Yttrande (S), (MP), (V) Kommunstyrelsen 2017-10-04 Ärende 4.5 Yttrade angående Remiss av delbetänkande av utredningen om en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) Vår utgångspunkt är att minoritetspolitiken bör stärkas i Sverige. Ett viktigt sätt att göra detta är att inte betrakta minoritetsfrågor som något separat från olika politikområden. En stärkt minoritetspolitik bygger på att minoritetspolitiska frågor bättre integreras i respektive politikområde i likhet med hur övriga samhällsinvånares behov hanteras. Det kan behövas specifika åtgärder inom dessa områden, men det ska behandlas i likhet med andra insatser och inte bygga på separata lösningar utifrån att det handlar om minoriteter. Vi välkomnar därför de förslag som (M), (L), (KD) valt att avstyrka. Vi delar stadsledningskontorets bedömning att lagöverföringen från minoritetslagen till skollag respektive socialtjänstlag inom förskola och äldreomsorg är de viktigaste förslagen till åtgärder. Åtagandena för verksamheterna blir tydligare och de införlivas i andra politikområden. Att överföra åtaganden från minoritetslagen vad gäller förskola och äldreomsorg till skollag respektive socialtjänstlag bedöms stärka de nationella minoriteternas rättigheter. Vi delar också bedömningen gällande att Jämställdhetsmyndigheten särskilt ska beakta de nationella minoriteternas situation. I likhet med ovanstående resonemang om att integrera frågan in i olika politikområden så är detta en självklarhet för oss, i motsats till ståndpunkten hos (M), (L), (KD). Det handlar om att skapa mer jämlika förutsättningar i samhället för kvinnor och män, uppmärksamma kvinnors utsatthet och samtidigt se att flera diskrimineringsgrunder och strukturer kan samverka. Detta bör också, som samrådet med nationella minoriteterna också lyfter, inkludera transpersoner som i kombination med att tillhöra en nationell minoritet är en väldigt utsatt grupp. Det krävs vidare en särskild myndighet som följer upp, främjar och samordnar arbetet. Samt att denna myndighet i sitt samordningsarbete bidrar till att andra myndigheter bättre integrerar frågorna i sitt arbete. Vi delar vidare Stadsledningskontorets bedömning att förslaget om att utöka statsbidraget till nationella minoriteternas riksorganisationer är nödvändiga för det arbete som de behöver utföra för att driva sina frågor. Vi delar också de nationella minoriteternas synpunkt att riktlinjer gällande statsbidraget till förvaltningskommunerna bör förtydligas.
Yttrande (SD) Kommunstyrelsen 2017-10-04 Ärende 4.5 Remissvar avseende delbetänkandet Nästa steg? Förslag till en stärkt minoritetspolitik SOU 2017:60 Alliansen har yrkat på att stryka 4 stycken ur stadens svar. SD anser att dessa förslag även ska avstyrkas i stadens svar på betänkandet SOU 2017:60 1) De delar av lagförslagen som berör lagöverföring och informationsskyldighet 2) Inrättande av en jämställdhetsmyndighet 3) Utökat stadsbidrag till nationella minoriteters riksorganisationer 4) Inrättande av en särskild myndighet för uppdraget att följa upp, främja och samordna minoritetspolitiken
Yrkande (M) (L) (KD) Kommunstyrelsen Ärende 4.5 2017-10-04 Remiss från Kulturdepartementet Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) Förslag till beslut: I kommunstyrelsen Att ändra Stadsledningskontorets förslag i enlighet med nedan samt att i övrigt godkänna Stadsledningskontorets förslag till remissvar Ärendet: Stadsledningskontoret tillstyrker remissen i sin helhet och lyfter fram vissa områden som extra viktiga. Vi håller inte med om alla de punkter som lyfts fram och vill därför att de tas bort ur remissvaret. Här nedan följer de punkter vi vill stryka i Stadsledningskontorets förslag till svar: - Stryk stycket och rubriken: Lagöverföring från minoritetslagen till skollag och socialtjänstlag inom förskola och äldreomsorg - Stryk stycket och rubriken: Jämställdhetsmyndigheten ska särskilt beakta de nationella minoriteternas situation osv - Stryk stycket och rubriken: Utökat statsbidrag till riksorganisationerna - Stryk stycket och rubriken: Inrätta särskild myndighet för uppdraget osv
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2017-09-14 Diarienummer 1081/17 Område HR Mänskliga rättigheter Maria Balaban Telefon 031-368 06 23 E-post: maria.balaban@stadshuset.goteborg.se Remissvar avseende delbetänkandet Nästa steg? Förslag till en stärkt minoritetspolitik SOU 2017:60 Förslag till beslut I kommunstyrelsen: Yttrande över delbetänkandet Nästa steg? Förslag till en stärkt minoritetspolitik SOU 2017:60 tillstyrks i sin helhet i enlighet med bilaga 2 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande och översänds till Kulturdepartementet. Sammanfattning Göteborgs Stad har 2017-07-05 erhållit rubricerat ärende på remiss. Yttrandet ska vara Kulturdepartementet tillhanda 2017-10-17. Ärendet medger inte bordläggning. I delbetänkandet (SOU 2017:60) görs en sammanhållen analys av det minoritetspolitiska arbetet, både vad gäller grundskyddet för de nationella minoriteterna men också det förstärkta skyddet i form av förvaltningsområden. I delbetänkandet konstateras att kommunerna inte lyckats med förverkligandet av regeringens uppsatta strategi för de nationella minoriteterna i Sverige. Inom förvaltningsområdena har man nått en bit längre. Strategin behöver vidareutvecklas och fler åtgärder ska till för att tillförsäkra det skydd som är avsett för de nationella minoriteterna i minoritetslagen. I delbetänkandet lyfts ett antal förslag på åtgärder för en stärkt minoritetspolitik. Delbetänkandet lyfter fram i huvudsak två bedömningar, det ena att inrikta minoritetspolitiken på överföring av språk och kultur mellan generationerna. Därmed bör språk och kulturell identitet ges särskild tyngd vid språkrevitalisering och att barn och ungas delaktighet prioriteras. Konkreta exempel är att inrätta språkcentrum för finska och meänkieli, som är viktiga vid revitalisering av ett språk. Detta enligt samma modell som det idag finns för de samiska språkcentrumen. Den andra bedömningen som delbetänkandet lyfter fram är att integrera minoritetspolitiken inom andra politikområden. Detta bland annat genom att lyfta regleringen i minoritetslagen som berör förskola och äldreomsorg till Skollagen respektive Socialtjänstlagen. Ytterligare exempel på förslag för att öka tillämpningen av minoritetslagen är att Sveriges kommuner och landsting ska ha skyldighet att ha dokumenterade mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete samt att en särskild myndighet ska följa upp tillämpningen av minoritetslagen. 1(10)
Ekonomiska konsekvenser Delbetänkandet föreslår att kommuner och landsting ska vara skyldiga att anta dokumenterade mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete, samt på begäran lämna uppgift om dessa till uppföljningsmyndigheten. I Göteborgs Stad finns det dokumenterade handlingsplaner för nationella minoriteter och uppföljning av dessa sker årligen sedan 2014. Länsstyrelsen har sedan 2010 årligen följt upp det minoritetspolitiska arbetet i staden, därmed kommer uppföljningen som föreslås i utredningen inte att tillföra några merkostnader för staden. Berörda fackförvaltningar som exempelvis kultur, utbildning, samt vård och omsorg har varit berörda i förekommande fall. Kartläggningar kommer att behövas genomföras för det minoritetspolitiska arbetet och kommunernas skyldighet att informera om de nationella minoriteternas rättigheter som föreslås i delbetänkandet. Det kommer att ställa krav på förskolan att informera vårdnadshavare och inom äldreomsorg vid biståndshandläggning. Det innebär också merkostnader i form av kompetenshöjande utbildningsinsatser för de anställda i de berörda verksamheterna i staden. Delbetänkandet föreslår en generell höjning av statsbidraget till kommunerna om 100 000 kr per mandatperiod för att täcka dessa kostnader, vilket dock är en liten summa för Göteborgs Stad i jämförelse med mindre kommuner. Delbetänkandet lyfter fram behovet av att kommunerna behöver arbeta mer målmedvetet och samverka i större utsträckning än i dag för att kunna erbjuda förskola och äldreomsorg på minoritetsspråk. Särskilt vad det gäller frågan om att säkra tillgång till språkkunnig personal. Det kan innebära vissa kostnadsökningar, bl.a. i form av satsning på språkutbildningar och rekrytering av språkkunnig personal. I några fall har man annonserat i Finland då det saknas kompetens i Göteborg. Dessa merkostnader ska dock täckas av det befintliga statsbidraget till förvaltningskommunerna. Erbjudande om finsk förskoleverksamhet inom fyra månader kommer inte innebära några ekonomiska konsekvenser om erbjudandet omfattar hela staden. Däremot kan det bli ekonomiska konsekvenser om den finsk förskoleverksamheten ska kopplas till närheten till hemmet. Barnperspektivet Delbetänkandet lyfter fram att särskilt barn och unga ska beaktas vad gäller delaktighet och inflytande. Flera åtgärder i delbetänkandet lyfts fram för att förbättra efterlevnaden för barn och unga som tillhör de nationella minoritetsgrupperna. Det föreslås bl. a att Skolverket ska ta fram metoder och riktlinjer för modersmålstöd i förskolan. Jämställdhetsperspektivet I delbetänkandet bedöms förslagen i viss mån medverka till att förbättra jämställdheten mellan män och kvinnor. Förslagen antas öka förutsättningarna för kvinnor att delta i arbetslivet. I delbetänkandet föreslås att Jämställdhetsmyndigheten ska få i uppdrag att särkskilt beakta de nationella minoriteternas situation och detta bedöms leda till mer jämlika förutsättningar i samhället för kvinnor och män. Mångfaldsperspektivet De förslag till åtgärder som delbetänkandet lyfter fram leder till mångfald i samhället. Det ökar kunskapen om Sveriges ursprungsfolk och andra nationella minoriteter i Sverige. De blir synliggjorda och deras rättigheter lyfts fram. Äldre personer som har svårt att kommunicera på svenska får stöd och service på sitt minoritetsspråk och får en Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(10)
ökad trygghet i sin kulturella identitet. Barn och unga får större möjligheter att främja och utveckla sitt minoritetsspråk och sin kulturella identitet. Miljöperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Omvärldsperspektivet Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk har sedan 2010 följts upp av Länsstyrelsen i Stockholm och Sametinget som har samordnings och uppföljningsansvar i tillämpningen av det minoritetspolitiska arbetet i kommunerna. Länsstyrelsen och Sametinget ska särskilt belysa hur det ser ut inom tre delområden i minoritetspolitiken, diskriminering och utsatthet, inflytande och delaktighet samt språk och kulturell identitet. Vid varje uppföljningsrapport har en granskning genomförts på ett fokusområde. Tidigare år har fokus varit på tillämpningen av minoritetslagen, 2015 var barns rätt till sitt nationella minoritetsspråk i förskola, förskoleklass och skola och 2016 var fokus på service och omvårdnad inom äldreomsorgen på nationella minoritetsspråk. Enligt Länsstyrelsen och Sametinget behövs en tydligare lagstiftning för förskola och skola som måste prioriteras i den nationella minoritetspolitiken. Rapporterna har belyst situationen för de nationella minoriteterna och gett förslag på olika åtgärder som varit till gagn för det minoritetspolitiska arbetet i staden. Den internationella uppföljningen av tillämpningen av lagen utförs av Europarådets ministerkommitté. Sverige har med jämna mellanrum lämnat rapporter med information om vilka åtgärder som genomförts för att uppfylla minoritetslagen. Europarådets expertkommitté har även utfört granskningsbesök och träffat regeringen och representanter för de nationella minoriteterna. Granskningen visar att staden har kommit en bit på vägen med det men det finns områden som behövs förbättras och utvecklas i det minoritetspolitiska arbetet. Leena Huss, professor emerita i finsk-ugriska språk vid Uppsala Universitet har haft ett särskilt uppdrag att dels utvärdera de samiska språkcentrumens resultat, dels att utvärdera hur lämplig språkcentrummetoden som sådan är för främjande av språkrevitalisering. Utvärderingen visar att de samiska språkcentrumen är nödvändiga och viktiga vid språkrevitalisering. Leena Huss bedömning är att språkcentrum på andra minoritetsspråk är viktiga för främjande och utvecklande av språk. Regeringen har tillsatt ytterligare en utredning - Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk Dir.2016:116. Utredningen pågår och ska vara klar i mitten av november. Bilaga 1 Sammanfattning av delbetänkandet SOU 2017:60 Bilaga 2 Utvärdering av de samiska språkcentrumen Bilaga 3 Yttrande till Kulturdepartementet Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(10)
Ärendet Kulturdepartementet har remitterat delbetänkandet Nästa steg? Förslag till en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) till Göteborgs Stad för yttrande. Remiss inkom till Stadsledningskontoret den 5 juli 2017. Yttrandet ska vara Regeringskansliet tillhanda senast den 17 oktober 2017. Ärendet medger inte bordläggning. Ärendets beredning Stadsledningskontoret har haft en arbetsgrupp för att bereda ärendet. I beredningen har följande funktioner varit representerade; områdeschefer från utbildningssektorn, Språkcentrum inom utbildningsförvaltningen, Romskt informations och kunskapscenter (RIKC) och processledare för finsk äldreomsorg. Samråd har skett med planeringsledare från avdelningen Välfärd och utbildning. Stadsledningskontoret har även haft en beredning med inbjudna representanter från stadens gemensamma samråd för nationella minoriteter. På grund av den korta tiden för handläggning och beredning av ärendet har inte delbetänkandet remitterats ut till stadsdelarna. Bakgrund Göteborgs Stad är en av totalt 249 remissinstanser. I delbetänkandet föreslår Kulturdepartementet åtgärder för att stärka minoritetspolitiken. De föreslagna åtgärderna omfattar såväl lagförslag som åtgärder för att öka kommunernas skyldigheter och skyddet för de nationella minoriteterna för att stärka det minoritetspolitiska arbetet i kommunerna. Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019. Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk trädde i kraft 1 januari 2010 (2009:724). Lagen grundar sig på propositionen Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna (Prop. 2008/09:158). Lagen avser de fem nationella minoriteterna, judar, samer, tornedalingar, romer och sverigefinnar och minoritetsspråken jiddisch, samiska, meänkieli, romani chib och finska. Lagen om nationella minoriteter (2009:724), det s.k. grundskyddet, gäller för hela Sverige. Det innebär att minoritetsspråken ska skyddas och främjas, de nationella minoriteterna ska kunna behålla och utveckla sin kultur och förvaltningsmyndigheterna är skyldiga att informera om minoriteternas rättigheter och ge dem inflytande i sina egna frågor. Göteborgs Stad ingår sedan februari 2011 i det finska förvaltningsområdet. Det innebär att sverigefinnarna har ett förstärkt skydd i lagen och rätt att använda sitt språk vid myndighetskontakter och har rätt till barn - och äldreomsorg helt eller delvis på finska. I februari 2012 beslutades en samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering under åren 2012 till 2032. Den 20-åriga strategin ska ses som en förstärkning av minoritetspolitiken och har sin grund i de mänskliga rättigheterna, särskilt principen om icke-diskriminering. Strategins mål är att Den rom som föddes 2012 ska ha likvärdiga möjligheter i livet år 2032 som den icke-rom som föddes samma år. För att uppnå romsk inkludering och minska den förtroendeklyfta som finns mellan romer och majoritetssamhället är romsk delaktighet och inflytande en central utgångspunkt. 2012-2015 var staden pilotkommun för strategin. Hösten 2015 fattade kommunfullmäktige beslut om att inrätta ett Romskt informations- och kunskapscenter vid nämnden för Konsument- och medborgarservice vilket blir en möjlighet att införliva erfarenheter och processer från pilotkommunsarbetet i ordinarie strukturer. Under 2016 har det tagits fram ett reglemente för Göteborgs Stads råd för den nationella minoriteten romer för att bättre säkerställa att romsk delaktighet och medskapande ska vägleda stadens arbete. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(10)
Rådet ska ha ett delat ordförandeskap, där en ordförande utses av Kommunstyrelsen och en utses av rådets minoritetsrepresentanter Tillsammans har Svenska kyrkan och företrädare för de nationella minoriteterna tagit fram en egen rapport Marginalized and ignored National minoritychildren s struggle for languagerights in Sweden 2013. Där lyfts fram att nationella minoriteter har svårt att tillgodogöra sig sitt minoritetsspråk inom utbildningsväsendet. Medieutredningens betänkande har undersökt utbudet av minoritetsmedia (SOU 2016:80, kapitel 5). I sammanställningen kommer utredningen fram till att public servicebolagen dominerar utbudet av media på minoritetsspråken. Utbuden är få förutom Sveriges television (SVT), Sveriges radio (SR) och Utbildningsradion (UR). I medieutredningen framgår att representanter för de nationella minoriteterna efterfrågar identitetsstärkande journalistik på svenska. Alla som tillhör en nationell minoritet talar inte sitt minoritetsspråk som nyheterna produceras på. Det är inte heller alltid nyheter som är det viktigaste utan språk och kultur. Utöver lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk återfinns bestämmelser i Skollagen (2010:800), Språklagen (2009:600), Diskrimineringslagen (2008:567) och Brottsbalken (1962:700). Regeringens kommittédirektiv 1 september 2016 (Dir. 2016:73) beslutade om en översyn av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk samt angränsande frågor. Syftet var att följa upp efterlevnaden av Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter, regeringens strategi för de nationella minoriteterna samt föreslå åtgärder för att ytterligare säkra efterlevnaden av de nationella minoriteternas rättigheter. Den nationella och internationella uppföljningen och granskningen av Sverige visar att kommunerna inte lyckas särskilt väl med tillämpningen av de antagna minoritetspolitiska målen i enlighet med regeringens strategi. Uppföljning av kommunerna är ett sätt att följa upp hur lagens intentioner har uppfyllts. Delbetänkandet (SOU 2017:60) föreslår att Sverige ska behålla och utveckla förvaltningsområdena och utöka grundskyddet, som har haft sämre genomslagskraft, genom de olika förslag till åtgärder som lyfts fram. Överväganden Stadsledningskontoret föreslår utifrån de synpunkter som inkommit från stadens verksamheter och från de nationella minoriteterna att anta förslagen till åtgärder i sin helhet. Delbetänkandet är en gedigen analys av alla aspekter vad gäller det minoritetspolitiska arbetet inom kommunerna. Stadsledningskontorets anser att förslagen till åtgärder är ytterligare ett steg i rätt riktning för att stärka arbetet med att främja och skydda de nationella minoriteterna och minoritetsspråken. Lagöverföring till skollag respektive socialtjänstlag Att överföra åtaganden från minoritetslagen vad gäller förskola och äldreomsorg till skollag respektive socialtjänstlag bedöms stärka de nationella minoriteternas rättigheter. Det blir en tydligare lagstiftning om vilka åtaganden verksamheterna har vad gäller de nationella minoriteterna. Staden har påbörjat arbetet med att ta fram och införa nya ansökningsblanketter och informationsmaterial. Men det behövs förnyad satsning på informations- och kunskapshöjande insatser av personal om rättigheterna samt införande av rutiner på hur och när informationen ska lämnas. Det innebär också att minoritetspolitiken överförs till andra politikområden och inte är en sidoordnad verksamhet. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5(10)
Rätt till äldreomsorg i minoritetsspråk utanför förvaltningsområde Vad gäller rätten till äldreomsorg för övriga minoritetsspråk än den skyldighet som förvaltningskommunen har, lyfter delbetänkandet fram att i den mån det är möjligt och det finns tillgång till språkkunnig personal, erbjuda äldreomsorg på de övriga minoritetsspråken. Det är ett steg ytterligare i att stärka tillgången till minoritetsspråk men också kulturkompetensen. En viktig insats för att minska på den utsatthet äldre nationella minoriteter upplever inom äldreomsorgen enligt Länsstyrelsens utredning 2016. Kunskapshöjande insatser inom skola och utbildningsväsendet I delbetänkandet lyfts språkkedjan upp, att barn ska ha möjlighet att få tillgång till sitt minoritetsspråk under hela sin uppväxt och skolgång, och att säkra tillgången på språkkunnig personal. De förslag till åtgärder som föreslås för att inte bryta språkkedjan är helt i linje med vad minoriteterna i staden anser är steg till språkrevitalisering. Särskilt för barn och unga att främja och utveckla sitt språk men också sin kulturella identitet. Delbetänkandets förslag att ge Skolverket i uppdrag att ta fram förslag till förbättringar för kunskapshöjande och synliggörande insatser inom skola och utbildningsväsendet är ett nödvändigt och viktigt uppdrag. De insatser som föreslås kommer både att synliggöra men också höja statusen för de nationella minoriteterna och minoritetsspråken. Språkcentrum Inrättande av språkcentrum är viktigt för språkrevitalisering. Det skulle bli en tillgång både för minoriteten och för stadens verksamheter. Framförallt för att öka språkkompetensen hos befintlig personal inom förskola och äldreomsorg och därmed bidra till att barn och unga får möjlighet att lära sig, utveckla och använda sitt minoritetsspråk. Att införa begreppet kulturarvsspråk istället för modersmål lyfter fram nationella minoritetsspråkens särställning men begreppet behöver ses över. Eventuellt räcker det med arvsspråk (heritage language) som används internationellt. Nationellt samordnings- och uppföljningsansvar Förslaget är en väsentlig del i det minoritetspolitiska arbetet i staden. En central sammanhållen samordning och uppföljning kommer tydligare att stödja det minoritetspolitiska arbetet i kommunen. Synliggörande inom media För att nå en framgångsrik revitalisering av ett språk är det viktigt att ge det en högre status samt ge ökad plats inom public service och annan media. Delbetänkandet föreslår att inrätta kunskapshöjande insatser i läroplanen på journalistprogrammet. Statsbidrag Ökat statsbidrag till de nationella minoriteternas riksorganisationer är av betydelse för att främja det arbete som många representanter för de nationella minoriteterna utför. Det underlättar även det lokala samarbetet med stadens verksamheter. Samråd delaktighet och inflytande Staden har idag strukturerade former av samråd med de nationella minoriteterna. Idag med Sverigefinska rådet, Rådet för den nationella minoriteten romer och ett gemensamt samråd för alla fem nationella minoriteterna där politiker medverkar. Vid behov har även tjänstepersoner och minoriteterna samråd. Dessa samrådsformer är väsentliga för att bidra till minoriteternas delaktighet och inflytande i sina egna frågor Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6(10)
Nationellt bevarandeprogram för minoritetsspråken De nationella minoritetsspråken har under mycket lång tid varit utsatta för ett starkt undanträngnings- och assimileringstryck. Minoriteterna lyfter det som en viktig del i arbetet med kunskapshöjande, synliggörande men också i språkrevitaliserande syfte. Stadsledningskontoret Maria Balaban Planeringsledare Klas Forsberg Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7(10)
Bilaga 3 Kulturdepartementet Enheten för diskrimineringsfrågor 1033 33 Stockholm Remissyttrande avseende delbetänkandet SOU2017:60 Nästa steg? Förslag till åtgärder för en stärkt minoritetspolitik (dnr 1081/17) Sammanfattning Delbetänkandet är en gedigen analys av alla aspekter vad gäller det minoritetspolitiska arbetet inom kommunerna. Göteborgs Stad anser att förslagen till åtgärder är ytterligare ett steg i rätt riktning för att stärka arbetet med att främja och skydda de nationella minoriteterna och minoritetsspråken. Ärendets beredning Stadsledningskontoret inom Göteborgs Stad har haft en arbetsgrupp för att bereda ärendet. I beredningen har följande funktioner varit representerade; områdeschefer från utbildningssektorn, Språkcentrum inom utbildningsförvaltningen, Romskt informations och kunskapscenter (RIKC), processledare för finsk äldreomsorg. Samråd har skett med planeringsledare från avdelningen Välfärd och utbildning. Stadsledningskontoret har även haft en beredning med inbjudna representanter från stadens gemensamma samråd för nationella minoriteter. Överväganden och synpunkter Göteborgs Stad tillstyrker förslagen till åtgärder i sin helhet. Lagöverföring och informationsskyldighet Göteborgs Stad ser lagöverföringen från minoritetslagen till skollag respektive socialtjänstlag inom förskola och äldreomsorg som de viktigaste förslagen till åtgärder. Skyldigheterna för verksamheterna blir tydligare och de införlivas i andra politikområden. Jämställdhet I delbetänkandet föreslås att Jämställdhetsmyndigheten ska få i uppdrag att särkskilt beakta de nationella minoriteternas situation och för att få mer jämlika förutsättningar i samhället för kvinnor och män. I dialog med de nationella minoriteterna bör detta perspektiv även inkludera transpersoner (även ickebinära), i kombination med att tillhöra en nationell minoritet är denna grupp väldigt utsatt. In och utträde från förvaltningsområde I delbetänkandet förslås att kommunen frivilligt får begära in och utträde från förvaltningsområde. Göteborgs Stad föreslår att innan ett eventuellt utträde ska dialog ha skett med den berörda minoriteten. Samråd I förslaget om att ta bort begreppet representant i samrådssammanhang, vill Göteborgs Stad att storstadsperspektivet i sådana fall särskilt ska beaktas. Att vara representant för en grupp eller förening i en storstad är ibland det enda sättet att samråda. Dock instämmer Göteborgs Stad i förslaget om att det inte ska vara krav på förenings- eller Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8(10)
organisationstillhörighet för att kunna delta i samråd. Göteborgs Stad förslår att ett annat begrepp för representation då införs. Göteborgs Stad föreslår också en jämn fördelning av språkval vid samråd för att alla ska kunna delta på lika villkor. Förutsättningarna för barn och ungdomar bör beaktas särskilt. De förslagen till åtgärder för att barn och unga ska kunna lära sig, använda och utveckla sitt språk är av hög prioritet. Göteborgs Stad föreslår att minoritetsperspektivet tas upp i konsekvensanalyser i andra verksamhetsområden som gäller barn och unga, främst inom förskola och skola. Statsbidrag Göteborgs Stad anser att förslaget om att utöka statsbidraget till nationella minoriteternas riksorganisationer är nödvändiga för det arbete som de behöver utföra för att driva sina frågor. Det underlättar även i det lokala arbetet. De nationella minoriteterna i staden vill ha förtydligande riktlinjer om hur statsbidraget till förvaltningskommunerna ska användas och vad som menas med merkostnader för förvaltningskommunen. Sammanställning och statistik nationellt är önskvärt. Särskild myndighet för uppdraget att följa upp, främja och samordna minoritetspolitiken Göteborgs Stad anser att detta förslag är av vikt för att få igång en realistisk och hållbar förändring för det minoritetspolitiska arbetet centralt. Myndigheter med tillsynsansvar behöver integrera minoritetsfrågorna bättre i sitt arbete och förslaget ställer krav på kompetens om minoritetslagen hos de myndigheter som utför tillsyn. Stöd till förskolans huvudmän Förslaget att ge Skolverket i uppdrag att ta fram stöd kring metodik är bra men Göteborgs Stad anser att kommunernas skyldigheter ytterligare behöver att förtydligas framförallt vad gäller modersmålsstöd i förskolan. Det är av vikt för de barn som behöver revitalisera sitt språk. De nationella minoriteterna utanför det finska förvaltningsområdet har i staden framfört önskemål om att kunna delta i språksatsningar i de kommuner som ingår i förvaltningsområden för meänkieli och samiska. Även ansvar för kostnadsfrågan behövs i sådana fall utredas. Benämningen kulturarvsspråk Förslaget lyfter fram den särställning som ett nationellt minoritetsspråk har, särskilt vid revitalisering av ett språk. Det kräver fler insatser än att bara få tillgång till ett språk via till exempel modersmålsundervisning. I dialog med minoriteten anser Göteborgs Stad att begreppet behöver ses över och eventuellt räcker det med begreppet arvsspråk (heritage language) som idag används i internationella sammanhang. Äldreomsorg för de övriga minoritetsspråken än inom förvaltningsområde Förslaget är ett steg i rätt riktning för att höja grundskyddet för de nationella minoriteterna. Göteborg Stad anser att förslaget behöver ses över och förtydligas ytterligare. De nationella minoriteterna i staden vill även att förslaget ska innehålla ett ska och inte ett bör. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9(10)
Språkcentrum Göteborg Stad anser att inrättande av språkcentrum för de nationella minoritetsspråken är viktiga incitament för språkrevitalisering och för att inte bryta den så kallade språkkedjan. För Göteborgs kommunstyrelse Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10(10)