En rapport från Almega jun 2017 Välfärdsutmanngen 2020
Inlednng I SCB (2016) konstateras att de utbldnngsnrktnngar där arbetsgvarna har störst problem med att htta sökande är grundskollärar-, sjuksköterske-, frtdspedagog- och förskollärarutbldnng. Det var alltså nom vård, skola och omsorg som brsten på arbetskraft var som störst 2016. Samtdgt talar allt för att behovet av arbetskraft kommer att öka kraftgt nom de närmaste åren. Kommuner och landstng kan behöva rekrytera mer personal än någonsn tdgare. Detta har flera orsaker. En är att spåret av flyktngkrsen förväntas ett stort antal utrkes födda få uppehållstllstånd Sverge under de närmaste åren, samtdgt som även den nfödda befolknngen ökar. En annan orsak är att om det vnstbegränsnngsförslag som Välfärdsutrednngen lagt fram genomförs, kommer med största sannolkhet en stor del av de utförarna söka sg bort från välfärdstjänsterna. Det nnebär att kommuner och landstng skulle behöva ersätta eller ta över all den personal som fnns hos dessa. Det går nte att med säkerhet förutspå hur många nya elever och brukare nom vård, skola och omsorg som kommuner och landstng behöver göra plats för under de närmaste åren. V vet ännu nte hur många utrkes födda som kommer att få uppehållstllstånd och hur mycket den övrga befolknngen kommer att öka fram tll 2020 och det är nte heller säkert att Välfärdsutrednngens förslag kommer att genomföras. Men genom att använda SCBs befolknngsprognoser och sammanställa antalet brukare och elever hos kan v skapa en översktlg bld av behovet under de närmaste åren. V arbetar med två olka scenaron. Ett där alla försvnner och ett där hälften av deras försvnner. Rapporten är framtagen av Krecbergs Utrednng & Opnon på Almegas uppdrag. Det bör påpekas att rekryterngsbehovet kommuner och landstng sannolkt underskattas de beräknngar som presenteras nedan. En orsak är att det en betydande del av personalen nom kommuner och landstng kommer att pensoneras under de närmaste åren. Det kan röra sg om uppemot 100 000 personer. 1 Utöver det kommer det att krävas stora vuxenutbldnngsnsatser för många av de nyanlända. 1 Enlgt SCBs regsterbaserade arbetsmarknadsstatstk var 120 000 av de anställda nom kommuner och landstng mellan 60 och 64 år 2015. År 2020 kommer denna grupp vara 65 och 70 år.
Invandrng och annan befolknngsöknng ger ökade välfärdsbehov Under senare år har nvandrngen tll Sverge ökat kontnuerlgt. Antalet asylsökande var rekordmånga under 2015 men har nu med ett förändrat regelverk mnskat kraftgt. Samtdgt fnns det många personer som fortfarande väntar på besked om uppehållstllstånd. Enlgt SCBs befolknngsprognos kommer antalet utrkes födda uppgå tll drygt 2 050 000 år 2020. Det är 670 000 fler än 2010. Fgur 1 Antalet utrkes födda Sverge 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 Källa: SCB 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2020 Bara under de närmaste fyra åren förväntas antalet utrkes födda öka med crka 290 000 personer. Totalt beräknas befolknngen öka med 454 000 personer under dessa år. Öknngen kommer gvetvs ställa krav på en ökad produkton av välfärdstjänster. Det totala antalet nya nvånare kommer påverka tll exempel behovet av sjukvård och personlg assstans. Antalet personer åldrarna 1-6 år kommer påverka behovet av förskoleplatser. Storleken på åldersgruppen 7-15 år kommer påverka behovet av platser grundskolan och personer åldrarna 16-19 kommer att behöva gymnaseplatser. Äldre framförallt från 80 år och uppåt kommer att ha behov av särsklda boenden och hemtjänst. V har därför delat upp befolknngsöknngen olka åldersgrupper.
Tabell 1 Befolknngsöknng olka åldersgrupper mellan 2016-2020 och uppdelat efter nrkes och utrkes födda Total befolknngsöknng 2016-2020 Varav utrkes födda Varav nrkes födda Totalt 454 753 291 707 163 046 1-6 år 35 932 3 971 31 961 7-15 år 94 533 29 353 65 180 16-19 år 40 055 10 467 29 588 >79 år 40 693 10 853 29 840 Övrga åldrar Källa: SCB 243 540 237 063 6 477 Det stora antalet nya nvånare nnebär nte bara en ökad efterfrågan på välfärdstjänster, utan framförallt nvandrngen kan också bdra tll att lösa en del av de rekryterngsbehov som fnns nom en. Detta eftersom som de utrkes födda står för nästan hela öknngen av befolknngen arbetsför ålder. Samtdgt bör det påpekas att en stor del av dem som nylgen anlänt tll Sverge nte har den utbldnng som krävs för att fylla behovet av personal nom vård, skola och omsorg. Även om utbldnngsnsatser kommer att vara vktga kommer den stora delen av de nya nvånarna nte kunna arbeta som tll exempel sjuksköterskor eller lärare. I Arbetsförmedlngen (2016) redovsas vlken utbldnngsnvå som de personer som ngår etablerngsuppdraget har. 2 2 I etablerngsuppdraget ngår personer mellan 20 och 65 år som uppehållstllstånd som flyktng, kvotflyktng, skyddsbehövande eller anhörg tll någon av dessa.
Fgur 2 Utbldnngsnvå bland hela befolknngen 20-64 år 2016 och bland personer etablerngsuppdraget jan-okt 2016. 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Förgymnasal Gymnasal Eftergymnasal Befolknngen 20-64 år Personer etablerngsuppdraget Källa: SCB, Aku och Arbetsförmedlngen 2016 Som framgår av dagrammet ovan har alltså nära hälften av de nyanlända som högst en grundskoleutbldnng vd den aktuella tdpunkten och kommer därför sannolkt nte kunna bdra tll att lösa behovet av utbldad personal fram tll 2020.
Alternatva välfärden Det fnns dag ett stort antal nom vård, skola och omsorg som fnanseras av skattemedel. Det handlar om vnstsyftande företag, stftelser och kooperatv. En del av utförarna upphandlas av offentlga nköpare medan de andra får sna ntäkter va valfrhetssystem. Enlgt SCBs Utförarregster är crka 126 000 sysselsatta som fnanseras av landets kommuner. Ytterlgare 35 000 är sysselsatta välfärdstjänster som fnanseras av landstngen. Utöver detta tllkommer de som arbetar med personlg assstans. Dessa välfärdstjänster fnanseras av staten och ngår därför nte Utförarregstret. Välfärdsutrednngen (2016) uppskattar antalet sysselsatta nom personlg assstans tll drygt 40 000. Välfärsutrednngen (2016) föreslår en kraftg begränsnng av de rörelseresultat som välfärdsföretagen ska tllåtas ha. Förslaget nnebär att rörelseresultatet ska begränsas tll en avkastnng på 7 procent + statslåneräntan på det operatva kaptalet respektve bolag. Problemet är att välfärdsföretagen ofta har ett lågt operatvt kaptal. Detta beror på att operatvt kaptal räknas ut genom att rörelseskulder dras från rörelsetllgångarna. Rörelsetllgångarna består bland annat av fastgheter och maskner vlket ofta saknas välfärdsföretag. I rörelseskulder ngår bland annat skatteskulder vlka ofta är stora personalntensva tjänsteföretag. Det nnebär att välfärdsföretagen kan rörelsetllgångarna vara lägre än rörelseskulderna vlket då ger ett negatvt operatvt kaptal. Revsonsbolaget PWC har på Svenskt Närngslvs uppdrag undersökt vlken rörelsemargnal 3 företag nom vård, skola och omsorg skulle tllåtas ha om Välfärdsutrednngen förslag genomfördes. 4 Fgur 3 Accepterad rörelsemargnal vd vnsttak (SNI 85-88, Välfärdsbolag, baserat på 2014 års data) 7 000 6 000 6176 5 000 4501 4 000 3621 3 000 2 000 1355 1 000 664 383 255 195 147 112 78 990 under 0% 0-0,99% 1-1,99% 2-2,99% 3-3,99% 4-4,99% 5-5,99% 6-6,99% 7-7,99% 8-8,99% 9-9,99% över 10% Källa: PWC (2016) 3 Rörelsemargnalen defneras som rörelseresultatet/omsättnngen. 4 PWC (2016)
Sammanställnngen från PWC vsar att omkrng vart fjärde företag nom vård, skola och omsorg har ett negatvt operatvt kaptal och skulle därför tvngas göra årlga förluster om Välfärdsutrednngens förslag genomfördes. Sammantaget är det knappt 80 procent av företagen som skulle behöva ha en rörelsemargnal under två procent. PWC konstaterar rapporten att vår bedömnng är att en rörelsemargnal över td om högst två procent som regel är otllräcklg välfärdsbranschen för att drva en ekonomskt sund och stabl verksamhet. Det bör noteras att PWCs analys enbart gäller aktebolag. Här ngår nte kooperatv och stftelser som även de utför välfärdstjänster på uppdrag av kommuner och landstng. Enlgt Välfärdsutrednngen (2016) drevs en tredjedel av de frstående grundskolorna andra former än aktebolag. För gymnaseskolor var motsvarande andel 15 procent. Samtdgt bör det påpekas att även de deella företagen påverkas negatvt av Välfärdsutrednngens vnstbegränsnng. De deella företagen har flera sammanhang protesterat mot förslaget och skrver DN (20170216) att: Som företrädare för den déburna välfärden är v allvarlgt oroade då v ser att förslagen får långtgående konsekvenser där resultatet kan bl det motsatta mot det önskade. Idéburen välfärd får då svårt att fnnas kvar och Sverge kommer stället att stå med ett monopol form av det offentlga och ett olgopol bestående av några få stora prvata koncerner som sörjer för medborgarnas välfärd. Slutsatsen är därför att huvuddelen av de välfärdstjänster som dag hanteras av kommer att försvnna på några års skt om Välfärdsutrednngens förslag genomförs. Frågan är då hur många elever och brukare som dag får sna välfärdstjänster utförda av cke-offentlga alternatv. Nedan har v sammanställt den tllgänglga statstken nom några av de vktgaste välfärdsområdena. Inom utbldnng gäller det för-, grund och gymnaseskola. V har tagt fram uppgfter över antalet besök nom sjukvården tll läkare och andra personalkategorer. Inom omsorgen har v uppgfter om antalet boende och antalet personer med hemtjänst. Slutlgen har v också uppgfter om antalet berättgade tll personlg assstans. Sammanställnngen är nte heltäckande. Om Välfärdsutrednngens vnstbegränsnng skulle genomföras fnns det även andra brukare som skulle påverkas. V har här tll exempel nte uppgfter om ndvd och famljeomsorgen eller flyktngmottagnngen.
Tabell 2 Elever, brukare och besök hos Välfärdstjänst Antal brukare eller antal besök vd 2015 eller Läsåret 2015/16 Förskola 97 219 Grundskola 145 471 Gymnaseskola 83 754 Läkarbesök 9 752 257 Besök hos annan personalkategor 13 968 288 Äldreboende 17 103 Hemtjänst 40 843 Personlg assstans 11 993 Källa: För för-, grund och gymnaseskola, Skolverkets databas jämförelsetal. För besök nom sjukvården, SKLs verksamhetstabeller. Uppgfter om äldreboende och hemtjänst är hämtade från Socalstyrelsen (2015). För antal assstansberättgade, Försäkrngskassan. Tabellen ska alltså läsas på detta sätt. Antal frskoleelever uppgck tll 145 471 under läsåret 2015/16 och antalet läkarbesök hos uppgck tll 9 752 257 under 2015.
Totala effekter av befolknngsförändrngar och vnstbegränsnng I detta avsntt försöker v summera effekterna av den förväntade befolknngsöknngen och av att många kommer att försvnna om förslaget tll vnstbegränsnng genomförs. V försöker alltså kvantfera hur många elever och brukare nom respektve område som kommuner och landstng behöver göra plats för de egna verksamheterna fram tll 2020. Effekterna kommer med säkerhet att varera mellan olka regoner landet. Både genom att öknngen av utrkes födda kommer att varera och för att det fnns stora skllnader hur stor del av vård, skola och omsorg som kommunerna och landstngen sköter egen reg. V har därför försökt att prognostsera behovet varje län fram tll 2020. Det bör påpekas att dessa beräknngar är förenade med stor osäkerhet. För det första utgår v från SCB:s befolknngsprognoser och det fnns nga garanter för att dessa kommer att vsa sg vara korrekta. Poltska beslut kan snabbt förändra prognoserna för hur många utrkes födda som får uppehållstllstånd Sverge. För det andra publcerar nte SCB några länsvsa befolknngsprognoser. Det nnebär att v måste göra antaganden om hur befolknngsöknngen kommer att fördela sg över Sverge. I våra beräknngar utgår v från att fördelnngen över landet kommer att vara lkadan som under åren 2016-2020 som under åren 2010-2015. I tabellen nedan redovsas hur stor andel av befolknngsöknngen för utrkes och nrkes födda som v antar kommer tllfalla respektve län. Tabell 3 Förändrng av befolknngen 2010-2016 och förväntad öknng 2016-2020 Befolknngs- öknng 2010-2016 Andel av befolknngsöknngen 2010-2016 Förväntad befolknngsöknng 2016-2020 Varav utrkes födda Varav nrkes födda Bleknge 5 226 0,9% 4 100 2 630 1 470 Dalarna 7 484 1,3% 5 872 3 767 2 105 Gotland 734 0,1% 576 369 206 Gävleborg 8 078 1,4% 6 338 4 066 2 272 Halland 20 849 3,6% 16 359 10 493 5 865 Jämtland 1 982 0,3% 1 555 998 558 Jönköpng 15 869 2,7% 12 451 7 987 4 464 Kalmar 8 765 1,5% 6 877 4 411 2 466 Kronoberg 10 688 1,8% 8 386 5 379 3 007 Norrbotten 1 961 0,3% 1 539 987 552 Skåne 81 236 14,0% 63 739 40 886 22 853 Stockholm 214 717 37,0% 168 471 108 068 60 403 Södermanland 17 359 3,0% 13 620 8 737 4 883 Uppsala 25 491 4,4% 20 001 12 830 7 171 Värmland 6 069 1,0% 4 762 3 055 1 707 Västerbotten 6 595 1,1% 5 175 3 319 1 855 Västernorrland 2 947 0,5% 2 312 1 483 829 Västmanland 14 873 2,6% 11 670 7 486 4 184 Västra Götaland 91 486 15,8% 71 782 46 045 25 736 Örebro 14 711 2,5% 11 543 7 404 4 138 Östergötland 22 463 3,9% 17 625 11 306 6 319 Rket 579 583 454 753 291 707 163 046 Källa: SCBs befolknngsstatstk och egna beräknngar
Med antagandet om att länen kommer att få en lka stor andel av befolknngsöknngen under 2016-2020 som mellan 2010-2016 kommer alltså befolknngen Stockholms län öka med över 168 000 personer varav 108 000 kommer vara födda utomlands. Den totala öknngen på Gotland förväntas stanna vd knappt 600 personer. V antar också att fördelnngen mellan äldre och yngre kommer att vara densamma över hela landet. Det nnebär tll exempel att Jönköpngs län förväntas de ta emot 2,7 procent av hela befolknngsöknngen samtlga åldersgrupper. I våra beräknngar förväntas de nyanlända använda välfärdstjänsterna samma utsträcknng som dagens befolknng. Den mest osäkra delen beräknngarna gäller hur Välfärdsutrednngens förslag kommer påverka de prvata utförarna. V vet dag nte om förslaget kommer att genomföras och v vet ännu nte hur många som kommer att försvnna från välfärdssektorn om förslaget genomförs. Beräknngarna ska därför nte ses som en prognos utan mer som en ndkaton på behovet av ytterlgare nom kommuner och landstng om de utförarna lägger ned sna verksamheter. V gör beräknngar utfrån två olka scenaron. I det ena alternatvet ska all framtda hanteras av offentlga aktörer. I det andra scenarot mnskar de frstående aktörernas välfärdstjänster med 50 procent.
Förskolan Under 2015 fanns det drygt 494 000 barn nskrvna vd landets förskolor. Samtdgt fanns det 711 000 barn åldrarna 1-6 år. Det nnebar att nära 70 procent av barnen dessa åldrar gck olka förskolor. V utgår därför från att av den förväntade öknngen på crka 36 000 barn dessa åldrar kommer crka 70 procent att behöva plats förskolorna. Samtdgt fnns det dag crka 97 000 barn fra förskolor. I scenaro två där kommunerna behöver ta över hälften av de utförarnas elever kommer landets kommuner behöva öka antalet förskoleplatser med 74 000, en öknng med 19 procent från dagens nvå. De regonala skllnaderna är stora. Medan Stockholms kommuner skulle behöva öka antalet platser med 39 procent räcker det med en öknng på 6 procent Norrbotten. Tabell 4 Behov av ökat antal kommunala förskoleplatser fram tll 2020 Antal elever Antal elever vd Behov genom ökad nvandrng Behov genom övrg befolknngsförändrng scenaro 1 där alla försvnner scenaro 2 där de utförarna utför hälften av dagens tjänster. och landstngens scenaro 1 och landstngens scenaro 2 Bleknge 7 250 725 25 200 950 588 15% 9% Dalarna 12 258 858 36 287 1 181 752 10% 7% Gotland 2 614 444 3 28 476 254 22% 12% Gävleborg 12 851 1 542 38 310 1 890 1 119 17% 10% Halland 15 919 2 865 99 799 3 764 2 331 29% 18% Jämtland 5 901 590 9 76 675 380 13% 7% Jönköpng 17 149 2 229 76 608 2 913 1 799 20% 12% Kalmar 10 769 969 42 336 1 347 862 14% 9% Kronoberg 9 718 1 361 51 410 1 822 1 141 22% 14% Norrbotten 10 528 948 9 75 1 033 559 11% 6% Skåne 68 418 13 684 387 3 115 17 186 10 344 31% 19% Stockholm 121 786 42 625 1 023 8 233 51 881 30 568 66% 39% Södermanland 14 178 1 843 83 666 2 591 1 670 21% 14% Uppsala 16 862 4 384 121 977 5 483 3 291 44% 26% Värmland 12 592 1 259 29 233 1 521 891 13% 8% Västerbotten 12 737 1 274 31 253 1 558 921 14% 8% Västernorrland 11 115 1 000 14 113 1 127 627 11% 6% Västmanland 12 892 2 707 71 570 3 348 1 995 33% 20% Västra Götaland 81 647 11 431 436 3 508 15 375 9 659 22% 14% Örebro 14 666 1 320 70 564 1 954 1 294 15% 10% Östergötland 22 576 3 161 107 861 4 129 2 549 21% 13% Rket 494 426 97 219 2 761 22 223 122 203 73 593 31% 19% Källa: Skolverket och egna beräknngar
Grundskola I grundskolan är andelen något lägre än förskolan. Dessutom är den förväntade öknngen av åldersgruppen 7-15 år högre. Det nnebär att öknngen av både nrkes och utrkes födda får en, relatvt sett, större betydelse grundskolan. Under läsåret 2015/16 fanns det enlgt Skolverket drygt 985 000 elever grundskolan. Befolknngen åldrarna 7-15 år uppgck tll 993 000. V har därför antagt att öknngen av antalet platser exakt motsvarar befolknngsöknngen denna åldersgrupp. 5 Det fnns dag crka 145 000 elever frskolor. Om hälften av dessa platser försvnner blr det totala kravet på elever kommunala grundskolor 167 000. I Stockholm skulle kravet motsvara en öknng på 39 procent eller knappt 63 000 elever. Tabell 5 Behov av ökat antal kommunala grundskoleplatser fram tll 2020 Antal elever Antal elever vd Behov genom ökad nvandrng Behov genom övrg befolknngsförändrng Totalt behov scenaro 1 där alla försvnner scenaro 2 där de utförarna utför hälften av dagens tjänster. och landstngens scenaro 1 och landstngens scenaro 2 Bleknge 15 406 2 295 265 588 3 147 2 000 24% 15% Dalarna 27 576 2 179 379 842 3 400 2 310 13% 9% Gotland 5 118 658 37 83 778 449 17% 10% Gävleborg 27 610 4 082 409 908 5 400 3 359 23% 14% Halland 33 269 3 113 1 056 2 345 6 514 4 957 22% 16% Jämtland 12 432 958 100 223 1 281 802 11% 7% Jönköpng 36 367 2 161 804 1 785 4 749 3 669 14% 11% Kalmar 22 271 1 354 444 986 2 784 2 107 13% 10% Kronoberg 19 867 1 622 541 1 202 3 365 2 554 18% 14% Norrbotten 23 249 2 030 99 221 2 350 1 335 11% 6% Skåne 129 712 17 198 4 114 9 136 30 448 21 849 27% 19% Stockholm 231 350 55 662 10 874 24 147 90 683 62 852 52% 36% Södermanland 29 938 5 714 879 1 952 8 545 5 688 35% 23% Uppsala 35 528 6 186 1 291 2 867 10 344 7 251 35% 25% Värmland 25 300 1 421 307 683 2 411 1 700 10% 7% Västerbotten 25 062 1 968 334 742 3 044 2 060 13% 9% Västernorrland 24 208 2 703 149 331 3 184 1 832 15% 9% Västmanland 26 049 3 730 753 1 673 6 156 4 291 28% 19% Västra Götaland 162 292 21 052 4 633 10 289 35 974 25 448 25% 18% Örebro 28 769 3 473 745 1 654 5 872 4 136 23% 16% Östergötland 44 247 5 912 1 138 2 526 9 576 6 620 25% 17% Rket 985 620 145 471 29 353 65 180 240 004 167 269 29% 20% Källa: Skolverket och egna beräknngar 5 Med en exakt beräknng motsvarar antalet grundskoleplatser 99,2 procent av befolknngen mellan 7-15 år.
Gymnaseskolan Under läsåret 2015/16 fanns det 323 100 elever gymnaseskolan och det fanns knappt 420 000 personer åldrarna 16-19 år. Det nnebar att crka 77 procent av dessa ungdomar gck gymnaseskolan. Befolknngsöknngen dessa åldrar bör därför motsvara drygt 30 000 gymnaseplatser. Crka 84 000 elever går dag fra gymnaseskolor. Om hälften av dessa platser försvnner nnebär det att det totala behovet av nya kommunala gymnaseplatser kommer vara crka 72 000 år 2020. Det motsvarar en öknng på 30 procent. I Stockholm skulle de kommunala gymnaseplatserna behöva öka med 61 procent. Tabell 6 Behov av ökat antal kommunala gymnaseplatser fram tll 2020 Antal elever Antal elever vd Behov genom ökad nvandrng Behov genom övrg befolknngsförändrng Totalt behov scenaro 1 där alla försvnner scenaro 2 där de utförarna utför hälften av dagens tjänster. och landstngens scenaro 1 och landstngens scenaro 2 Bleknge 5 042 472 73 206 750 514 16% 11% Dalarna 9 727 2 112 104 294 2 510 1 454 33% 19% Gotland 1 633 162 10 29 201 120 14% 8% Gävleborg 9 437 1 612 112 318 2 042 1 236 26% 16% Halland 10 692 1 779 290 820 2 889 2 000 32% 22% Jämtland 4 220 627 28 78 733 419 20% 12% Jönköpng 12 335 1 232 221 624 2 077 1 461 19% 13% Kalmar 7 911 937 122 345 1 404 935 20% 13% Kronoberg 6 865 1 662 149 420 2 231 1 400 43% 27% Norrbotten 8 175 424 27 77 528 316 7% 4% Skåne 41 928 13 040 1 130 3 195 17 365 10 845 60% 38% Stockholm 69 876 28 157 2 987 8 444 39 589 25 510 95% 61% Södermanland 9 052 2 174 242 683 3 098 2 011 45% 29% Uppsala 11 106 2 275 355 1 003 3 632 2 495 41% 28% Värmland 9 528 2 069 84 239 2 392 1 358 32% 18% Västerbotten 8 786 1 311 92 259 1 662 1 007 22% 13% Västernorrland 8 185 1 873 41 116 2 030 1 093 32% 17% Västmanland 8 785 2 574 207 585 3 366 2 079 54% 33% Västra Götaland 54 290 13 416 1 273 3 598 18 287 11 579 45% 28% Örebro 10 673 1 958 205 579 2 741 1 762 31% 20% Östergötland 14 895 3 888 313 883 5 084 3 140 46% 29% Rket 323 141 83 754 8 064 22 794 114 612 72 735 48% 30% Källa: Skolverket och egna beräknngar
Läkarbesök Inom sjukvården gjordes det drygt 28 mljoner läkarbesök under 2015. 6 Befolknngen uppgck tll drygt 9 850 000 under samma år. I genomsntt gjordes därför 2,9 läkarbesök per nvånare. Öknngen av befolknngen fram tll 2020 bör därför skapa omkrng drygt 1,3 mljoner nya läkarbesök. Av läkarbesöken gjordes 9,8 mljoner hos vårdgvare. Om hälften av läkarna de prvata alternatven försvnner nnebär det att landstngen behöver skapa utrymme för 6,2 mljoner fler läkarbesök nom den egna regn. Det motsvarar en öknng på 33 procent. I Stockholm skulle öknngen behöva bl runt 73 procent. Även Hallands län skulle landstnget tvngas tll en dramatsk antalet läkarbesök. Här skulle öknngen behöva uppgå tll 43 procent. Tabell 7 Behov av ökat antal läkarbesök landstngens egna reg 7 Antal besök Antal besök vd Behov genom ökad nvandrng Behov genom övrg befolknngsförändrng scenaro 1 där alla försvnner scenaro 2 där de utförarna utför hälften av dagens tjänster. och landstngens scenaro 1 och landstngens scenaro 2 Bleknge 392 071 63 524 7 558 4 224 75 306 43 544 23% 13% Dalarna 667 986 60 327 10 823 6 049 77 200 47 036 13% 8% Gotland 169 780 23 888 1 061 593 25 543 13 599 18% 9% Gävleborg 747 954 205 861 11 682 6 530 224 073 121 142 41% 22% Halland 909 652 370 659 30 151 16 853 417 663 232 334 77% 43% Jämtland 277 531 18 266 2 866 1 602 22 734 13 601 9% 5% Jönköpng 901 567 193 718 22 949 12 827 229 495 132 636 32% 19% Kalmar 640 114 93 129 12 676 7 085 112 890 66 325 21% 12% Kronoberg 472 675 102 318 15 457 8 639 126 414 75 255 34% 20% Norrbotten 577 786 75 711 2 836 1 585 80 132 42 277 16% 8% Skåne 3 838 425 1 349 647 117 482 65 665 1 532 794 857 970 62% 34% Stockholm 8 522 010 4 650 381 310 519 173 561 5 134 460 2 809 270 133% 73% Södermanland 698 225 144 772 25 104 14 032 183 908 111 522 33% 20% Uppsala 964 139 291 175 36 865 20 605 348 644 203 057 52% 30% Värmland 676 672 86 226 8 777 4 906 99 909 56 796 17% 10% Västerbotten 613 823 86 202 9 538 5 331 101 070 57 969 19% 11% Västernorrland 556 492 114 501 4 262 2 382 121 145 63 895 27% 14% Västmanland 661 606 236 772 21 509 12 022 270 303 151 917 64% 36% Västra Götaland 4 244 698 1 340 485 132 305 73 950 1 546 740 876 498 53% 30% Örebro 724 328 77 852 21 275 11 891 111 018 72 092 17% 11% Östergötland 1 048 001 172 580 32 485 18 157 223 223 136 933 25% 16% Rket 28 305 535 9 782 325 838 180 468 490 11 088 995 6 197 832 60% 33% Källa: SKL och egna beräknngar 6 Källa: SKL 7 Besöken hos summerar nte exakt på grund av avrundnngsproblem.
Besök hos andra personalkategorer än läkare Besöken hos andra personalkategorer än läkare sjukvården uppgck tll knappt 40 mljoner vlket motsvarar 4 besök per nvånare. Det nnebär att befolknngsöknngen skulle skapa ett behov av 1,8 mljoner nya besök sjukvården. Idag görs 14 mljoner av besöken hos andra personalkategorer än läkare hos vårdgvare. I scenaro 2 skulle därför behovet av nya besök hos dessa personalkategorer landstngens reg öka med 8,8 mljoner eller med 34 procent. Besöken Stockholms läns landstngs reg skulle behöva öka med hela 86 procent. Tabell 8 Behov av ökat antal besök hos andra personalkategorer landstngens egna reg 8 Antal besök Antal besök vd Behov genom ökad nvandrng Behov genom övrg befolknngsförändrng scenaro 1 där alla försvnner scenaro 2 där de utförarna utför hälften av dagens tjänster. och landstngens scenaro 1 och landstngens scenaro 2 Bleknge 609 377 104 566 10 626 5 939 121 131 68 848 24% 14% Dalarna 984 262 157 809 15 217 8 505 181 531 102 626 22% 12% Gotland 226 967 27 594 1 492 834 29 921 16 124 15% 8% Gävleborg 995 819 270 857 16 424 9 180 296 462 161 033 41% 22% Halland 1 232 475 406 402 42 391 23 694 472 486 269 285 57% 33% Jämtland 431 667 73 900 4 030 2 252 80 182 43 232 22% 12% Jönköpng 1 295 136 249 814 32 265 18 034 300 114 175 207 29% 17% Kalmar 888 355 103 290 17 821 9 961 131 072 79 427 17% 10% Kronoberg 644 776 156 421 21 731 12 146 190 298 112 088 39% 23% Norrbotten 878 546 188 194 3 987 2 229 194 410 100 313 28% 15% Skåne 5 702 483 2 180 233 165 171 92 320 2 437 724 1 347 608 69% 38% Stockholm 11 115 818 6 518 985 436 568 244 014 7 199 567 3 940 075 157% 86% Södermanland 1 030 883 216 743 35 295 19 728 271 765 163 394 33% 20% Uppsala 1 388 206 455 804 51 829 28 969 536 602 308 700 58% 33% Värmland 836 731 143 474 12 340 6 897 162 711 90 974 23% 13% Västerbotten 1 056 706 164 119 13 409 7 495 185 023 102 963 21% 12% Västernorrland 898 133 263 897 5 992 3 349 273 238 141 290 43% 22% Västmanland 1 024 158 424 976 30 240 16 902 472 119 259 631 79% 43% Västra Götaland 5 707 319 1 642 479 186 012 103 969 1 932 460 1 111 220 48% 27% Örebro 1 033 008 193 469 29 911 16 718 240 098 143 364 29% 17% Östergötland 1 814 801 322 281 45 672 25 528 393 481 232 341 26% 16% Rket 39 795 626 13 968 288 1 178 423 658 665 15 805 376 8 821 232 61% 34% Källa: SKL och egna beräknngar 8 Besöken hos summerar nte exakt på grund av avrundnngsproblem.
Äldreboende Antalet äldre särsklt boende uppgck tll knappt 88 000 under 2015. 9 Detta antal motsvarar crka 18 procent av befolknng över 80 år. Öknngen av äldre fram tll 2020 kan därför förväntas ge ett behov på över 7000 nya platser äldreboenden. Omkrng 17 000 av platserna äldreboenden under 2015 fanns hos prvata. Det totala behovet av nya platser kommunala boenden uppgår scenaro 2 tll knappt 15 700 vlket motsvarar en öknng på 22 procent. De regonala varatonerna är stora. I Västernorrland behöver öknngen av platserna endast uppgå tll 2 procent. I Stockholm och Uppsala behöver öknngen däremot bl 89 respektve 74 procent. Tabell 9 Behov av nya platser kommunala äldreboenden Antal brukare Antal brukare hos Behov genom ökad nvandrng Behov genom övrg befolknngsförändrng scenaro 1 där alla försvnner scenaro 2 där de utförarna utför hälften av dagens tjänster. och landstngens scenaro 1 och landstngens scenaro 2 Bleknge 1 656 0 17 47 64 64 4% 4% Dalarna 2 876 161 25 68 253 173 9% 6% Gotland 570 133 2 7 142 76 33% 17% Gävleborg 3 120 155 27 73 254 177 9% 6% Halland 2 762 448 68 188 705 481 30% 21% Jämtland 1 500 182 7 18 206 115 16% 9% Jönköpng 3 529 34 52 143 229 212 7% 6% Kalmar 2 224 104 29 79 212 160 10% 8% Kronoberg 1 977 235 35 96 366 249 21% 14% Norrbotten 3 150 36 6 18 60 42 2% 1% Skåne 10 318 2 208 267 733 3 207 2 103 40% 26% Stockholm 15 445 8 013 705 1 937 10 655 6 648 143% 89% Södermanland 2 689 218 57 157 432 323 17% 13% Uppsala 2 755 1 396 84 230 1 710 1 012 126% 74% Värmland 2 770 356 20 55 431 253 18% 10% Västerbotten 2 997 14 22 59 95 88 3% 3% Västernorrland 2 848 16 10 27 52 44 2% 2% Västmanland 3 022 407 49 134 590 386 23% 15% Västra Götaland 14 469 1 310 300 825 2 436 1 781 19% 14% Örebro 2 632 116 48 133 297 239 12% 9% Östergötland 4 594 1 561 74 203 1 837 1 057 61% 35% Rket 87 903 17 103 1 902 5 229 24 234 15 682 34% 22% Källa: Socalstyrelsen 2015 och egna beräknngar 9 Socalstyrelsen (2015)
Hemtjänst Antalet brukare hemtjänsten uppgck tll 45 procent av befolknngen över 80 år. Därmed skulle öknngen av antalet över 80 år betyda att 18 000 nya platser nom hemtjänsten behövs fram tll 2020. En halverng av antalet brukare av prvat hemtjänst skulle nnebära en mnsknng med crka 20 000 brukare. Därmed skulle det totala behovet av ökad kommunal hemtjänst uppgå tll drygt 38 000 personer. Det motsvarar en öknng på 21 procent. I Stockholm skulle öknngen behöva uppgå tll 103 procent. Tabell 10 Behovet av nya platser nom kommunal hemtjänst Antal brukare Antal brukare hos Behov genom ökad nvandrng Behov genom övrg befolknngsförändrng scenaro 1 där alla försvnner scenaro 2 där de utförarna utför hälften av dagens tjänster. och landstngens scenaro 1 och landstngens scenaro 2 Bleknge 4 687 412 44 120 575 369 13% 9% Dalarna 7 831 381 62 171 615 424 8% 6% Gotland 1 074 307 6 17 330 176 43% 23% Gävleborg 7 217 818 67 185 1 070 661 17% 10% Halland 6 958 870 174 478 1 521 1 086 25% 18% Jämtland 4 130 803 17 45 865 463 26% 14% Jönköpng 8 473 604 132 364 1 100 798 14% 10% Kalmar 6 531 160 73 201 434 354 7% 6% Kronoberg 4 724 204 89 245 538 436 12% 10% Norrbotten 5 524 193 16 45 254 158 5% 3% Skåne 31 600 3 576 677 1 861 6 114 4 326 22% 15% Stockholm 41 085 23 222 1 789 4 920 29 931 18 320 168% 103% Södermanland 6 843 910 145 398 1 452 997 24% 17% Uppsala 5 510 1 228 212 584 2 024 1 410 47% 33% Värmland 7 753 513 51 139 703 446 10% 6% Västerbotten 6 277 528 55 151 734 470 13% 8% Västernorrland 6 054 400 25 68 492 292 9% 5% Västmanland 6 453 1 620 124 341 2 085 1 275 43% 26% Västra Götaland 37 399 1 862 762 2 096 4 721 3 790 13% 11% Örebro 7 533 321 123 337 781 620 11% 9% Östergötland 9 594 1 911 187 515 2 613 1 657 34% 22% Rket 223 250 40 843 4 830 13 280 58 953 38 531 32% 21% Källa: Socalstyrelsen (2015) och egna beräknngar
Personlg assstans Under 2016 uppgck antalet assstansberättgade tll crka 15 700. Det motsvarar crka 0,15 procent av befolknngen. Befolknngsöknngen bör därför leda tll en assstansberättgade med drygt 700 personer. Huvuddelen av all personlg assstans hanteras av. Om hälften av den assstans som utförs av cke-offentlga alternatv försvann skulle det nnebära ett krav på en öknng av den offentlg utförda assstansen med 6 700 personer. Det är en öknng med 180 procent. I Stockholm och Skåne skulle öknngen behöva uppgå tll 380 respektve 347 procent. Tabell 11 Behovet av nya platser nom personlg assstans offentlg reg Antal brukare Antal brukare hos Behov genom ökad nvandrng Behov genom övrg befolknngsförändrng scenaro 1 där alla försvnner scenaro 2 där de utförarna utför hälften av dagens tjänster. offentlg scenaro 1 offentlg scenaro 2 Bleknge 219 138 4 2 145 76 178% 93% Dalarna 565 449 6 3 458 234 395% 202% Gotland 107 89 1 0 90 45 500% 252% Gävleborg 525 328 6 4 338 174 172% 88% Halland 403 318 17 9 344 185 405% 218% Jämtland 190 137 2 1 139 71 263% 134% Jönköpng 552 318 13 7 338 179 144% 76% Kalmar 381 271 7 4 282 146 256% 133% Kronoberg 270 158 9 5 171 92 153% 82% Norrbotten 641 420 2 1 422 212 191% 96% Skåne 2 054 1 770 65 36 1 872 987 659% 347% Stockholm 3 214 2 778 172 96 3 046 1 657 699% 380% Södermanland 533 373 14 8 395 208 247% 130% Uppsala 536 400 20 11 432 232 318% 170% Värmland 471 278 5 3 286 147 148% 76% Västerbotten 434 286 5 3 294 151 199% 102% Västernorrland 427 325 2 1 329 166 322% 163% Västmanland 410 342 12 7 361 190 530% 279% Västra Götaland 2 587 1 883 73 41 1 997 1 056 284% 150% Örebro 461 345 12 7 363 191 313% 165% Östergötland 705 555 18 10 583 306 389% 204% Rket 15 685 11 961 465 260 12 685 6 705 341% 180% Källa: Försäkrngskassan och egna beräknngar
Slutsatser I denna rapport analyseras de ökade behov av offentlg som kan förväntas fram tll 2020. Enlgt SCBs befolknngsprognoser kommer befolknngen öka med 454 000 personer, varav 291 000 förväntas vara utrkes födda. Det kommer att nnebära ett behov av fler platser för elever och patenter. Redan dag är lärare och sjuksköterskor bland de största brstyrkena. Tllskottet av nya nvånare kommer att nnebära att en del av rekryterngsbehovet kan fyllas, men samtdgt har många av de nyanlända en alltför låg utbldnngsnvå för att kunna arbeta som tll exempel lärare, läkare eller sjuksköterskor redan 2020. Svårgheterna med att kunna möta rekryterngsbehoven rskerar också att förvärras dramatskt genom att Välfärdsutrednngen föreslagt en vnstbegränsnng som rskerar att tvnga bort de flesta av de som dag är verksamma nom vård, skola och omsorg. Om hälften av den produkton som dag utförs av försvnner och kommuner och landstng samtdgt ska täcka upp för de ökade behov nvandrngen samt övrg befolknngsöknng medför, kommer det nnebära en rekordartad ökad offentlg. Bland annat skulle det behövas 167 000 nya kommunala grundskoleplatser, crka 72 000 nya kommunala gymnaseplatser samt plats för knappt 6,2 mljoner läkarbesök landstngen. Tabell 12 Sammanfattnng av beräknngar för rket Antal brukare eller antal besök Antal brukare eller antal besök vd Behov genom ökad nvandrng Behov genom övrg befolknngsförändrng Totalt behov scenaro 1 där alla försvnner scenaro 2 där de utförarna utför hälften av dagens tjänster. och landstngens scenaro 1 och landstngens scenaro 2 Förskola 494 426 97 219 2 761 22 223 122 203 73 593 31% 19% Grundskola 985 620 145 471 29 353 65 180 240 004 167 269 29% 20% Gymnaseskola 323 141 83 754 8 064 22 794 114 612 72 735 48% 30% Läkarbesök 28 305 535 9 782 325 838 180 468 490 11 088 995 6 197 832 60% 33% Besök hos annan personal 39 795 626 13 968 288 1 178 423 658 665 15 805 376 8 821 232 61% 34% Äldreboende 87 903 17 103 1 902 5 229 24 234 15 682 34% 22% Hemtjänst 223 250 40 843 4 830 13 280 58 953 38 531 32% 21% Personlg assstans 15 685 11 961 464 259 12 685 6 705 341% 180% Det bör påpekas att det totala rekryterngsbehovet kommuner och landstng med största sannolkhet kommer att vara betydlgt större än vad som framgår av sammanställnngen ovan. Som v tdgare nämnt kommer uppemot 100 000 personer nom kommuner och landstng pensoneras under de närmaste åren. Pensonsavgångarna kommer att fortsätta även efter 2020. I Lärarförbundet (2016) uppskattas att 45 000 lärare kommer att pensoneras fram tll 2025. Problemen kommer att vara störst Norrbotten, Dalarna, Jämtland och Gotland. Inom vården och omsorgen uppskattade SKL (2014) att antalet pensonerngar mellan 2013-2022 skulle uppgå tll knappt 140 000. Utöver detta kommer det att krävas stora utbldnngsnsatser för stora delar av utrkesfödda som får uppehållstllstånd under de närmaste åren. I LO (2017) föreslås att crka 50 000 personer arbetsför ålder skulle omfattas av så kallade utbldnngsjobb. Dessutom skulle 10 000-tals vuxna behöva grundskoleutbldnng.
Referenser Arbetsförmedlngen (2016) https://www.arbetsformedlngen.se/om-oss/om-arbetsformedlngen/etablerngav-nyanlanda/etablerngsuppdraget--sffror.html DN-Debatt (20170216) Lärarförbundet (2016) https://www.lararforbundet.se/artklar/10024 PWC (2016) Avkastnng på bokfört operatvt kaptal välfärdsbolag SCB (2016). Arbetskraftsbarometer 2016- Vlka utbldnngar ger jobb? SKL (2014) Så möter v rekryterngsutmanngarna nom vården och omsorgen. Socalstyrelsen (2015). Statstk om äldre och personer med funktonsnedsättnng. Välfärdsutrednngen (2016). Ordnng och reda välfärden, SOU 2016:78.
Almega är Sverges ledande organsaton för tjänsteföretag V är 165 anställda som representerar ett sextotal olka branscher tjänstesektorn. Våra medlemmar är ca 11 000 företag som anställer över 550 000 medarbetare. Almegas rådgvare och jurdska experter ger medlemsföretagen råd och stöd alla sorters personalfrågor, från anställnng tll uppsägnng. V förhandlar om crka 160 olka kollektvavtal varje avtalsperod. Almega är också en av de stora opnonsbldarna med tjänsteföretagens behov för ögonen. Tllsammans med Almega och Almegas experter kan tjänsteföretagare bl säkrare arbetsgvare och ägna mer td åt sn kärnverksamhet. almega.se