Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2004

Relevanta dokument
Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2005

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet

Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:16]

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER

SOM. Förtroendet för AMS. Sören Holmberg Åsa Nilsson

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

Svenskarnas värdering av radio och tv. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:9]

Läsvanestudien En presentation från Dagspresskollegiet

RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ]

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare

SOM-rapport nr 2009:26 SOM. Förtroende för Riksdagen Martin Brothén Sören Holmberg

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:2]

SOM-institutets public service-mätningar: användning, förtroende och attityder

Förtroendet för Säpo. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:6]

SOM. Förtroende för facket Sören Holmberg

SOM-rapport nr 2008:5 SOM. Förtroendet för AMS. Johan Martinsson

SOM-institutets public service-mätningar: användning, förtroende och attityder

SOM Ungdomars uppfattningar om och förtroende för forskning. Sanna Johansson

Svenskarnas värdering av radio och tv Marcus Weissenbilder och Annika Bergström [SOM-rapport nr 2018:20]

SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg Åsa Nilsson

Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:10 ]

SOM-institutets public service-mätningar: Användning, förtroende och attityder Marcus Weissenbilder [SOM-rapport nr 2019:19]

Innehållsförteckning

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78

Förtroendet för Säpo. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:15 ]

Kännedom om och förtroende för Statistiska centralbyrån. Marcus Weissenbilder och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:14]

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD

Svenskarnas värdering av radio och tv Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:21]

Nyhetslyssnande i Sveriges Radio Hannes Jacobsson och Åsa Nilsson [ SOM-rapport nr 2010:01 ]

NYHETSKONSUMTION OCH REDAKTIONELL NÄRVARO HUR VIKTIGT ÄR DET? 250 möjligheter, Jönköping, 12 september 2017 ORSA KEKEZI & ULRIKA ANDERSSON

SVENSKARS OCH INVANDRARES

SOM. Förtroendet för SÄPO. Sören Holmberg Åsa Nilsson

Kännedom om och förtroende för Statistiska centralbyrån. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:26]

Förtroende för Försäkringskassan. Lukas Nordin, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:9]

SOM-rapport nr 2008:15 SOM. Förtroendet för SÄPO. Gabriella Sandstig Sören Holmberg Lennart Weibull

Förtroendet för Riksrevisionen. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:5]

SOM-rapport nr 2008:4 SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg

Förtroendet för Riksrevisionen 2009

Förtroendet för Läkemedelsverket. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:3]

SOM-rapport nr 2009:6 SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71

Förtroendet för Försäkringskassan. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:7]

Allmänhetens syn på arbetsmiljö och arbetsrelaterade frågor. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:20]

Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15]

Förtroende för svensk nyhetsrapportering. Marcus Weissenbilder och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:19]

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 80

Förtroendet för Finansinspektionen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:14 ]

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)

Förtroende för svensk nyhetsrapportering. Författare: Frida Tipple, Annika Bergström och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2017:38]

Förtroendet för Försäkringskassan. Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:7]

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

SOM-rapport nr 2009:23 SOM. Olika kulturvanor i olika befolkningsgrupper Åsa Nilsson

Svenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem Per Hedberg Juni 2009

Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan

Filmvanor och -attityder Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:19 ]

Vetenskapen i samhället Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:7]

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)

Riksdagen: förtroende och kontakt. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:17]

Slöjd och hantverk. Vanor och värderingar Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:10]

Förtroendet för Försäkringskassan. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:6]

Förtroendet för Migrationsverket Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:8]

Framtidens arbetsmarknad. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:18]

Arbetsrapport nr 7. Läsvanestudien. En tabellrapport. Rudolf Antoni och Therese Eriksson JMG. Institutionen för Journalistik och Masskommunikation

SOM Förtroendet för Arbetsförmedlingen

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Förtroendet för Arbetsförmedlingen

SVENSKA DEMOKRATITRENDER. Sofia Arkhede & Henrik Ekengren Oscarsson (red.)

Vetenskapen i samhället Marcus Weissenbilder och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:13]

Förtroendet för regeringen Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2011:17]

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

Framtidens Arbetsmarknad. Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:5]

Arbete och industri [Rudolf Antoni]

MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE

Det demokratiska samtalet. Författare: Frida Tipple och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:17]

DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET

Kännedom om och förtroendet för Svenska Kraftnät. Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:3]

EU opinion i Sverige. Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:9]

Vetenskapen i Samhället (ViS) Sören Holmberg och Lennart Weibull [SOM-rapport nr 2011:7]

Tidningsprenumeration bland invandrare

TIO ÅRS RADIOLYSSNANDE: EN ÖVERSIKT

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet FÖRTROENDE FÖR MEDIER

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

Riksdagen: förtroende och kontakt. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:13 ]

Förtroendet för Riksrevisionen 2011

Bredband viktigt för internetanvändningen

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN

Public service-publiken i dag och i morgon

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA

Slöjd och hantverk Vanor och värderingar Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:5]

Religiositet och tro i Göteborg. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Olsson [SOM-rapport nr 2015:18]

Bostadsmarknadsopinion. Josefine Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:27]

Våld och demokrati. Författare: Frida Tipple och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:18]

Förtroendet för Säpo. Klara Sommerstein [SOM-rapport nr 2013:10]

AlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006

Bostadsmarknadsopinion. Marcus Weissenbilder och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:15]

Transkript:

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 57 Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005

Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2004 Följande PM är en sammanställning av vilka nyhetsprogram och nyhetsmedier människor brukar ta del av, uppdelat på olika grupper. Data som använts är den nationella SOMundersökningen, primärt från 2004 (se sidan 13). De frågor i SOM-undersökningen som sammanställningen bygger på är följande: Hur ofta brukar Du titta på eller lyssna till följande typer av program i radio och TV? och Om Du läser någon morgontidning regelbundet - ungefär hur många gånger per vecka brukar Du läsa denna tidning? samt Hur ofta brukar Du läsa följande kvällstidningar? Frågetekniken innebär att de svar som erhålls handlar om hur människor vanemässigt orienterar sig mot olika program- och medietyper. Räckviddsmått, som bland annat används i Mediebarometern, handlar istället om hur medieanvändningen ser ut en speciell dag. De båda måtten, vana respektive räckvidd, visar därför inte alltid samma resultat. Innehåll: Tabell 1 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan 1988-2004 (procent)...3 Tabell 2 Nyhetskonsumtion,...4 Tabell 3 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan i olika åldersgrupper,...5 Tabell 4 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan efter kön, hösten 2004 (procent)...6 Tabell 5 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan efter utbildning,...7 Tabell 6 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan efter utbildning och ålder,...8 Tabell 7 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan efter sysselsättning,...9 Tabell 8 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan efter samhällsklass,...10 Tabell 9 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan efter boendeort,...11 Tabell 10 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan efter politiskt intresse,...12 Om den nationella SOM-undersökningen...13 2

Tabell 1 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan 1988-2004 (procent) År 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2001 2002 2003 2004 Aktuellt i SVT1 40 41 37 36 35 38 42 47 43 44 43 Rapport i SVT2 44 44 46 45 38 42 42 45 42 44 43 Nyheterna i TV4 * * 12 21 24 30 30 36 32 33 32 Regionala nyheter i SVT2 29 28 28 27 26 32 36 39 37 37 38 Lokala nyheter i TV4 * * 2 7 12 18 22 27 24 24 24 Ekonyheterna i riksradion 24 28 27 27 23 31 28 27 27 26 26 Lokalnyheter i radio 45 38 39 48 44 35 35 37 35 34 34 Nyheter i privat lokalradio * * * * * 13 12 12 12 11 12 Nätnyheter*** * * * * * 7 14 18 19 22 26 Morgontidning 81 81 76 75 70 76 76 75 74 73 72 Kvällstidning** 39 35 33 32 25 26 26 27 30 27 24 Antal svarande 1643 1582 1889 1702 1779 3561 3546 3638 3609 3675 3612 * Frågan fanns inte med detta år ** Minst 3 gånger i veckan. *** Minst 3 gånger i veckan. Frågan om nätnyheter ställs bara i ett av formulären (se sidan 13 för mer Anmärkning: Frågorna i enkäten har ändrats: från Dagens Eko till Ekonyheterna 1997, vilket förklarar en markant uppgång. Från Lokalnyheter i radio till Lokalnyheter i radions P4 1998, då det också lagts till alternativet Nyheter i privat lokalradio, vilket förklarar nedgången i Lokalnyheter i radio. Nyhetskonsumtionen är förhållandevis stabil över åren, och det är endast i ett fåtal fall som det är möjligt att se entydiga tendenser. Nyheterna i TV4 ökade kraftigt från starten 1992 till 1998 men har under de tre senaste åren stabiliserats och ligger nu på 32%. Ett liknande utvecklingsförlopp gäller även för de lokala nyheterna i TV4 som också ökade kraftigt men sedan tre år tillbaka ligger stabilt på 24%. Aktuellt och Rapport, som under några år tappat tittare, har sedan 1998 hämtat tillbaka dessa. Vi kan se en uppgång i konsumtionen när det gäller TV-nyheter under 2001. Detta kan förmodligen sättas i direkt samband med 11 september och terrordåden i USA. Behovet av kontinuerlig nyhetsuppdatering var stort och då kanske främst från TV i egenskap av bildmedium i kombination med rullande uppdateringar. Uppgången kan noteras i såväl de rikstäckande TV-nyheterna som i de lokala och regionala. Vi kan inte se samma entydliga uppgång bland tidningar och radio. Dagstidningsläsningen minskade mellan 1988 och 1996. 1998 har läsningen åter ökat, men de senaste åren ser vi åter igen en nedåtgående trend. Även kvällstidningarna har tappat regelbundna läsare. Även om det skett en liten återhämtning 1998 och 2002 är nedgången för kvällstidningar, sett över hela mätperioden, stor. Andelen som läser nyheter på nätet minst 3 gånger i veckan har stigit kontinuerligt. Mellan 1998 och 2000 fördubblades konsumtionen och idag är det runt en fjärdedel av befolkningen som ägnar sig åt denna typ av nyhetsläsning. Tabellerna nedan visar på att nätnyheter tilltalar vissa grupper mer än andra. 3

Tabell 2 Nyhetskonsumtion, 7 ggr/v 5-6 ggr/v 3-4 ggr/v 1-2 ggr/v Mer sällan Aldrig Summa procent Antal svarande Aktuellt i SVT1 28 15 20 16 11 10 100 3612 Rapport i SVT2 28 15 19 16 11 10 100 3612 Nyheterna i TV4 19 13 23 20 14 11 100 3612 Regionala nyheter i SVT2 24 13 19 16 14 14 100 3612 Lokala nyheter i TV4 15 9 16 19 23 19 100 3612 Ekonyheterna i riksradion 20 6 9 10 20 35 100 3612 Lokalnyheter i radio 29 6 7 9 19 30 100 3612 Nyheter i privat lokalradio 8 3 5 6 17 60 100 3612 Nätnyheter* - 11 15 11 17 47 100 1838 Morgontidning 32 39 8 3 ** 18 100 3612 Kvällstidning* - 11 14 26 33 15 100 3612 * Svarsalternativen är här 6-7 dagar i veckan, 3-5 dagar i veckan, 1-2 dagar i veckan, mer sällan samt aldrig. ** Detta alternativ finns inte i frågan om morgontidningsläsning. Över halva befolkningen ser på nyheter i någon av TV-kanalerna varje dag; endast ett fåtal ser aldrig på nyheter i TV. Lägst andel tittare har TV4 och mellan Aktuellt och Rapport är andelen tittare mycket jämn. Regionala nyheter i SVT har fler tittare än de lokala nyheterna i TV4. När det gäller radiolyssnande är det en tredjedel av befolkningen som ofta lyssnar på lokalnyheter i radio. En fjärdedel lyssnar också på Ekonyheterna i riksradion regelbundet, samtidigt som det också finns en stor andel som aldrig gör det. Nyheterna i privat lokalradio har färre regelbundna lyssnare och många som sällan eller aldrig lyssnar. Morgontidningar läses av det stora flertalet minst sex dagar i veckan, medan kvällstidningar generellt har en mindre regelbunden, eller trogen, publik. Runt en tredjedel av befolkningen tar frekvent del av nyheter på nätet, 37 % av befolkningen läser nyheter på nätet minst 1 gång per vecka. Den största andelen bland dessa finner vi i intervallet 3-5 dagar i veckan. Samtidigt är det många som aldrig läser nätnyheter. Som vi kommer se i tabellerna nedan är konsumtionen mer utbredd i vissa grupper än i andra. 4

Tabell 3 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan i olika åldersgrupper, Ålder 15-19 år 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-75 år Aktuellt i SVT1 9 13 26 39 51 66 Rapport i SVT2 7 13 24 36 52 71 Nyheterna i TV4 20 23 29 33 36 36 Regionala nyheter i SVT2 8 11 17 29 45 65 Lokala nyheter i TV4 13 15 16 21 26 33 Ekonyheterna i riksradion 3 13 22 24 29 37 Lokalnyheter i radio 4 6 20 31 49 56 Nyheter i privat lokalradio 7 11 15 14 11 10 Nätnyheter** 26 45 40 30 23 10 Morgontidning 52 49 64 72 81 84 Kvällstidning* 26 26 22 24 26 26 Antal svarande 240 459 581 574 667 822 * Minst 3 gånger i veckan ** Minst 3 gånger i veckan. Frågan om nätnyheter ställs bara i ett av formulären (se sid 13 för mer information) procentbasen beräknas här på 1838 svarande. Det är främst de äldre som kan räknas till SVT:s nyhetskonsumenter. När det gäller Nyheterna i TV4 är åldern inte en lika stark faktor, här är tittandet mer jämnt fördelat mellan åldersgrupperna. Regionala nyheter i SVT har flest tittare i de äldre åldersgrupperna, de lokala nyheterna i TV4 har en något mer jämn fördelning mellan åldersgrupperna, men även här konsumerar de yngre mindre. Om vi ser inom de två yngsta åldersgrupperna kan vi konstatera att de föredrar TV 4:as nyheter, på såväl riks- som lokalnivå, framför SVT:s nyheter. Benägenheten att lyssna på Ekonyheterna i riksradion liksom att lyssna på lokalnyheter i radio ökar med stigande ålder, liksom att läsa morgontidningar. Kvällstidningar däremot, läses i ungefär samma utsträckning av alla åldersgrupper. Om vi ser till konsumtionen av nätnyheter kan vi konstatera att vissa åldersgrupper är större konsumenter än andra. De som i minst utsträckning läser nyheter på nätet är de äldre och de yngre, minst läser de över 60 år. Storkonsumenterna finner vi inom åldersintervallet 20-39 år. 5

Tabell 4 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan efter kön, män Kön kvinnor Aktuellt i SVT1 46 40 Rapport i SVT2 44 42 Nyheterna i TV4 30 34 Regionala nyheter i SVT2 36 40 Lokala nyheter i TV4 21 26 Ekonyheterna i riksradion 30 22 Lokalnyheter i radio 36 33 Nyheter i privat lokalradio 13 11 Nätnyheter** 30 21 Morgontidning 72 71 Kvällstidning* 26 23 Antal svarande 1756 1856 * Minst 3 gånger i veckan. ** Minst 3 gånger i veckan. Frågan om nätnyheter ställs bara i ett av formulären (se sid 13 för mer information) procentbasen beräknas här på 1838 svarande. Det finns ingen större skillnad i nyhetskonsumtionen i en jämförelse mellan män och kvinnor, men några utmärkande drag kan dock nämnas. När det gäller TV-nyheter tenderar kvinnor att i högre grad än män ta del av nyheterna i TV4, såväl de rikstäckande som de lokala. Kvinnor tittar även i något högre grad på de regionala nyheterna i SVT. Män däremot ser mer på Aktuellt och Rapport samt läser i större utsträckning kvällstidning än vad kvinnor gör. De är också större konsumenter av Ekonyheter och lokalnyheter i radio än vad kvinnor är. Vi ser de största könsskillnaderna i konsumtionen av nyheter på nätet. 30% av männen läser nätnyheterna minst 3 gånger i veckan, medan endast 21% av kvinnorna gör det. Om vi istället hade sett till en allmän användning av internet hade skillnaden inte varit lika stor (55% män och 47% kvinnor), men just nyhetsläsning tilltalar i högre utsträckning män. 6

Tabell 5 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan efter utbildning, Utbildning Låg Medellåg Medelhög Hög Aktuellt i SVT1 56 35 39 42 Rapport i SVT2 57 35 41 40 Nyheterna i TV4 39 31 29 25 Regionala nyheter i SVT2 53 31 33 31 Lokala nyheter i TV4 33 23 22 15 Ekonyheterna i riksradion 25 25 26 31 Lokalnyheter i radio 52 31 29 22 Nyheter i privat lokalradio 13 12 11 9 Nätnyheter** 12 29 32 34 Morgontidning 75 68 70 77 Kvällstidning* 29 27 25 12 Antal svarande 945 1188 699 701 * Minst tre gånger i veckan. ** Minst tre gånger i veckan. Frågan om nätnyheter ställs bara i ett av formulären (se sid 13 för mer Anmärkning: Med låg utbildning menas de som ej fullgjort grundskola eller motsvarande obligatorisk skola men även de som fullgjort dessa nivåer. Med medellåg menas studier vid gymnasier, folkhögskola eller motsvarande samt de som tagit examen från gymnasium, folkhögskola eller motsvarande. Medelhög utbildning innefattar eftergymnasial utbildning samt studier vid högskola eller universitet, dock utan examen. Med hög utbildning menas examen från högskola eller universitet samt examen från forskarutbildning. När det gäller grad av utbildning är det inte alltid lätt att se entydiga mönster i nyhetskonsumtionen, men i vissa fall verkar utbildning dock ha betydelse. Personer med låg utbildning väljer i högre grad att ta del av Rapport och Aktuellt. De tar också del av lokala och regionala nyheter både på TV och i radio i högre utsträckning än de andra utbildningsgrupperna. De läser även kvällstidningar i större utsträckning. De högre utbildningsgrupperna tar å andra sidan i något högre utsträckning del av Ekonyheterna. Högutbildade personer tenderar också att i högre grad än lågutbildade att läsa nyheter på nätet, här kan vi se att användningen successivt ökar med grad av utbildning. Morgontidningsläsning ligger på en hög nivå generellt. 7

Tabell 6 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan efter utbildning och ålder, Utbildning låg hög 15-29 år 30-49 år 50-75 år 15-29 år 30-49 år 50-75 år Aktuellt i SVT1 8 41 63 18 36 56 Rapport i SVT2 9 34 65 19 32 56 Nyheterna i TV4 21 44 41 26 23 28 Regionala nyheter i SVT2 8 39 59 15 20 47 Lokala nyheter i TV4 14 30 35 13 11 19 Ekonyheterna i riksradion 4 19 26 18 25 40 Lokalnyheter i radio 6 40 62 2 19 32 Nyheter i privat lokalradio 4 22 12 13 9 7 Nätnyheter** 25 31 9 58 35 24 Morgontidning 44 66 82 51 76 86 Kvällstidning* 27 35 31 14 12 13 Antal svarande 90 116 591 98 319 271 * Minst tre gånger i veckan. ** Minst tre gånger i veckan. Frågan om nätnyheter ställs bara i ett av formulären (se sid 13 för mer Anmärkning: Med låg utbildning menas de som ej fullgjort grundskola eller motsvarande obligatorisk skola men även de som fullgjort dessa nivåer. Med medellåg menas studier vid gymnasier, folkhögskola eller motsvarande samt de som tagit examen från gymnasium, folkhögskola eller motsvarande. Medelhög utbildning innefattar eftergymnasial utbildning samt studier vid högskola eller universitet, dock utan examen. Med hög utbildning menas examen från högskola eller universitet samt examen från forskarutbildning. I jämförelse med utbildning (tabell 6) blir siffrorna mer differentierade om också ålder förs in som en faktor. Att exempelvis se på Rapport, Aktuellt och regionala nyheter i SVT2, eller läsa en morgontidning är, oavsett utbildning, vanligare ju äldre man är. Mönstret är otydligare för TV4s nyhetsprogram och för kvällstidningar. Lokalnyheterna i radio har inom alla utbildningsgrupperna främst äldre lyssnare, men vi kan också konstatera att de med lägre utbildning överlag är de som i högre utsträckning tar del av lokalnyheterna i radio. När det gäller Ekonyheterna är mönstret omvänt, här är det de med hög utbildning som dominerar. Samtidigt är det fortfarande de äldre inom respektive utbildningsgrupp som väljer Ekot. Konsumtionen av nätnyheter skiljer sig något åt mellan de två utbildningsgrupperna. Inom gruppen lågutbildade är det i ålderskategorin 30-49 vi finner något fler frekventa läsare av nätnyheter, medan vi bland de högutbildade istället finner att ålderskategorin 15-29 har ett relativt stort övertag när det gäller frekvent läsning av nätnyheter. I ålderskategorin 50-75 tenderar de med hög utbildning i större utsträckning läsa nyheter på nätet än de med låg utbildning. 8

Tabell 7 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan efter sysselsättning, Sysselsättning förvärvsarbete arbetslös pensionär studerande Aktuellt i SVT1 36 38 70 14 Rapport i SVT2 36 37 72 13 TV3-Direkt Nyheterna i TV4 30 33 39 23 Regionala nyheter i SVT2 30 29 68 10 Lokala nyheter i TV4 20 25 35 16 Ekonyheterna i riksradion 27 17 36 5 Lokalnyheter i radio 33 22 54 5 Nyheter i privat lokalradio 14 8 11 7 Nätnyheter** 32 32 9 32 Morgontidning 74 57 81 50 Kvällstidning* 25 25 23 24 Antal svarande 1898 189 915 366 * Minst tre gånger i veckan. ** Minst tre gånger i veckan. Frågan om nätnyheter ställs bara i ett av formulären (se sid 13 för mer Anmärkning: I gruppen pensionärer ingår både förtids- och ålderspensionärer. I gruppen arbetslösa ingår även de personer som ingår i någon form av arbetsmarknadsåtgärd. Den grupp som mest regelbundet konsumerar nyheter överlag är pensionärer. Detta gäller för de allra flesta medier/program. Undantag är dock nyheter i privat lokalradio där förvärvsarbetande är större konsumenter, samt kvällstidningsläsning där förvärvsarbetande och arbetslösa är marginellt fler. Pensionärerna utmärker sig också genom att de i mycket liten utsträckning tar del av nyheter på nätet, användningen inom de andra grupperna i övrigt är mycket jämn. Här handlar det generellt om att yngre personer lättare och snabbare tar till sig ny teknik, som t ex Internet. Pensionärerna får sina nyheter genom morgontidningen, här ligger de högst av ovanstående grupper. De största skillnaderna mellan förvärvsarbetande och arbetslösa, är den förstnämnda gruppens högre konsumtion av radio och morgontidning. När det gäller det förstnämnda skiljer det som mest i konsumtionen av lokalnyheter i radio. Om pensionärerna kan kallas högfrekventa användare av nyhetsmedier, så kan de studerande sägas utmärka sig genom en relativt låg nyhetskonsumtion överlag. Detta gäller främst i konsumtionen av regionala/lokala nyheter i radio och TV. 9

Tabell 8 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan efter samhällsklass, arbetare Klasstillhörighet högre tjänstemantjänsteman /akademiker övriga Aktuellt i SVT1 39 44 45 52 Rapport i SVT2 40 45 43 50 Nyheterna i TV4 35 28 24 35 Regionala nyheter i SVT2 38 39 33 39 Lokala nyheter i TV4 28 19 16 25 Nyheter i privat lokalradio 12 12 8 13 Ekonyheterna i riksradion 21 30 32 32 Lokalnyheter i radio 37 35 22 42 Nätnyheter** 20 29 39 22 Morgontidning 66 77 80 78 Kvällstidning* 30 19 15 24 Antal svarande 1508 951 523 390 * Minst tre gånger i veckan. ** Minst tre gånger i veckan. Frågan om nätnyheter ställs bara i ett av formulären (se sid 13 för mer Anmärkning: Svarspersonerna har själva fått uppge klasstillhörighet. Tjänstemän och högre tjänstemän/akademiker tar helst del av Aktuellt och Rapport och är inga stora konsumenter när det gäller TV4. Även när det gäller de lokala nyheterna i TV4 så ligger dessa grupper lägst i konsumtion. De regionala nyheterna i SVT har sina mest frekventa konsumenter i gruppen övriga, där bland annat egenföretagare och jordbrukare ingår. Dessa konsumerar även i högst utsträckning nyhetsprogrammen Aktuellt och Rapport. Men de är också, tillsammans med arbetarna, de som tittar mest på Nyheterna i TV4. Lokala radionyheter lockar främst personer i gruppen övriga. När det gäller privat lokalradio ser vi främst ett lågt intresse hos högre tjänstemän/akademiker. Denna grupp är däremot desto större konsumenter när det gäller Ekonyheterna. Morgontidningar läses av merparten oavsett samhällsklass, dock minst av arbetarklassen, som å andra sidan läser kvällstidningar i högst utsträckning. Högre tjänstemän/akademiker är de mest frekventa läsarna av morgontidningar och samtidigt, tillsammans med tjänstemän, de som läser kvällstidningar minst. Högre tjänstemän/akademiker är även de som i högst grad tar del av nyheter på nätet. Här är förmodligen karaktären på arbetet en förklarande faktor, har man datorn som arbetsredskap ligger det också nära till hands att läsa nyheterna på Internet. 10

Tabell 9 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan efter boendeort, Boendeort ren landsbygd mindre tätort stad/större tätort Stockholm, Göteborg, Malmö Aktuellt i SVT1 46 40 43 42 Rapport i SVT2 46 40 43 45 Nyheterna i TV4 35 33 31 30 Regionala nyheter i SVT2 44 38 37 32 Lokala nyheter i TV4 25 23 23 23 Ekonyheterna i riksradion 35 23 26 22 Lokalnyheter i radio 45 38 33 21 Nyheter i privat lokalradio 14 11 11 12 Nätnyheter** 16 17 30 34 Morgontidning 71 71 73 70 Kvällstidning* 21 24 26 23 Antal svarande 546 788 1672 537 * Minst 3 gånger i veckan. ** Minst tre gånger i veckan. Frågan om nätnyheter ställs bara i ett av formulären (se sid 13 för mer Nyhetskonsumtionen påverkas inte särdeles mycket av var man bor. Att titta på lokala nyheter på TV, liksom att lyssna på lokala nyheter på radio, är dock något som tycks tilltala landsortsboende i något större utsträckning än andra grupper. Intresset och behovet av information om närområdet, genom lokalnyheter, är större ju längre bort från storstäderna man kommer. Mycket av riksnyheterna fokuserar på storstäderna och kan säkert i viss utsträckning fungera som lokalnyheter för kanske främst Stockholmsbor. Om vi ser till nätnyheterna kan vi konstatera att det är en stigande skala med de boende på ren landsbygd som de minst frekventa läsarna av nätnyheter och de boende i Stockholm, Göteborg och Malmö som de mest frekventa läsarna. Förklaringen till detta mönster kan delvis sökas i att storstäderna är mer IT-täta än landsbygden. 11

Tabell 10 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan efter politiskt intresse, Politiskt intresse mycket intresserad ganska intresserad inte särskilt intresserad inte alls intresserad Aktuellt i SVT1 61 50 36 19 Rapport i SVT2 60 50 36 20 Nyheterna i TV4 33 32 32 29 Regionala nyheter i SVT2 45 43 33 23 Lokala nyheter i TV4 22 23 25 20 Ekonyheterna i riksradion 46 30 20 12 Lokalnyheter i radio 33 38 34 23 Nyheter i privat lokalradio 11 11 12 13 Nätnyheter** 38 25 22 26 Morgontidning 79 77 68 56 Kvällstidning* 24 25 24 22 Antal svarande 370 1420 1445 289 * Minst 3 gånger i veckan. ** Minst tre gånger i veckan. Frågan om nätnyheter ställs bara i ett av formulären (se sid 13 för mer Ju större politiskt intresse, desto mer orienterar sig publiken mot de flesta nyhetsmedier, men framför allt Aktuellt, Rapport och regionala nyheter i SVT2 samt Ekonyheterna. De som säger sig ha mycket stort politiskt intresse läser i högre utsträckning nyheter på nätet. Ifråga om kvällstidningsläsning och tittande på TV4:as nyheter, finns ingen större skillnad beroende på grad av politiskt intresse. De lokala radionyheterna och morgontidningarna har särskilt få användare bland de med mindre politiskt intresse. 12

Om den nationella SOM-undersökningen Dagspresskollegiets årliga undersökning bygger på den nationella SOM-undersökningen (Riks-SOM) som är en riksrepresentativ frågeundersökning som genomförs av SOM-institutet vid Göteborgs universitet. SOM-institutet är en verksamhet som etablerats av Förvaltningshögskolan, Institutionen för journalistik och masskommunikation samt Statsvetenskapliga institutionen i syfte att förbättra förutsättningarna för den egna forsknings- och undersöknings-verksamheten. Den första Riks-SOM genomfördes 1986. Sedan dess görs det en nationell SOMundersökning varje höst. Den hade fram till 1993 ett slumpvis urval på 2500 personer i åldrarna 15-74 år som var svenska medborgare. Mellan 1993-1997 var urvalet 2800 personer mellan 15-79 år bosatta i Sverige. Sedan 1998 genomförs 2 parallella undersökningar som sedan år 2000 baseras på ett urval av vardera 3000 personer. 1998 var dock urvalet på vardera 2800 personer. Dessa båda urval har sedan slagits samman i analysen. 1998 bestod urvalet av personer i åldrarna 15-80 år, sedan 2000 ligger urvalet på personer mellan 15-85 år. SOM står för Samhälle, Opinion, Massmedia. Frågorna i den nationella SOM-undersökningen omfattar massmedieanvändning, attityder till press, radio och TV, förtroende för samhällsinstitutioner, synen på omvärlden, samhällsattityder inom i första hand miljöområdet, politiska attityder, syn på kommunal service, uppfattning om risker etc. Till detta kommer en relativt stor del som berör fritidsvanor, livsstilar samt olika demografiska variabler. Resultaten från den årliga SOM-undersökningen presenteras regelbundet i bokform. För mer information gå in på: http://www.som.gu.se/ 13