Skolbeslut för förskoleklass och grundskola

Transkript

1 Beslut Dnr :134 Skolbeslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn av Västra Ramlösa skola i Helsingborgs kommun

2 Beslut Tillsyn i Västra Ramlösa skola (3) Dnr :134 Rektorn vid Västra Ramlösa skola Helsingborgs kommun Tillsyn i Västra Ramlösa skola Förskoleklass och grundskola 1 9 Helhetsbedömning och beslut Skolinspektionens tillsyn fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Granskningen avser inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolan. Istället har en bedömning gjorts av i vilken utsträckning skolan, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i detta beslut grundas på de dokument som Västra Ramlösa skola och Helsingborgs kommun skickat in, de verksamhetsredogörelser de lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Alla elever ges inte möjligheter att nå lägst målen att uppnå i samtliga ämnen. Skolinspektionen vill lyfta fram att arbetet med utformningen av åtgärdsprogrammen och det särskilda stöd som ges utifrån dessa behöver utvecklas och tydligare kopplas till den enskilda elevens behov och förutsättningar. Arbetet måste utgå från att eleven ska nå målen för ett eller flera ämnen med utgångspunkten i att skolans åtgärder är på individnivå men också på grupp och skolnivå. Det måste framgå hur man anpassar undervisningssituationen för just denna elev med till exempel alternativa hjälpmedel, upplägg av undervisningen, anpassning av läromedel och så vidare. På organisationsnivå saknas rutiner för vilket sätt de lärare som möter denna elev ska samverka samt på vilket sätt skolans resurser används så det kommer denna elev tillgodo i dennes lärsituation. Likaså noterar Skolinspektionen att den pedagogiska verksamheten och utvecklingen av denna i stor utsträckning sker inom de enskilda arbetslagens ram. Arbetslagen är organiserade utifrån skolår, det vill säga att lärarna i arbetslaget är kopplade till en årskurs. Samverkan kring pedagogiska utvecklingsprojekt eller för den delen utformningen av den dagliga undervisningen mellan arbetslagen är liten eller genomförs Skolinspektionen, Gasverksgatan 1, Lund. Besök: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

3 Beslut Tillsyn i Västra Ramlösa skola (3) Dnr :134 endast i begränsad omfattning. Den pedagogiska miljön skiljer sig därmed arbetslagen emellan. Erfarenheten visar att möjligheten för den enskilde eleven att utvecklas så långt som möjligt utifrån de egna förutsättningarna ökar om den verksamhet eleven befinner sig i utgår från gemensamma pedagogiska ställningstaganden även sett i tidsperspektivet förskoleklass till skolår nio. Skolverket genomförde en utbildningsinspektion (dnr :2816) hösten I stark sammanfattning beskriver Skolverket i sitt beslut Västra Ramlösa skola med att skolan arbetar med normer och värden; att skolan har en god måluppfyllelse; att elevinflytandet borde stärkas; att skolan främjar elevens allsidiga utveckling; att styrning, ledning och kvalitetsarbete fungerar väl samt att skolan har fungerande principer för resursfördelning. En jämförelse med Skolinspektionens beskrivning i detta beslut leder till slutsatsen att skolan inte har utvecklats i positiv riktning. Skolinspektionen vill lyfta fram att skolan har haft ett stort antal rektorer under en begränsad tidsperiod. Detta kan påverka kontinuiteten i ett utvecklingsarbete för att nå en högre måluppfyllelse. Skolinspektionen har i tillsynen av Västra Ramlösa skola identifierat följande brister som ska åtgärdas Alla elever ges inte möjligheter att nå lägst målen att uppnå i samtliga ämnen. (Lpo 94, 2.2 Kunskaper; 2 kap. 6 grundskoleförordningen), Rektorn tar inte ansvar för att skolans resultat utvärderas regelbundet i tillräcklig omfattning och använder detta underlag för att nå de nationella målen (2 kap. 2 första stycket sista meningen skollagen; Lpo 94 1 Den enskilda skolans utveckling; Lpo Rektors ansvar. Skolan erbjuder inte eleverna undervisningstid för att säkerställa elevernas möjlighet att nå alla mål i kursplan och läroplan (4 kap. 3a Skollagen; 1 kap. 2 grundskoleförordningen). Lärarna samverkar inte så att undervisningen ger eleverna möjlighet att få överblick och se sammanhang (Lpo 94, 2.2 Kunskaper, Riktlinjer). Alla som arbetar på skolan arbetar inte i tillräcklig omfattning för att relationerna mellan vuxna och elever och elever/elever bygger på respekt och ömsesidigt förtroende (1 kap. 2 skollagen; Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, God miljö för utveckling och lärande; Lpo 94, 2.1 Normer och värden; Lpo 94, 2.2 Kunskaper). Skolans plan mot kränkande behandling motsvarar inte lagens krav (14 a kap. 8 skollag; 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling), Skolinspektionen, Gasverksgatan 1, Lund. Besök: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

4 Beslut Tillsyn i Västra Ramlösa skola (3) Dnr :134 Skriftliga bedömningar ges inte och betygskatalog förs inte enligt grundskoleförordningens krav (7 kap. 9 och 19 grundskoleförordningen; Skolverkets föreskrifter om utformningen av betygskatalog för grundskolan (SKOLFS 2009:27). Om en elev har behov av särskilda stödinsatser utarbetas inte alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav (5 kap. 1 tredje och fjärde stycket grundskoleförordningen). Särskilt stöd ges inte i tillräcklig omfattning till elever som har svårigheter i skolarbetet (1 kap. 2 andra stycket sista meningen skollagen; 4 kap. 1 andra stycket skollagen), 5 kap. 1 grundskoleförordningen. Rektorn fattar inte beslut enligt bestämmelserna (5 kap. 10 grundskoleförordningen). Bedömningarna redovisas i bilagorna 1 2 Rektorn och Helsingborgs kommun har ansvar för att Västra Ramlösa skola brister åtgärdas. Redovisning ska lämnas till Skolinspektionen senast tre månader från den dag beslutet för Helsingborgs kommun meddelas. Skolinspektionen kommer då att följa upp beslutet. Skolinspektionen förutsätter dock att rektorn och Helsingborgs kommun snarast vidtar åtgärder för att rätta till bristerna. Skolinspektionen kan komma att tidigare än angivet datum begära att få ta del av arbetet med att åtgärda bristerna. I ärendets slutliga handläggning har deltagit utredare Marcus Johansson och Annika Mullaart Ed. På Skolinspektionens vägnar Viveca Serder Enhetschef Peter Sääw Utredare/Föredragande Bilagor: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen och beskrivning av skolan Tillsynsprotokoll och bedömningar för Västra Ramlösa skola Skolinspektionen, Gasverksgatan 1, Lund. Besök: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

5 Bilaga 1 1 (2) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför tillsyn i Helsingborgs kommun under läsåret 2010/2011. Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolor i kommunen. Skolinspektionen besökte Västra Ramlösa skola den 12 och 13 oktober 2010 Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. Skolbeslutet kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. När tillsynen har genomförts i hela kommunen sammanställs iakttagelser och bedömningar som rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten i kommunen i ett beslut (slutligt beslut). Skolbesluten från samtliga skolor i kommunen fogas då till det beslutet som bilagor. Skolinspektionen kommer att följa upp vilka åtgärder som vidtagits i anledning av påtalade brister senast tre månader efter att kommunbeslutet meddelades. Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: måluppfyllelse och resultat, pedagogisk ledning och utveckling av skolan, skolans lärandemiljö samt enskild elevs rätt. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet. Den nya skollagen trädde i kraft den 1 augusti 2010, men 1985 års skollag ska fortsätta att tillämpas fram till den 1 juli Det innebär att 1985 års skollag är utgångspunkten för Skolinspektionens tillsyn och granskning fram tills dess. Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Västra Ramlösa skola, dels den information som samlats in under besöket. I Västra Ramlösa skola intervjuades rektorerna, lärare, annan personal samt elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (

6 Bilaga 1 2 (2) Beskrivning av skolan Tabell 1. Antal elever på Västra Ramlösa skola Västra Ramlösa skola Antal elever Förskoleklass 64 Grundskola 546 Källa: Västra Ramlösa skolas uppgifter 12 oktober 2010 Västra Ramlösa skola är utökad till att vara en f 9 skola där de senare skolåren har lagts till. Skolan har haft årskurs 9 sedan läsåret 2006/2007. Skolbyggnaden är ursprungligen från tidigt 1900-tal men har byggts till och om och kompletteras med ett antal moderna paviljonger anpassade för skolverksamhet. Förskoleklassen har sin verksamhet en bit från skolan i egna lokaler. Skolan ligger sydöst om Helsingborgs stadskärna och har nära till grönområden. Skolan leds av tre rektorer som arbetar i team. Rektorerna har sinsemellan tydliga ansvarsområden fördelat efter skolåren, det vill säga man har ansvar för skolår f 1, 2 5 respektive 6 9. Två av rektorerna är relativt nytillträdda. Skolan har haft ett stort antal byten på rektorstjänsten under en följd av år. Nuvarande rektorsgrupp kan räkna upp till 8 olika personer som innehaft rektorstjänst de senaste 2 åren. De flesta av dessa under en mycket kort tid. Skolinspektionen har i ett kvalitetsgranskningsprojekt i matematik (dnr :553) besökt Västra Ramlösa skola våren Skolinspektionen lämnar i tre punkter rekommendationer till skolan för att höja kvaliteten i matematikundervisningen.

7 1(7) Tillsynsprotokoll för Västra Ramlösa skola Rutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. Bedömningar och motiveringar för detta redovisas i det följande. Måluppfyllelse och resultat Kunskaper Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Fokus på skolans uppdrag Lärarnas bedömning och utvärdering Skolans lärandemiljö Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering Fokus på lärande Tillit till elevens förmåga Enskild elevs rätt Trygghet och studiero Bedömning och betyg Undervisningstid och val Särskilt stöd Studie- och yrkesvägledning Avgifter Rektorns beslutsfattande

8 2(7) Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Måluppfyllelse och resultat Bedömningsområde: Kunskaper Alla elever ges inte möjligheter att nå lägst målen att uppnå i samtliga ämnen. Lpo 94, 2.2 Kunskaper; 2 kap. 6 grundskoleförordningen. Enligt Västra Ramlösa skolas redovisade resultat för nationella ämnesprov skolår 5 når under åren 2005 till 2009 mellan 94 och 99 procent av eleverna kravnivån för godkänt enligt de nationella proven för engelska. För matematik når mellan 87 och 96 procent av eleverna målen. För svenska når mellan 82 och 99 procent av eleverna målen. För skolår 9 är under perioden 2007 till 2009 mellan 88,5 och 97,5 procent av alla elever behöriga till nationellt program på gymnasiet. Under samma period är skolans genomsnittliga meritpoäng mellan 207,5 och 231,6 poäng och andelen elever som når målen i samtliga ämnen ligger mellan 80,6 och 93,6 procent. För vårterminen 2010 (skolans egna uppgifter) är den genomsnittliga meritpoängen 207,3 poäng, andelen som är behöriga till nationellt program på gymnasiet är 83,3 procent samt andelen elever som når målen i samtliga ämnen är 76,6. Resultaten för 2010 bryter den tidigare svagt uppåtgående trenden (med någon nedgång i ett ämne något av åren) med en relativt stor nedgång i behörigheten, meritpoängen och andelen elever som har fullständigt betyg. Mot denna bakgrund och nedan angivna brister i skolans arbete med särskilt stöd, rektors uppföljning och utvärdering, lärarnas samverkan och det systematiska kvalitetsarbetet måste skolan vidta ytterligare åtgärder för att se till att alla elever ges förutsättningar att nå lägst målen att uppnå i samtliga ämnen. Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Bedömningsområde: Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering Rektorn tar inte ansvar för att skolans resultat utvärderas regelbundet i tillräcklig omfattning och använder detta underlag för att nå de nationella målen.

9 3(7) 2 kap. 2 första stycket sista meningen skollagen; Lpo 94 1 Den enskilda skolans utveckling; Lpo Rektors ansvar. Rektorn kan inte lämna en redovisning för måluppfyllelsen i samtliga ämnen för skolår 5. Samma gäller för måluppfyllelsen i svenska/svenska som andraspråk och matematik i skolår 3. Utan detta samlade resultat kan inte rektorn utvärdera resultatet och utifrån det utveckla verksamheten. Huvudområde: Skolans lärandemiljö Bedömningsområde: Fokus på lärande Skolan erbjuder inte eleverna undervisningstid för att säkerställa elevernas möjlighet att nå alla mål i kursplan och läroplan. 4 kap. 3a Skollagen; 1 kap. 2 grundskoleförordningen. Under intervjuerna framkommer det att ämnet Hem- och konsumentkunskap ingår i timplanen först under skolår 6. Eleverna ges därmed inte möjlighet att nå målet för ämnet senast under skolår 5. Rektorn måste tillse att timplanen ändras så att eleverna ges möjlighet att nå de nationella målen i årskurs 5 i ämnet Hem- och konsumentkunskap. Lärarna samverkar inte så att undervisningen ger eleverna möjlighet att få överblick och se sammanhang. Lpo 94, 2.2 Kunskaper, Riktlinjer. I intervjuerna framkommer det att den pedagogiska verksamheten och utvecklingen av denna i stor utsträckning sker inom de enskilda arbetslagens ram. Arbetslagen är sammansatta av klasser i samma årskurs (så kallade horisontella arbetslag). Samverkan

10 4(7) kring pedagogiska utvecklingsprojekt eller utformningen av den dagliga undervisningen mellan arbetslagen sker inte i någon större omfattning. Den pedagogiska miljön skiljer sig därmed arbetslagen emellan. I personalintervjuerna framkommer att man kan urskilja tydliga glapp mellan förskoleklassen och skolår 1 3; mellan skolår 3 och 4-6 samt mellan skolår 6 och 7-9. Även om skolår 6 organisatoriskt ingår i arbetslaget för de senare åren så har inte detta slagit genom i arbetsformer och samverkan. Rektorn behöver säkerställa att organisation och arbetsformer ger eleverna möjlighet att lära och utvecklas genom gemensamma pedagogiska ställningstaganden även sett i tidsperspektivet förskoleklass till skolår nio. Bedömningsområde: Trygghet och studiero Alla som arbetar på skolan arbetar inte i tillräcklig omfattning för att relationerna mellan vuxna och elever och elever/elever bygger på respekt och ömsesidigt förtroende. 1 kap. 2 skollagen; Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, God miljö för utveckling och lärande; Lpo 94, 2.1 Normer och värden; Lpo 94, 2.2 Kunskaper. I intervjuerna med eleverna framkommer med stor tydlighet att de ser och gör skillnad på hur de bemöter och förhåller sig till olika vuxna under raster och i allmänna utrymmen på skolan. Eleverna ger exempel på att man kan strunta i tillsägelser från vissa vuxna och andra kan man skratta åt medan man genast följer tillsägelser från andra vuxna och så vidare. Denna bild bekräftas i delar under personalintervjuerna. Rektorn måste tillse att personalens förhållningssätt är gemensamt så att respekt och ömsesidigt förtroende i relationerna mellan vuxna och elever upprätthålls. Skolans plan mot kränkande behandling motsvarar inte lagens krav. 14 a kap. 8 skollag; 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Skolan har en likabehandlingsplan som utgår från lagstiftningen från Skolinspektionen vill uppmärksamma rektorerna på att sedan den 1 januari 2009 regleras det mål-

11 5(7) inriktade arbetet mot diskriminering i diskrimineringslagen med krav på en likabehandlingsplan. Det målinriktade arbetet mot kränkande behandling regleras i 14 a kap. skollagen med krav på plan mot kränkande behandling. Om man väljer att beskriva sitt målinriktade arbete mot kränkande behandling och diskriminering i samma dokument måste detta tydligt framgå. I skolans plan finns deldokument och handlingsplaner vilka kan ingå i en plan mot kränkande behandling. Det är viktigt att rutinerna för att dokumentera och utreda kränkningar är kända av all personal och att dokumentationen analyseras och sparas så att mönster i relationer kan identifieras. I arbetet med att ta fram och utvärdera denna plan ska eleverna vara delaktiga. Skolan måste upprätta en plan som efter kartläggning av situationen på skolan tydligt utgår från de lokala förutsättningarna. För att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever upprättas utifrån resultatet av kartläggningen en översikt på de åtgärder som man planerar att genomföra under det kommande året. Dessa åtgärder ska utvärderas årligen och resultatet användas som underlag för nästa års arbete. Resultatet ska även redovisas i skolans kvalitetsredovisning. Skolinspektionen noterar även att skolan inte har uppdaterat sin likabehandlingsplan för läsåret 2010/2011. Huvudområde: Enskild elevs rätt Bedömningsområde: Bedömning och betyg Skriftliga bedömningar och betygskatalog förs inte enligt grundskoleförordningens krav. 7 kap. 9 och 19 grundskoleförordningen; Skolverkets föreskrifter om utformningen av betygskatalog för grundskolan (SKOLFS 2009:27). Skolans betygskatalog är inte signerad av samtliga betygssättande lärare. Samtliga lärare ska signera elevens betyg genom sin namnunderskrift och sitt namnförtydligande och därmed bekräfta att ett betyg satts. Ändringar i betygskatalogen är inte korrekt gjorda och inte heller signerade av rektorn. Beträffande ändringar i betygskatalogen gäller att rektorn kan rätta ett betygsbeslut som innehåller en oriktighet till följd av skrivfel eller likande förbiseende. Bestämmelserna kan inte tillämpas för sådana fel som beror på lärarens bristande utredning, felaktig bedömning av fakta eller liknande inför betygssättning.

12 6(7) De skriftliga bedömningarna är inte kompletta genom att de i samhällsorienterandeoch naturorienterande ämnen endast återger för ämnesblocket gemensamma övergripande mål och inte målen för varje enskilt ämne. Beskrivningarna av vilket stödbehov eleven har tenderar att fokusera på vad eleven gjort eller inte gjort. Det framgår inte vilka stödinsatser som skolan genomfört. Bedömningsområde: Särskilt stöd Om en elev har behov av särskilda stödinsatser utarbetas inte alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. 5 kap. 1 tredje och fjärde stycket grundskoleförordningen. Åtgärdsprogrammen som Skolinspektionen tagit del av visar en ojämn kvalitet. Rektorn måste säkerställa att åtgärdsprogrammen upprättas utifrån en gemensam förståelse av hur dessa ska utformas samt att det tydligt framgår vilka skolans åtgärder är för att eleven ska kunna uppnå de mål från läroplan och kursplaner eleven ännu inte klarat av. Detta utifrån att åtgärdsprogrammet tydligt beskriver vilka behov eleven har, vad som är målet, hur läraren och eleven ska arbeta och/eller vilka metoder som ska användas för att nå målet samt hur arbetet ska följas upp och utvärderas. Skolinspektionen vill betona vikten av att det för eleven och målsman tydligt framgår vilka mål som avses för varje ämne. Det ska lika tydligt framgå på vilket sätt läraren eller gruppen av läraren anpassar eller förändrar elevens lärsituation utifrån dennes förutsättningar. Detta så att eleven möter samma arbets- och förhållningssätt oavsett lärare eller ämne. Särskilt stöd ges inte i tillräcklig omfattning till elever som har svårigheter i skolarbetet. 1 kap. 2 andra stycket sista meningen skollagen; 4 kap. 1 andra stycket skollagen; 5 kap. 1 grundskoleförordningen.

13 7(7) I lärarintervjuerna framgår det att man inte anser att särskilt stöd ges till eleverna i tillräcklig omfattning. I intervjun menar rektorerna att man ger stöd i den utsträckning som ramen medger. Skolinspektionen vill betona att rätten till särskilt stöd inte kan kopplas till bristande resurser. Det åligger rektorn att ge eleven särskilt stöd i sådan omfattning att denne ges möjlighet att nå lägst målen att uppnå för samtliga ämnen. Bedömningsområde: Rektorns beslutsfattande Rektorn fattar inte beslut enligt bestämmelserna. 5 kap. 10 grundskoleförordningen Skolans inskickade exempel på beslut om anpassad studiegång är mer av minnesanteckning än ett beslut undertecknad av rektorn. Rektorn måste tillse att protokollet utformas så att det tydligt framgår att det är ett beslut och vad detta beslut innebär för elevens skolsituation. Skolinspektionen vill samtidigt påpeka att anpassad studiegång är en åtgärd som kan användas om en elev inte kan få utbildning som i rimlig grad är anpassad efter elevens situation och förutsättningar. Det innebär att skolan ska ha prövat alla andra möjligheter till anpassning efter elevens förutsättningar innan ett beslut om anpassad studiegång tas.