TEATER OCH DANS 2002 KULTUREN I SIFFROR 2003:9

TEATER OCH DANS 2002 KULTUREN I SIFFROR 2003:9

Theatre and Dance 2002 Teater och dans 2002 Swedish National Council for Cultural Affairs / Ansvarig utgivare: Kulturrådet Förfrågningar: Anita Jonsson, Kulturrådet, tel. 08 519 264 48 Printed in Sweden by scb Tryck, Örebro 2004 issn 1403-0276 isbn 91-85603-89-9 Kulturrådet, Box 7843, 103 98 Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se Grafisk form omslag: Liedgren Design Kulturrådet 2004

Innehåll 4 Sammanfattning 6 Beskrivning av statistiken 10 Besök 13 Föreställningar 16 Produktioner 18 Personal 20 Kostnader 22 Intäkter 25 Barn och Ungdom 27 Diagramförteckning 27 Tabellförteckning 28 Tabellbilaga 3

Sammanfattning Statistiken innehåller uppgifter från 39 teater- och/eller dansinstitutioner, 68 fria teatergrupper och 34 fria dansgrupper som samtliga erhållit statligt stöd år 2002. Således beskriver statistiken inte all musikteater, teater och dans i Sverige utan endast den av staten stödda scenkonsten. År 2001 ingick 40 institutioner och 91 fria grupper på teater- och dansområdet. Till skillnad från föregående år redovisas för 2002 grupper som har lägre bidrag än 100 000 kr i statligt stöd. I föreliggande statistik ingår således ett något större antal fria teater- och dans grupper än för 2001. Teater och dans. Institutioner och fria grupper Besök 2002. Totalt 3,55 miljoner Regionala/lokala institutioner 49% Nationella institutioner 26% Fria teatergrupper 17% Fria dansgrupper 6% Övriga institutioner 2% Antalet besök år 2002 var 3,55 miljoner, vilket är ungefär samma nivå som för år 2001. Fördelningen mellan de fria grupperna och institutionerna är också relativt konstant. Teater och dans. Institutioner och fria grupper Föreställningar 1993/94 2002. Totalt 20 931 år 2002 25 000 20 000 15 000 10 000 Föreställningar totalt Barn, Ungdom förest. 5 000 0 1993/94 1994/95 1995/96 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Det totala antalet föreställningar år 2002 var 20 931, vilket är drygt 200 föreställningar färre än 2001. De regionala och lokala institutionerna redovisar en viss ökning av antalet föreställningar medan såväl de nationella institutionerna som övriga institutionstyper och fria grupper redovisar en minskning av antalet spelade föreställningar. 4

De nationella institutionerna är de som minskat antalet föreställningar mest. De spelade 169 färre föreställningar år 2002 i jämförelse med året innan då 3 377 föreställningar spelades. Antalet produktioner minskade något år 2002 jämfört med år 2001. Institutionerna visade sammanlagt 587 produktioner, de fria grupperna 280. Produktioner för barn och ungdom stod för cirka 40 procent. Det är de fria grupperna som står för flertalet barn- och ungdomsproduktioner. Antalet årsverken minskade också något för institutionerna, från 4 049 till 3 960 medan de ökat väsentligt för de fria grupperna, från 403 till 495. Totalt var lite över 7 600 personer anställda under år 2002. Anställningstiderna är ofta korta. Andelen tillsvidareanställda är konstant i ett femårsperspektiv, ca 75 procent av totalt antal årsverken. Andelen män hos institutionerna och de fria grupperna var 52 procent och andelen kvinnor 48 procent. De sammanlagda kostnaderna för de verksamheter som ingår i statistiken var cirka 2,86 miljarder kronor. Institutionerna står för merparten de fria gruppernas kostnader var drygt 200 miljoner, vilket är mindre än en tiondel av de totala kostnaderna. Intäkterna var sammantaget 2,85 miljarder, varav drygt 2,6 miljarder för institutionerna. De fria gruppernas intäkter, ca 210 miljoner, är liksom kostnaderna mindre än en tiondel av de totala intäkterna. Den stora andelen intäkter utgjordes av offentligt stöd, runt 80 procent för de flesta institutioner, och 60 procent för de fria teatergrupperna. Genomsnittligt pris för de dyraste teaterbiljetterna hos en fri teatergrupp med ettårigt eller treårigt bidrag var ca 150 kronor och lägsta pris låg runt 80 kronor. Motsvarande biljettpriser för teater-, och dansinstitutionerna var ca 250 kronor respektive 100 kronor. Om svenska folkets teatervanor och andra kulturvanor finns att läsa i Kulturbarometern 1 samt Den kulturella välfärden 2. I Kulturbarometern 2000 framgår att andelen personer i Sverige som varit på teater-, opera-, operett- eller musikalföreställning år 2000 var 47 procent. I rapporten Den kulturella välfärden redovisas en samlad statistik om svenska folkets kulturvanor sedan 1970-talet. Där framgår bland annat att andelen personer som någon gång varit på teaterföreställning ökat från 31,7 procent 1982 83 till 40,3 procent 1998 99. Båda rapporterna finns att ladda ner elektroniskt alternativt att beställa på Kulturrådets hemsida; www.kulturradet.se. 1. Kulturbarometern, en kulturvaneundersökning som innehåller frågor om bl.a. besök på olika kulturevenemang samt det egna kulturutövandet. 2. Den kulturella välfärden, en samlad statistik om svenska folkets kulturvanor från 1976-1999. 5

Beskrivning av statistiken Material och avgränsningar Föreliggande statistik redovisar uppgifter om verksamhet, ekonomi och personal för institutioner och fria grupper på teater- och dansområdet som erhållit statsbidrag under år 2002. Tidigare år har statistiken avgränsats så att teatergrupper som erhållit under 100 000 kr i statsbidrag inte tagits med. Denna begränsning finns ej i årets statistik. Detta medför att jämförelser med tidigare år försvåras något. För dansgrupperna finns inte motsvarande begränsning. I år inkluderas 39 institutioner, 68 fria teatergrupper och 34 dansgrupper i statistiken. Tabell A. Institutioner och fria grupper. Antal ingående i statistiken 1992/93-2002 1992/93 1994/95 1995/96 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Nationella institutioner 3 3 3 3 3 3 3 3 3 Regionala/lokala institutioner 1 26 26 29 31 31 31 31 32 31 Övriga institutioner 2 3 3 3 4 4 4 5 5 5 Fria teatergrupper 56 58 61 62 61 67 58 60 68 Fria dansgrupper 18 19 16 25 18 32 26 31 34 Totalt 106 109 112 125 117 132 123 131 141 1. 1995/96 ombildades Bryggeriteatern på Gotland från fri grupp till länsteater, Malmö Musik & Teater delades i tre bolag (Malmö Musikteater, Malmö Dramatiska Teater och Skånes Dansteater). 1997 tillkom institutionerna Norrlands Musik- och dansteater (NMD) samt NorrDans. 2000 tillkom Länsteatern Jämtland-Härjedalen. Borås stadsteater var ej med i statistiken detta år då de ej inkom med redovisning i tid. 2001 slogs Bohusläns teater och Älvborgsteatern ihop till Västsvenska Teater och Dans AB (alla tre teatrar finns med i statistiken 2001) 2002 tillkom Sörmlands Musik och Teater 2. 1997 tilkom Confidencen Ulriksdals Slottsteater 2000 tillkom Orionteatern Statistiken grundar sig på redogörelser som inlämnats till Statens kulturråd på särskild blankett. Teater- och dansstatistiken följde den statliga övergången till kalenderår från och med år 1997. För 1995/96 är det genomgående 12-månadersperioden 1 juli 1995 till 30 juni 1996 som redovisas. Dansens Hus och Moderna Dansteatern i Stockholm saknar egen ensemble och är därför ej medtagna i den samlade statistiken. Dansstationen i Malmö, turnékompani, genomförde dock egna produktioner år 2001 vilka återfinns i statistiken. Norrlands Musik- och Dansteater (NMD) är en paraplyorganisation, vilket komplicerar redovisningen något. Statligt bidrag utgår till NMD och fördelas vidare till respektive verksamhet för turnéverksamhet i de fyra norrlandslänen. I tabellerna ingår endast NMD-z och den statligt finansierade delen av Piteå Kammaropera under NMD. De delar av det gemensamma bidraget som gått till Norrlandsoperan och NorrDans återfinns under dessa institutioner, som också redovisar det övriga statliga stöd de erhållit. Kvalitet De uppgifter som statistiken bygger på kan ha tolkats olika av dem som redovisat. Kulturrådet har försökt minska denna felkälla genom att bifoga anvisningar till hjälp för ifyllandet av blanketterna. De lämnade uppgifterna har granskats, och oklarheter kontrollerats. 6

Att underlaget avgränsats till Kulturrådets bidragsmottagare påverkar jämförbarheten mellan åren. När det gäller fria dansgrupper/koreografer och de fria teatergrupperna gör det faktum att redovisningar endast lämnas för de år bidrag utbetalas att några grupper bara finns representerade vissa år. Ovan nämnda tidigare begränsning av de fria teatergrupperna påverkar också jämförbarheten med tidigare år. Gästspel och samproduktioner För att undvika dubbelredovisning kan inte besök vid ett gästspel både tas upp av den gästande teatern och den teater som är värd för föreställningen. I Kulturrådets statistik redovisas besöken av den gästande teatern. Det antal föreställningar och besök som en teater varit värd för vid gästspel finns medtagna separat i tabellbilagan, fast de inte räknats med i teaterns totala publik. Att ta emot ett gästspel kan ofta medföra betydande arbetsinsatser, och är dessutom en viktig del av teatrarnas verksamhet. Med samproduktion avses sådan produktion där två (eller flera) parter går in med resurser av sådan omfattning att det ej går att säga att enbart en av parterna är producent. I anvisningarna som skickas med redogörelseblanketten står att "Vid andra sorters samarbeten, där en grupp/institution är ansvarig producent och en eller flera andra bistått i begränsad omfattning med tjänster eller resurser, ska endast den ansvariga gruppen redovisa produktionen på statistikblanketten". När institutioner och grupper samarbetar om en produktion och båda parter kan anses ha lika ansvar och arbetsinsats kan dubbelredovisning uppstå. I en tidigare kontrollstudie av det sammanlagda antalet produktioner uppskattades överskattningen vara cirka 3,5 procent. Avgiftsfria föreställningar I samtliga tabeller och diagram ingår besök på avgiftsfria föreställningar om inte annat anges. I tabellbilagan finns dessa även upptagna separat. Avgiftsfria föreställningar, oftast i form av utomhusuppträdanden, är vanliga inom teater- och dansområdet. Det exakta antalet besökare vid sådana evenemang är svårt att ange, varför dessa uppgifter ofta är osäkra. Områdesöversikt Teaterområdet har i denna publikation genreindelats i talteater och musikteater. Övriga genrer, t.ex. nycirkus och mim, ingår i fria teatergrupper. I statistiken ingår även konstområdesövergripande produktioner som exempelvis kan innehålla såväl teater som dans. Gränsdragningar kan göras mellan institutioner, fria teatergrupper, privatteatrar och amatörteater. I denna publikation presenteras statistik för institutioner och fria grupper. Utöver institutionerna och grupperna finns ett antal övriga aktörer inom teaterområdet, däribland centralorganisationer, länsteaterkonsulenter, fackliga organisationer och studieförbund. Nationella institutioner Anslagen till de statligt finansierade teaterinstitutionerna Kungliga Operan, Dramatiska Teatern och Riksteatern beslutas av riksdagen. Styrelse och teaterchef tillsätts av regeringen. Operan och Dramaten har som nationalscener uppdrag att vara de i Sverige ledande institutionerna inom opera, balett och teater. De skall vara ett föredöme för andra institutioner vad gäller utveckling, förnyelse och konstnärlig kvalitet. Med en bred repertoar av både klassiska och nyskapande uppsättningar skall de nå en så stor och bred publik som möjligt. I nationalscenernas uppdrag ingår även att stödja nyskapande inom respektive konstområde 7

genom att beställa och framföra nyskriven svensk dramatik samt nya verk av tonsättare och koreografer. Riksteatern är en ideell förening uppbyggd av lokala och regionala teaterföreningar. Teaterns uppdrag är att berika den regionala och lokala teaterverksamheten i hela landet genom att producera turnéteater, föra ut föreställningar av andra teatrar och att genom teaterföreningarna lokalt arrangera föreställningar. Riksteatern skall presentera ett allsidigt utbud av hög kvalitet. I teaterns uppgifter ingår även att främja teater- och danskonstens utveckling, tillgänglighet, bredd och mångfald. Riksteatern har dessutom, i likhet med Dramaten, ett ansvar att internationellt värna om och främja det svenska språket och svensk teater. Regionala/lokala institutioner De regionala och lokala teater-, musikteater- och dansinstitutionerna erhåller stöd oftast från både stat, landsting och kommun. Normalt har dessa institutioner en styrelse bestående av politiskt valda representanter. Kommun och/eller landsting är ofta huvudman. Den statliga ambitionen är att möjliggöra en mångsidig verksamhet av hög kvalitet i hela landet. År 2000 var det bara Södermanlands län samt Jämtlands - Härjedalens län som inte hade någon teaterinstitution. Där pågick det dock en treårig försöksverksamhet. Länsteatern Jämtland Härjedalen permanentades 2003 och Sörmlands Musik & Teater 2004. Övriga teatrar I denna kategori ingår för närvarande fem mindre institutioner av nationellt intresse: Vadstena-Akademien, Marionetteatern, Drottningholms Slottsteater, Ulriksdals Slottsteater/Confidencen samt Orionteatern. Regeringen har inte fastställt särskilda verksamhetsmål för det statliga bidraget. Fria teatergrupper Det fria teaterlivet har i dag ingen enhetlig struktur. Teatergrupperna har förgrenats och utvecklats i olika riktningar: turnerande grupper, stationära grupper och grupper vilka främst arbetar i projektform samt kombinationer av de olika inriktningarna. De statliga bidragen utgår i form av treåriga, ettåriga eller enstaka projektbidrag. Dans Dansområdet bestod år 2002 av ett fåtal institutioner med fasta ensembler samt ett antal fria dansgrupper/koreografer. Dansen saknar fortfarande en nationell infrastruktur men flera initiativ har tagits för att stärka dansen i hela landet. Regionala danskonsulenter verkar för att vidareutveckla och stärka dansen regionalt, samt att skapa ett nätverk på dansområdet. Som ett resultat av bl.a. det treåriga samarbetsprojektet Dans i hela landet blir regionala gästspel allt vanligare. Institutioner År 2002 fanns sju fasta dansensembler med institutionsanknytning varav en är en försöksverksamhet: Kungliga Operans balett, Göteborgsoperans balett, Cullbergbaletten inom Riksteatern, Skånes dansteater, Norrdans i Härnösand, Älvsborgsteaterns dansensemble och som försöksverksamhet dansensemblen vid Byteatern Kalmar länsteater. Skånes Dansteater och Norrdans är fristående dansinstitutioner. 8

Kungliga Baletten vid Kungliga Operan och Cullbergbaletten inom Riksteatern är nationella ensembler och skall ge föreställningar över hela landet samt sprida kunskap om den svenska dansen både nationellt och internationellt. Kungliga baletten har en särskild uppgift när det gäller att förvalta traditionerna inom den svenska danskonsten. Riksteatern organiserar även turnéer med andra dansensembler förutom den egna Cullbergbaletten. Balettensemblen vid GöteborgsOperan arbetar med både klassisk och modern nutida dans. Skånes Dansteater och NorrDans är två fristående dansensembler som båda inriktar sig på modern nutida dans. Älvsborgsteaterns dansensemble producerar i första hand föreställningar för barn och ungdom. Fria dansgrupper/koreografer Koreograferna arbetar på olika sätt mer eller mindre kontinuerligt med en dansgrupp eller i projektform. Bidrag från Kulturrådet utgår i form av treåriga och ettåriga produktionsbidrag, enstaka projektbidrag och turnéstöd samt bidrag till daglig träning för dansare i Stockholm, Göteborg och Malmö. 9

Besök Institutioner och fria grupper Antalet besök för de som erhållit statligt stöd för teater- och dansverksamhet år 2002 var 3,55 miljoner. Nästan 50% av det totala antalet besök har skett vid de regionala och lokala institutionerna. Diagram 1. Institutioner och grupper. Besök fördelat på typ av institution/grupp Regionala/lokala institutioner 49% Nationella institutioner 26% Fria teatergrupper 17% Fria dansgrupper 6% Övriga med statsbidrag 2% Totalt sett har besöken på teater- och dansinstitutionerna och de fria grupperna med statligt stöd inte förändrats nämnvärt de 3 senaste åren. Besöken på dansföreställningar har dock ökat samtidigt som teaterbesöken har minskat något. År 2002 redovisar de fria dansgrupperna för första gången besök av mer än 200 000 människor. Tidigare år har vissa institutioner räknat familjeföreställningar som besök av barn och ungdom medan andra inte har räknat på detta sätt, vilket försvårar jämförelser. Familjeföreställningar har definierats som föreställningar med över hälften av publiken under 15 år. Tabell B. Institutioner och fria grupper. Besök 1993/94-2002 1993/94 1994/95 1995/96 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Nationella inst 755 000 765 500 649 400 751 300 953 100 857 334 909 717 834 342 918 252 Reg./lok. Inst. 1 573 700 1 502 500 1 781 000 1 728 300 1 753 500 1 702 448 1 790 192 1 804 939 1 756 639 Övriga inst. 40 500 29 000 33 100 30 100 24 700 43 826 67 082 113 997 65 727 Fria teatergrupper 669 300 648 400 616 100 685 700 656 300 676 019 584 703 606 377 599 010 Fria dansgrupper 69 280 49 810 70 480 90 330 132 400 119 596 141 466 153 220 206 729 Totalt 3 107 780 2 995 210 3 150 080 3 285 730 3 520 100 3 399 233 3 493 160 3 512 875 3 546 357 Tabell C. Institutioner och fria grupper. Besök på föreställningar för barn och ungdom 1993/94-2002 1993/94 1994/95 1995/96 1997 1998 1999 2000 2001 A 2002 Nationella inst 125 200 141 900 95 600 92 800 140 600 139 210 100 085 71 211 110 443 Reg./lok. Inst. 356 100 334 100 350 900 317 000 426 300 307 878 417 131 428 259 372 085 Övriga inst. 10 700 5 900 10 500 4 400 5 700 17 587 27 450 45 628 29 007 Fria teatergrupper 440 900 412 500 393 200 487 000 392 200 433 563 368 029 438 413 381 356 Fria dansgrupper 15 570 12 010 20 720 22 500 21 400 53 504 19 252 49 849 134 532 Totalt 948 470 906 410 870 920 923 700 986 200 951 742 931 947 1 033 360 1 027 423 A. Ökningen mellan år 2000 och 2001 beror sannolikt på att familjeföreställningar från detta år ingår 10

Kungliga Dramatiska Teatern, Kungliga Operan och Riksteatern uppvisar en positiv publikutveckling under år 2002. I Riksteaterns besöksiffror ingår Riks Gästspel som samarbetar med andra teatrar och sätter upp gästspel. Andelen besökare på barn- och ungdomsföreställningar på de nationella institutionerna är dock lägre än för de regionala och lokala teatrarna. Antalet besök på de regionala och lokala teater- och dansinstitutionerna var 1,8 miljoner. Mest har Dalateatern, Ulriksdals Slottsteater samt Teater Västernorrland ökat jämfört med året innan. Folkoperan och GöteborgsOperan redovisade en minskning av sin publik under år 2002. Sörmlands Musik och Teater tillkom i statistiken år 2002. I årets statistik är även teatergrupper som erhållit mindre än 100 000 kr i statsbidrag medtagna. Detta försvårar som tidigare nämnts jämförelser över tid något. Det har dock varit relativt få grupper som erhållit projektbidrag på mindre än 100 000 kr. Barn- och ungdomsbesöken minskade marginellt. De fria teatergrupperna står för nära hälften av barnoch ungdomspubliken. Dansgruppen Gungfly framträdde för cirka 76 000 personer på Liseberg, vilket förklarar den stora ökningen av publiken för de fria dansgrupperna 2002. Ökningen vad gäller barn och unga de två senaste åren beror på att från och med år 2001 räknas föreställningar för familj in under barn och ungdomskategorin. 14 institutioner har satt upp dansföreställningar under 2002 med en publik på totalt 187 620 personer. För första gången har de statligt stödda fria dansgrupperna/koreograferna sammanlagt en större danspublik än institutionerna. Tabell D. Institutioner och fria grupper Besök- geografisk fördelning 2002 Totalt Per invånare Stockholms län 1 072 349 0,58 Uppsala län 56 128 0,19 Södermanlands län 54 016 0,21 Östergötlands län 110 348 0,27 Jönköpings län 43 620 0,13 Kronobergs län 33 071 0,19 Kalmar län 32 759 0,14 Gotlands län 37 084 0,65 Blekinge län 22 107 0,15 Skåne län 396 639 0,35 Hallands län 38 464 0,14 Västra Götalands län 651 280 0,43 Värmlands län 51 478 0,19 Örebro län 50 283 0,18 Västmanlands län 65 185 0,25 Dalarnas län 53 218 0,19 Gävleborgs län 49 273 0,18 Västernorrlands län 56 409 0,23 Jämtlands län 24 745 0,19 Västerbottens län 79 036 0,31 Norrbottens län 56 432 0,22 I tabellen ingår inte besök på avgiftsfria föreställningar, eftersom ingen geografisk redovisning finns för dessa. Stockholms län tillsammans med Gotlands län har den högsta besöksnivåerna i förhållande till antalet invånare. Störst förändring jämfört med år 2001 uppvisar Västernorrlands län och Västmanlands län där teater-, och dansbesök på statligt stödda grupper och institutioner ökat nästan 50 procent sedan föregående år. År 2001 var dock ett år med ovanligt låga besökssiffror för dessa län. I Jämtland finns ej Länsteatern Jämtland-Härjedalen med i 11

statistiken vilket förklarar den låga andelen besökare där. Detsamma gäller Södermanlands län. I dessa län pågick en treårig försöksverksamhet (som senare permanentades). Västerbotten och Blekinge län redovisar den största minskningen av antalet besök jämfört med år 2001. Besökssiffrorna har i dessa län sjunkit med ca 25 procent. Dansscenerna Tabell E. Dansscener. Antal besök 2000 2001 2002 Dansens Hus 28 000 56 537 45 284 Atalante, Gbg 2 525 2 895 2 414 Dansstationen i Malmö 3 065 4 792 5 987 Pusterviksteatern, Gbg 2 185 1 065 1 511 Moderna Dansteatern, Sthlm 4 000 3 945 7 533 Dansens Hus i Stockholm är en institutionell gästspelsscen för svenska och internationella dansproduktioner från såväl dansinstitutioner som fria dansgrupper och koreografer. Dansens Hus presenterar främst modern nutida dans. Moderna Dansteatern i Stockholm och Dansstationen i Malmö är två fria dansscener med gästspelsverksamhet. Dansgästspel i Göteborg arrangeras främst på Atalante och Pusterviksteatern. Nästintill samtliga dansproduktioner inom den fria sektorn görs idag i samproduktion med en fri scen, en annan fri grupp eller någon dans-, eller teaterinstitution. För att undvika dubbelredovisning finns ej dansscenerna med i den samlade statistiken. Den positiva publikutvecklingen vid dansscenerna stämmer väl överens med den för de fria dansgrupperna/koreograferna. 12

Föreställningar Det totala antalet föreställningar år 2002 var 20 931, vilket är ca 200 föreställningar färre än år 2001. De regionala-, och lokala teaterinstitutionerna redovisar en viss ökning av antalet spelade föreställningar, medan såväl nationella som övriga institutioner samt fria grupper har minskat sitt utbud av föreställningar. Ungefär hälften av föreställningarna riktades till barn, ungdom eller familj. Se vidare avsnitt om barn och ungdom på sida 22. Diagram 2. Teater och dans. Institutioner och fria grupper Föreställningar 2002. Totalt 20 931 Regionala/lokala institutioner 45% Nationella institutioner 15% Övriga institutioner 3% Fria teatergrupper 32% Fria dansgrupper 5% De nationella institutionernas andel av det totala antalet föreställningar uppgår till 15 procent. De regionala, och lokala institutionerna samt övriga institutioner står för nästan hälften och de fria teatergrupperna för lite mer än en tredjedel av föreställningarna. De fria dansgruppernas andel är ca 5 procent. Flest föreställningar år 2002 hade Riksteatern med 1 745. En stor andel av Riksteaterns föreställningar är samproducerade. Stockholms Stadsteater visade under året 1 333 föreställningar, och Dramaten 1 114. Övriga institutioner ligger mellan ett tiotal föreställningar och drygt 700, med ett genomsnitt på ca 330. Tabell F. Institutioner och fria grupper Föreställningar 1995/96-2002 1995/96 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Nationella institutioner 2 800 3 121 3 614 3 363 3 747 3 377 3 208 Regionala/lokala institutioner 9 617 9 130 10 600 9 714 9 686 9 307 9 484 Övriga institutioner med 214 287 236 442 546 682 554 statsbidrag Fria teatergrupper 6 997 7 633 7 214 8 151 7 683 6 816 6 685 Fria dansgrupper 470 544 609 816 821 1 017 1 000 Totalt 20 098 20 715 22 273 22 486 22 483 21 199 20 931 13

Diagram 3. Teater och dans. Institutioner och fria grupper Föreställningar 1993/94 2002 25000 20000 15000 10000 Totalt Regionala lokala Nationella institutioner Övriga institutioner Fria grupper 5000 0 1993/94 1994/95 1995/96 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Fria teatergrupper med ettårigt och treårigt bidrag gav år 2002 mellan 20 och 350 föreställningar, med undantag för Dockteatern Tittut i Stockholm som visade 613 föreställningar. Dansgrupper ger i regel färre föreställningar genomsnittet för dem 2002 var ca 30 föreställningar per grupp. De avgiftsfria föreställningarna uppgick till sammanlagt 761 under 2002. Diagram 4. Teater och dans. Institutioner och fria grupper Föreställningar 1993/94 2002. Totalt samt barn och ungdom 25 000 20 000 15 000 10 000 Föreställningar totalt Barn, Ungdom förest. 5 000 0 1993/94 1994/95 1995/96 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Över hälften av föreställningarna gavs i de tre storstadslänen. Totalt spelade storstadslänen 11 812 föreställningar. 620 föreställningar med statligt stöd saknar geografisk redovisning. 14

Tabell G. Institutioner och fria grupper Föreställningarnas geografiska fördelning 2002. Föreställningar per 1000 invånare Rubrik Totalt Per invånare Stockholms län 6 440 3,5 Uppsala län 689 2,3 Södermanlands län 333 1,3 Östergötlands län 885 2,1 Jönköpings län 391 1,2 Kronobergs län 390 2,2 Kalmar län 414 1,8 Gotlands län 211 3,7 Blekinge län 252 1,7 Skåne län 2 039 1,8 Hallands län 383 1,4 Västra Götalands län 3 333 2,2 Värmlands län 266 1,0 Örebro län 402 1,5 Västmanlands län 601 2,3 Dalarnas län 400 1,4 Gävleborgs län 436 1,6 Västernorrlands län 517 2,1 Jämtlands län 258 2,0 Västerbottens län 689 2,7 Norrbottens län 604 2,4 I tabellen ingår inte besök på avgiftsfria föreställningar, eftersom ingen geografisk redovisning finns för dessa. De regionala institutionerna i Jämtlands samt Södermanlands län, där försöksverksamhet pågick år 2002, ingår ej i statistiken vilket kan förklara den låga andelen besökare där. År 2002 hade Gotlands län 3,7 föreställningar per 1000 invånare, vilket var flest i landet. Därefter kom Stockholms län med 3,5 föreställningar per 1000 invånare. 15

Produktioner Antal produktioner på teater- och dansinstitutioner/grupper med statligt stöd uppgår år 2002 till 867. Det är ca 50 färre än föregående år. Institutionerna redovisar 587 spelade produktioner att jämföra med 605 produktioner år 2001. De fria gruppernas redovisar totalt 280 produktioner. År 2001 var antalet 323. Diagram 5. Teater och dans. Institutioner och fria grupper Spelade produktioner 2002 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Regionala/lokala Fria teatergrupper Nationella Fria dansgrupper Övriga med statsbidrag Nästan hälften av det sammanlagda antalet produktioner var nyproduktioner. De resterande var nypremiärer eller produktioner som fanns på repertoaren sedan året innan. Vid institutionerna var lite mer än hälften talteaterproduktioner medan musikteater utgjorde cirka en fjärdedel av produktionerna. Omkring 17 procent av produktionerna var dans. Övriga produktioner var exempelvis nycirkus och mimteater. Över hälften av de visade produktionerna hade svenska som originalspråk. Det finns mätsvårigheter när det gäller produktionernas antal. Samproduktioner riskerar att dubbelräknas i statistiken, om de redovisas av flera teatrar. I uppgifterna ingår också ofta mindre produktioner såsom lunchteater och i några fall enkvällsarrangemang. Problem finns även vid gränsdragningen mot gästspel då uppgiftslämnare har olika sätt att definiera/redovisa dessa. Således bör viss försiktighet iakttas i tolkningen av dessa resultat. Tabell H. Institutioner och fria grupper Produktioner 2002. Genre m.m. Totalt Därav talteater Därav musikteater Därav dans Barn- och ungdomspro duktioner Nyproduktioner Nypremiärer 1 Nationella institutioner 163 107 23 32 47 39 2 26 Regionala/lokala institutioner 395 278 101 29 108 276 88 Övriga institutioner med statsbidrag 29 12 14 4 7 12 7 Fria teatergrupper 178 128 39 9 110 78 Fria dansgrupper 102 102 44 50 Totalt 867 525 177 149 316 416 45 1 Nypremiärer redovisas inte av teater- och dansgrupper 2 Uppgift om nyproduktion saknas från Riksteatern 16

Diagram 6. Teater och dans. Institutioner och fria grupper Spelade produktioner 2002 efter genre. Totalt 867 Talteater 62% Musikteater 21% Dans 17% Diagram 7. Teater och dans. Institutioner och fria grupper Spelade produktioner 1993/94-2002. Totalt samt för barn och ungdom 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1993/94 1994/95 1995/96 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Totalt Barn och ungdom 17

Personal Antalet årsverken under år 2002 var 3 960 vid institutionerna och 427 vid de fria grupperna. Timanställda har omräknats till årsverken. Ett årsverke är här definierat som 1 570 arbetstimmar och skall motsvara ungefär en heltidsanställning. Det totala antalet anställda uppgick till 7 634 vilket är ca 500 färre än år 2001. Allt fler frilansande har egna företag som kontrakteras av de fria grupperna och institutionerna. Andelen tillsvidareanställda var år 2002 ca 66 procent av det totala antalet årsverken. Diagram 8. Teater och dans. Institutioner och fria grupper Personal 1994/95 2002. Totalt antal årsverken 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 Nationella institutioner Regionala/lokala institutioner Övriga institutioner med statsbidrag Fria teatergrupper Fria dansgrupper 500 0 1994/95 1995/96 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Musikteatern är den konstart som tycks uppvisa den största personaltätheten. Antalet årsverken är flest vid Kungliga Operan och GöteborgsOperan, 475 respektive 436. I övrigt ligger fyra institutioner mellan 280 370 årsverken, medan övriga har under 200 årsverken och ett genomsnitt på ungefär 50 årsverken per institution. De fria grupperna har mellan ett par till cirka 20 årsverken, med ett genomsnitt på cirka 8. Diagram 9. Teater och dans. Institutioner Personal efter kategori 2002. Bygger på totalt 3 756 redovisade årsverken Konstnärlig 43% Teknisk 38% Administrativ/övrig 19% 18

Totalt var ca 7 600 personer anställda vid de fria grupperna och institutionerna med statligt stöd, fördelade på drygt 4 200 årsverken. Korta anställningar är vanligt, särskilt hos de fria grupperna. Genomsnittlig anställningstid (för tid då lön erhållits) för de fria dansgrupperna var två månader, för teatergrupper med enstaka projektbidrag tre månader och teatergrupper med ettåriga eller treåriga bidrag åtta månader. Därutöver förekommer ofta ideellt arbete. Många grupper är också beroende av att skådespelarna genomför en del av repetitionerna av en ny uppsättning medan de fortfarande är registrerade som arbetslösa eller försörjer sig på annat sätt. Några uppgifter över hur mycket tid som läggs ner på ideellt arbete finns ej. Vid institutionerna utgörs lite mindre än hälften av antalet årsverken av konstnärlig personal. För de fria teatergrupperna är andelen högre, runt 65 procent. Andelen teknisk personal är högst vid de nationella och regionala/lokala institutioner, drygt 30 procent, och lägst vid fria grupper, 15 procent. För de fria grupperna är det oftast svårt att klassificera personalen, eftersom det är vanligt att en person sköter flera olika uppgifter. Den administrativa personalens andel utgör i genomsnitt 15 20 procent. Tabell I. Institutioner och fria grupper Personal, årsverken 1995/96-2002 1995/96 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Nationella institutioner 1 281 1 250 1 211 1 163 1 190 1 217 1 183 Regionala/lokala institutioner 2 518 2 695 2 781 2 823 2 668 2 740 2 691 Övriga institutioner med statsbidrag 61 61 68 61 94 92 86 Fria teatergrupper 413 408 397 457 373 357 427 Fria dansgrupper 44 46 50 46 68 Totalt 4 272 4 414 4 501 4 550 4 375 4 452 4 455 Tabell J. Institutioner och fria grupper Personal efter kategori, Årsverken samt antal anställda Årsverken totalt Därav konstnärliga tekniska administrativa Tillsvidare anst. Anställda totalt män/kvinnor. Nationella institutioner 1 183 419,3 370 200 699,3 1346 829/517 Regionala/lokala institutioner 2 691 1 045,8 914,3 436,7 1 577,51 5696 2 857/2 839 Övriga institutioner med statsbidrag 85 40,38 22,6 20,7 24,6 592 305/287 Fria teatergrupper (verksamhetsbidrag) 285 188 35 63 - Fria teatergrupper/ (projektbidrag) 141 95 18 29 - Fria dansgrupper 68 52 5 12 - Samtliga 4 453 - - - - 7 634 3 991/3 643 - uppgift saknas 19

Kostnader De sammanlagda kostnaderna för de verksamheter som ingår i statistiken var år 2002 cirka 2,8 miljarder kronor vilket är en ökning med nästan 5 procent sedan år 2001. För institutionerna var de totala kostnaderna 2,64 miljarder. Diagram 10. Teater och dans. Institutioner och fria grupper Kostnader 1994/95-2002. 2002 års priser 1 750 000 1 500 000 1 250 000 1 000 000 750 000 500 000 250 000 Nationella institutioner Regionala/lokala institutioner Övriga institutioner med statsbidrag Fria teatergrupper Fria dansgrupper 0 1994/95 1995/96 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Tabell K. Institutioner och fria grupper Kostnader 1995/96-2002. Tusental kronor, 2002 års priser 1995/96 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Nationella institutioner 805 407 843 151 919 472 865 653 859 513 902 468 938 367 Regionala/lokala institutioner 1 425 193 1 531 030 1 521 584 1 576 915 1 595 031 1 630 818 1 661 558 Övriga institutioner med statsbidrag 25 168 29 624 31 433 33 499 43 981 47 491 45 840 Fria teatergrupper 138 803 154 467 172 180 179 776 158 470 155 824 184 785 Fria dansgrupper 15 340 13 200 23 598 18 049 24 380 23 543 32 050 Totalt 2 409 910 2 571 472 2 668 266 2 673 892 2 681 375 2 760 143 2 862 600 Tabell L. Institutioner och fria grupper Kostnader 1995/96-2002. Tusental kronor, löpande priser 1995/96 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Nationella institutioner 753 977 795 132 866 184 818 959 821 344 893 465 938 367 Regionala/lokala institutioner 1 334 186 1 443 835 1 433 400 1 491 854 1 524 199 1 614 548 1 661 558 Övriga institutioner med statsbidrag 23 561 27 937 29 611 31 692 42 028 47 017 45 840 Fria teatergrupper 129 940 145 670 162 201 170 079 151 433 154 269 184 785 Fria dansgrupper 14 360 12 448 22 230 17 075 23 297 23 308 32 050 Totalt 2 256 024 2 425 022 2 513 626 2 529 659 2 562 301 2 732 607 2 862 600 20

De nationella, regionala och lokala institutionerna står därmed för merparten av de totala kostnaderna. De fria gruppernas kostnader var 216 miljoner, vilket är mindre än en tiondel av de totala kostnaderna. Kostnadernas fördelning på delposter skiljer sig inte markant mellan de olika institutionstyperna och grupperna. Lönekostnaderna är den klart största utgiftsposten med mer än hälften av de totala kostnaderna. Kostnader för lokaler och produktion utgör tillsammans cirka en fjärdedel. Administration och marknadsföring är jämnstora utgiftsposter med i genomsnitt 6 procent var av de sammanlagda utgifterna. Fem institutioner har kostnader som överstiger 200 miljoner kronor. Dessa är de tre nationella institutionerna, där Kungliga Operan ligger högst, samt GöteborgsOperan och Stockholms Stadsteater. Malmö Musikteater och Göteborgs Stadsteater har kostnader som överstiger 100 miljoner. De övriga institutionerna har kostnader från fyra miljoner upp till drygt 80 miljoner kronor. Musikteater är dyrt att producera, vilket också framgår vid dessa jämförelser, där operahusen hamnar högt. De fria gruppernas kostnader varierar från några hundra tusen upp till drygt 11 miljoner för Nya Västanå teater samt Cirkus Cirkör. 21

Intäkter De sammanlagda intäkterna för de verksamheter som ingår i statistiken var år 2002 drygt 2,8 miljarder kronor. För institutionerna var de totala kostnaderna 2,64 miljarder kronor vilket är en liten ökning från föregående år. Tabell M. Institutioner och fria grupper Intäkter 1995/96-2002. Tusental kronor, 2002 års priser 1995/96 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Nationella institutioner 805 407 843 151 906 804 885 399 902 720 902 071 893 991 Regionala/lokala institutioner 1 425 193 1 531 030 1 531 896 1 560 094 1 571 205 1 646 810 1 704 077 Övriga institutioner med statsbidrag 25 168 29 624 31 695 33 106 43 774 48 158 43 695 Fria teatergrupper 138 803 154 467 171 455 181 571 155 642 154 809 179 844 Fria dansgrupper 15 340 13 200 22 800 18 369 24 578 24 664 31 231 Totalt 2 409 910 2 571 472 2 664 650 2 678 540 2 697 919 2 776 512 2 852 838 Tabell N. Institutioner och fria grupper Intäkter 1995/96-2002. Tusental kronor, löpande priser 1995/96 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Nationella institutioner 753 977 795 132 854 250 837 640 862 632 883 059 893 991 Regionala/lokala institutioner 1 334 186 1 443 835 1 443 115 1 475 941 1 501 431 1 612 102 1 704 077 Övriga institutioner med statsbidrag 23 561 27 937 29 858 31 320 41 830 47 143 43 695 Fria teatergrupper 129 940 145 670 161 518 171 777 148 730 151 546 179 844 Fria dansgrupper 14 360 12 448 21 479 17 378 23 487 24 144 31 231 Totalt 2 256 024 2 425 022 2 510 220 2 534 056 2 578 110 2 717 994 2 852 838 Av Tabell O och Tabell P framgår hur intäkter och bidrag är fördelade år 2002. Spelintäkternas andel av de totala intäkterna var endast 12 procent hos institutionerna och ca 30 procent vid de fria grupperna. Den stora andelen intäkter utgörs av offentligt stöd, runt 80 procent för de flesta institutioner, och 60 procent för de fria grupperna. Den totala spelintäkten för de fria grupperna som uppför föreställningar i samproduktion med en gästspelscen redovisar gage som spelintäkt som erhålls av gästspelsscenen och motsvarar därmed alltså inte den totala biljettintäkten. Detta förklarar de låga spelintäkterna som en del fria dansgrupper redovisar. Omvänt kan man mäta självfinansieringsgraden, det vill säga den andel av intäkterna som inte utgörs av offentliga bidrag, se diagram 11. De nationella institutionerna är statligt finansierade till tre fjärdedelar. Intäkterna av sponsring ligger i genomsnitt på två procent för samtliga, men är i praktiken fördelade på ett fåtal institutioner och grupper. Hos flertalet förekommer det inte alls. 22

Tabell O. Teater och dans. Institutioner och fria grupper Intäkter 2002, Tusental kronor Intäkter totalt Därav bidrag från stat* Bidrag från landsting Bidrag från kommun Övrigt offentligt stöd** Spelintäkter Sponsring Övrigt Nationella institutioner 893 991 720 097 0 0 0 124 256 11 120 38 518 Regionala/lokala institutioner 1 704 077 450 448 433 719 511 112 18 702 197 378 16 330 76 388 Övriga institutioner med statsbidrag 43 695 15 660 1 866 5 845 376 8 471 4 237 7 240 Fria teatergrupper 179 844 55 381 13 885 33 245 6 206 53 242 1 094 16 510 Fria dansgrupper 31 231 13 936 1 451 3 648 286 9 933 33 1 944 Samtliga 2 852 838 1 255 522 450 921 553 850 25 570 393 280 32 814 140 599 * Totalt statligt stöd, inklusive stöd från länsarbetsnämnd. ** Bidrag från Framtidens kultur, EU-fonder m.m. Tabell P. Institutioner och fria grupper Bidrag 2002, Tusental kronor Offentliga bidrag totalt Bidrag från stat Varav från Kulturrådet varav från länsarbetsnämnd Bidrag från landsting Bidrag från kommun Bidrag från Framtidens kultur Bidrag från EU/ strukturfonder Övrigt offentligt bidrag Nationella institutioner 720 097 720 097 360 260 0 0 0 0 0 Regionala/lokala institutioner 1 413 981 450 448 413 644 4 078 433 719 511 112 2 828 6 183 9 691 Övriga institutioner med statsbidrag 23 747 15 660 15 328 152 1 866 5 845 296 0 80 Fria teatergrupper 109 052 55 716 49 753 3 909 13 885 33 245 1 057 3 929 1 220 Fria dansgrupper 19 635 14 250 12 596 12 1451 3 648 286 Totalt 2 286 512 1 256 171 491 681 8 411 450 921 553 850 4 181 10 112 11 277 23

Diagram 11 Teater och dans. Institutioner och fria grupper Självfinansieringsgrad 2002. Procent av totala intäkter Fria grupper 40% Övriga Inst. 48% Regionala/lokala 14% Nationella 20% 0 10 20 30 40 50 60 Diagram 12. Teater och dans. Institutioner Självfinansieringsgrad 60 50 40 30 20 Nationella institutioner Reg/lok institutioner Övriga institutioner Fria grupper 10 0 1998 1999 2000 2001 2002 24

Barn och Ungdom Barn definieras här som personer mellan 0 14 år och ungdom mellan 15-25 år. En stor del av barnföreställningarna sker i skolor där man tar in betydligt färre i publiken än man gör på den genomsnittliga vuxenföreställningen. Barn och ungdomsföreställningar spelades för i genomsnitt ca 80 personer medan vuxenpubliken var i medeltal 280 personer per föreställning år 2002. De fria teater-, och dansgrupperna har ökat sina föreställningar för barn och ungdom de senaste åren. De fria gruppernas andel föreställningar för barn och unga var 57 procent. För institutionerna var motsvarande siffra 43 procent. Totalt sett har andelen för hela Sverige sedan år 1997 legat mellan 47 och 53 procent, vilket innebär att barn yngre än 16 år får se uppskattningsvis en teaterföreställning med statligt stöd vartannat år. Barn och ungas kulturvanor återfinns även i två andra publikationer. Dels Barnbarometern som mäter 3 8 åringars kulturvanor och dels Kulturbarometern som innefattar 9 14 åringar samt 15 24 åringars kulturvanor. I projektet Småbarnens Kultur- och mediebarometer (Barnbarometern) har 3 8 åringars massmedie- och kulturanvändning följts sedan år 1984 i en serie på sju mätningar. Där framgår att andelen 3 8 åringar som varit på teater eller opera det senaste året (2000/2001) var 81 procent. År 1984 var motsvarande siffra 65 procent. I Kulturbarometern vilken är Kulturrådets publikation över svenska folkets kulturvanor framgår att andelen 9 14 åringar som varit på teaterföreställning någon gång under det senaste året var cirka 52 procent (år 2000). Med teater innefattas i dessa undersökningar även amatörteater. Tabell Q. Institutioner och fria grupper Besök på barn- och ungdomsföreställningar 1994/95-2002 1994/95 1995/96 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Nationella institutioner 141 900 95 600 92 800 140 600 139 210 100 085 71 211 110 443 Regionala/lokala institutioner 334 100 350 900 317 000 426 300 307 878 417 131 428 259 372 085 Övriga institutioner med statsbidrag 5 900 10 500 4 400 5 700 17 587 27 450 45 628 29 007 Fria teatergrupper 412 500 393 200 487 000 392 200 433 563 368 029 438 413 381 356 Fria dansgrupper 12 010 20 720 22 500 21 400 53 504 19 252 49 849 134 532 Totalt 906 410 870 920 923 700 986 200 951 742 931 947 1 033 360 1 027 423 Tabell R. Institutioner och fria grupper Barn- och ungdomsföreställningar 1994/95-2002 (exkl. familjeföreställningar) 1994/95 1995/96 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Nationella institutioner 877 882 837 961 916 846 768 680 Regionala/lokala institutioner 3 455 3 983 3 692 4 184 3 509 3 929 3 584 3 772 Övriga institutioner med statsbidrag 130 166 130 143 320 546 210 299 Fria teatergrupper 5 019 4 590 5 486 5 104 5 354 5 348 4 792 3 873 Fria dansgrupper 146 178 225 215 481 156 515 485 Totalt 9 627 9 799 10 370 10 607 10 580 10 825 9 869 9 109 25

Diagram 13. Teater och dans Besök på barn- och ungdomsföreställningar 1993/94-2002 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 Nationella institutioner Regionala/lokala institutioner Övriga institutioner med statsbidrag Fria teatergrupper Fria dansgrupper 100 000 0 1993/94 1994/95 1995/96 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Diagram 14. Teater och dans Föreställningar för barn och ungdomar 1993/94-2001 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 Institutioner Fria grupper Totalt 4 000 2 000 0 1993/94 1994/95 1995/96 1997 1998 1999 2000 2001 2002 26

Diagramförteckning s. Diagram 10 1. Besök fördelat på typ av institution/grupp 13 2. Föreställningar 2002 14 3. Föreställningar 1993/94-2002 14 4. Föreställningar 1993/94-2002. Totalt samt barn och ungdom 16 5. Spelade produktioner 2002 17 6. Spelade produktioner 2002 efter genre 17 7. Spelade produktioner 1993/94-2002. Totalt samt för barn och ungdom 18 8. Personal 1994/95-2002. Totalt antal årsverken 18 9. Personal efter kategori 2002 20 10. Kostnader 1994/95-2002 24 11. Självfinansieringsgrad 2002. Procent av totala intäkter 24 12. Självfinansieringsgrad 1998-2002 26 13. Besök på barn- och ungdomsföreställningar 1993/94-2002 26 14. Föreställningar för barn och ungdomar 1993/94-2002 Tabellförteckning s. Tabell 6 A. Antal ingående i statistiken 1992/93-2002 10 B. Besök 1993/94-2002 10 C. Besök på föreställningar för barn och ungdom 1993/94-2002 11 D. Besök geografisk fördelning 2002 12 E. Dansscener antal besök 13 F. Föreställningar 1995/96-2002 15 G. Föreställningarnas geografiska fördelning 2002 16 H. Produktioner 2002, genre m.m. 19 I. Personal, årsverken 1995/96-2002 19 J. Personal efter kategori. Årsverken samt antal anställda 20 K. Kostnader 1995/96-2002. Tusental kronor, 2002 års priser 20 L. Kostnader 1995/96-2002. Tusental kronor, löpande priser 22 M. Intäkter 1995/96-2002. Tusental kronor, 2002 års priser 22 N. Intäkter 1995/96-2002. Tusental kronor, löpande priser 23 O. Intäkter 2002 23 P. Bidrag 2002 25 Q. Besök på barn- och ungdomsföreställningar 1994/95-2002 25 R. Barn- och ungdomsföreställningar 1994/95-2002 (exkl. familjeföreställningar) 27

Tabellbilagan Institutioner s. Tabell 1 1. Besök 2 2. Föreställningar 3 3. Repertoar 4 4. Beläggning m.m. 5 5. Barn och ungdom 6 6. Personal 7 7. Kostnader 8 8. Intäkter 9 9. Nyckeltal Fria teatergrupper med ett- eller treårigt bidrag och enstaka projektbidrag s. Tabell 10 10. Besök 10 10. Besök, fortsättning 11 11. Föreställningar 11 11. Föreställningar, fortsättning 12 12. Repertoar 12 12. Repertoar, fortsättning 13 13. Barn och ungdom 13 13. Barn och ungdom, fortsättning 14 14. Personal 14 14. Personal, fortsättning 15 15. Kostnader 15 15. Kostnader, fortsättning 16 16. Intäkter 16 16. Intäkter, fortsättning 17 17. Nyckeltal 17 17. Nyckeltal, fortsättning Fria dansgrupper s. Tabell 18 18. Besök 19 19. Föreställningar 18 20. Produktioner 19 21. Barn och ungdom 20 22. Kostnader 21 23. Intäkter 22 24. Personal och nyckeltal Dans vid institutioner s. Tabell 23 25. Dansproduktioner, föreställningar och besök 24 26. Kostnader 28

Tabell 1. Institutioner 2002: Besök Table 1. Institutions 2002: Visits Institution Besök totalt 1 besök på avgiftsfria föreställningar Besök på avgiftsbelagda föreställningar på föreställningar BoU inkl familj 2 på föreställningar utanför barn och hemkommunen ungdom 3 utomlands Nationella Dramaten 331 875 680 331 195 44 799 10 108 26 218 17 116 528 Kungliga Operan 237 320 47 600 189 720 26 964 10 951 10 788 4 109 Riksteatern 349 057 27 181 321 876 43 839 40 332 269 177 30 363 370 168 Regionala/lokala Borås Stadsteater 35 004 2 230 32 774 10 025 8 923 1 230 1 699 Byteatern Kalmars Länsteater 16 797 16 797 3 871 3 871 4 636 428 Dalateatern 28 944 28 944 6 363 5 968 14 499 1 260 Folkoperan 43 856 43 856 5 060 Folkteatern Gävleborg 11 871 11 871 5 011 396 Folkteatern i Göteborg 55 553 55 553 12 243 12 243 4 650 5 946 Göteborgs Stadsteater 110 512 22 500 88 012 25 556 25 466 2 245 300 1 630 GöteborgsOperan 244 365 4 334 240 031 39 734 9 620 16 628 997 6 345 Helsingborgs Stadsteater 74 556 2 754 71 802 24 609 4 209 2 836 240 1 991 Länsteatern i Örebro 26 918 26 918 6 124 6 124 15 330 574 Länsteatern Jämtland-Härjedalen 7 828 7 828 3 361 2 693 4 767 Länsteatern på Gotland 8 203 8 203 2 372 2 372 633 Malmö Dramatiska Teater 43 662 4 955 38 707 2 663 400 Malmö Opera och Musikteater 127 709 15 929 111 780 2 800 2 800 2 800 280 8 273 Musikteatern i Värmland 24 823 24 823 8 473 7 671 3 654 NMDz och Piteås Kammaropera 11 947 11 947 9 782 7 896 8 825 4 215 Norrbottensteatern 26 184 330 25 854 12 350 10 209 10 186 3 056 Norrdans 6 953 580 6 373 6 373 2 734 5 463 1 450 Reg.teatern Blekinge Kronoberg 42 567 1 323 41 244 26 148 25 818 28 118 645 91 Skånes Dansteater 16 495 2 550 13 945 4 104 2 052 4 585 960 250 Smålands Musik och Teater 41 644 3 494 38 150 19 114 19 114 27 328 16 002 5 010 Stockholms Stadsteater 416 300 212 695 203 605 56 509 56 509 2 272 336 18 820 Sörmlands Musik och Teater 29 700 29 700 15 400 15 400 23 000 Teater Halland 16 525 16 525 16 525 16 525 12 409 400 Teater Västernorrland 33 860 33 860 15 572 15 572 16 349 1 643 Teater Västmanland 32 406 1 600 30 806 6 419 5 389 2 004 114 1 769 Upsala Stadsteater 76 809 76 809 8 142 5 957 31 380 1 064 Västerbottensmusiken A 18 825 6 000 12 825 7 851 5 215 2 425 1 100 2 500 Västerbottensteatern 21 681 587 21 094 3 585 3 567 11 641 640 1 134 Västsvenska Teater och Dans 21 485 21 485 19 309 13 284 12 782 2 076 Östergötlands länsteater 82 657 82 657 19 050 19 050 5 717 1 309 Övriga Confidencen Ulriksdals Slottsteater 14 496 14 496 1 320 Drottningholms Slottsteater 7 475 7 475 2 814 Marionetteatern 17 757 17 757 17 331 17 331 5 850 630 Orionteatern 18 697 18 697 9 996 7 156 Vadstena-Akademien 7 302 2 200 5 102 1 020 510 1 020 Besök på gästspel 4 SUMMA 2 740 618 359 522 2 381 096 539 696 395 883 577 883 77 269 474 191 Nationella 918 252 75 461 842 791 115 602 61 391 306 183 51 588 370 696 Regionala/lokala 1 756 639 281 861 1 474 778 394 427 316 651 264 830 25 681 92 895 Övriga med statsbidrag 65 727 2 200 63 527 29 667 17 841 6 870 10 600 1. Inklusive besök på avgiftsfria föreställningar, exklusive besök på gästspel från besökande teatrar. 2. Föreställningar för barn, ungdom och familj 3. Föreställningar för barn och ungdom 4. Besök på gästspel från besökande teatrar. A Norrlandsoperan och Dans i Västerbotten 1 Tabellbilaga

Tabell 2. Institutioner 2002: Föreställningar Table 2. Institutions 2002: Performances Institution utomlands Föreställningar totalt 1 avgiftsfria föreställningar Avgiftsbelagda föreställningar föreställningar BoU inkl familj 2 föreställningar barn och ungdom 3 utanför hemkommunen Gästspel 4 Nationella Dramaten 1 114 13 1 101 240 181 60 35 2 Kungliga Operan 349 15 334 55 35 13 4 Riksteatern 1 745 33 1 712 464 464 1 548 67 1 577 Regionala/lokala Borås Stadsteater 395 71 324 116 113 6 8 Byteatern Kalmars Länsteater 290 290 95 95 85 3 Dalateatern 241 241 110 103 88 13 Folkoperan 113 113 22 Folkteatern Gävleborg 77 77 34 8 Folkteatern i Göteborg 532 532 212 212 61 35 Göteborgs Stadsteater 402 13 389 143 143 4 1 7 GöteborgsOperan 427 4 423 97 82 142 2 16 Helsingborgs Stadsteater 305 21 284 97 62 17 3 12 Länsteatern i Örebro 254 254 190 190 121 19 Länsteatern Jämtland-Härjedalen 141 141 47 33 101 Länsteatern på Gotland 135 135 35 35 13 Malmö Dramatiska Teater 234 28 206 21 8 Malmö Opera och Musikteater 149 3 146 26 26 26 5 7 Musikteatern i Värmland 141 141 69 61 53 NMDz och Piteås Kammaropera 90 90 82 57 73 32 Norrbottensteatern 292 3 289 117 104 117 19 Norrdans 44 7 37 37 14 33 2 Reg.teatern Blekinge Kronoberg 612 29 583 391 384 412 10 1 Skånes Dansteater 91 6 85 18 18 23 4 2 Smålands Musik och Teater 302 44 258 85 85 130 60 20 Stockholms Stadsteater 1 333 238 1 095 602 602 13 3 140 Sörmlands Musik och Teater 184 184 147 147 439 Teater Halland 175 175 175 175 132 2 Teater Västernorrland 328 328 176 176 169 25 Teater Västmanland 306 16 290 117 94 95 1 19 Upsala Stadsteater 448 448 133 129 59 13 Västerbottensmusiken A 115 35 80 50 50 23 6 19 Västerbottensteatern 291 3 288 64 64 151 6 20 Västsvenska Teater och Dans 295 295 198 180 149 28 Östergötlands länsteater 742 742 330 330 91 10 Övriga Confidencen Ulriksdals Slottsteater 70 70 3 Drottningholms Slottsteater 17 17 8 Marionetteatern 319 319 298 298 78 15 Orionteatern 117 117 38 63 Vadstena-Akademien 31 3 28 2 1 2 SUMMA 13 246 585 12 661 5 080 4 751 4 131 255 2 549 Nationella 3 208 61 3 147 759 680 1 621 106 1 579 Regionala/lokala 9 484 521 8 963 3 980 3 772 2 430 149 884 Övriga med statsbidrag 554 3 551 341 299 80 86 1. Inklusive avgiftsfria föreställningar, exklusive gästspel från besökande teatrar. 2. Föreställningar för barn, ungdom och familj 3. Föreställningar för barn och ungdom 4. Gästspel från besökande teatrar, köpta föreställningar. A. Norrlandsoperan och Dans i Västerbotten 2 Tabellbilaga