tycker att kommunen hemsida spelar en viktig roll för att få/söka information. I alla städer är över hälften av de svarande medlem i en förening eller deltar i en föreningsverksamhet. Exempel på intressanta aktiviteter som man är mer nyfiken på är att släktforska. Syfte och bakgrund Syfte Syftet med undersökningen är att få reda på vad kommuninvånarna gör på sin fritid och vad de skulle vilja göra på sin fritid i framtiden. Denna rapport bygger på underlaget från undersökningen och syftar till att ge riktlinjer för arbetet med den övergripande fritidsverksamheten i kommunen. Rapporten kan också användas som ett tidsrelevant underlag till ett framtida fritidspolitiskt program Bakgrund Enligt fritidsnämnden verksamhetsmål ska det under varje mandatperiod genomföras en fritidsvaneundersökning. För att arbeta med framtidsvisionerna behövs ett underlag att utgå från. Det behövds information om hur invånarna använder sin fritid, hur de upplever fritiden och hur de vill att fritiden ska vara nu och i framtiden. Underlaget ska också möjliggöra konkreta inriktningar för verksamheten. Senaste fritidsvaneundersökningen i Hässleholms kommun gjordes 2012. Projektet bedrevs under våren/sommaren 2017 under ansvar av Hässleholm Fritid och bestod av en projektgrupp, arbetsgrupp och ett processtöd (Utvärderingsringen). Metod och källor Undersökningen gjordes i form av en postal enkät med möjlighet att svara digitalt till slumpvis utvalda personer i Hässleholm kommun. En tidsplan fastställdes tillsammans med processtödet och arbete med att precisera syfte, bestämma urval och omfattning började. Urvalet blev 1 958 slumpvis utvalda personer inom Hässleholm kommun, ålder 13-74 år. Urvalet beställdes från skatteverket och är slumpat på hela den urvalda gruppen. För att visa vår uppskattning skickades en fribiljett till ett fritt bad med i kuvertet. En påminnelse gick ut till de personer som inte hade svarat inom tre veckor. Antalet godkända svar som registrerats uppgick till 612 vilket ger en svarsfrekvensen motsvarande 31 % vilket är en relativ låg svarsfrekvens. Rapportens uppbyggnad Rapporten använder tre åldersgrupper 13-25 år, 26-49 år, 50-74 år. Resultat redovisas totalt i antal svaranden för respektive andel i % för: alla svaranden i Hässleholms tätort samt en fördelning på kvinnor respektive män, alla svarande i Hässleholms kransorter samt en fördelning på kvinnor respektive män. 5
Resultat Alla svaren redovisas i sin helhet i Utvärderingsringens slutrapport enligt bilaga 1. Här nedan följer ett utdrag från frågan hur viktigt det är att satsa på olika anläggningar. Liksom vid tidigare undersökningar tycker medborgarna att det är mycket viktigt att badfrågan i Hässleholm kommer till ett avslut. Det har gått alldeles för lång tid av spekulationer och utredningar för att medborgarna ska känna hopp om ett framtida bad på centralorten. När medborgarna fått tycka till i fritext dominerar frågor om simhallar, friluftsbad och sjöbad. Många tycker att ett utebad intill ett inomhusbad i Hässleholm skulle medföra synergieffekter och att man väljer att stannar på orten sommartid. Eftersom badvattenkvaliteten i Finjasjön är osäker känns detta som en angelägen prioritering i framtiden. Den organiserade verksamheten, inte nödvändigtvis i föreningsform, är också viktigt att satsa vidare på. Även motionsspår, vandringsleder och badplatser tycker medborgarna är viktiga. Något förvånande tycker man det är mindre viktigt att ha uppmärkta slingor för ridning, inlines, rullskidor och mountainbike. Det kan bero på att det är udda sporter som utövas av få. Viktigt att satsa på - totalt hela kommuen Organiserad verksamhet, föreningsverksamhet Diagram 1: Så viktigt är de föreslagna satsningarna 2017 - Så viktigt är det att satsa på nedanstående, totalt hela kommunen Simhallar/badhus Tätortsnära vandringsleder Motionsspår, elljusspår Insjöbadplatser Fritidsgårdar, mötesplatser Fler friluftsbad Näridrottsplatser, multisportplaner Utegym Uppmärkta mountainbikespår Uppmärkta ridleder Uppmärkta rullskidspår, inlinespår 0 20 40 60 80 100 120 Mycket viktigt Viktigt Mindre viktigt Inte alls viktigt Nöjdheten med anläggingar 6
Nedan redovisas hur nöjd medborgarna är med sina anläggningar. Alla svaren redovisas i sin helhet i Utvärderingsringens slutrapport enligt bilaga 1. Överlag är väldigt många nöjda med fritidsutbudet och i synnerhet med våra leder, slingor och badplatser. Hässleholmsgården och bowlinghallarna är de anläggningar som medborgare upplever sig mest nöjda med. Medborgarna upplever simhallar och då i synnerhet Qpoolen som omoder och sliten. Förvånansvärt är att ingen i fritext varit missnöjd på städningen utan bara på anläggningens skick. Hela 80 % av medborgarna känner inte till våra fritidsgårdar respektive tennishall. Där behöver både kommunen och föreningarna som driver dessa anläggningar marknadsföra sig mycket bättre. 2017 - Hur nöjd är du med följande anläggningar Strövområden, naturreservat Hässleholmsgården Bowlinghall Motionsslinga, elljusspår Vandringsled, skåneled Fritidsutbudet i det stora hela Insjöbadplats Sporthall/gymnastikhall Ishall/skridskobana Simhall/badhus Tyrs Hov Bangolfanläggning Friluftsbad Qpoolen Utegym Österås IP Tennishall Fritidsgård, mötesplats 0 20 40 60 80 100 120 Mkt nöjd/nöjd Lite/inte alls nöjd Känner inte till Diagram 2: Hur nöjd är du med följande anläggningar/lokaler 7
Avslutande diskussion I resultatet kan man utläsa både vilka aktiviteter invånarna är nyfikna på och vilka som utövas. Dessutom kan man se hur viktigt vissa satsningar anses vara. Att en aktivitet utövas i stor utsträckning betyder sannolikt att den är populär men det är inte helt självklart. Förutsättningarna för olika fritidsaktiviteter skiljer sig åt. Aktiviteter som inte utövas men det finns stort intresse ger en hyfsad säker bild, men att det finns stort intresse behöver inte vara samma som att man tycker det är viktigt. Så slutsatser av resultat bör inte förhastas. Svarsfrekvens och bortfall Totalt ingick 1958 enkäter i det slutliga urvalet. Antalet godkända svar som registrerats uppgår till 612 vilket ger en svarsfrekvensen motsvarande 31 %. Det kan noteras att svarsfrekvensen drastiskt minskat under dessa år. En anledning kan vara att det har blivit allt vanligare med undersökningar, framförallt nästvaserade vilket innebär att medborgarna inte ser vikten i att svara. Bortfallet av svar på specifika frågor är genomgående så litet att det inte påverkar resultatet nämnvärt. Här bör man se över alternativa former för denna typ av undersökningar för att garantera en högre svarsfrekvens. Slutsatser Det positiva med rapporten är att majoriteten är nöjda med fritidsutbudet och att relativt få anser att kvaliteten på verksamheten är ett problem. Det största hindret från att utföra den fritid är att man upplever sig ha ont om tid. Det kommer att vara en stor utmaning hos kommunen att följa trenden med ökat spontanträning och den organiserade spontanträningen när man idag bestämmer man träff och möts i parken, på utegym eller andra lämpliga platser, ofta via sociala medier. Träningen idag ska vara kravlös och bygger på lust. Det ordnas styrketräning, löprundor, barnvagnsjogg, barnvagnsjympa med mera. Aktiviteter som har med det rörliga friluftslivet att göra utövas av många invånare i alla åldrar. Även styrketräning är något som i stor utsträckning utövas i alla åldrar och av både män och kvinnor. Vissa skillnader mellan tätort/kransorter samt mellan olika åldersgruppers fritidsvanor förekommer. Då så pass hög andel av invånarna utövar aktiviteter som har med det rörliga friluftslivet att göra kan det vara lämpligt att satsa extra på välskötta, trygga motionsspår, kanske i kombination med träningsstationer och/eller utegym så länge de inte inverkar negativt på naturupplevelsen. Att värna extra om de områden som är intressanta som kortare utflyktsmål kan också sättas i fokus såsom stövområdet. Av de aktiviteter som inte utövas men finns stort intresse för är släktforskning och utegym i topp. Det senare är extra tydligt bland invånare i kransorter. Förvånansvärt är att inte fler bland den yngre generation som vill ha informationer via social medier. Prioriteringar Satsningar på ett modern inomhusbad med utebassäng i Hässleholm är fortfarande den enskilt viktigaste frågan för medborgarna. Detta bör därför prioriteras högt. 8
Enligt Skandinaviska Utvärderingsinstitutet UviAB följer resultatet samma trend som i övriga landet: många aktiviteter som har med det rörliga friluftslivet ligger i topp och det är relativt hög andel som styrketränar eller går på träningspass även i högre åldrar. Resultatet för Hässleholms kommun följer därmed trenden att allt fler aktiviteter utövas utanför föreningslivet, detta syns extra tydligt för kvinnor. UviAB tycker vidare att det är intressant med den höga andelen som aldrig släktforskat men har ett stort intresse ca 30 % i alla åldrar. Det är också en trend som kan ses i många kommuner men vi i Hässleholms kommun verkar ligga något högre. Detta kan vara något för studieförbunden och biblioteket att satsa på. Ökad medborgardialog Det är viktigt att resultatet används i nämndens framtida visioner och mål och att resultatet av undersökningen når allmänheten för att visa att medverkan betyder något. Att även beslut om eventuella satsningar också så tidigt som möjligt förmedlas ut till allmänheten förstärker vikten av engagemanget ytterligare. Att ha kontinuerliga undersökningar, med intervall på fyra år gör att man kan utläsa resultat av de satsningar som gjorts och dessutom se tendenser på ett tydligt sätt. Hässleholms Fritid Henrik Samevik Förvaltningschef 9