Beslut 2011-05-24 Dnr 43-2010:5071 Beslut för grundskola efter tillsyn av Vallåsskolan i Halmstads kommun
Beslut 2011-05-24 1 (3) Dnr 43-2010:5071 Halmstads kommun Rektorerna vid Vallåsskolan Tillsyn i Vallåsskolan Förskoleklass Grundskolan, årskurs 1-9 Helhetsbedömning Skolinspektionens tillsyn fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Granskningen avser inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolan. Istället har en bedömning gjorts av i vilken utsträckning skolan, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i detta beslut grundas på de dokument som Vallåsskolan och Halmstads kommun skickat in, de verksamhetsredogörelser de lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Tillsynen visar att skolan behöver vidta ytterligare åtgärder så att skriftliga omdömen också ges i varje enskilt ämne som ingår i de samhälls - och naturorienterande ämnena och att de äldre elevernas förtroende för bedömning och betygssättning ökar. Skolan behöver också vidta åtgärder så att elevernas möjligheter att vara delaktiga och ha ett inflytande över undervisningens innehåll och utformning förbättras samt att studieron på lektionerna blir bättre och att eleverna känner sig trygga på rasterna. Vallåsskolan bedriver emellertid i många avseenden en välfungerande verksamhet. De samlade kunskapsresultaten över tid i form av satta betyg är relativt goda, även om det genomsnittliga meritvärdet är något lägre än rikssnittet. Vad gäller det genomsnittliga meritvärdet är en annan intressant iakttagelse att över tid har det genomsnittliga meritvärdet varit något högre för elever med utländsk bakgrund, något som enligt skolledningen bland annat kan förklaras med att skolan har god tillgång till lärarkompetens i form av välutbildade svenska som andraspråkslärare och på skolans satsning på ett språkutvecklande arbetssätt. Skolinspektionen, Gasverksgatan 1, 222 29 Lund, Besök: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 07 www.skolinspektionen.se
Beslut 2011-05-24 2 (3) Dnr 43-2010:5071 Skolan bedriver ett mycket aktivt och långsiktigt pedagogiskt utvecklingsarbete. Bland annat har skolan arbetat med att förbättra elevernas läsning, skrivning och förmåga att uttala sig i tal och skrift, minska den läromedelsstyrda undervisningen till förmån för ett mer reflekterat lärande, samt utveckla de tematiska och ämnesintegrerade studierna. Andra utvecklingsområden har varit att utveckla matematikundervisningen och den individuella utvecklingsplanen kopplat till skriftliga omdömen, summativ och formativ bedömning och jämställdhetsfrågor. Elevenkätresultaten 1 och elevintervjuerna vittnar om att eleverna ges och tar stort ansvar för sitt eget lärande och eleverna upplever att pedagogerna har stor tillit till elevernas förmåga och har höga förväntningar på dem. Skolinspektionen har i tillsynen av Vallåsskolan identifierat följande brister som ska åtgärdas Skolans individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen uppfyller inte till alla delar författningarnas krav (7 kap. 2 grundskoleförordningen; Lpo 94, 2.7 Bedömning och betyg). Rektorn behöver vidta åtgärder så att eleverna känner förtroende för hur betygssättningen sker oavsett vem som är betygssättande lärare (1 kap. 2 1985 års skollag; Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag). Rektorerna och lärarna arbetar inte tillräckligt aktivt för att öka elevernas möjlighet till inflytande över utbildningens utformning utifrån stigande ålder och mognad (4 kap. 2 1985 års skollag; Lpo 94, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande; Lpo 94, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande, Riktlinjer; Lpo 94, 2.8 Rektorns ansvar). Rektorerna och lärarna måste i dialog med eleverna utarbeta strategier så att studieron på lektionerna blir bättre och att eleverna känner sig trygga på rasterna (1 kap. 2 1985 års skollag; Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, God miljö för utveckling och lärande; Lpo 94, 2.1 Normer och värden). Bedömningarna redovisas i bilaga 2 Rektorerna och Halmstads. kommun har ansvar för att Vallåsskolans brister åtgärdas. Redovisning ska lämnas till Skolinspektionen senast tre månader från den dag beslutet 1 Skolinspektionens enkät hösten 2010 till elever, föräldrar och pedagogisk personal i årskurs 5 och årskurs 9
Beslut 2011-05-24 3 (3) Dnr 43-2010:5071 för Halmstads kommun meddelas. Skolinspektionen kommer då att följa upp beslutet. Skolinspektionen förutsätter dock att rektorerna och Halmstads kommun snarast vidtar åtgärder för att rätta till bristerna. Skolinspektionen kan komma att tidigare än angivet datum begära att få ta del av arbetet med att åtgärda bristerna. I ärendets slutliga handläggning har deltagit experten Stefan Råsmar och utredaren Viveka Berglund. På Skolinspektionens vägnar Ebba Svartz Stf. enhetschef Gösta Karlsson Undervisningsråd/Föredragande Bilagor: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen och beskrivning av skolan Tillsynsprotokoll och bedömningar för Vallåsskolan
Bilaga 1 1 (2) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför tillsyn i Halmstads kommun under våren 2011. Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolor i kommunen. Skolinspektionen besökte Vallåsskolan den 3 maj 2011. Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. Skolbeslutet kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. När tillsynen har genomförts i hela kommunen sammanställs iakttagelser och bedömningar som rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten i kommunen i ett kommunbeslut. Skolinspektionen kommer att följa upp vilka åtgärder som vidtagits i anledning av påtalade brister. Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: måluppfyllelse och resultat, pedagogisk ledning och utveckling av skolan, skolans lärandemiljö samt enskild elevs rätt. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet. Den nya skollagen trädde i kraft den 1 augusti 2010, men 1985 års skollag ska fortsätta att tillämpas fram till den 1 juli 2011. Det innebär att 1985 års skollag är utgångspunkten för Skolinspektionens tillsyn och granskning fram tills dess. Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Vallåsskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Vallåsskolan intervjuades rektorerna, lärare och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen.se/tillsyn & granskning).
Bilaga 1 2 (2) Beskrivning av Vallåsskolan Tabell 1: Antal elever på Vallåsskolan Vallåsskolan Antal elever Förskoleklass 48 Grundskola 596 Källa: Skolans uppgifter 2011-05-17 Vallåsskolan är en F-9 skola som ligger cirka fyra kilometer öster om Halmstad centrum. Upptagningsområdet omfattar bland annat Vallås och Simlångsdalen. Totalt har skolan 596 elever och andelen elever med utländsk bakgrund uppgick till 31 procent år 2010. 2 I skolår 6 tillkommer det elever från Brearedsskolan. Under skolår 6 har dessa elever sin undervisning förlagd till Vallåsskolan 1,5 dag per vecka och från och med skolår 7 tillhör dessa elever Vallåsskolan. Skolan består av tre byggnader, två för förskoleklasserna och skolår 1-3 och en för skolår 4-9. Skolan har tre rektorer, en för F-3, en för 4-6 och en för 7-9. Undervisningen i enhet 1-3 bedrivs i åldershomogena klasser organiserad i fyra arbetslag, undervisningen i enhet 4-6 bedrivs i åldershomogena klasser organiserad i ett arbetslag och undervisningen i 7-9 bedrivs i åldershomogena klasser organiserad i fyra arbetslag. Ett femte arbetslag utgör övrig personal för enheterna 4-9. På skolan finns också en kommunövergripande så kallad samverkansklass i F-3, kallad Linnéan, för barn/elever med ett dokumenterat behov av extra stöd, hjälp och struktur i sin undervisningssituation. Eleverna är med i tillämpliga delar av undervisningen i den ordinarie klass som eleverna är klassplacerade i. Verksamheten omfattas även av två fritidshem som heter Vallmon och Vallås. 150 barn har här daglig verksamhet efter skolans slut. 2 Skolverket: Skolresultat och skolbeskrivning i Halmstad kommun 2011-04-20
1 (5) Tillsynsprotokoll för Vallåsskolan Rutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. Bedömningar och motiveringar för detta redovisas i det följande. Måluppfyllelse och resultat Kunskaper Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Fokus på skolans uppdrag Skolans lärandemiljö Lärarnas bedömning och utvärdering Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering Fokus på lärande Tillit till elevens förmåga Enskild elevs rätt Trygghet och studiero Bedömning och betyg Undervisningstid och val Särskilt stöd Studie- och yrkesvägledning Avgifter Rektorns beslutsfattande
2 (5) Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Bedömningsområde: Lärarnas bedömning och utvärdering Bedömning: Skolans individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen uppfyller inte till alla delar författningarnas krav. Författningsstöd: 7 kap. 2 grundskoleförordningen Lpo 94, 2.7 Bedömning och betyg Motivering: Av Skolverkets inspektionsrapport från år 2006 framgick bland annat att skolan borde dokumentera även de yngre elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Skolan upprättar individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen för samtliga elever. Av intervjuerna och dokumentstudier framgår dock att vad gäller de skriftliga omdömena i årskurs 5, redovisas elevernas måluppfyllelse i de samhälls - och naturorienterande ämnena i ämnesblock och inte i de separata ämnena. Bedömningsområde: Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering Bedömning: Rektorn behöver vidta åtgärder så att eleverna känner förtroende för hur betygssättningen sker oavsett vem som är betygssättande lärare så att eleverna upplever att betygssättningen är likvärdig på skolan. Författningsstöd: 1 kap. 2 1985 års skollag Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag Motivering: Av Skolverkets inspektionsrapport från år 2006 framgick bland annat att i de årskurser där betyg sattes borde skolan skapa rutiner för bedömning och betygssättning i syfte att nå en högre grad av likvärdighet. Lärarna på skolan informerar eleverna om målen i kursplanerna och betygskriterierna, men det är inte så att alla intervjuade elever har förstått innebörden fullt ut, vilket innebär att elevförståelsen varierar utifrån vilken lärare som eleverna har haft. Detta kan exemplifieras genom att intervjuade elever säger att det beror på den enskilde läraren
3 (5) huruvida de får tydlig information om målen i kursplanerna och betygskriterierna, vilket då leder till en osäkerhet hos eleverna om vad som krävs för att nå målen för de olika betygsstegen. Eleverna säger sig inte heller ha fullt förtroende för hur betygssättningen sker på skolan för alla lärare i alla ämnen. Till exempel är eleverna av uppfattningen att inte alla lärare gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper och där eleverna uppfattar att vissa lärare alltför ensidigt fokuserar på skriftliga prestationer. Eleverna upplever också att kravnivåerna för att uppnå de olika betygsstegen är olika hos olika lärare, vilket eleverna beskriver som så att det är olika lätt eller svårt att få G, VG eller MVG för olika lärare. Inte alla lärare redovisar heller för eleverna på vilka grunder betygssättningen sker. Rektorn och intervjuade lärare anser att skolan behöver bli ännu bättre och tydligare på att kommunicera på ett för alla elever begripligt sätt på vilka bedömningsgrunder betygssättningen sker. Av dokumentation och intervjuer med rektorerna och lärarna framgår emellertid att skolan både har och har haft ett utvecklingsarbete i bedömnings- och betygssättningsfrågor och har vissa rutiner för att försöka säkerställa betygens likvärdighet på skolan. Det finns också några externa ämnesnätverk som några av skolans lärare deltar i och där bedömnings- och betygssättningsfrågor diskuteras. Intervjuade elevers upplevelser och uppfattningar harmonierar emellertid, mot bakgrund av ovan sagda, inte helt med vad dokumentstudier och intervjuade lärare uppger, även om lärarna också ger flera exempel på hur kvalitetssäkringen av betygssättningen på skolan går till i praktiken i flera ämnen. Skolinspektionen bedömer, att även om uppfattningarna i viss mån går isär bland elever och lärare, så är det med hänsyn till elevernas uppgifter angeläget att skolan vidtar åtgärder för att i en fördjupad dialog med eleverna komma till rätta med dessa, delvis motsägelsefulla bilder och uppfattningar, så att eleverna i möjligaste mån känner förtroende för bedömnings- och betygssättningsarbetet och upplever att betygssättningen är rättvis och likvärdig på skolan. På grundval av detta konstaterar Skolinspektionen att i vissa avseenden kvarstår samma brist vid detta inspektionstillfälle som vid förra. Huvudområde: Skolans lärandemiljö Bedömningsområde: Fokus på lärande Bedömning: Rektorn och lärarna arbetar inte tillräckligt aktivt för att öka elevernas möjlighet till inflytande över utbildningens utformning utifrån stigande ålder och mognad.
4 (5) Författningsstöd: 4 kap. 2 1985 års skollag Lpo 94, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Lpo 94, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande, Riktlinjer Lpo 94, 2.8 Rektorns ansvar Motivering: Av Skolverkets inspektionsrapport från år 2006 framgick bland annat att elevernas inflytande över undervisningens innehåll borde förbättras. Av intervjuerna och dokumentstudier, bland annat i form av elevenkäter, framgår att elevernas möjlighet att utöva inflytande i undervisningen till viss del utvecklats vid skolan sedan förra inspektionstillfället. Dock finns det fortfarande en variation mellan lärare i skolan i vilken mån eleverna har inflytande över undervisningen och det behövs en fortsatt skolövergripande diskussion under ledning av rektorerna för att skolans arbetsformer ytterligare kan utvecklas så att ett elevinflytande gynnas samt att elevinflytandet i undervisningen ökar i takt med att eleverna blir äldre. På grundval av detta konstaterar Skolinspektionen att i allt och väsentligt kvarstår samma brist vid detta inspektionstillfälle som vid förra. Bedömning: Rektorerna och lärarna måste i dialog med eleverna utarbeta strategier så att studieron på lektionerna blir bättre och att eleverna känner sig trygga på rasterna. Författningsstöd: 1 kap. 2 1985 års skollag Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, God miljö för utveckling och lärande Lpo 94, 2.1 Normer och värden 6 kap. 8 b grundskoleförordningen Motivering: Av intervjuerna och dokumentstudier, bland annat i form av elevenkäter, framgår att det inte alltid är studiero på alla lektioner. Enligt intervjuerna kan orsakerna till detta vara flera. Det kan handla om vilken den rådande kulturen i klassen är, och där det i vissa klasser finns en uttalad norm, en inställning och ett förhållningssätt hos eleverna där en positiv inställning till skolarbete och lärande råder. I andra klasser är snarare normen en antipluggkultur som i sin tur då leder till oro, störningsmoment i undervisningen och svårigheter för eleverna att koncentrera sig på skolarbetet. Detta inträffar framför allt när klassens ordinarie lärare är borta och har ersatts av en vikarie. En annan orsak till att det inte alltid råder studiero på lektionerna kan, enligt intervjuerna,
5 (5) vara att inte alla lärare har samma auktoritet och förmåga att i dialog med eleverna skapa studiero. Samtidigt som elevenkäterna relativt samstämmigt vittnar om att de allra flesta elever i årskurs 5 och årskurs 9 känner trygghet på skolan ger elevintervjuerna i flera avseenden dock en annan bild. Inte alla elever känner trygghet på rasterna och det förekommer konflikter och bråk och otrevligt språkbruk elever emellan som inte rastvakterna alltid uppmärksammar. Eleverna anser att det är för få rastvakter ute, något som intervjuade lärare delvis håller med om. Personal, elever och föräldrar har för ett antal år sedan arbetat fram en gemensam värdegrund och gemensamma regler på skolan. Att döma av intervjuade elevers svar verkar dessvärre detta arbete inte vara helt förankrat bland dagens elever. Enligt intervjuade elever är inte skolans ordningsregler förankrade bland dem och i praktiken följs och fungerar de inte så bra. Av elevintervjuerna framgår också att elevernas kännedom om skolans plan mot kränkande behandling är bristfällig, trots att planen utvärderas av elever och personal varje år. Av intervjuerna och dokumentstudierna framgår samtidigt att skolan bedriver ett kontinuerligt värdegrundsarbete i flera avseenden, t.ex. i form av att minst en lektion per vecka i varje klass ägnas åt arbetet med relationer, elevdemokrati, värderingsövningar, och kompissamtal. I skolår 3,4, 5 och 6 utses varje läsår så kallade proffskompisar som ska ha extra ögon på vad som händer i klassen. I årskurserna 7-9 finns två utsedda kamratstödjare per klass. Vidare kartlägger och ser skolan över den fysiska och psykosociala miljön varje år genom att dokumentera elevernas upplevelser av sin miljö inom skolans lokaler och i utemiljön. På skolan finns också skolvärdar och ett team mot kränkande behandling. Enligt den senaste enkäten i F-3, där eleverna bland annat fick ta ställning till frågan Känner du dig otrygg i skolan? svarade 86 % av eleverna aldrig, 12 % ibland och 2 % alltid. Enligt den senaste gjorda enkäten i 4-9 svarade 87 % av eleverna att de kände sig trygga, 12 % att de ibland kände en viss otrygghet och 1 % att de kände sig otrygga. Sammantaget tonar således här fram en motsägelsefull bild av hur värdegrundsklimatet är på skolan, och Skolinspektionen bedömer mot bakgrund av vad som framkommit i elevintervjuerna att det är än mer angeläget att skolan ytterligare intensifierar värdegrundsarbetet i dialog med eleverna.