KommunKompassen NORRTÄLJE KOMMUN FEBRUARI 2018 ANALYS AV. Utvärderare: Linda Nordberg, SKL, Anna Marnell, Katrineholms kommun

Relevanta dokument
KommunKompassen VÅRGÅRDA KOMMUN 2016 ANALYS AV. Lars Strid, SKL Ewa Luvö, Borås kommun,

KommunKompassen TRANÅS KOMMUN 2017 ANALYS AV. Utvärderare: Lars Strid, senior konsult (SKL) och Anders Bergenek, Halmstad

KommunKompassen TORSÅS KOMMUN 2017 ANALYS AV. Utvärderare: Lars Strid, senior konsult (SKL) och Anders Bergenek, Halmstad

Återkoppling Kommunkompass. Tyresö

KommunKompassen TJÖRNS KOMMUN 2017 ANALYS AV. Utvärderare: Lars Strid, senior konsult (SKL), Lotta Ricklander, SKL och Lars Kolmodin, SKL

KommunKompassen HUDDINGE KOMMUN 2017 ANALYS AV. Utvärderare: Lars Strid, senior konsult (SKL), Anna Eklöf, SKL och Leif Eldås, SKL

KommunKompassen HELSINGBORGS STAD 2014 ANALYS AV. Utvärderare: Lars Strid, SKL Anders Dryselius, Hylte kommun

KommunKompassen VALLENTUNA KOMMUN FEBRUARI 2017 ANALYS AV. Leif Eldås, SKL Josephine Härdin, konsult

KommunKompassen LJUNGBY KOMMUN 2018 ANALYS AV. Utvärderare: Lars Strid, senior konsult (SKL) och Ulrika Elming, Ängelholms kommun

KommunKompassen HELSINGBORGS STAD 2017 ANALYS AV. Utvärderare: Lars Strid, senior konsult (SKL) och Anna Marnell, Katrineholms kommun

Kommunkompassen. Mäter i 4 dimensioner: Politiskt system. Tjänsteproduktion. Lokalsamhället. Arbetsgivarrollen

KommunKompassen HELSINGBORGS STAD 2017 ANALYS AV. Utvärderare: Lars Strid, senior konsult (SKL) och Anna Marnell, Katrineholms kommun

KommunKompassen HELSINGBORGS STAD 2017 ANALYS AV. Utvärderare: Lars Strid, senior konsult (SKL) och Anna Marnell, Katrineholms kommun

KOMMUNKOMPASSEN ANALYS AV SIMRISHAMNS KOMMUN /27 UTVÄRDERARE: LARS STRID (F.D. SKL) OCH JOSEPHINE HÄRDIN

Kvalitetspolicy. Foto: Fredrik Hjerling. POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST

Personalpolitiskt program

KommunKompassen ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN 2017 ANALYS AV. Utvärderare: Lars Strid, senior konsult (SKL) och Ewa Luvö, Borås kommun

KommunKompassen ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN 2015 ANALYS AV. Lars Strid, SKL Anders Dryselius, Hylte kommun Anna Marnell, Katrineholms kommun

PERSONALPOLITISKT PROGRAM

Med Tyresöborna i centrum

Åtgärder för kommunens förbättringsområden och svagheter

Personalpolicy. Laholms kommun

Ronneby kommuns personalpolitik

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun

KommunKompassen LULEÅ KOMMUN NOVEMBER 2015 ANALYS AV. Leif Eldås, SKL Henrik Bergström, SKL

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun

Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg,

Kommunens författningssamling

Program Strategi Policy Riktlinje. Riktlinjer för politiska styrdokument

Strategi för kommunens kvalitetsarbete

KVALITETSPOLICY. Fastställd av kommunstyrelsen 24 maj 2010 POLICY

Personalpolicy för Laholms kommun

KommunKompassen ANALYS AV LJUSDALS KOMMUN 2016

Personalpolitiskt program

Kvalitet och verksamhetsutveckling

Regionkompass. - en pilotstudie 2014

Politisk riktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun

Stockholms stads personalpolicy

PM 1(8) Utvärdering enligt Kommunkompassen i xxxxx kommun.

Kvalitetspolicy för Eskilstuna kommunkoncern

Karlsborgs kommun. Ledarskapspolicy. Bilaga 35 KF Diarienummer: Antagen:

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

Vallentuna kommuns värdegrund:

Ronneby kommuns personalpolitik

Personalpolitiskt program. Motala kommun

2019 Strategisk plan

Medarbetar- och ledarskapsprogram

Personalpolitiskt program

Beskrivning Ledningssystem Socialförvaltningen

Personalpolitiskt program

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument

Huddinge kommuns personal policy beskriver de personalpolitiska ställningstaganden

Grundläggande granskning 2017

Stockholms stads personalpolicy

Granskning av Malmö stads kvalitetssystem. Resultat av enkät till samtliga förvaltningar, december 2006

Gemensamma värden för att nå våra mål och sträva mot visionen

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

2017 Strategisk plan

Linköpings personalpolitiska program

Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet

Politisk riktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun

Styrmodell i Tjörns kommun

KommunKompassen VÄNNÄS KOMMUN JANUARI 2016 ANALYS AV. Leif Eldås, SKL Henrik Bergström, SKL

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: Ks2018/ Gäller från:

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Linköpings personalpolitiska program

Stockholms stads personalpolicy

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige

Kommun Kompassen KALIX KOMMUN 2012 ANALYS AV. Kalix kommun Märit Melbi, SKL Ingmar Kärrsten, Halmstad

Målstyrning enligt. hushållning

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

Medledar- och arbetsmiljöpolicy

Policy för ledning och organisation

Personalpolicy. ljusdal.se. Fastställd datum Internkontroll, medarbetarundersökning. Vart fjärde år från senaste datum för fastställande

KommunKompassen RONNEBY KOMMUN SEPTEMBER 2017 ANALYS AV. Christine Feuk, SKL Karolina Dahlbom, Landstinget i Kalmar län

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN

KommunKompassen SEPTEMBER 2011 ANALYS AV. Leif Eldås SKL Lena Ehrnlund Marks kommun

Styrmodell för Nybro kommuns mål- och resultatstyrning

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet

Kommun Kompassen VETLANDA KOMMUN 2012 ANALYS AV. Ingmar Kärrsten Britt-Marie Hedlund, SKL Lars Strid, SKL

Personalpolicy. Antagen av Kommunfullmäktige den 18 november 2015, Kf

KommunKompassen SOLLENTUNA KOMMUN 2015 RAPPORT ANALYS AV. Josephine Härdin, SKL Karolina Dahlblom, Lt Kalmar

1(8) Personalpolitiskt program. Styrdokument

POLICY. Kvalitetspolicy och strategi för Solna stad

KommunKompassen KUNGÄLVS KOMMUN OKTOBER 2017 ANALYS AV. Anders Dryselius, Hylte kommun Lena Tegenfeldt, Orust kommun

Riktlinje för styrmodell och ledningssystem

KommunKompassen UPPLANDS VÄSBY 2011 ANALYS AV. Christine Feuk och Britt-Marie Hedlund, SKL

Stockholms läns landstings Personalpolicy

KommunKompassen KUMLA KOMMUN 2017 ANALYS AV. Johan Henrik Bergström, SKL Ulrika Elming, Ängelholms kommun

Uppdragsbeskrivning för Utveckling och ledning

Styrdokument för Hammarö kommun

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

KommunKompassen ANALYS AV KÖPINGS KOMMUN 2017

PERSONALPOLITISKT PROGRAM

Personalpolitiskt program

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

POLITISKA RIKTLINJER. för styrmodellen i Norrköpings kommun

Transkript:

KommunKompassen ANALYS AV NORRTÄLJE KOMMUN FEBRUARI 2018 Utvärderare: Linda Nordberg, SKL, Anna Marnell, Katrineholms kommun

Sveriges Kommuner och Landsting 2018-03-14 2 (25) Innehåll 1 Vad är Kommunkompassen?...3 2 Norrtälje kommun i förhållande till Kommunkompassen: En sammanfattande genomgång...4 3 Detaljerad genomgång i förhållande till Kommunkompassens åtta områden...7 Område 1 Offentlighet och demokrati...7 Område 2 Tillgänglighet och brukarorientering...9 Område 3 Politisk styrning och kontroll...11 Område 4 Ledarskap, ansvar och delegation...13 Område 5 Resultat och effektivitet...14 Område 6 Kommunen som arbetsgivare - personalpolitik...16 Område 7 Ständiga förbättringar...18 Område 8 Kommunen som samhällsbyggare...20 4. Översikt av poängfördelning...22

Sveriges Kommuner och Landsting 2018-03-14 3 (25) 1 Vad är Kommunkompassen? Kommunkompassen är ett verktyg för utvärdering och analys av kommuners sätt att arbeta. Verktyget togs fram i mitten av 1990-talet av Oslo Universitet i samverkan med Åbo Akademi och Kommunenes Sentralforbund i Norge. Det har använts i ett flertal kommuner i samtliga nordiska länder. Sveriges Kommuner och Landsting använder verktyget sedan år 2002. Kommunkompassen reviderades år 2010 för att kunna fånga upp nya viktiga utvecklingstrender som påverkar den offentliga sektorn. Revideringen har gjorts tillsammans med KS (Kommunesektorens interesse- og arbeidsgiverorganisasjon) i Norge, KL (Kommunernes Landsforening) i Danmark, KREVI (Det kommunale och regionale evalueringsinstitut) i Danmark samt Oslo Universitet (professor Harald Baldersheim) och Agder Universitet (professor Morten Øgård). År 2015 gjordes en ytterligare, dock mindre, översyn och uppdatering av Kommunkompassen. Kommunkompassen analyserar en kommun utifrån samspelet mellan det politiska systemet kommunernas förmedling av tjänster kommunen som arbetsplats utvecklingen av lokalsamhället. Kommunkompassen utvärderar inte verksamhetens resultat utan sättet att leda den och sättet att samspela i organisationen. Vid en utvärdering inhämtar utvärderarna information från tre källor: Intervjuer Officiella dokument Kommunens hemsida. Resultatet sammanställs i en rapport som innehåller en poängbedömning och en kvalitativ beskrivning av hur kommunen fungerar. Bedömningarna görs med utgångspunkt från åtta huvudområden. Varje huvudområde består av flera delområden inom vilka ett antal frågor belyses. Bedömningen görs mot bakgrund av teorier med betoning på mål- och resultatstyrning, decentralisering och medborgar- respektive brukarorientering. De åtta huvudområdena är: Offentlighet och demokrati Tillgänglighet och brukarorientering Politisk styrning och kontroll Ledarskap, ansvar och delegation Resultat och effektivitet Kommunen som arbetsgivare - personalpolitik Ständiga förbättringar Kommunen som samhällsbyggare. En kommun som utvärderas med hjälp av Kommunkompassen får som resultat värdefull information om både styrkor och förbättringsområden. Till utpekade förbättringsområden blir det naturligt att koppla handlingsplaner för förändring. Många kommuner väljer sedan att efter några års arbete genomföra en förnyad utvärdering med hjälp av kommunkompassen för att på så sätt få sina förbättringsinsatser bekräftade.

Sveriges Kommuner och Landsting 2018-03-14 4 (25) 2 Norrtälje kommun i förhållande till Kommunkompassen: En sammanfattande genomgång Utvärderingen Utvärderingen av Norrtälje kommun genomfördes i februari år 2018 och är kommunens första utvärdering enligt Kommunkompassen.. Utvärderarna har studerat dokument, granskat kommunens hemsida, intranät och genomfört intervjuer med ett 30-tal personer i organisationen. Bland de intervjuade fanns politiker, ledande tjänstemän och fackliga representanter. Sammanfattning av resultat I diagram 1 visas Norrtäljes totalpoäng samt poängfördelningen per område. Diagram 1. 100 Norrtälje kommun 2018-462 p 80 60 50 62 62 58 57 64 51 58 40 20 0 Under 2015 genomfördes en mindre översyn och uppdatering av Kommunkompassen som resulterade i en ny version benämnd kommunkompassen 2.1. Den nya uppdateringen är mer krävande och går därför inte fullt ut att jämföra med resultat från tidigare utvärderingar. I diagram 2 redovisas resultatet för samtliga kommuner som har utvärderats enligt kommunkompassen version 2.1. Norrtäljes totalpoäng är 462 poäng (markerat med blått). Medelvärdet (markerat med orange) för de kommuner som genomfört Kommunkompassen enligt version 2.1 är 460 poäng.

Dals Ed 2016 Vårgårda 2016 Enköping 2016 Lycksele 2016 Ljusdal 2016 Mölndal 2016 Ängelholm 2016 Arboga 2016 Forshaga 2016 Gällivare 2016 Upplands Väsby 2016 Helsingborg 2017 Vallentuna 2017 Västerås 2017 Gnosjö 2017 Örnsköldsvik 2017 Ulricehamn 2017 Huddinge 2017 Norsjö 2017 Kumla 2017 Tyresö 2017 Vadstena 2017 Tranås 2017 Ronneby 2017 Köping 2017 Kungälv 2017 Olofström 2017 Eslöv 2017 Finspång 2017 Torsås 2017 Tjörn 2017 Norrtälje 2018 Medelvärde Sveriges Kommuner och Landsting 2018-03-14 5 (25) Diagram 2. 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Kommunkompassen version 2.1 I diagram 3 jämförs Norrtäljes resultat med medelvärdet för samtliga kommuner som utvärderats sedan 2010 och enligt den nya versionen 2.1 som använts under 2016 och 2017. Observera att kommunens resultat inte är direkt jämförbart med kommuner som utvärderats före år 2010. Diagram 3. Genomsnitt samtliga Genomsnitt v.2.1 Norrtälje 8. Kommun som samhällsbyggare 7. Ständiga förbättringar 1. Offentlighet och demokrati 70 60 50 40 30 20 10 0 2. Tillgänglighet och brukarorientering 3. Politisk styrning och kontroll 6. Kommunen som arbetsgivare pers-pol 4. Ledarskap, ansvar och delegation 5. Resultat och effektivitet Alla svenska utvärderingar finns tillgängliga på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida www.skl.se/kvalitet.

Sveriges Kommuner och Landsting 2018-03-14 6 (25) Sammanfattande analys Kommunen är i en stor förändring med relativt nytt ledarskap, värdegrund och vision. Flertalet av styrdokumenten samt arbetssätten är nya för att anpassas till den nya värdegrunden och visionen. Ett stort fokus i utvecklingsarbetet är att arbeta medskapande och involvera både medarbetare och medborgare mer i olika processer. Eftersom kommunen befinner sig i en implementeringsfas, uppkommer vissa svårigheter att utifrån Kommunkompassens bedömningsgrunder utvärdera arbetet vad gäller resultat samt uppföljning/analys, vilket ger ett genomslag i poängsättningen i flera områden. Detta syns särskilt i resultatet i område 7, Ständiga förbättringar, där fokus ligger på hur man utifrån systematiskt analysarbete kan effektivisera och arbeta med verksamhetsutveckling. Vår bedömning utifrån utvärderingen och intervjuer är att kommunen kommit en bit på vägen med implementeringsarbetet och gjort detta relativt framgångsrikt. Det tydliga ledarskapet som visar att arbetet är prioriterat är en av orsakerna till framgången. Det tar dock ett tag innan man kan se resultat av arbetet samt skruvat på alla arbetssätt för att se att de verkligen gett effekt. I det fortsatta arbetet rekommenderar utvärderarna kommunen att under implementeringen tänka på vikten av att utvärdera och analysera arbetssättet och att systematiskt säkra upp att de nya arbetssätten verkligen ger effekt. Sammantaget kan man säga att kommunen har en tydlig gemensam inriktning och styrning där nästa steg blir att fortsätta arbeta för en resultatkultur där alla anställda har en tilltro och förståelse för styrningen och vad den ska leda till.

Sveriges Kommuner och Landsting 2018-03-14 7 (25) 3 Detaljerad genomgång i förhållande till Kommunkompassens åtta områden Område 1 Offentlighet och demokrati Rubriker Strategi for demokratiutveckling och information Information till medborgare Dialog och medborgarmedverkan Etik motverkan av korruption Poäng 50 Allmänt En kommun är en politiskt styrd organisation och det är politikernas ansvar att ta till sig Norrtäljebornas åsikter kring vad kommunen ska göra under en mandatperiod. Det handlar då inte bara om att förvalta det valprogram som man har haft i anslutning till senaste kommunalval, utan det handlar i mångt och mycket om att göra medborgarna delaktiga i de beslutsprocesser som sker i kommunen. I detta sammanhang gäller då både att vara lyhörd och öppen för diskussion innan beslut ska tas och om att sprida information om beslut som fattats. Det handlar i grund och botten om det demokratiska perspektivet som är grundläggande för den offentliga sektorn. Det kan göras på olika sätt. Dels kan politiken arbeta aktivt genom sitt partiarbete, dels kan man via kommunorganisationen arbeta med information och öppna upp för möjligheten att påverka de processer som sker i kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder. Det är det senare perspektivet som utvärderas i detta kriterium. Partiarbetet som av många politiker lyfter fram som det viktigaste demokratiska arbetet kan av förklarliga skäl inte utvärderas i Kommunkompassen, då detta ligger utanför kommunorganisationen. Sammanfattning I Norrtälje kommun arbetar de flesta förvaltningar på olika sätt med att utveckla invånarnas möjlighet till delaktighet och inflytande. Kommunen har även möjliggjort för vissa särskilda grupper att få påverka utifrån sina specifika frågor, exempelvis unga via ungdomsråd, den sverigefinska minoriteten via en samrådsgrupp samt äldre och funktionshindrade via pensionärsråd och rådet för funktionshindrade. Kommunens värdegrund är till stor del basen för detta arbete där medborgaren står i fokus: Invånaren först, Allas lika värde och Höga förväntningar. Idag finns ingen särskild strategi för hur kommunen systematiskt ska arbeta med demokratiutveckling, detta är ett arbete som enligt kommunen kommer att starta under 2018. Dock har kommunen arrangerat dialoger kring större, mer övergripande frågor, som framtagande av landsbygds- och skärgårdsprogrammet och näringslivsprogrammet samt löpande dialogarbete inom trygghetsarbetet. Under 2017 lanserades Norrtäljepanelen som är en internetbaserad panel. Panelen användes en gång under 2017. Kommunen lanserade i slutet på januari 2018 e-förslag vilket är ett steg mot att skapa mer systematik kring att fånga upp förslag från medborgarna. Det finns flera kanaler att nå politikerna; kontaktuppgifter på hemsidan, sociala medier samt fikaträff innan varje kommunfullmäktige. Tidigare anordnades en allmänhetens frågestund men

Sveriges Kommuner och Landsting 2018-03-14 8 (25) som utvärderades och ansågs inte fullfölja sitt syfte. Vid särskilda frågor har även en chattkväll med politiker ordnats som ansetts fungerat bra. För att nå ut till invånarna med information om aktuella politiska frågor arbetar kommunen med både hemsidan och sociala medier. Samtliga kallelser och protokoll till nämndsmöten finns tillgängliga på hemsidan. Korta nyheter med det viktigaste från kommunfullmäktige och kommunstyrelsemötena tas fram efter varje möte, kommunfullmäktiges möten filmas och korta videoklipp efter kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens möten görs där man i korthet berättar det viktigaste. Nyheterna och videoklippen läggs ut både på hemsidan och på kommunens Facebook-sida. Däremot finns handlingarna endast inför sammanträdena och enligt intervjuerna är svåråtkomligheten till handlingarna ett känt problem, vilket bör ses över. Norrtälje kommun gör populärversioner av bland annat budgeten och översiktsplanen vilket ökar lättillgängligheten till kommuninvånarna om de kommunala satsningar och planerna för kommande år. Att även ta fram en liknande för andra styrande dokument som t.ex. årsredovisningen skulle öka transparensen om vad som slutligen ägde rum under året och vilka resultat man kan se utifrån årets arbete. Är man intresserad av de olika verksamheternas resultat finns det möjlighet att på webben ta del av brukarundersökningarnas resultat vad gäller förskola och skola samt även att jämföra enheternas resultat med varandra. Kommunen kunde med fördel utveckla detta och göra resultat tillgängliga även från andra verksamheter och även jämföra resultat med andra kommuner. För att utveckla transparensen av uppföljningen av kommunens verksamhet rekommenderas även att revisionsrapporterna samt handlingsplanerna kopplade till dessa tillgängliggörs. 2017 tog kommunen fram en ny policy för mutor för Norrtälje kommun där det etiska förhållningssättet framgår. I framtagande av policyn fördes flera diskussioner i organisationen kring den. Policyn följs upp i den ordinarie internkontrollen. Ett förbättringsområde kan vara att utveckla rutiner för både anställda och invånare kring hur anmälan om att framföra oegentligheter görs. Styrkor Enkelt att kommunicera och diskutera med politikerna direkt Nyhetssammanställningar, både skriftliga och filmer, från KF- och KS-mötena, tas fram och tillgängliggörs till invånarna Populärversioner av vissa styrande dokument som översiktsplanen och Mål och budget Det relativt nylanserade arbetet med Norrtäljepanelen och e-förslag Förbättringsmöjligheter Utvärdera och vidareutveckla det systematiska demokratiarbetet Förenkla möjligheterna att ta del av handlingar Vidareutveckla möjligheten för medborgarna att ta del av verksamhetsresultat Tillgängliggör revisionsrapporterna samt handlingsplanerna till dem Utveckla rutiner att framföra och anmäla oegentligheter, både internt och för invånare

Sveriges Kommuner och Landsting 2018-03-14 9 (25) Område 2 Tillgänglighet och brukarorientering Rubriker Strategi för brukarfokus Tillgänglighet och bemötande Information om service och tjänster Brukarundersökningar Deklarationer och synpunkts-/klagomålshantering Allmänt Poäng 62 Med brukarorientering avses att kommunen ska ha ett gemensamt förhållningssätt till sina brukare. Hög tillgänglighet och ett gott bemötande är vikta delar i ett sådant förhållningssätt. Att vara tydlig när det gäller information om vad brukarna kan förvänta sig i form av tjänster är ytterligare en viktig aspekt. Många gånger beror missnöje hos brukare på att man från verksamheten inte klargjort för brukarna vad kommunens tjänster ska innehålla. Förväntad kvalitet motsvarar då ibland inte levererad kvalitet vilket skapar missnöjda föräldrar, vårdtagare, klienter, m.m. Tydlig information om tjänster och möjlighet för brukarna att tycka till om de tjänster som utförs brukar leda till en större andel nöjda brukare. Sammanfattning Värdegrunden med invånaren först är ett tydligt ställningstagande som sätter brukaren till huvudperson för all kommunal service. Värdegrunden fastställdes i maj 2016 med politisk enighet. Värdegrunden finns i samtliga nya styrdokument samt lyfts även upp vid rekrytering och introduktion av nya medarbetare. Detta förenklar möjligheten att efterleva den i hela organisationen. Alla medarbetare engageras i värdegrundsarbetet genom att spela Värdegrundspelet med målsättningen att hela organisationen får en gemensam helhetssyn på värdegrunden. Kommunen har även en servicepolicy som ska tydliggöra kommunens tillgänglighet gentemot invånare och brukare. Servicepolicyn följs upp internt, men kunde även följas upp i t.ex. årsredovisningen för att tillgängliggöra och visa invånarna resultaten man nått och vad för åtgärder som vidtagits. De flesta verksamheter arbetar med brukarundersökningar. Vissa verksamheter använder sig också av NKI-undersökningar. Hur verksamheterna arbetar med resultaten av brukarundersökningarna varierar. Vissa verksamheter som t.ex. skolan och socialtjänsten jämför enheter inom sitt verksamhetsområde i syftet att lära och förbättra. Vissa nämnder får resultaten presenterade till sig på nämndsmöten och i delårsrapporter, men detta kan enligt intervjuerna utvecklas och göras mer systematiskt. Resultaten presenteras inte heller alltid på ett enkelt sätt för medborgarna, vare sig samlat eller per verksamhetsområde. Vad gäller stöd och service till funktionshindrade och äldreomsorg har Norrtälje kommun lämnat ansvaret till Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje (KSON). KSON är ett kommunalförbund skapat av Stockholms läns landsting och Norrtälje kommun. Information om service och tjänster inom detta verksamhetsområde finns på kommunens hemsida, men ingen information om resultat utifrån brukarundersökningar hittas vare sig på jämförelsesidan eller nå-

Sveriges Kommuner och Landsting 2018-03-14 10 (25) gon annanstans. Trots att äldreomsorgen ingår i det nya kommunalförbundet är det värt att fundera kring hur man på kommunens hemsidor kunde synliggöra även deras resultat utifrån bland annat brukarundersökningar. Internt finns också ett stort lärande att jämföra resultat från brukarundersökningar mellan olika serviceområden i kommunen samt med andra kommuner. Förutom brukarundersökningar är det bra att komplettera med andra sätt att fånga brukarnas synpunkter, som t.ex. brukarpaneler, fokusgrupper, intervjuer etc. Vissa verksamheter visade goda exempel på hur man kan arbeta med detta. Badhusen bjöd in personer som besökt badhuset flest gånger under året, bjöd dem på tårta och gav dem möjlighet att komma med utvecklingsförslag. Bygglovsenheten har en buss som under somrarna åker runt för att ge invånarna möjlighet att ställa frågor gällande bl.a. bygglov, VA, ritningar och strandskydd. Ett innovativt sätt att vara lättillgänglig i en kommun med geografiska utmaningar vad gäller att nå ut. Kommunen har sedan ett antal år tillbaka ett kontaktcenter som arbetar som en väg in. Kontaktcentret kan man besöka på två olika platser och har även kvällsöppet på torsdagar med särskilt fokus på bygglovsärenden. Detta förenklar möjligheten för invånarna att besöka kontakcentret på tider utanför ordinarie arbetstider. Norrtälje har tydliga rutiner vad gäller synpunkter och klagomål som inkommer via Kontaktcenter. Därtill finns det verksamhetsspecifika sätt att lämna in synpunkter och klagomål. Vissa verksamheter presenterar inkomna synpunkter och klagomål regelbundet och systematiskt. För att öka transparensen och systematiken av arbetet vad gäller inkomna synpunkter och klagomål och vilka åtgärder som vidtagits skulle rapportering av dessa exempelvis i samband med årsredovisningen göras. Styrkor Värdegrunden som tydligt sätter invånaren/brukaren i fokus Det breda och medskapande arbetet att implementera värdegrunden Brukarundersökningar görs inom flera verksamheter Badhallarnas och bygglovsenhetens innovativa sätt att arbeta med brukarinflytande Kontaktcenter som en kanal in för medborgarna samt kvällsöppet i centret kring byggärenden Förbättringsmöjligheter Mer systematisk användning av resultat från brukarundersökningar mellan olika enheter, olika verksamheter och med andra kommuner i lärande syfte Förbättra information och presentation av resultat från brukarundersökningarna till politikerna Utveckla fler metoder att fånga upp brukarnas synpunkter och återkoppla resultaten systematiskt till dem Systematisk och samlad rapportering av inkomna synpunkter och klagomål samt information om vidtagna åtgärder från alla verksamheter

Sveriges Kommuner och Landsting 2018-03-14 11 (25) Område 3 Politisk styrning och kontroll Rubriker System för styrning och uppföljning Politiska mål Uppföljning och rapportering Ansvarsfördelning politiker/tjänstemän Samspel och dialog Poäng 62 Allmänt I en kommun beställer politiken genomförandet av ett uppdrag av en utförarorganisation. Det kan vara de egna förvaltningarna eller en/flera externa utförare. Detta uppdrag ska spegla den politiska majoritetens vilja när det gäller att utveckla och fördela service till kommuninvånarna. Den modell som de flesta använder för att förtydliga detta uppdrag är någon form av målstyrning. Hur denna modell är utformad i svenska kommuner varierar däremot i stor omfattning. För att samspelet mellan den politiska ledningen och tjänstemannaorganisationen i kommunen ska fungera, krävs att roller och ansvar för de olika funktionerna har klargjorts. Vid upphandling av tjänster från externa utförare bör denna spegla kommunens övergripande mål. Sammanfattning Norrtälje har, som tidigare nämnt, en relativt ny värdegrund men även en ny vision. Värdegrunden fastställdes, som tidigare nämnt, i maj 2016 och visionen i december 2016. I framtagande av värdegrunden har både politiken och medarbetare involverats. Visionsprocessen uttryckes vara längre, bredare och mer inkluderande utifrån ett medborgarfokus. Både visionen och värdegrunden är tydligt kopplade till all styrning i kommunen och finns med i både styrmodellen samt i alla nya styrdokument som Mål och budget, policies av olika slag etc. Gällande förankringsarbetet uppkom synpunkter i intervjuerna om önskad ökad insikt och förståelse för att införandeprocesserna även behöver synkas med den dagliga verksamheten samt med utvecklingsarbete som pågår på verksamhetsnivå. Den politiska styrningen uppfattas av både utvärderarna och intervjuade som fungerande. Det är påtagligt att kommunen har förenklat sin målstyrning under de senaste åren. De politiska målen reviderades 2017 då man minskade dem i antal till tre övergripande mål, med ett antal angivna punkter vad kommunen ska arbeta för, för att uppnå målen. I nämndernas verksamhetsplaner finns punkterna listade, dock är det otydligt hur de konkret ska arbeta för att uppfylla dem. Samtidigt finns det utöver de övergripande målen ett antal mål och mått om god ekonomisk hushållning, ett antal mål och mått inom personalområdet samt målsättningar kring jämställdhet samt klimat och miljö. Eftersom det kan tolkas som att det finns parallella uppsättningar med mål vid sidan om kommunfullmäktiges övergripande mål ser utvärderarna en fördel i att arbeta in horisontella frågor som t.ex. jämställdhet i den ordinarie styrningen så att frågorna blir en självklar del av styrningen istället för ett parallellt arbete. Det kunde också skapa bättre förutsättningar för tydligare uppföljning. Viktigt är även att tänka på hur den kommunala styrningen är i paritet med den statliga styrningen för att undvika dubbelarbete för vissa mer statligt styrda verksamheter.

Sveriges Kommuner och Landsting 2018-03-14 12 (25) Kommunens styrning är även uttalad att gälla bolagen i deras bolagsordningar, vilket inte är så vanligt i kommunerna. Däremot ser utvärderarna ingen tydlig rapportering av måluppfyllelse i förhållande till politiska mål i bolagens årsredovisningar. Utvärderarna såg inte heller en tydlig koppling mellan de kommunala målen och Kommunalförbundet för sjukvård och omsorg i Norrtälje (KSON). Uppföljning sker tre gånger per år då även måluppfyllelse till viss del finns beskrivet i dokumenten. I själva rapporteringen finns enligt vissa intervjugrupper ett behov för utveckling. Detta gäller särskilt analys-delen så att rapporteringen tillför en reell nytta till den egna verksamheten och för att ge bättre beslutsunderlag till politiken. På vissa nämnder som t.ex. barn- och skolnämnden redovisas resultat även på enhetsnivå, vilket är viktigt så att politikerna kan se hur spridningen mellan enheter kan se ut och synliggöra skillnader. Som för många kommuner finns det behov att utveckla uppföljningen, jämförelser och analys av uppnådda resultat. Vilka effekter har uppkommit utifrån kommunens arbete med målen? Varför har man inte uppnått eller bara delvis uppnått vissa mål? Vad innebär detta för invånarna i kommunen? Finns det verksamheter som lyckats bättre än andra? Vad kan man i så fall lära av dessa? Det finns en ömsesidig förståelse för ansvarsfördelning och rolluppdelning mellan politiker och tjänstemän. Klimatet för samtalsdialog beskrivs som gott. Förtroendevalda får utbildning i bl.a. ansvar, roller och offentlighetsprincipen både vid mandatperiodens början och under mandatperioden för dem som fått ett uppdrag senare. För att utvärdera och utveckla samspelet mellan förtroendevalda och tjänstemän kan kommunen med fördel ställa riktade nöjdhetsundersökningar till förtroendevalda för att stärka dem i sin roll och sitt uppdrag. Styrkor Gott förankringsarbete gällande framtagande av värdegrunden och visionen Styrmodellen i kommunen har en förankring i värdegrunden och visionen Kommunens mål uttalade att gälla även de kommunala bolagen Utbildning för förtroendevalda även i mitten av mandatperioden Långtgående delegation och tydlig uppdraguppdelning/respekt mellan förtroendevalda och tjänstepersonerna Förbättringsmöjligheter Synka förankringsprocessen av den nytagna värdegrunden och visionen även med den dagliga verksamheten och övrigt utvecklingsarbete som pågår på verksamhetsnivå Fortsatt arbete med utveckling och förenkling av mål- och resultatstyrningen Utveckla uppföljningen och analysen i rapporteringen av mål/resultatmått Stärk styrningen och samverkan inom kommunkoncernen ytterligare genom att redovisa de politiska målen även i bolagens årsredovisningar Ställ riktade nöjdhetsundersökningar till politikerna för att utveckla förvaltningens stöd

Sveriges Kommuner och Landsting 2018-03-14 13 (25) Område 4 Ledarskap, ansvar och delegation Rubriker Strategi för ledarskap, ansvar och delegation Enheternas ansvar Tvärsektoriellt samarbete Personligt ansvar och uppdrag för chefer Kommunledningens kommunikation Ledarutveckling Poäng 58 Allmänt I svenska kommuner uppstår ibland en kraftmätning mellan å ena sidan de centrala funktionerna med kommunfullmäktige och kommunstyrelsen och å andra sidan facknämnderna. Detta återspeglas ofta även inom förvaltningsorganisationen där förvaltningsövergripande anslag kring ekonomi-, personal- och utvecklingssystem ställs mot förvaltningsspecifika system. Samma mönster återfinns inom respektive förvaltning när det gäller fördelning av frihet och ansvar mellan förvaltningsledning och de olika resultatenheterna. Det optimala är att hitta en fruktbar balans mellan central ledning och lokal frihet under ansvar. Sammanfattning För chefer och ledare i Norrtälje kommun har en ny policy tagits fram under 2017 som beskriver kommunens ledningsfilosofi. I anslutning till detta har även ett ledarskapsutvecklingsprogram tagits fram som alla chefer ska genomföra. Ledarskapsprogrammet har startat i januari 2018 och ett program för kommande ledare planeras starta under våren 2018. Kommunen har under det senaste året tagit ett omtag kring sitt ledarskapsarbete. Resultaten kommer att kunna följas upp i kommande medarbetarenkät varefter en utvärdering och utveckling av det nya arbetet kan ske. Enheterna har möjlighet att rekrytera personal, inrätta och avveckla tjänster samt att göra mindre organisatoriska förändringar, förutsatt att man håller sig inom sin budget och för viss dialog med förvaltningschefen och HR. Några resultatöverföringar mellan åren, under- respektive överskott, sker inte. Det finns ett projektverktyg i kommunen som ska användas av samtliga verksamheter vid projektuppstart. Verktyget ger kommunen en möjlighet att ha en överblick av de projekt som bedrivs i kommunen. I verktyget kan projekt beskrivas med mål, budget, projektledaransvar etc. Verktyget är dock inte utvärderat på länge enligt intervjuerna vilket kan antyda att verktyget inte idag används till sitt fulla potential. Däremot har kommunen en överblick över de kommunövergripande uppdragen och satsningarna som beskrivs i Mål och budget, som t.ex. att utveckla ärendehanteringen i kommunen eller att införa en kommungemensam avvikelsehantering/riskhantering vad gäller arbetsmiljön. Kommunens chefer har en viktig roll i att sprida och förankra vision, mål, uppdrag och ansvar. Utvärderarna upplever att cheferna i kommunledningen är bärare av visioner och mål vilket bekräftades i övriga intervjugrupper. Alla chefsmöten filmas så att medarbetarna kan ta del av informationen på dessa möten. Cheferna har inga individuella uppdragsbeskrivningar där chefens resultatförväntningar beskrivs. Kommunen håller nu på att utveckla managementrapporter

Sveriges Kommuner och Landsting 2018-03-14 14 (25) som är en månatlig uppföljning för varje chef med fokus på resultat, ekonomi etc. Chefsutvärderingar görs regelbundet främst genom medarbetarenkäten vilket ger förutsättningar att följa upp ledarskapet. Under 2017 anordnades för första gången en gala kallad Årets utmärkelser där Årets chef uppmärksammades för sina insatser. Goda exempel på ledarskap kan också lyftas fram på chefs- och ledarskapsform. Styrkor Ny framtagen chefs- och ledarskapspolicy och nytt ledarutvecklingsprogram Cheferna tydliga bärare av vision och värdegrund Enheterna har frihet att omfördela resurser inom budgetramarnas underposter Tydlig sammanställning över kommunövergripande uppdrag och satsningar Alla chefsmöten filmas och finns tillgängliga på intranätet Årets chef-utmärkelse Förbättringsmöjligheter Tydliggör det individuella chefs- och ledaransvaret och utveckla uppföljningen av ledarskapet System för att identifiera och utveckla ledarämnen i den egna organisationen Se över och vidareutveckla projektverktyget för att få en övergripande bild av pågående övergripande projekt Område 5 Resultat och effektivitet Rubriker Strategi för resultatstyrning och effektivitetsutveckling Kostnader och resultat i budgetprocessen Arbetsprocesser, uppföljning och kontroll Kommunikation kring resurser och resultat Jämförelser Extern samverkan Poäng 57 Allmänt Området kontroll och rapportering avser framförallt det arbete som sker inom förvaltningsorganisationen avseende uppföljning av verksamhet. Det gäller då inte bara den ekonomiska uppföljningen, utan även verksamhetsuppföljning avseende volym, kvalitet, m.m. Man kan våga sig på att säga att just uppgiften att koppla ihop ekonomistyrning med verksamhetsstyrning och därmed också uppföljning av detsamma, är den stora utmaning som svenska kommuner står inför. Det handlar i grunden om att kunna mäta resultat och effektivitet. Vad får jag för tjänst och vilken kvalitet innehåller denna tjänst i relation till vad den kostar? Sammanfattning Kommunens styrdokument Styr- och ledningssystem i Norrtälje kommun beskrivs vara den verktygslåda som hjälper kommunen att åstadkomma resultat för invånarna, med sikte på kommunens vision. Systemet ska stötta kommunens utvecklingsarbete och säkra en hållbar utveckling med ett Lean-inspirerat arbetssätt. Arbetssättet kallas till Högre höjder och har som syfte att

Sveriges Kommuner och Landsting 2018-03-14 15 (25) öka effektivitetsutvecklingen och fokusera på det som skapar mervärde och eliminera slöseriet i verksamheten. Arbetet är nytt och har kommit igång under det senaste året. Vissa verksamheter pekar ut en problematik i att införa så många nya processer samtidigt i kommunen och känner en viss brist på förståelse för att samtliga införandeprocesser måste synkas med den dagliga verksamheten. Överlag kan jämförelse- och analysarbetet utvecklas i kommunen som ett led i serviceutvecklingen och effektiviseringsarbetet, både på övergripande och verksamhetsnivå. Utmaningarna ligger i att bygga upp ett systematiskt och lättillgängligt sätt att få ut jämförelser samt att öka intresset och förståelsen för nyttan av att analysera och jämföra sig internt. Viktigt i arbetet är också att ha en tydlig strategi hur kommunen ska arbeta med det jämförande materialet. Kommunen har ett uppföljningssystem där alla chefer kan systematiskt följa upp sin verksamhet, både vad gäller ekonomi och verksamhetsresultat. På förvaltningsnivå anses det finnas ett aktivt jämförelsearbete inom alla verksamheter. På enhetsnivå har det dock varit svårare att identifiera detta. Öppna Jämförelser och regionala nätverk är de sätt som främst nämns vad gäller jämförelser. Att skapa delaktighet och föra en dialog kring resurser, resultat och åtgärder på alla nivåer är viktigt för lärande och utveckling. Detta sker bland annat på chefsdagar, chefsfrukostar och omvärldsdagar tillsammans med politiken. Chefsdagarna har en hög närvaro och varje möte utvärderas direkt efter mötet. Chefsmötena får ett gott betyg av flera under intervjuerna, både utifrån innehåll och nytta. Norrtälje samarbetar på flera olika sätt med andra aktörer för att minska på kostnader. Bl.a. genom gemensamt gymnasieintag inom länet, samverkansavtal med Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd vad gäller serveringstillstånd och alkohol-/tobakstillsyn och samverkan vad gäller räddningstjänsten med närliggande län. Den samverkan som särskiljer sig dock från mängden är Norrtäljemodellen som är en samverkan mellan Norrtälje kommun och Stockholms läns landsting. Syftet är att få en helhetssyn på vården och omsorgen genom det gemensamma kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje (KSON) och vårdbolaget Tiohundra. Som exempel kan nämnas det nära samarbetet mellan biståndshandläggare och beställare hos KSON som syftar till att möjliggöra snabb utskrivning till eget boende, korttidsboende och äldreboende. Modellen har funnits sedan 2006 och permanenterades 2016. Modellen har utvärderats och fyller sitt syfte med en mer effektiv och kvalitativ vård. Styrkor Strategi för resultatstyrning och effektivitetsutveckling Arenor för chefer att diskutera resultat, analys och åtgärder Uppföljningssystem där både ekonomi och verksamhetsresultat kan följas upp Samverkansarbetet med både andra kommuner och landsting/regioner, som t.ex. Norrtälje-modellen Förbättringsmöjligheter Fortsatt arbete med att utveckla och implementera strategierna för resultatstyrning och effektivitetsutveckling Utveckla och öka jämförelser som verktyg för verksamhetsutveckling och effektivisering Utveckla och öka arbetet med analys av resultat

Sveriges Kommuner och Landsting 2018-03-14 16 (25) Område 6 Kommunen som arbetsgivare - personalpolitik Rubriker Personalstrategi Rekrytering attraktiv arbetsgivare Kompetens- och medarbetarutveckling Individuell lönesättning Arbetsmiljöarbete Mångfald Poäng 64 Allmänt I ett framtidsperspektiv är en stark och tydlig personalpolitik som lyfter fram och stärker de olika personalgrupperna i kommunen av största vikt. Svenska kommuner står inför stora nyrekryteringsbehov på grund av bl.a. omfattande pensionsavgångar. Eftersom den offentliga sektorn har problem med att konkurrera om attraktiva yrkesgrupper med löner, måste man skapa arbetsplatser som dels attraherar ny personal, dels stimulerar befintlig personal att stanna och utvecklas. Sammanfattning Norrtälje har ett personalpolitiskt program antaget 2009 publicerad på sin hemsida. Utvärderarna får dock bilden av att dokumentet inte i dagsläget är styrande eftersom den inte räknas upp i Mål och budget som ett styrande dokument eller nämns någon annanstans. Det finns ett värde att se över vad som finns publicerat och fortfarande gäller så att man inte skickar ut dubbla signaler. Utvecklingsarbetet Högre Höjder är enligt kommunen deras satsning även vad gäller arbetet med att stärka och utveckla medarbetare. Ett mål med Högre höjder är att ta tillvara alla medarbetares fulla potential och ge intresserade medarbetare möjlighet att få särskilt utvecklande uppdrag. En utmaning för kommunen blir att se till att detta budskap når samtliga i organisationen, även de längst ut i organisationen. Kommunen arbetar med att vara en attraktiv arbetsgivare. Detta syns på hemsidan med information om både fördelar att arbeta i Norrtälje samt genom personliga videoklipp där anställda får berätta om hur det är att arbeta i kommunen. Däremot framkom det i intervjuerna att konkreta resultat av arbetet hittills inte varit märkbara för alla, utifrån ambitionen att vara en attraktiv arbetsgivare. Kommunen har en förmånsportal, Fördel Norrtälje, där medarbetarna kan se vilka förmåner de har möjlighet att nyttja som medarbetare i kommunen. Förmånerna är välkända och uppfattas som välutnyttjade av de som intervjuades. Som exempel på förmåner kan nämnas 1 500 kronor i friskvårdsbidrag, flexibel arbetstid, löneväxling och möjlighet till distansarbete. Kommunen genomför årligen medarbetarsamtal, lönesamtal samt tar fram individuella utvecklingsplaner för majoriteten av medarbetare. Kommunen arbetar också systematiskt och regelbundet med medarbetarundersökningen. Nya mallar för medarbetar- och lönesamtal har just tagits fram med värdegrunden som bas. Eftersom mallarna är så nya har ingen utvärdering av dem ännu kunnat äga rum. Även lönekriterierna baseras på de nya mallarna med värdegrunden som

Sveriges Kommuner och Landsting 2018-03-14 17 (25) grund. Under intervjuerna utrycktes viss svårighet att bryta ner lönekriterierna till egen verksamhet och att det saknas konkreta exempel på hur man ska arbeta med dem. Kommunen tar regelbundet fram en kompetensförsörjningsplan, den senaste togs fram under hösten 2017 och ska gälla i tre år. Förvaltningarna ska nu ta fram egna i samverkan med HR och som också ska gälla i tre år. Sedan i år finns en funktion, en rekryteringslots, som är ett sätt att rekrytera nyckelfunktioner till Norrtälje. Funktionen ska bl.a. hjälpa medföljande partner att hitta arbete samt erbjuda service som underlättar att bosätta sig i kommunen. Rekryteringslotsen syftar till att stärka den långsiktiga kompetensförsörjningen samt att marknadsföra kommunen som en attraktiv plats att bo och arbeta i och är ett samarbete mellan organisationer och företag som verkar i Norrtälje kommun. Funktionen är för ny att kunna visa några resultat eller för att utvärdera men har potential att bli ett innovativt exempel till övriga kommuner i arbetet med kompetensförsörjningen i samverkan med andra aktörer i kommunen. Att använda mångfald som en resurs i kommunen är ett arbete som drivs av den högsta ledningen genom bl.a. könsuppdelad statistik vad gäller personalmått samt internutbildningar om jämställdhet i organisationen. Arbetet har gett resultat, räddningstjänsten Norrtälje kommun nominerades 2017 till jämställdhetspris då antalet sökande kvinnor vid nyrekryteringar ökat med 1000 % och var fjärde nyanställd var en kvinna. Kommunstyrelsekontoret är ett gott exempel för övriga förvaltningar när det gäller att stötta personer som har svårt att komma in i arbetslivet. Kontoret har idag åtta extra tjänster på ledningsstöd. Ambitionen är att även få andra förvaltningar att skapa extratjänster. Styrkor Högre höjder-arbetet erbjuder nya sätt för medarbetarutveckling Arbete pågår att vara en attraktiv arbetsgivare, både vid rekrytering och för att behålla personal Bra utbud av förmåner för medarbetare Regelbundet och systematiskt arbete kring medarbetarenkäter, medarbetarsamtal etc. Innovativt sätt att arbeta med att rekrytera nyckelfunktioner (rekryteringslots) Förbättringsmöjligheter Lyft fram exempel där man lyckats med arbetet att vara en attraktiv arbetsgivare Se över stödet till verksamheterna i användningen av de nya mallarna för medarbetar- och lönesamtal samt i användandet av dem som lönekriterier Fortsatt utveckling av användandet av mångfald som resurs i kommunens serviceorganisation

Sveriges Kommuner och Landsting 2018-03-14 18 (25) Område 7 Ständiga förbättringar Rubriker Strategi för ständiga förbättringar Analys av avvikelser, brister och problem Lärande genom omvärldsspaning och samverkan Metoder för att förbättra kvaliteten på tjänsterna Kreativitet och förbättringar Poäng 51 Allmänt Inom näringslivet har det sedan mitten av 1900-talet funnits olika system för att bedriva kvalitetsarbete. Kvalitetsarbete är i de flesta fall synonymt med att på ett strukturerat sätt arbeta för att skapa kontinuerliga förbättringar i en verksamhet. TQM, EFQM, ISO, SIQ, BS, LEAN är alla standards eller system för detta kontinuerliga förbättringsarbete. I den kommunala världen har oftast kvalitetsarbete förekommit som enskilda öar knutna till vissa verksamheter. Ett identifierbar mönster under senare år är att flera kommuner börjar ta fram övergripande system för att effektivisera och förbättra sin verksamhet. Dessa system är då oftast egenutvecklade modeller för förbättringsarbete som ibland innehåller delar av de system som nämns ovan. En framgångsfaktor för ett fungerande kvalitetsarbete är att det system som används, tydligt länkar till kommunens styr- och uppföljningssystem. Sammanfattning Det relativt nylanserade utvecklingsarbetet Högre Höjder är kommunens sätt att arbeta med ständiga förbättringar. Kommunen ska med rätt kompetens, engagerade medarbetare, goda ledare och invånarnas bästa i fokus leverera högre kvalitet på service och tjänster. För att nå ut med arbetet till hela organisationen involverar kommunen intresserade medarbetare som får anmäla sig till ballongförare. Deras uppgift blir att coacha och stötta både medarbetare och chefer i implementeringen av Högre höjder-arbetet. En utvecklingsmöjlighet framöver kan vara att få till en bra samordning av det systematiska kvalitetsarbetet och arbetet med Högre höjder på kommunövergripande nivå. Det är också viktigt att analysera och utvärdera förankringsarbetet så att kommunen aktivt tar del av sina erfarenheter av implementeringsarbetet och få ut det hela vägen i organisationen. Trots att arbetet inte än är implementerat i hela organisationen arbetar vissa verksamheter redan idag med ett Lean-inspirerat arbetssätt. Som exempel kan nämnas bygglovsenheten och badhusen som använder sig av tavel-modellen och socialförvaltningens kvalitetsledningssystem Fyren med veckovisa träffar där man går igenom förbättringsförslag för att därefter föra dem vidare till ledningen. Kommunen kan med fördel sprida de goda exempel som redan finns i vissa verksamheter till övriga verksamheter för att samtidigt utveckla det interna lärandet. 2017 genomfördes för första gången en gala där utmärkelserna Årets medarbetare, Årets chef och Årets innovation delades ut. Syftet är att lyfta upp goda exempel på värdeskapande arbete som genomförts i kommunens olika verksamheter. Detta kan fungera som ett sätt att sprida goda interna och externa exempel inom organisationen. Ett annat sätt att arbeta med förbättring kan göras genom olika granskningar, t.ex. kollegiegranskning eller granskning av någon extern part.

Sveriges Kommuner och Landsting 2018-03-14 19 (25) De flesta verksamheter arbetar idag på något sätt med att engagera brukarna för att förbättra kvaliteten, till exempel brukarråd och anhörigträffar inom äldreomsorgen, elevråd på skolorna och badhusens möten med de personer som badat flest gånger under året. Genom införandet av Högre höjder kommer sannolikt detta att utvecklas ytterligare inom alla verksamheter. Som tidigare nämnt är analysarbetet inom kommunen ett förbättringsområde. Verksamhetssystemet Rodret nämns som det systematiska sättet att rapportera samt att följa upp mål och resultat, men det är inte alla i organisationen som ser nyttan för egen del i det. För att koppla ihop hela organisationens styrning och uppföljning och för att den ska leda till framtagande av åtgärder och verksamhetsutveckling skulle modellen för analys och avvikelsehantering vad gäller måluppfyllelse i kommunen behöva utvecklas. Analyser skulle även behöva göras på koncernnivå utifrån de kommunövergripande målen. Det är ofta för kommunerna en utmaning att prioritera omvärldsspaning i sitt arbete för att ta reda på vad som verkligen är best practice inom den egna verksamheten. I Norrtälje sker samverkan och extern omvärldsspaning främst inom Stockholms-länet, vilket med fördel kunde utökas till även andra delar av landet som exempelvis kommuner i grannlänet. Styrkor Kommunövergripande arbetssättet Högre höjder att arbeta med verksamhetsutveckling och ständiga förbättringar Medarbetare uppmuntras att komma med förbättringsförslag De nya utmärkelserna Årets medarbetare, Årets chef och Årets innovation för att lyfta fram goda exempel Involvering av brukare för att förbättra kvaliteten på tjänsterna inom vissa verksamheter Förbättringsmöjligheter Systematiskt arbete kring analys av målavvikelser i verksamheterna Kommunövergripande samordning av det systematiska kvalitetsarbetet Fortsatt systematiskt arbete med sprida goda interna och externa exempel (best practice), genom t.ex. interna eller externa granskare Fortsatt arbete kring omvärldsspaning och extern samverkan för att förbättra kvaliteten på tjänsterna

Sveriges Kommuner och Landsting 2018-03-14 20 (25) Område 8 Kommunen som samhällsbyggare Rubriker Poäng Planer/strategier för samhällsbyggande Samarbete med civilsamhället Samarbete med kulturlivet Stöd till näringslivet Internationella kontakter Miljöfrågor Social hållbarhet 58 Allmänt I kommunens roll som samhällsbyggare är samarbetet med lokalsamhället i form av förenings-, kultur- och näringsliv en viktig uppgift. Likaså att upprätthålla samverkan på regional, nationell och internationell nivå. Kommunen har en viktig roll att fungera som katalysator för att olika verksamheter i den geografiska kommunen ska fungera tillsammans för att skapa attraktivitet, tillväxt och en hållbar utveckling. Sammanfattning När det gäller tydliga strategier eller systematik för arbete kring de områden som ingår i kommunkompassens område Samhällsbyggande har utvärderarna identifierat att sådana finns inom kultur och näringsliv. Hållbar utveckling genomsyrar hela styrningen, från visionen, de övergripande målen till själva styrningen. Kommunen har även ett styrdokument för kommunens krisberedskap som är heltäckande. Trots avsaknad av en övergripande strategi för arbetet med civilsamhället finns flera olika samverkans- och samarbetsformer med civilsamhället. Bland annat har kommunen skrivit IOP-avtal med Kvinnojouren och Brottsofferjouren, samarbetar med och stöttar nattvandrare, hamnföreningar och byalag samt driver ett ambitiöst trygghetsarbete där flera olika lokala aktörer är inblandade. Kommunen verkar också för att utveckla lokalsamhället, bland annat genom en centrum-utvecklartjänst. Norrtälje kommun är en aktiv part i anordnandet av återkommande kulturarrangemang, som bland annat Norrtälje kulturvecka, Hamnkalaset, Pridevecka och Sommarnattens toner. Föreningar och kulturlivet kan ansöka om bidrag för sina verksamheter. Kommunen har valt att föra nära dialog med föreningar inför bidragsbeviljandet vilket ses som ett gott exempel. Det finns även en kulturskola som vänder sig till alla barn i kommunen. Utifrån ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv ser många kommuner nytta i att analysera och utvärdera sitt kulturutbud och vilka barn som deltar. Syftet är att även nå ut till de grupper som av t.ex. geografiska eller sociala orsaker inte kan ta del av kulturutbudet. Ett annat sätt är att arbeta med föreningsbidragen och använda det som ett verktyg för att främja jämställdhet och social integration. Biblioteksbussen är ett gott exempel i Norrtälje som arbetar aktivt med att nå ut till alla geografiska delar i kommunen. Efter att den nya näringslivsstrategin antogs 2017 har kommunen utvecklat sitt näringslivsarbete. Kommunen arbetar systematiskt med SKL:s enkät Löpande Insikt samt med NKImätningar och har regelbundna avstämningar för att följa upp resultaten. Kommunen finansierar

Sveriges Kommuner och Landsting 2018-03-14 21 (25) även en 50 % tjänst hos Nyföretagarcentrum, har en näringslivslots, skickar regelbundet ut ett näringslivsbrev till företagarna i området och ingår i Stockholm Business Alliance. Kommunen är även en del av Visit Roslagen AB. Kommunen har en internationell policy som är politiskt antagen 2008. Nu arbetar kommunen med att revidera den och att ta fram riktlinjer för det internationella arbetet. Kommunen deltar idag i ett EU-projekt, Modern Ports in Historic Water, ett projekt om utbyggnad av 20 småportshamnar i Östersjön. Utvärderarna anser att kommunens arbete med internationella kontakter, både inom EU och utanför, kan utvecklas ytterligare genom fler strategiska samarbeten. Ett klimat- och miljöprogram är i skrivande stund under framtagande. Däremot har man en Grön strukturplan och ett hållbarhetsprogram tas fram för varje större samhällsbyggnadsprojekt. Energieffektiviseringsarbete pågår genom bland annat årliga investeringsmedel och energieffektiviserande åtgärder. Arbetet med att bevara den biologiska mångfalden i kommunen är ambitiöst och funnits på plats länge. Norrtälje är sedan 1996 en medlem i Sveriges Ekokommuner vilket medför att de följs årligen upp i en mätning baserad på ett antal nyckeltal. Norrtälje kommun har också länge arbetat med att kartlägga naturen i kommunen. Inventeringarna redovisas i rapportserien Naturvård i Norrtälje kommun som finns på hemsidan. Trygghetsarbetet i kommunen, Trygg i Norrtälje (TiNK) är ett mycket gott exempel på välfungerande och välförankrat trygghetsarbete. Arbetet samordnas på central nivå, uppföljningar och utvärderingar görs regelbundet och tydliga resultat uppnås och används aktivt i det fortsatta arbetet. Invånarna får också en reell chans att påverka i sin närmiljö utifrån arbetet genom invånardialoger runtom i kommunen. Ett tydligt resultat är allaktivitetscentret som ska byggas i Hallstavik, vilket var ett önskemål från invånarna. Styrkor Hållbar utveckling som röd tråd i styrningen Strategier för kulturlivet och det lokala näringslivet Arbetet kring säkerhet och beredskap, inklusive risk- och sårbarhetsanalyser Kultur- och fritidskontorets dialoger med föreningar inför beviljandet av bidrag Ambitiöst arbete med biologisk mångfald och miljöarbete Aktivt och välfungerande trygghetsarbete i samverkan med flera parter i kommunen Förbättringsmöjligheter Strategi/plan för arbetet med civila samhället/frivilligkrafter Strategi och utveckling av kommunens arbete med internationella kontakter Utveckla förenings- och kulturlivet utifrån ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv Fortsatt arbete att minska miljöpåverkan, både internt och genom information till invånarna

Sveriges Kommuner och Landsting 2018-03-14 22 (25) 4. Översikt av poängfördelning Nedanstående tabeller visar Norrtälje kommuns resultat fördelat på delfrågor inom respektive område. 1. Offentlighet och demokrati Uppnått Max Procent 1.1 Finns en plan/strategi for demokratiutveckling och information? 7 15 45% 1.2 Hur informeras invånarna om aktuella frågor i politiken? 15 20 73% 1.3 Hur informeras invånare om resultat? 7 25 28% 1.4 Hur främjas invånardialog och deltagande? 17 30 55% 1.5 Etik - Hur skapas tillit genom god etik? 5 10 52% 50 100 50% 2. Tillgänglighet och brukarorientering Uppnått Max Procent 2.1 Finns det en kommunövergripande strategi för brukarfokus? 2.2 Hur arbetar kommunen med tillgänglighet och bemötande? 11 15 70% 17 25 67% 2.3 Hur informerar kommunen om service och tjänster? 13 20 63% 2.4 Hur arbetar kommunen med brukarundersökningar? 9 20 44% 2.5 Hur arbetar kommunen med att förtydliga tjänsternas innehåll samt synpunkts- och klagomålshantering för invånare/brukare? 13 20 65% 62 100 62%