Översyn av socialtjänstlagen Monica Malmqvist, departementssekreterare Enheten för familj och sociala tjänster monica.malmqvist@regeringskansliet.se
Översynen I. Framtagande av kommittédirektiv II. Beredning av kommittédirektiv III. Utredning IV. Betänkande
Kommitédirektivet I kommittédirektivet ska klargöras vilka problemen är och motiven för en utredning En identifierad problemskrivning som utgår från relevanta och konstaterade problem med socialtjänstlagen och dess effekter samt iakttagelser och slutsatser Målen med ny lagstiftning Strategiska och politiska övervägningar och prioriteringar Probleminventeringen ska nå samtliga områden reglerade i socialtjänstlagen. Kommittédirektivet - beslut den 28 april 2016 Utredningsarbetet - avslutat den 1 maj 2018
Kommittédirektivet När direktivet är klart ska det vara en instruktion till utredningen som tydligt visar på de frågor som behöver utredas och de problem som ska lösas med utredningen Vad? Varför? Vilket resultat förväntas?
Framtagande av kommittédirektivet Dialog- och samtalsmöten med: - SKL, Socialstyrelsen, JO, IVO, SiS, FHM, MYVA, SBU, Kriminalvården - Socialsekreterare, biståndshandläggare och utförare - Socialtjänst- och äldreomsorgschefer samt landstingschefer, - Fackliga organisationer, förbund, federationer, brukarorganisationer etc. - Forskare, högskolor, representanter från den akademiska världen
Framtagande av direktivet Två stora nationella dialoger: - Sammanställning, sammanfattning och presentation av de stora dragen och viktigaste punkterna av vad som framkommit i dialog- och samtalsmötena.
Beredning av direktivet Regeringen fattar beslut kollektivt gemensam beredning GB inleds i mars Finansdepartementet och övriga berörda departement GB avslutas när samtliga som direktivet beretts med lämnat vidi. Avstämning och beredning med politisk ledning Delningen startar i april 5 dagar Regeringsbeslut
Översyn - socialtjänstlagen 35 år sedan den första socialtjänstlagen 15 år sedan den senaste översynen Samsyn kring behov av översyn Ett otal lagändringar Kritik mot tillämpning och utförande
Socialtjäntlagen Målinriktad ramlag skyldighetslagstiftning och rättighetslagstiftning Ska ge kommunerna ett förhållandevis stort utrymme vid den närmare konkretiseringen av lagen Synsättet - en positiv utveckling av socialtjänstens metoder och arbetssätt gagnas av en lagstiftning som inte är för detaljreglerad Metodutvecklingen - inte drivas lagstiftaren utan av huvudmännen Frihet vid val av tillvägagångssätt och hänsynstagande till enskildas behov och önskemål och lokala förutsättningar
Socialtjänstlagen Generell ramlag ökar risken för ojämlikhet mellan kommunerna. Skälet till att lagen kompletterats med detaljerade bestämmelser och regler av mer styrande karaktär. Detaljregleringsgraden bedöms nödvändig utifrån ett övergripande intresse att skydda enskilda och säkerställa så få fel och brister som möjligt i tillämpningen Detaljreglering, system och regelverk för stöd, uppföljning och kontroll begränsar det professionella handlingsutrymmet för socialsekreterare och biståndsbedömare och kräver kompetens inom en rad områden
Den politiska grunden övergripande mål och vägledande principer: - Alla människors lika värde - Jämlikhet - Jämställdhet - Delaktighet - Självständighet - Självbestämmande - Frivillighet - Samhällgemenskap - Rättssäkerhet - m.m m.m.
Att ta ställning till: Ramlag, målbestämmelser, detaljeringsgrad Lagens användare/tillämpare kräver olika typer av bestämmelser politiker, tjänstemän, enskilda, socionomer, jurister, utförare Lagens struktur Socialtjänstbalk? Indelning i målgrupper kontra individ- och behovscentrerad omsorg? Biståndsbestämmelsen en eller flera? Begreppet skälig levnadsnivå? Lagens användare/tillämpare politiker, tjänstemän, enskilda, socionomer, jurister, utförare
Begränsning Fokus kommer att ligga på organisation och insatser Begränsning - resurser
Erfarenheter, synpunkter, medskick? Problembild? Målbilder? Förväntningar? Önskemål? Annat?