IT-infrastrukturprogram för Karlskrona kommun år 2016-2020

IT-infrastrukturprogram för Karlskrona kommun år 2016-2020 Antagen av kommunfullmäktige den xx xxxx 2015

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och målsättning... 2 2 Inledning... 3 3 Nuläge... 4 4 Samhällsnytta med bredband... 6 5 Handlingsplan... 7 6 Robusta Nät... 11 7 Omvärldsnoteringar... 12 8 Bilaga 1 -Sammanställning av bidragsmöjligheter... 15 9 Bilaga 2 - Definitioner och förklaringar... 16 10 Bilaga 3 - Länkar... 18 1

1 Sammanfattning och målsättning Detta IT-infrastrukturprogram gäller för 5-årsperioden 2016-2020. Målsättningen i programmet möter även upp Regeringens Bredbandsstrategi och Bredbandstrategi för Blekinge län som anger att: År 2020 finns ett sammanhängande öppet och robust fibernät som genom samverkan mellan marknadsaktörerna utgör grunden för Blekinges totala kommunikationsbehov. År 2020 har minst 90 % av Blekinges hushåll och företag tillgång till bredband om minst 100Mbit/s. År 2020 har alla Blekinges offentliga verksamheter och skolor tillgång till bredband om minst 100Mbit/s. För att uppnå målen krävs en ökad utbyggnad av det fiberbaserade nätet fram till varje enskilt hushåll, ofta benämnt områdesnät eller byanät. Sammantaget ska åtgärderna i detta dokument säkerställa att målen uppfylls, men vi strävar långsiktigt efter att alla medborgare ska ha tillgång till digitala tjänster. Affärsverken AB är den enskilt största fibernätägaren i kommunen. Affärsverken har ett ägardirektiv att ansvara för utbyggnaden av bredband inom Karlskrona kommun. Affärsverken levererar även en tjänstevalsportal där slutkunden erbjuds tjänster som kan aktiveras därigenom från olika tjänsteleverantörer i tjänsteneutral och öppen konkurrens i stadsnätet. Affärsverken arbetar på en konkurrensutsatt marknad där flera andra aktörer verkar. Affärsmässighets och lönsamhet Utgångspunkten är att marknadskrafterna ska svara för utbyggnaden, men för att få fiberanslutning till rimligt pris på landsbygden kommer lokala engagemang att krävas. Ett vanligt tillvägagångssätt är att invånarna i ett samhälle bildar en förening som tillsammans med lokala företag bygger ett områdesnät som ansluts till en fiberstam (ortsammanbindande nät). På landsbygden finns möjligheter till bidrag för utbyggnad av områdesnät. Det finns förhållandevis väl utbyggda stamnät av fiber i Karlskrona kommun. Samverkan mellan marknadens aktörer är nödvändig för att gjorda investeringar ska användas på bästa sätt och därmed undvika kostnader för etablering av parallellfiber. För att i största möjliga mån säkerställa tillgången till fiberbaserad IT-infrastruktur vid nyexploatering av bostads-, köpcenter- och industriområden finns tillägg som belyser detta område i PBL (Plan och bygglag) from maj 2011 Uppföljning och utvärdering av IT-infrastrukturprogrammet kommer att genomföras årligen av Affärsverken i samråd med Kommunledningsförvaltningen. Vid behov kommer IT-infrastrukturprogrammet att revideras i samband med dessa utvärderingar. 2

2 Inledning Detta är det tredje IT Infrastrukturprogrammet som upprättats inom Karlskrona kommun och detta program ansvarar Affärsverken för. Efter antagande i kommunfullmäktige ersätter detta program ITinfrastrukturprogram för Karlskrona kommun 2011-2015. Med Karlskrona kommun och kommunkoncern avses i detta dokument kommunstyrelse, nämnder och bolagskoncern. 2.1 Syfte Syftet med IT Infrastrukturprogrammet är att ange Karlskrona kommuns målsättning för fiberutbyggnad inom kommunen och beskriva hur Karlskrona kommun kommer att arbeta för att nå målen. Programmet ska också tydliggöra vikten av en väl utbyggd IT infrastruktur i kommunen. 2.2 Målgrupper IT-Infrastrukturprogrammet riktar sig till politiker och tjänstemän inom Karlskrona kommunkoncern men naturligtvis likaså till alla invånare och näringsidkare i vår kommun. Programmet riktar sig även till berörda politiker och tjänstemän i övriga kommuner i länet, Länsstyrelsen samt Region Blekinge. 2.3 Bredbandsstrategi för Sverige Den 3 november 2009 offentliggjordes regeringens Bredbandsstrategi för Sverige. Det övergripande målet är att Sverige ska ha bredband i världsklass där 90 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020. Utgångspunkten är att elektroniska kommunikationstjänster och bredband tillhandahålls av marknaden. Regeringen ska inte styra marknaden eller den tekniska utvecklingen. Regeringen slår fast att dess övergripande uppgift är att skapa goda förutsättningar för marknaden och undanröja hinder för utvecklingen. En central ansvarsfråga är att se till att det finns en relevant reglering. I regeringens strategi framgår att kommunerna förväntas ta ett större ansvar än tidigare för samordning och utbyggnad av bredband. Bland annat har regeringen tydliggjort kommunernas planeringsansvar för elektroniska kommunikationer i nya Plan och Bygglagen. Vid nyexploatering av bostads-, köpcenter- och industriområden ansvarar Miljö och Samhällsbyggnadsförvaltningen för att tillgången till fiberbaserad IT-infrastruktur i största möjliga mån säkerställs. Det finns stöd- och stimulansprogram där nätägare kan ansöka om bidrag för utbyggnad framförallt på landsbygden. Se bilaga 1 för en sammanställning av bidragsmöjligheter. 2.4 Bredbandsstrategi för Blekinge Län En Bredbandsstrategi för Blekinge län antogs år 2015. Strategin utgår ifrån regeringens bredbandsstrategi och dess mål samt trycker på vikten av ett öppet och robust fibernät. Strategin pekar på vikten av samverkan inom regionen för att nå målen och slår fast att en väl utbyggd IT-infrastruktur i länet innebär ökad attraktionskraft och bidrar till regionens fortsatta utveckling. 2.5 Politisk viljeinriktning i Karlskrona kommun I översiktsplan 2030 för Karlskrona kommun anges följande mål/ inriktning: Koncept för mer fiberkapacitet till landsbygden. Informera och marknadsföra den fiberstruktur som finns. Stort utbud av valbara tjänsteleverantörer inom hela kommunen. Utveckla öppenhet av kommunens fiberinfrastruktur. Verkställa bredbandsstrategin för Sverige. Utveckla goda lösningar för att skapa/utöka antalet nya bredbandsuppkopplingar. 3

3 Nuläge Karlskrona kommun har idag ett väl utbyggt fiberstamnät. Kommunen har inkluderat med statligt stöd medfinansierat utbyggnaden av fiber till telefonistationer. Marknadsaktörer har utöver detta även investerat i utbyggnad av fibernät inom kommunen. Merparten av flerfamiljshusen i Karlskrona kommun är idag fiberanslutna vilket innebär att runt 80 % av invånare som bor i flerfamiljshus idag har tillgång till Internet via fiber. Utbyggnaden i flerfamiljshus har skett genom ett systematiskt och målmedvetet arbete för att nå så många kunder som möjligt per investerad krona. Omkring 50 % av Karlskrona kommuns hushåll bor dock i småhus vilket till stor del utgörs av villaområden. Till skillnad från flerfamiljshus domineras villaområden av en kopparbaserad bredbandsinfrastruktur (ADSL) vilket ger lägre hastigheter och sämre kvalitet av digitala tjänster. Av uppskattningsvis 15 000 villor i Karlskrona kommun har strax över 2500 st (drygt 15 % av hela beståndet) fiberbaserad access då detta program revideras hösten år 2015. Förutsättningen för att Karlskrona kommun ska nå bredbandsmålen är därför att en stor andel av villorna (småhus) uppgraderas/byggs ut med fiber. 3.1 Bredband via fiber Det finns en mängd anledningar till att investera i en bredbandsanslutning via fiber och skälen kan vara olika beroende på behov. Några av de grundläggande skälen är: mycket hög, konstant och valbar kapacitet för dataöverföring riktigt god drift- och datasäkerhet mer framtidssäkert än andra teknologier Internet, telefoni och TV via samma lösning gör det kostnadseffektivt för hushållen öppet stadsnät möjliggör stort utbud och fri konkurrens nyttotjänster såsom det uppkopplade smarta hemmet högre värde på sin bostad och en större möjlighet att faktisk bo kvar då man blir äldre 3.2 Bredband via kopparnätet Uppskattningsvis 15 % av Karlskrona kommuns invånare är användare av ADSLteknik för att koppla upp sig mot Internet i dagsläget år 2015. Kvaliteten hos ledningarna och avståndet till telefonstationen avgör vilken hastighet som kan erbjudas via ADSL till varje enskild abonnent, normalt ligger nedladdningshastigheten runt 8-15 Mbit/s och lägre för uppladdning. Användningen av kopparnät för leverans av bredband minskar och bedömningen är att fiber och i vissa fall mobilt bredband kommer att ersätta kopparnätet över tid. Telestationer som inte är fiberanslutna kommer troligen att läggas ned och kopparnätet har svårt att möta de krav på kvalitet och kapacitetet som ställs på bredband framöver. 4

3.3 Bredband via mobilt bredband De stora teleoperatörerna är representerade i Karlskrona kommun och användningen av bredband via mobiltelefonnätet har ökat i rask takt under de sista åren, tack vare till viss del sänkta priser, mer användarvänliga tjänster men framförallt människors förändrade konsumtionsbeteende av medier långt ned och nu även upp i åldrarna. Det ökade behovet av ständig uppkoppling har inneburit att operatörerna har infört begränsningar på hur mycket data som får användas under en viss tid vilket inneburit att behovet för tillgång till trådlösa nät (wifi) har blivit större även för mobila enheter. 4G kommer att leda till en omfattande utbyggnad av stadsnätens fiberinfrastrukturer. De flesta mobilmasterna i ett mobilnät måste anslutas med fiberkabel för att mobilkunderna ska kunna få tillräcklig bandbredd i sina mobiler eller bärbara datorer. Det innebär att tusentals mobilmaster kommer att fiberanslutas under de närmaste åren. PTS bedömning är att 4-6 % av hushåll och företag utöver de som inte har tillgång till 100 Mbit/s med trådbunden teknik år 2020, kommer att kunna få det via mobilnäten. 5

4 Samhällsnytta med bredband Tillgången till en digital infrastruktur med hög överföringskapacitet och uppkoppling till Internet är en förutsättning för god tillväxt, konkurrenskraft och innovationsförmåga. Det bidrar till ett hållbart samhälle och är grundläggande för de tre övergripande begreppen globalisering, urbanisering och digitalisering. Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av digitala samhällstjänster och service. Det handlar om att ha en fungerande vardag och är i grunden en demokrati och rättighetsfråga i vårt moderna samhälle. Traditionella arbetsmetoder förändras och nya tjänster utvecklas där företag har möjlighet att vidga sina affärsområden. Produktföretag blir i allt större omfattning tjänsteföretag där service, support och kringliggande tjänster adderar värde för kunden och möjliggör längre kundrelationer för företagen. Se den ekonomiska studien Effekter av digital tjänster i äldreomsorg som genomfördes år 2014 av det svenska forskningsinstitutet Acreo Swedish ICT AB på uppdrag av Svenska Stadsnätsföreningen. Där anges mycket stora belopp i besparing av införande av E-tjänster inom hemtjänsten. Källan är Acreo Swedish ICT 6

5 Handlingsplan Karlskrona kommunfullmäktige har beslutat att Affärsverken från år 2015 får en mer framträdande roll som samordnare och huvudman för utbyggnaden av fiberinfrastrukturen i kommunen. Schematisk skiss över hur fiberutbyggnaden kan komma att se ut 2016-2020. Villakluster och byanät kan ses som en skildring av nuläget, medan Prognos 2020 är en uppskattning av hur stora områden som kan komma att täckas fram till och med 2020. 5.1 Samordning på olika nivåer 5.1.1 Regional nivå Kommunerna i Blekinge samverkar för att knyta ihop sina fibernät och få en homogen infrastruktur och kunna leverera tjänster i fibernäten över hela länet. Karlskrona, Ronneby och Karlshamn har idag ett samarbete kring samordning av tjänster i näten med Affärsverken som gemensam kommunikationsoperatör. 7

5.1.2 Kommunal nivå Länsstyrelsen, kommunen och Affärsverken för en kontinuerlig dialog för att optimera utbyggnaden utifrån ett ekonomiskt och behovsstyrt perspektiv. 5.1.3 Schaktsamordning Kommunens bildade grävsamordningsgrupp där Affärsverken även representerar har ett tydligt uppdrag att bevaka nedläggningen av kanalisation vid grävning. Berörda kommunala förvaltningar och bolag medverkar samt andra nätägare på marknaden. 5.2 Tre olika processer för dig att få bredband Beroende på var man bor finns det olika vägar att gå för att få tillgång till snabbt bredband Alternativen skiljer sig åt i tillvägagångssätt och ledtid men även till viss del i den tekniska lösningen. Alla är överens om att fiber är den mest framtidssäkrade tekniken för att förse företag och privatpersoner med bredband, men i de mest glesbebyggda delarna av kommunen kommer behovet att pröva olika kombinationer av tekniska lösningar för att hitta en lösning som är hållbar såväl som kvalitativt och ekonomiskt att finnas. Vi kan dela in kommunen i tre kategorier: 1. Tätort 2. Byanät 3. Vita fläckar En central funktion för alla tre processerna är det webverktyg Affärsverken använder för intresseanmälningar. Verktyget fungerar så att medborgaren via Affärsverkens hemsida söker på sin adress och baserat på hur denna adress är klassificerad, så länkas medborgaren till rätt projektsida med relevant information. Varje process har sina egna förutsättningar, med olika steg och olika ledtid. 8

5.2.1 Villaområde Det som klassificeras som villaområde är villabebyggelse i tätort, där Affärsverken kan bygga inom ramen för sin egenfinansierade villamodell. Ur Jordbruksverkets perspektiv är dessa områden där marknadskrafterna kan bygga ut för egen kraft, dvs man får inga bidrag för dessa områden. Kortfattat kan man förklara processen för villaområden så här: 1. Utbyggnaden sker baserat på intresse, där intresseanmälningar samlas in via Affärsverkens hemsida. 2. När tillräckligt stort intresse uppnåtts skickas avtal ut till samtliga i området. 3. När tillräckligt stor andel avtal skickats in startar projektering, upphandling och inplanering i Affärsverkens utbyggnadsplan. 4. Slutligen genomförs utbyggnaden av stadsnätet i aktuellt område. 5.2.2 Byanät De områden som betecknas som potentiella byanät är de som kan bebyggas med hjälp av bidrag från Landsbygdsprogrammet, dvs att de ligger utanför det som klassificerats som tätort av Post och Telestyrelsen och som uppfyller kraven för projektstöd för bredband i Landsbygdsprogrammet. Det finns två huvudspår för byanät. Antingen driver man byanätet som i tidigare programperiod, ideellt med en ekonomisk förening som bas eller så söker Affärsverken bidrag direkt i egenskap av nätägare. Grundtanken för Affärsverken är att söka stödpengar i de fall man ser möjligheten att vidga nätet runt ett redan befintligt villaområde eller tätort. 9

5.2.3 Vita fläckar Vita fläckar (White Areas) är ett av flera begrepp som används av EU för att beskriva bredbandsmarknaden. Vita fläckar är områden som saknar IT-infrastruktur och investeringar. Här kan offentligt agerande behövas för att främja både investeringar och konkurrens. Där det är så glest bebyggt att varken marknadskrafter eller bidrag räcker för att bygga fibernät måste andra tekniker prövas/tillämpas. Detta är fortfarande obruten mark/område och utvecklingen och prioriteringen för denna målgrupp har ökat från bl a den statligt ägda marknadsaktören Teracom. Affärsverken deltar i pilotprojekt med Teracom och för diskussioner med olika samarbetsparter för att hitta lönsamma, flexibla och framtidssäkra lösningar som gör att även dessa vita fläckar ska kunna täckas in över tid. Dessa lösningar innebär att Affärsverken måste vara kreativa med en mix av fiber, trådlösa tekniker och mobilt bredband. Det måste även utrönas om dessa hybrider är berättigade stöd i Landsbygdsprogrammet, eftersom sådana lösningar kan bli högaktuella i glest befolkade områden och ute i skärgården. I Karlskrona kommun finns det företrädelsevis många områden som kan betecknas som vita fläckar. Stora delar av norra kommunen, längs kommungränsen samt skärgården kommer med stor sannolikhet ingå i de 10 % som inte nås av en större fiberutbyggnad som säkerställer regeringens bredbandsmål 2020. I dessa områden kan det bli aktuellt med en annan, mer kostnadseffektiv bredbandsteknik som innebär att fibern i stamnätet utnyttjas men med en annan anslutningsteknik sista sträckan till medborgaren. 10

6 Robusta Nät Med robusthet menas förmågan att motstå störningar och avbrott samt förmågan att minimera konsekvenserna om de ändå inträffar. Robusthet kan bl.a. uppnås genom att säkerställa redundans i processer och tekniska system. Robusthet uppnås även genom att bygga system med god resiliens, vilket innebär att systemet har förmågan att snabbt återgå till normal funktion efter att störningar har avhjälpts. Resiliens innebär att en organisation bygger upp en adaptiv förmåga för att kunna hantera oönskade och allvarliga händelser. Resiliens är ett viktigt begrepp i en föränderlig värld. Varför är robusthet viktigt att ta hänsyn till vid utbyggnad av bredbandsinfrastruktur? Svaret är att samhället blir allt mer beroende av robusta och säkra elektroniska kommunikationer både för samhällsviktig verksamhet och för att tillhandahålla samhällstjänster som sjukvård, äldreomsorg och sådant som underlättar vardagen i hemmet. 11

7 Omvärldsnoteringar 7.1 Hur ser framtiden och behoven ut? En hållbar IT-infrastruktur som tillmötesgår samhällets behov kräver långsiktiga investeringar och att utbyggnad och utveckling sker utifrån högt ställda kvalitetskrav. Det är därför viktigt att skapa bra och tydliga förutsättningar för att fortsätta bygga ut infrastrukturen. Det är viktigt att fungerande samhällstjänster når alla kommuninvånare. Växelspelet mellan tillgång och efterfrågan på kommunikationskapacitet har under de sista 15 åren medfört att flera avancerade och kapacitetskrävande tjänster blivit en del av vardagen för både hushåll och företag. Alla kundönskemål om kapacitet, säkerhet och mycket hög tillgänglighet kan tillgodoses över en optisk fiber. Behovet av bandbredd är i stort sett omättligt. Internetanvändandet i Sverige fortsätter också att krypa nedåt i åldrarna. 7.2 Strömmande media (streaming) Det är inte bara film- och tevevärlden som just nu genomgår en streamad revolution. Streaming betyder strömmande media. Streaming har mer och mer blivit vår vardag också. De olika marknadsaktörerna satsar stora pengar på att få oss att välja just deras tjänster och börja titta på film och tv streamat, i stället för att köpa fysiska skivor och boxar. Förutsatt att konsumenter får tillgång till rätt form av framtidssäkrad it-infrastruktur kan den offentliga sektorn erbjuda digitala tjänster för skola, vård och omsorg samt andra betydande samhällstjänster. Sjukvård till bostaden genom direktkontakt med sjukvården och vårdcentralens läkare, sjukgymnast, terapeut m fl via internet förekommer på flera platser i Sverige och har även prövats i gemensamma pilotprojekt med Landstinget Blekinge och Blekinge Tekniska Högskola. Det finns idag goda exempel på användande och utveckling runt om i världen. I bl a Norrbotten där avstånden är betydande används IT-baserade smarta sjukvårdslösningar som medför att patienter kan diagnostiseras samt få viss vård med hjälp av medicinska instrument utan att behöva besöka sjukhuset. 12

7.3 Internet of Things (IoT) Innebörden av det redan vedertagna begreppet Internet of Things förväntas få en explosionsartad utveckling. Det innebär att produkter/saker som idag inte har någon uppkoppling mot den digitala världen kopplar upp sig för att lämna eller hämta information och låta sig styras. IoT bygger på en stor mängd teknik, koncept och processer och kan skapa helt nya tjänster inom många olika applikationsområden. Exempel på områden är e-hälsa, industriautomation, förebyggande underhåll, smarta hem, jordbruk, energi och miljö och säkert mycket mer. IoT kommer i allt större utsträckning att skapa nya tjänster och affärsmöjligheter. Även befintliga produkter och erbjudanden kan göras smarta och bli en del i ett långsiktigt tjänsteerbjudande som knyter kunden närmare leverantören. IoT skapar därigenom möjlighet till affärsutveckling med potential att förändra traditionella marknader. År 2020 är prognosen att upp till 50 miljarder saker, föremål och system kommunicerar på internet. Källan är Ericsson Enligt aktuella uppskattningar kommer 71 % av alla organisationer att använda och analysera Big data för att utveckla smarta produkter och tjänster på nya sätt. Industriellt internet är här för att stanna och med hjälp av det når vi nya höjder. Många samhällstjänster är idag i stor utsträckning tillgängliga via digitala kanaler och även här sker digitaliseringen av tjänsteutbudet i snabb takt, både genom att hålla sig uppdaterad och för att utföra sina vardagsärenden. Utbildning, allmän kunskapsinhämtning och kommunikation mellan människor sker i stor utsträckning via digitala kanaler och kravet på att ständigt vara uppkopplad oavsett plats anses av många vara en s k hygienfaktor. 13

7.4 Industriellt internet Sverige håller på att växla om till ett industriellt internet. Begreppet är "Industri 4.0" och avser den fjärde industriella revolutionen efter ånga, löpande band och robotar. Liksom tidigare industriella revolutioner kommer arbetstillfällen att försvinna och färre antal anställda innebär i förlängningen att skattebasen förändras. Det kan i sin tur leda till en återindustrialisering av Sverige. Behovet att flytta över industriproduktion till låglöneländer blir däremot inte lika påtagligt. De flesta företagen anger behovet av kunskap inom dataanalys som avgörande om fem år. Avgörande för företagen blir alltså förmågan att dra slutsatser ur stora datamängder. Kärnan i industriellt internet utgörs av ett antal sensorer som fungerar tillsammans för att samla in och analysera data för specifika ändamål. Tack vare detta möjliggörs effektivitet som var omöjlig att tänka sig för inte alls länge sedan. med bättre kvalitet och ökad levnadsstandard, oavsett geografisk plats.vi ser hur våra hem och konsumentprodukter blir smarta och uppkopplade, men när hela industriprocesser blir digitaliserade blir omställningen mer omvälvande. En bilindustri som producerar förarlösa bilar gör förare överflödiga, en gruvindustri som har realtidsdata om sina maskiner och flöden kräver färre manuella insatser, när kunskapsmängden ökar så fort att ingen läkare kan vara heltäckande expert inom sitt område är det säkrast att rådfråga den digitala kunskapsbasen. Det icke vinstdrivande Industrial Internet Consortium (IIC) bildades i mars 2014 för att driva innovation, utveckla standarder, stärka interoperabiliteten och trygga säkerheten inom industriellt Internet. ABB liksom andra stora företag som Ericsson, Microsoft mfl har anslutit sig då de ser detta som en viktig del av framtiden. 14

8 Bilaga 1 -Sammanställning av bidragsmöjligheter ROT avdrag Då dessa regler är föränderliga över detta programs giltighetstid hänvisar vi härmed till Skatteverket. Se därför www.skatteverket.se sök ROT-avdrag Skattereduktionen innebär att du kan minska din skatt med halva arbetskostnaden för reparationer, underhåll och/eller om- och tillbyggnad av ditt småhus eller din bostadsrätt. Nedgrävning av ledningar för bredband på den egna tomten ger rätt till skattereduktion. Den del av arbetet som utförs utanför tomten, t.ex. på gatan ger inte rätt till skattereduktion. Kostnad för maskiner räknas inte till arbetskostnad. Installationen av bredbandet inne i bostaden ger inte heller rätt till skattereduktion. Observera att även om fast pris används, måste fördelningen mellan skattereduktionsgrundande arbete respektive ej skatte-reduktionsgrundande arbete spegla det verkliga förhållandet. Kanalisationsstöd Stöd för att lägga ner kanalisation/rör för bredband. Vanligtvis kan upp till 50 % av kostnaden ersättas. Ansökan och mer information hos Länsstyrelsen. Landsbygdsprogrammet/ infrastruktur Stöd för möten, planering, förstudie och projektering för bredbandsprojekt. Diskussion ska föras med berörd Länsstyrelse om bidragsberättigande åtgärder. Offentlig medfinansiering krävs. Ansökan och mer information hos Länsstyrelsen. Landsbygdsprogrammet EU:s återhämtningsplan Stödet är teknikneutralt och kan alltså gå till både trådlösa och trådbundna tekniker. Nätägare och byalag i form av ekonomiska föreningar och andra organisationer kan söka dessa medel. Anslaget ligger i en central pott hos Jordbruksverket, men ansökan administreras och beslutas av Länsstyrelsen. Leader Små lokalt förankrade projekt i uppstartsfas. Eget ideellt arbete kan i vissa fall vara del av medfinansiering. Sverige är indelat i ca 60st Leaderområden, kontaktinformation finns på Jordbruksverkets hemsida www.sjv.se Strukturfonder Större bredbandsprojekt, t ex basinfrastruktur. Medfinansiering krävs. Sverige är indelat i 8 st strukturfondsregioner. Information om dessa finns hos Länsstyrelsen. PTS medfinansiering PTS kan ge stöd för medfinansiering till etablering av ny passiv IT-infrastruktur som möjliggör hög överföringskapacitet (bredbandsnät) eller kanalisation för sådan infrastruktur. Stödet kan lämnas för följande två typer av projekt: 1. Projekt för att anlägga, bygga ut eller uppgradera bredbandsnät, där PTS kan lämna stöd inom ramen för Landsbygdsprogrammet för Sverige 2007 2013 (Landsbygdsprogrammet) 2. Projekt för att anlägga kanalisation för bredbandsnät, där PTS kan lämna stöd inom ramen för förordning (2008:81) om stöd till anläggning av kanalisation (kanalisationsförordningen). Ansökan om kanalisationsstöd görs hos Länsstyrelsen. Vid ansökan lämnar sökande medgivande till att länsstyrelsen ansöker om medfinansiering hos PTS för sökandes räkning. Ansökan om kanalisationsstöd görs hos Länsstyrelsen. 15

9 Bilaga 2 - Definitioner och förklaringar ADSL En teknik för åtkomst av bredband. Oftast används Skanovas koppartrådar som finns mellan telefonstationen och hushållet. En överföringsteknik som är beroende av längden och kvalitén på koppartråden och som ger en asynkron överföring där nedladdningskapaciteten är högre än uppladdning. Kanalisation För att kunna förlägga en fiber i marken krävs tomrör. Dessa rör kan benämnas kanalisation. Ibland används begreppet i meningen, kanalisation = grävarbetet + nedläggning av tomrör. Kapacitetstjänst Ett företag/organisation som erbjuder överföringskapaciteter i sitt nät till kunder, vanligen tjänsteleverantörer som levererar Internettjänster till fiberanslutna företag. Kunden behöver då inte investera i ändutrustning eller övervakning då detta ansvaras av nätägaren i Stadsnätet. Jämför med svartfiber. Svartfiber Svartfiber är en förlagd fiber utan utrustning i ändarna. Den som hyr fiber sätter egen utrustning i ändarna och tänder upp fibern med datatrafik. Svartfiber kan ses som en digital motorväg där den som hyr själv bestämmer och ansvarar över trafiken i fibern. Jämför med kapacitetstjänst. Kommunikationsoperatör (KO) Ett företag/organisation som svarar för att tända upp fibernätet och svara för kommunikationen. KO ansvarar för avtalsmässiga relationer med tjänsteleverantören samt för installation, övervakning och drift av kommunikationsutrustning som behövs för att bredbandstjänster/samhällsnyttiga tjänster såsom t ex Trygghetslarm, Styr/Regler/Övervakningstjänster men också Internet, TV, Telefoni, videokonferenser mm ska kunna förmedlas. Ofta tar den lokala Stadsnätsoperatören (SO) ansvar för denna del om kompetenser och resurserna redan skapat synergier. Annars kan KO-rollen upphandlas helt eller till utvalda delar och kan då vara ett bra sätt att komma igång snabbt i sin kommun. Post- och telestyrelsen (PTS) PTS arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post. är den myndighet som bevakar områdena elektronisk kommunikation och post i Sverige. Redundans Här menas reservväg. Viktigt när fiber förläggs i mark att det finns en alternativ fiber/fibervägar som kan användas om t.ex. en avgrävning skulle ske. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Alla kommuner, landsting och regioner har valt att vara medlemmar i SKL. Regionerna som är medlemmar är bildade enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar. Tjänsteleverantör (TL) Tjänsteleverantören levererar olika typ av digitala tjänster i öppna såväl som stängda infrastrukturer. TL tecknar samarbetsavtal med det öppna Stadsnätet/KO för att få åtkomst av de anslutna 16

dataportar som hushållen och företagen. TL marknadsför sig och dess kunder aktiveras på den digitala marknadsplatsen; tjänstevalsportalen som Stadsnätet tillhandahåller men även genom marknadskanaler direkt med kunden. Aktiveringsbeställning görs därefter från TL till Stadsnät. Öppet nät Det finns några olika definitioner av öppet nät. SKL, PTS och Konkurrensverket har i sitt gemensamma uttalande skrivit. När kommunala aktörer ger tillträde till den egna infrastrukturen ska det ske på skäliga och icke diskriminerande villkor. I första hand bör detta gälla tillträde till kanalisation respektive svart fiber, men beroende på marknadssituationen kan detta även gälla (överförings- )kapacitet. Big data Utgörs av digitalt lagrad information av sådan storlek (vanligen terabyte och petabyte), att det är svårt att bearbeta den med traditionella databasmetoder. Big data består av 4 delar: Volume (volym): Hur stor mängd data som skapas varje sekund Velocity (hastighet): Hur snabbt skapas, förflyttar sig, bearbetas och analyseras data Variety (variation, mångfald): Vilka olika typer av data som skapas Veracity (trovärdighet, sanningsenlig): Hänvisar till hur stökig eller trovärdigt innehållet av data är i sin utformning 17

10 Bilaga 3 - Länkar Karlskrona kommun www.karlskrona.se -Översiktsplan 2030 www.karlskrona.se/oversiktsplan Affärsverken www.affarsverken.se www.karlskronaporten.net Boverket - Vägledning för elektroniska kommunikationer i planeringen http://www.boverket.se/global/webbokhandel/dokument/2010/elektroniska-kommunikationer-i-planeringen.pdf Bredbandsforum www.bredbandivarldsklass.se Bredbandsforum - Regeringens bredbandsstrategi http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/46/33/61e77df0.pdf Swedish ICT https://www.swedishict.se/ Industriellt internet http://industrialinternetnow.com/data/ Länsstyrelsen i Blekinge Sök på bredband http://www.lansstyrelsen.se/blekinge Post och Tele styrelsen, (PTS) - Om bredband http://www.pts.se/sv/lattlast/bredband/vad-ar-bredband/ Region Blekinge - Regionala tillväxtprogrammet samt -Digital infrastruktur och IT http://www.regionblekinge.se/media/41137/tillvaxt_blekinge.pdf http://www.regionblekinge.se/infrastruktur-trafik/digital-infrastruktur-och-it/ Svenska Stadsnätsföreningen www.ssnf.org - Fiber till Byn handboken http://www.ssnf.org/templates/base.aspx?id=2957 Robusta nät http://ssnf.org/documents/rapporter%20o%20remisser/rekommendationer/2011-10-21%20robusta%20n%c3%a4t.pdf Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Post och Telestyrelsen (PTS), och Konkurrensverket (KKV) - Gemensamt uttalande om kommuners bredbandsutbyggnad http://www.kkv.se/t/newspage.aspx?id=6524 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) www.skl.se Internetstatistik.se http://www.internetstatistik.se Industriellt internet http://www.industrialinternetconsortium.org/ 18