Forsmarks Kraftgrupp AB

Relevanta dokument
Ringhals en del av Vattenfall

Innehållsförteckning:

Framställning av elektricitet

Forsmarks arbete för en bättre säkerhetskultur

Miljödeklaration EPD Kärnkraft

Kärnkraft i nutid. IVA 2 april nils-olov.jonsson@vattenfall.com

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning

Farväl till kärnkraften?

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP

Fjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa. Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag

Kärnkraftens nya möjligheter - nutid och framtid

Vad menas med gamla reaktorer?

Reglering med Kärnkraft. Hans Henriksson, Vattenfall, R&D Projects

Från urberg till urberg livscykel för kärnkraft

myter om energi och flyttbara lokaler

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

Så fungerar kärnkraft

Kärnkraft i vår omvärld

Så fungerar en Tryckvattenreaktor

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik.

Hur står det egentligen till med säkerheten på Forsmark SSG säkerhetskonferens

Miljödeklaration EPD. Sammanfattning av EPD för el från Vattenfalls kärnkraftverk (Ringhals och Forsmark) S-P EPD environdec.

Så fungerar kärnkraft version 2019

Foto: Annika Örnborg, Ringhals. Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB

Hur har nybyggnationen påverkats? Tekniskt perspektiv Elforsk Perspektiv på Fukushima,

Regionförbundet Uppsala län

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Energisituation idag. Produktion och användning

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken

Kärnkraften nu och i framtiden. I sverige och resten av världen. En del i myndighetens omvärldsbevakning ER 2010:21

El från förnybara källor. Den nya torktumlaren

Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter

Kärnkraften nu och i framtiden

Köparens krav på bränsleflis?

Kärnkra' är vansinnigt dyrt. 30 september 2012, Kärnkra'sfri: Bo:envikens hös:räff Isadora Wronski, ansvarig klimat och energifrågor Greenpeace

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken

Forsmarks historia Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas.

Gården i ett livscykelperspektiv

Kärnkraftverk - Generation IV

3/00 TERTIALRAPPORT. September december 2000

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Årsstämma Anförande av Lars Larsson, tf VD Fredrik Samuelsson, Ekonomichef Britta Ersman, IR- och Finanschef

Sverigedemokraterna 2011

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA maj /10/2014

Elenergiteknik. Industrial Electrical Engineering and Automation. Energi och effekt. Extra exempel

Nästa generations kärnkraft i Kina

Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft

Prisutveckling på elmarknaden. Frank Krönert

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

Kylvattenutsläpp i Bottenviken leder till algblomning

Fortsat satsning i vedvarende energi

Riskabla reaktorer. Säkerhetsproblem med svenska kärnkraftverk. Nordic

Vindkraften en folkrörelse

Moderna reaktorer. Nummer 1 Mars 2010 Årgång 23 ISSN ISRN KSU AGR B 10/1 SE

KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Systemtjänster. Göran Hult /

En föränderlig marknad ur leverantörens perspektiv Verksamhets- och kompetensutveckling

Öresundsverket. Ett av världens effektivaste kraftverk

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Tekniska data Ringhals

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Moderna reaktorer. Världens två första kommersiella kärnkraftverk startade i USA år Nu, drygt femtio år. 2:a omarbetade upplagan

Ringhals historia från 1965 till 2014

Rapport Attityder till kärnkraften Forsmark Vattenfall

Föredrag för Aktiespararna i Nyköping tisdagen den 22 september 2009

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Biokraftvärme isverigei framtiden

PRD Konsult har sitt huvudkontor i Oskarshamn med lokalkontor belägna i Östhammar och Varberg. Huvudkontor: Lokalkontor: Lokalkontor:

Utredningen om en samordnad reglering på kärnteknikoch

Rivning. av kärnkraftverk Nov Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild

Teknoekonomisk analys av alternativ elproduktion till svensk kärnkraft

1/7. Varför är svenskar mycket sämre än finnar på att köra kärnkraftverk?

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Kärnkraftspaketet. Carl Hellesen. Henrik Sjöstrand, tel:

Kärnkraften i vår omvärld

Energimarknadsrapport - elmarknaden

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv

Fjärde generationens kärnkraft

Detta är Bakgrund nr 1 från Den kan även hämtas ned som pdf (1,4 MB).

Hur farligt är egentligen uranbrytning?

Varifrån kommer elen?

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel

Making electricity clean

Fjärrvärme från kärnkraft Möjligt redan idag

Transkript:

Forsmarks Kraftgrupp AB Michael Åkman Informationsavdelningen, Besöksverksamheten Telefon: 0173-812 56 Mail: mic@forsmark.vattenfall.se

Elproduktion per kraftslag Sverige Världen Fossilt Övrig värmekraft Övrig värmekraft Vattenkraft Vattenkraft Vindkraft Kärnkraft Kärnkraft Vindkraft Fossilt 2

Klimatmål: 50% minskning av CO 2 -utsläppen till 2030 0 % 20 % EU:s mål: Minska utsläppen med 20% från 1990 till 2020. 50 % 90 % Vattenfalls mål: Minska utsläppen med 50% från 1990 till 2030 -Teknik? - Politik? - Ekonomi? 1990 2010 2030 2050 År 0 för EEC och Kyoto 3 3

Konstruktionsstarter i världen 2007-2008 Changes of NPP status during 2008: Construction initiation: Ningde 1, (1000 MW(e), PWR, China) - construction officially started on 18 February Hongyanhe 2 (1000 MW(e), PWR, China) - construction officially started on 28 March Novovoronezh 2-1 (1085 MW(e), PWR-WWER, Russia) - construction officially started on 24 June Shin-Wolsong 2 (960 MW(e), PWR, S. Korea) - construction officially started on 23 September Leningrad 2-1 (1085 MW(e), PWR-WWER, Russia) - construction officially started on 25 October Shin-Kori 3 (1340 MW(e), PWR-APR 1400, S. Korea) - construction officially started on 31 October Ningde 2 (1000 MW(e), PWR, China) - construction officially started on 12 November Fuqing 1 (1000 MW(e), PWR, China) - construction officially started on 21 November Yangjiang 1 (1000 MW(e), PWR, China) - construction officially started on 16 December Fangjiashan 1 (1000 MW(e), PWR, China) - construction officially started on 26 December Changes of NPP status during 2007: Construction initiation: Qinshan II-4, 610 MW(e) PWR, China, (28 January) Severodvinsk - Akademik Lomonosov 1&2, 2x30 MW(e), PWR-KLT40, Russia, (15 April) Shin Kori 2, 960 MW(e), PWR, S. Korea, (5 June) Hongyanhe 1, 1000 MW(e), PWR, China, (18 August) Shimane 3, 1325 MW(e), ABWR, Japan, (12 October) Shin Wolsong 1, 960 MW(e), PWR, S. Korea, (20 November) Flamanville 3, 1600 MW(e), PWR, France, (3 December) 4

Kärnkraft i världen 5

Urantillgångar - Dagens uranfyndigheter 60-70 år - Dagens prisläge ca 45 USD/kg uran (i somras ca 130 USD/kg) 6

Processen Utvinning Konvertering Anrikning Tillverkning Brytning Malning och förädling Konvertering Anrikning Konvertering Tillverkning Uran i oxider, U 3 O 8 UF 6 UF 6 UO 2 silikater, fosfater etc. (Yellow Cake) (0,71% U 235 ) (max 5% U 235 ) (max 5% U 235 ) 7

Dosbelastning vid uranbrytning Underjordsgruva Medeltal 1,04 msv Högst belastad gupp, medeltal 2,5 msv Max belastning för individ 10,2 msv Underjordsgruva (kopparbrytning med uran som biprodukt) Medeltal - msv Högst belastad gupp, medeltal 4,1 msv Max belastning för individ 8,1 msv Dagbrott Medeltal 0,39 msv Högst belastad gupp, medeltal - msv Max belastning för individ 3,76 msv Insitu-lakning Medeltal 0,28 msv Högst belastad gupp, medeltal - msv Max belastning för individ 3,46 msv JÄMFÖRELSE Medelsvensken får varje år en dos på 3,7 msv från olika strålkällor 8

LCA från berg till berg Livscykelanalys Life-Cycle Assessment innefattar en livscykelinventering (LCI) och en miljöpåverkansbedömning Studie av produkters eller verksamheters miljöbelastning från vaggan till graven i enlighet med ISO 14040 9

EPD-certifikat 10

Utsläpp av fossilt CO 2 för levererad el till hushållskund (g/kwh) Vattenkraft Kärnkraften Vindkraft Solcell sc-si Bränslecell SOFC KVV bio KVV torv KVV kol KVV olja Naturgaskombi Kolkraft Reservkraft oljekondens Reservkraft gasturbiner Vattenkraft Kärnkraften Vindkraft KVV bio 0 2 4 6 8 10 12 14 16 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 Bränsle Bygg & riv Drift Reinvestering Restprod. bränsle Kompensationsprod.för förluster 11

Startåren för de svenska kärnkraftverken Sveriges Kärnkraftverk Elektrisk effekt Kärnkraftverk Reaktortyp Netto Brutto Termisk effekt Kommersiell (MWe) (MWt) Drift (år) Barsebäck 1 BWR 600 615 1800 1975* Barsebäck 2 BWR 600 615 1800 1977** Forsmark 1 BWR 995 1033 2928 1980 Forsmark 2 BWR 951 989 2928 1981 Forsmark 3 BWR 1190 1232 3300 1985 Oskarshamn 1 BWR 467 487 1375 1972 Oskarshamn 2 BWR 602 627 1800 1975 Oskarshamn 3 BWR 1153 1198 3300 1985 Ringhals 1 BWR 850 908 2500 1976 Ringhals 2 PWR 870 910 2652 1975 Ringhals 3 PWR 920 960 2775 1981 Ringhals 4 PWR 915 970 2775 1983 * Avställd 1999 BWR = Boiling Water Reactor, kokvattenreaktor ** Avställd 2005-05-31 PWR = Pressurized Water Reactor, tryckvattenreaktor 12

Ett självförsörjande Sverige Den politiska ambitionen fram till 1960/70-tal innebar att Sverige skulle bli kärntekniskt självförsörjande. Tungvattenreaktorer (som inte kräver isotopanriktning) - Marviken Uranutvinning - Ranstad Upparbetning - Bohuslän Reaktorbyggnation - ASEA-ATOM Avfallshantering - (SKB) 13

Historik (1) Kärnkraftbranschen 1970-1985 Vattenfall AB hette då Statens Vattenfallsverk och ansvarade för alla aspekter av Sveriges elförsörjning produktion, distribution, utvecklingsprojekt. Sverige hade en industrigruppering kring ASEA som kunde leverera det mesta som behövdes (ASEA-ATOM, ASEA-STAL, ) De flesta utvecklingsprojekt beslutades gemensamt mellan Vattenfall och ASEA på hög nivå inom företagen. Nya anläggningar levererades (nästan) varje år med en snabb teknikutveckling mellan leveranserna. 14

Historik (2) Elkraftbranschen 1985-2003 Inga nya anläggningar. Ingen utbyggnad av elnätet. Ett begränsat antal utvecklings- och ombyggnadsprojekt. Avreglering av elmarknaden med låga kraftpriser och låga investeringsambitioner. Avrustning av leverantörerna och uppsplittring av ASEA-koncernen. Internationell konsolidering till ett fåtal tillgängliga leverantörer. 15

Historik (3) Elkraftbranschen i nutid (2003-) Stort globalt behov av ny elproduktion. Västvärldens elproduktionsanläggningar börjar bli gamla få investeringar på senaste 20 åren. Personalen börjar också bli gammal få nyrekryteringar senaste 20 åren. Många länder satsar på ny kärnkraft. Få leverantörer finns att tillgå. Dessa har dessutom minskat sin kapacitet. Stor och allmän resursbrist. 16

140 Pensioner och rekryteringar 120 100 80 60 40 20 0 124 93 64 56 55 39 43 40 36 36 17 13 13 16 36 20 8 9 8 7 8 15 12 14 19 19 33 28 Avgångar Pension Rekryteringar 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 17

Detta är Vattenfall 18

En ny leverantörsmarknad Leverantörssituationen Leverantörsmarknaden är överhettad. Konkurrens från nya anläggningar/stora projektåtaganden. Omfattande nyrekryteringar även hos leverantörerna. Kraftigt förlängda projektledtider. Planeringssvårigheter förseningar och kollisioner med andra projekt. 19

Personlig åsikt om kärnkraften i Sverige Vilken är din personliga åsikt om den framtida användningen av kärnkraftverk som energikälla i Sverige? Ska vi? Oktober, 2008 40% 36% 6% 18% Juni, 2008 40% 42% 3% 15% November, 2007 33% 44% 4% 20% Maj, 2007 31% 48% 2% 19% Februari, 2007 33% 44% 3% 20% November, 2006 37% 44% 4% 15% Juni, 2006 37% 42% 5% 16% Fortsätta använda kärnkraften och vid behov bygga nya reaktorer 0% Fortsätta använda 20% de kärnkraftverk 40% som idag finns, 60% men inte bygga 80% några nya reaktorer 100% Tveksam, vet ej Fortsätta avveckla kärnkraften genom politiska beslut 20

Förtroende för Forsmarksverket (Bas = Uppland och Gävle/Sandviken) 100% 80% 6 6 5 3 2 2 2 3 2 2 4 2 4 2 2 2 2 4 4 7 14 13 16 17 14 12 11 8 9 9 7 8 5 7 11 8 10 4 5 14 12 4 4 4 5 6 11 8 6 11 7 6 3 3 4 10 6 60% 40% 49 51 51 55 57 58 55 54 46 51 52 52 47 42 43 44 54 59 58 Mycket litet Ganska litet 20% 0% 1990 '91 '92 '93 '94 '95 '96 '97 '98 '99 2000 '01 '02 '03 '04 '05 '06 '07 '08 20 24 22 23 24 25 27 31 32 34 32 32 34 40 43 35 27 20 22 Tveksam, vet ej Ganska stort Mycket stort 21

Ringhals 22

OKG 23

24

Forsmarks Bruk (flygbild) 25

Ägarförhållanden Forsmarks Forsmarks Kraftgrupp Kraftgrupp 66,0% 25,5% 8,5% Vattenfall Vattenfall Mellansvensk Mellansvensk Kraftgrupp Kraftgrupp E.ON. E.ON. Kärnkraft Kärnkraft Sverige Sverige Fortum Fortum Generation Generation 22,2% 22,2% (87%) (87%) Skellefteå Skellefteå Kraft Kraft 1,9% 1,9% (7,7%) (7,7%) E.ON E.ON Kärnkraft Kärnkraft Sverige Sverige 1,4% 1,4% (5,3%) (5,3%) 26

Forsmarks Kraftgrupp AB Industriföretaget - Viktigt företag i Uppland och Östhammars kommun - Investering 22 000 Mkr - Omsättning 4 400 Mkr (2007) - Anställda 900 personer - Heltidskonsulter 500 personer Elproducenten - Behov för tre Stockholm 25TWh - Marknadsandel 15-20% 27

Forsmark 3 28

Reaktortank 29

Bränsleelement (BWR) 30

Urankuts 31

Kärnklyvning - fission 32

Styrstav 33

Reaktorhall (F3) 34

Turbinhall (F3) 35

Generator F3 36

Kontrollrum 37

Forsmarks investeringsprogram Inriktningsbeslut P2000 Inriktningsbeslut P40 Inriktningsbeslut P50 Inriktningsbeslut P60 1990 2000 2010 2020 2030 38

Kokvattenreaktor BWR 39

Effekthöjningar - nettoeffekt Forsmark Forsmark 1 Från Från start start 900 900 MW MW 1986 1986 968 968 MW MW 2005 2005 1 1 014 014 MW MW 2010 2010 1 1 134 134 MW MW Forsmark Forsmark 2 Från Från start start 900 900 MW MW 1986 1986 964 964 MW MW 2006 2006 1 1 014 014 MW MW 2009 2009 1 1 134 134 MW MW Forsmark Forsmark 3 Från Från start start 1 1 050 050 MW MW 1989 1989 1 1 155 155 MW MW 2004 2004 1 1 185 185 MW MW 2014 2014 1 1 355 355 MW MW Totalt 2009-2014 410 MW 40

Forsmark - Energitillgänglighet tge % Energitillgänglighet Forsmark Medelvärde BWR internationellt 100 90 82,3 91,7 91,1 84,3 86,8 87,6 88,2 89,1 90,7 92,2 89,4 91,5 92,6 92,0 91,6 83,1 93,3 93,1 86,8 90,9 92,4 93,0 94,3 92,8 82,1 85,2 76,5 80 70 69,0 60 50 40 30 20 10 0 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 Källor: FKA Månadsrapporter, WANO Perf. Indicators 41 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 År

Ringhals energieffektiviseringar / effektuppgraderingar R1 Ursprunglig Nuvarande Planerad 750 MW (1975) 855 MW (1990/2006) 870 MW (efter 2012) R2 800 MW (1975) 866 MW (1991) Ingen ökning i närtid R3 915 MW (1980) 1000MW (2007/2008) 1050MW (2009) R4 915 MW (1983) 935 MW (2007) ca 1140 MW (2012) Redan ökad effekt ca 280 MW Planerad ökning ca 270 MW 42

Effekthöjning Bränsleutveckling har möjliggjort ökat effektuttag i reaktorhärden Mindre diameter/stav => ökat antal bränslestavar => ökad area => bättre kylning => effektuttag kan ökas. Westinghouse, tidigare Asea Atoms, bränsleutveckling 8x8 SVEA-64 (8x8) SVEA-100 (10x10) SVEA-96 (10x10) 1968 1981 1986 1998 43

Nya reaktortyper Generation III / III+ ABWR, AP-1000, EPR, ESBWR, APWR, VVER-1200, CANDU-6, PBMR Generation IV Very High Temperature Reactor (VHTR) Supercritical Water Cooled Reactor (SCWR) Gas Cooled Fast Reactor (GFR) Lead Cooled Fast Reactor (LFR) Sodium Cooled Fast Reactor (SFR) 44

Tryckvattenreaktor (PWR) 45

Reaktorsäkerhet Radioaktiva ämnen innesluts i flerfaldiga barriärer. En djupförsvarsprincip tillämpas som innebär att barriärerna skyddas mot genombrott och att utsläpp av radioaktiva ämnen begränsas om ett haveri ändå skulle inträffa. I djupförsvaret ingår även att konstruktion, drift, övervakning och underhåll bedrivs på ett sätt som förebygger driftstörningar och haverier. 46

Säkerhetsbarriärer 47

Reaktorsäkerhet Radioaktiva ämnen innesluts i flerfaldiga barriärer. En djupförsvarsprincip tillämpas som innebär att barriärerna skyddas mot genombrott och att utsläpp av radioaktiva ämnen begränsas om ett haveri ändå skulle inträffa. I djupförsvaret ingår även att konstruktion, drift, övervakning och underhåll bedrivs på ett sätt som förebygger driftstörningar och haverier. 48

Forsmark 3 (inkl. haverifilter) 49

Reaktorsäkerhet Radioaktiva ämnen innesluts i flerfaldiga barriärer. En djupförsvarsprincip tillämpas som innebär att barriärerna skyddas mot genombrott och att utsläpp av radioaktiva ämnen begränsas om ett haveri ändå skulle inträffa. I djupförsvaret ingår även att konstruktion, drift, övervakning och underhåll bedrivs på ett sätt som förebygger driftstörningar och haverier. 50

Säkerhetsfilosofi 51

Reaktorsäkerhet Radioaktiva ämnen innesluts i flerfaldiga barriärer. En djupförsvarsprincip tillämpas som innebär att barriärerna skyddas mot genombrott och att utsläpp av radioaktiva ämnen begränsas om ett haveri ändå skulle inträffa. I djupförsvaret ingår även att konstruktion, drift, övervakning och underhåll bedrivs på ett sätt som förebygger driftstörningar och haverier. 52

Säkerhetskultur SÄKERHETSKULTUR - det förhållningssätt och attityder som en organisation och dess anställda har till risker. 53