Restaurangåret 2017 En genomgång av de 50 största restaurangkommunerna i Sverige

Restaurangåret 2017 En genomgång av de 50 största restaurangkommunerna i Sverige visita.se Box 3546, 103 69 Stockholm, Telefon +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg, Telefon +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 MALMÖ, Telefon +46 40 35 25 00 Pedagogens väg 2, 831 40 Östersund, Telefon +46 63 14 10 99

Innehåll Inledning... 3 Statistiken... 3 Restaurangåret 2017... 4 Ranking av restaurangkommuner efter omsättningsstorlek 2017... 5 Omsättningsnivå... 5 Genomsnittlig omsättning per företag... 5 Genomsnittlig omsättning per anställd... 5 Omsättning per capita... 5 Geografisk spridning... 6 Tabell 1: Topp 50 omsättning per kommun 2017... 7 Ranking av restaurangkommuner efter omsättningstillväxt 2017... 8 Omsättningstillväxt... 8 Omsättningstillväxt 2016-2017... 8 Omsättningstillväxt 2008-2017... 8 Tabell 2: Omsättningsutveckling i de 50 största restaurangkommunerna... 9 Turismen en viktig förklaring till hög restaurangomsättning i kommunerna... 10 Sida 2 av 10

INLEDNING I den här rapporten beskrivs nivån och utvecklingen på restaurangmarknaden i de 50 största restaurangkommunerna (mätt som nivån på omsättningen exklusive moms) i Sverige 2017. Förutom nivån på restaurangomsättningen redovisas även antalet anställa, antalet restauranger, den genomsnittliga omsättningen per restaurang, den genomsnittliga omsättningen per anställd och den genomsnittliga omsättningen per invånare. Utvecklingen av omsättningen visas för senaste året, de sista fem åren samt de sista 10 åren. Därutöver visas på korrelationen mellan nivån på restaurangkonsumtionen per invånare i de 50 kommunerna med nivån på antalet gästnätter på hotell per invånare i samma kommuner. Statistiken Källa till statistiken är SCB:s omsättningsstatistik. Med restaurangbranschen avses här företag som är klassificerade på SNI 1 -koderna 56.1 Restaurang och 56.291 Personalmatsalar. Totalt omsatte dessa företag 101,4 miljarder kronor exklusive moms år 2017. Detta är lägre än den siffra som presenteras i SCB:s Restaurangindex för 2017 på 132,4 miljarder inklusive moms. Den stora skillnaden mellan de båda siffrorna är att den ena är exklusive moms och den andra är inklusive moms, vilket förklarar cirka 15 miljarder kronor av skillnaden. Därutöver bygger Restaurangindex på en bredare definition av restaurangmarknaden. Av de återstående ca 14 miljarder kronor av skillnaden förklaras ca 5 miljarder av att all omsättning på SNI-koden 56 inte ingår i de uppgifter som används i denna rapport. Detta avser bland annat centralkök för sjukhus och skolor. Dessutom finns det restaurangomsättning i företag som inte är klassificerade inom SNI-koden 56. Ett exempel är restaurangomsättning som är en del av hotellföretags omsättning där hotellverksamheten är den dominerande - då ligger denna omsättning på SNI-koden 55.1. 1 Svensk näringsgrensindelning 2007 (SCB) Sida 3 av 10

%-utveckling RESTAURANGÅRET 2017 Restaurangmarknaden har haft en mycket positiv utveckling under de sista 5 åren. Det beror på flera olika orsaker. En viktig förklaring är att momsen på mat serverad på restaurang sänktes från den första januari 2012. En mycket positiv utveckling av turismen i Sverige är en annan viktig förklaring. Därutöver har också sänkta skatter och låga räntor påverkat hushållens ekonomi positivt. I diagram 1 nedan visas omsättningsutvecklingen i restaurangbranschen uppdelad på volymökning respektive prisökning perioden 2013-2017. Som framgår av diagrammet var volymtillväxten mycket starkt under åren 2015 och 2016 då den låg runt 5 procent respektive år. Även under 2013 och 2014 var volymtillväxten god med en tillväxt på tre respektive fyra procent. Den starka tillväxten har dock bromsat in kraftigt under 2017. Restaurangomsättningen ökade förvisso med nästan 3,5 procent jämfört med 2016, men den ökningen är till 95 procent en konsekvens av höjda priser och endast på marginalen av ökad volym. Med tanke på den goda konjunkturen och en fortsatt positiv utveckling av turismen är den svaga utvecklingen 2017 förvånande. Den högre prisökningstakten under 2017 kan vara en förklaring till den svagare tillväxten. En viktig förklaring till den högre prisökningstakten var i sin tur relativt kraftiga ökningar av livsmedelspriserna i producentledet under året. En annan förklaring till den svaga utvecklingen under 2017 kan vara att en viss mättnad uppträtt på marknaden efter fler år av extremt stark tillväxt. Nivån på hushållens restaurangkonsumtion ligger på en mycket hög nivå i ett historiskt perspektiv. Diagram 1 Omsättningstillväxten i restaurangnäringen perioden 2013-2015 uppdelad i volymökning och prisökning, %-utveckling jämfört med året innan. 9,0 8,0 7,0 2,8 6,0 2,4 5,0 1,7 4,0 1,2 3,0 2,0 3,9 2,9 5,5 4,8 3,2 1,0 0,0 0,2 2013 2014 2015 2016 2017 Volym Pris Sida 4 av 10

RANKING AV RESTAURANGKOMMUNER EFTER OMSÄTTNINGSSTORLEK 2017 I tabell 1 (se s. 7) redovisas omsättningen i de 50 största restaurangkommunerna i Sverige sorterade efter nivån på restaurangomsättningen exklusive moms. Förutom nivån på restaurangomsättningen redovisas även antal anställda, antalet restauranger, den genomsnittliga omsättningen per restaurang, den genomsnittliga omsättningen per anställd samt den genomsnittliga omsättningen per invånare. Omsättningsnivå Totalt uppgick omsättningen i restaurangbranschen i denna rapport till 101,4 miljarder kronor exklusive moms 2017. De 50 största restaurangkommunernas omsättning uppgick till 79,2 miljarder, vilket motsvarar 78 procent av den totala omsättningen för riket som helhet. Denna andel har ökat med en procentenhet jämfört med 2008. 17 av kommunerna hade en omsättning som låg över en miljard. Klart störst var omsättningen i Stockholms kommun, vilken uppgick till 25 miljarder kronor cirka en fjärdedel av den totala omsättningen. Detta motsvarar nästan tre gånger så mycket som omsättningen i Göteborgs kommun, som i sin tur var dubbelt så stor som i Malmö kommun. De tre storstadskommunerna står tillsammans för 38 % av Sveriges restaurangomsättning, vilket är oförändrat jämfört med 2008. Genomsnittlig omsättning per företag Den genomsnittliga omsättningen per företag totalt i Sverige uppgick 2017 till knappt 5 miljoner kronor, och dessa företag hade i genomsnitt 5,5 anställda. De är stor spridning i den genomsnittliga omsättningen per restaurang bland de 50 största restaurangkommunerna. Högst genomsnittlig omsättning har Sigtuna kommun med 13,6 miljoner kronor, vilket dock är extremt högt jämfört med de övriga 49 kommunerna. Näst högst nivå hade Stockholms kommun med ca 7,5 miljoner. Lägst genomsnittlig omsättning per restaurang hade Norrtälje kommun på drygt tre miljoner kronor. Genomsnittlig omsättning per anställd Den genomsnittliga omsättningen per anställd motsvarade cirka 890 000 kr 2017. Spridningen är inte lika stor mellan kommunerna som är fallet med omsättning per företag, 34 av kommunerna ligger i spannet 800 000 900 000. Även för detta nyckeltal uppvisar Sigtuna kommun den högsta omsättning med 1,1 miljoner per anställd. Ytterligare två kommuner ligger högre än en miljon Uddevalla och Strömstads kommun. I botten av listan hittas två kommuner med strax under 800 000 kr per anställd Östersund och Kungsbacka. Omsättning per capita Stora kommuner har oftare högre omsättning per invånare är mindre kommuner. Det handlar om orsaker som större utbud, fler besökare från utanför kommunen och högre inkomster. Sambandet mellan restaurangomsättning och befolkning är dock långt ifrån perfekt. Klart högst omsättning per invånare bland de 50 största restaurangkommunerna har Strömstad med drygt 31 000 kronor. Det kan jämföras med genomsnittet i hela Sverige på drygt 10 000 kronor. Strömstad är dock en liten kommun och ligger bara på plats 48 bland de 50 kommunerna när det gäller den totala nivån på restaurangomsättningen. Vad som gör omsättningen per invånare hög i Strömstad är den omfattande gränshandel med Norge som sker där. Norrmän som åker över och handlar i svenska butiker spenderar samtidigt pengar på restaurangerna i Strömstad. En annan kommun med hög restaurangomsättning per invånare är Sigtuna med en omsättning på nästan 30 000 per invånare. Orsaken till den höga nivån är att Arlanda flygplats ligger i Sigtuna kommun. Endast 4 kommuner av de 50 största har en restaurangomsättning per invånare över 20 000 kronor. Utöver Strömstad och Sigtuna är det Stockholm och Solna. Sida 5 av 10

Geografisk spridning En majoritet av de femtio största restaurangkommunerna, totalt 28 stycken, ligger i något av de tre befolkningsmässigt största länen Stockholms-, Västra Götalands- respektive Skåne län. 14 av kommunerna på topp 50 ligger i Stockholms län, vilket är två fler än för tio år sedan. Västra Götalands län och Skåne län har sju kommuner vardera på listan vilket är oförändrat jämfört med 2008. Samtliga län är representerade med minst en kommun vardera på listan. Totalt sett är sex av kommunerna belägna i något av de fem norrlandslänen (se figur 1). Jämfört med 2008 har två nya kommuner tillkommit på listan Värmdö och Sundbyberg, samtidigt som Örnsköldsvik och Malung-Sälen halkat ur topp 50. Figur 1: geografiskt läge samt omsättning exklusive moms per topp 50-kommun 2017. Sida 6 av 10

TABELL 1: TOPP 50 OMSÄTTNING EXKLUSIVE MOMS PER KOMMUN 2017 Omsättning (miljoner) Anställda (antal) Restauranger (antal) Oms/rest. (kronor) Oms/anst. (kronor) Oms/inv. (kronor) 1. Stockholm 24 947 26 423 3 340 7 469 251 944 151 26 267 2. Göteborg 8 965 10 258 1 653 5 423 351 873 933 15 894 3. Malmö 4 421 5 299 918 4 815 468 834 233 13 250 4. Uppsala 2 233 2 628 408 5 472 059 849 543 10 152 5. Örebro 1 727 2 032 325 5 312 308 849 656 11 488 6. Solna 1 605 1 651 258 6 222 481 972 380 20 141 7. Linköping 1 587 1 834 282 5 626 241 865 104 10 009 8. Helsingborg 1 555 1 774 364 4 271 978 876 550 10 851 9. Jönköping 1 428 1 682 283 5 044 523 848 751 10 384 10. Umeå 1 403 1 584 209 6 711 962 885 606 11 215 11. Västerås 1 397 1 707 270 5 175 556 818 629 9 308 12. Sigtuna 1 388 1 218 102 13 611 765 1 139 901 29 449 13. Norrköping 1 344 1 642 264 5 089 015 818 210 9 533 14. Gävle 1 160 1 310 238 4 875 210 885 725 11 533 15. Lund 1 120 1 379 250 4 480 000 812 183 9 235 16. Sundsvall 1 042 1 193 207 5 032 367 873 177 10 542 17. Karlstad 1 022 1 170 197 5 189 848 873 846 11 220 18. Borås 957 1 094 216 4 429 167 874 497 8 617 19. Huddinge 925 972 202 4 576 733 951 132 8 404 20. Växjö 912 1 078 167 5 461 078 846 011 10 015 21. Södertälje 902 1 041 215 4 193 023 865 994 9 387 22. Halmstad 887 1 072 217 4 086 175 827 146 8 889 23. Kalmar 805 871 149 5 403 356 924 340 11 936 24. Nacka 804 964 163 4 934 969 834 440 7 946 25. Luleå 800 946 145 5 517 241 845 666 10 327 26. Gotland 770 916 176 4 372 727 840 175 13 134 27. Eskilstuna 768 943 193 3 980 829 814 740 7 337 28. Sundbyberg 668 713 118 5 656 780 936 185 13 506 29. Varberg 646 741 121 5 335 537 871 255 10 288 30. Skövde 641 762 97 6 612 371 841 732 11 667 31. Östersund 623 781 138 4 515 942 797 951 9 955 32. Kristianstad 613 739 171 3 584 795 829 499 7 285 33. Sollentuna 607 655 138 4 396 377 926 260 8 444 34. Haninge 606 714 147 4 125 170 849 300 6 888 35. Uddevalla 598 550 108 5 536 111 1 087 091 10 722 36. Täby 597 727 90 6 628 889 820 633 8 474 37. Botkyrka 569 616 168 3 385 119 923 214 6 187 38. Falkenberg 560 650 92 6 081 522 860 769 12 660 39. Trollhättan 551 619 114 4 833 333 890 145 9 461 40. Karlskrona 546 601 121 4 510 744 908 153 8 187 41. Skellefteå 533 588 115 4 635 652 906 633 7 331 42. Nyköping 508 625 106 4 795 283 813 280 9 164 43. Järfälla 508 588 131 3 875 573 863 435 6 641 44. Borlänge 497 532 100 4 966 000 933 459 9 557 45. Kungsbacka 468 594 127 3 683 465 787 542 5 706 46. Mölndal 462 463 108 4 279 630 998 272 6 990 47. Värmdö 424 519 80 5 303 750 817 534 9 767 48. Strömstad 412 397 76 5 421 053 1 037 783 31 170 49. Falun 371 444 101 3 670 297 834 910 6 354 50. Norrtälje 370 443 116 3 189 655 835 214 6 085 Riket 101 396 113 567 20 832 4 867 339 892 833 10 019 Sida 7 av 10

RANKING AV RESTAURANGKOMMUNER EFTER OMSÄTTNINGSTILLVÄXT 2017 Omsättningstillväxt I följande avsnitt beskrivs utvecklingen av restaurangomsättningen i de 50 största restaurangkommunerna i Sverige under olika tidsperioder, se tabell 2 (s. 9). En försiktighet i tolkningarna är på sin plats då det mellan åren sker förändringar i statistiken som inte självklart beror på faktisk ökning av omsättningen. Det kan exempelvis bero på att ett företag byter SNI-kod mellan år. Omsättningstillväxt 2016-2017 Omsättningstillväxten i de flesta av de 50 största restaurangkommunerna var positiv under 2017 jämfört med 2016. Endast i sex av kommunerna sjönk omsättningen. Dock var det en stor spridning mellan kommunerna. Högst var tillväxten i Kalmar kommun med en ökning på drygt 18 procent och lägst i Täby kommun där den sjönk med drygt 11 procent. Utöver Kalmar kommun var det fyra andra kommuner som uppvisade en tillväxt på över 10 procent (Växjö, Sollentuna, Sigtuna, Järfälla). Omsättningstillväxt 2008-2017 Sett över de sista 10 åren har omsättningen på den svenska restaurangmarknaden ökat med ca 75 procent. Snittet för de 50 största kommunerna ligger på närmare 80 procent. Det är dock mycket stor variation mellan de olika kommunerna. Högst har omsättningstillväxten varit i Sigtuna drygt 180 procent. Lägst var tillväxten i Borlänge på knappt 30 procent. Förutom Sigtuna var det fyra ytterligare kommuner som har haft en tillväxt på över 100 procent, samtliga hemmahörande i Stockholms län Värmdö, Sollentuna, Solna, Täby. 24 av 49 kommuner låg på en omsättningstillväxt under perioden på mellan 70 procent och 90 procent. Sida 8 av 10

TABELL 2: OMSÄTTNINGSUTVECKLING I DE 50 STÖRSTA RESTAURANGKOMMUNERNA Utveckling 2016-2017 Utveckling 2013-2017 Utveckling 2008-2017 1. Kalmar 18,3 % 42 % 90 % 2. Växjö 13,6 % 39 % 95 % 3. Sollentuna 12,7 % 29 % 106 % 4. Sigtuna 12,5 % 34 % 182 % 5. Järfälla 11,5 % 21 % 79 % 6. Haninge 8,6 % 35 % 79 % 7. Örebro 8,2 % 34 % 90 % 8. Falun 8,1 % 24 % 66 % 9. Värmdö 7,8 % 84 % 159 % 10. Gävle 7,6 % 29 % 76 % 11. Mölndal 7,5 % 25 % 73 % 12. Falkenberg 7,3 % 16 % 77 % 13. Solna 6,5 % 63 % 119 % 14. Skellefteå 6,3 % 32 % 82 % 15. Uddevalla 6,2 % 35 % 81 % 16. Sundsvall 6,0 % 6 % 51 % 17. Skövde 5,9 % 30 % 91 % 18. Borlänge 5,7 % 13 % 28 % 19. Norrköping 5,6 % 27 % 79 % 20. Halmstad 5,6 % 29 % 52 % 21. Varberg 5,3 % 26 % 60 % 22. Karlskrona 5,2 % 39 % 95 % 23. Norrtälje 5,2 % 9 % 47 % 24. Huddinge 4,9 % 28 % 73 % 25. Östersund 4,9 % 16 % 73 % 26. Västerås 4,7 % 22 % 74 % 27. Helsingborg 4,3 % 26 % 72 % 28. Eskilstuna 4,2 % 30 % 76 % 29. Göteborg 4,1 % 22 % 63 % 30. Borås 3,9 % 27 % 82 % 31. Uppsala 3,5 % 27 % 85 % 32. Karlstad 3,3 % 35 % 71 % 33. Jönköping 3,1 % 23 % 82 % 34. Gotland 2,9 % 32 % 79 % 35. Umeå 2,8 % 36 % 82 % 36. Kristianstad 2,7 % 25 % 54 % 37. Linköping 2,7 % 30 % 83 % 38. Malmö 2,4 % 22 % 68 % 39. Stockholm 2,3 % 26 % 81 % 40. Lund 2,3 % 17 % 65 % 41. Strömstad 2,0 % 29 % 88 % 42. Luleå 1,0 % 21 % 82 % 43. Kungsbacka 0,5 % 19 % 53 % 44. Botkyrka - 0,1 % 24 % 61 % 45. Trollhättan - 1,5 % 15 % 52 % 46. Nacka - 5,7 % 8 % 77 % 47. Södertälje - 7,2 % 4 % 52 % 48. Nyköping - 7,3 % - 8 % 48 % 49. Sundbyberg - 10,5 % 41 % - 50. Täby - 11,3 % 46 % 106 % Riket 3,4 % 25 % 74 % Sida 9 av 10

TURISMEN EN VIKTIG FÖRKLARING TILL HÖG RESTAURANGOMSÄTTNING I KOMMUNERNA Som tidigare nämnts finns ett flertal variabler som påverkar restaurangomsättning i en kommun. Stora kommuner har generellt högre inkomstnivå och ett större dagligt inflöde av människor från andra kommuner, vilket tenderar att driva upp restaurangkonsumtionen. Utöver detta är turism en starkt bidragande faktor i synnerhet övernattande turister spenderar generellt betydligt mer pengar på restaurang i genomsnitt per dag än den lokala befolkningen. Detta samband illustreras nedan (Diagram 2). För det stora flertalet kommuner finns en mycket tydlig koppling mellan antal hotellnätter per capita och restaurangomsättning per capita. Ur diagrammet kan noteras dels att Sigtuna kommun har ett ovanligt högt antal hotellnätter per invånare i förhållande till sin restaurangomsättning (en följd av att Arlanda flygplats är beläget i kommunen). Dessutom Strömstad som har en högre restaurangomsättning än förväntat tack vare det stora antalet norrmän som besöker kommunen för att handla men väljer att inte övernatta, samt även Stockholms kommun som har en mycket hög restaurangomsättning i relation till gästnätter och invånarantal tack vare ett stort dagligt inflöde av människor från närliggande kommuner. Diagram 2 Sambandet mellan restaurangomsättning per capita och gästnätter på hotell per capita. Sida 10 av 10