Seminarium Regionala kontaktpersoner vid Familjecentralerna och styrelsen för FFFF Sätra Bruk 6 8 september 2017

Seminarium Regionala kontaktpersoner vid Familjecentralerna och styrelsen för FFFF Sätra Bruk 6 8 september 2017 FFFF regionala kontaktpersoner var för åttonde året i rad inbjudna till Stiftelsen Allmänna Barnhusets herrgård Sätra Bruk. I år deltog representanter ifrån i stort sätt alla län i vårt avlånga land, endast Västmanland, Göteborg och Fyrbodal saknades. Efter en härlig middag inleddes kvällen med att Marianne Gabrielsson berättade om Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Barnhuset är en statlig stiftelse som arbetar för att stärka barn i utsatta livssituationer. Deras verksamhet vänder sig till praktiker, forskare och beslutsfattare. De utgår från Barnkonventionen och arbetar med: - Att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik - Att öka kompetensen hos de professionella som möter barn - Att påverka beslutsfattare och politiker Det gör vi genom att stödja forskning, driva metodutvecklingsprojekt, ordna konferenser och seminarier samt att publicera böcker och rapporter. När presentationen från Barnhuset var klar var det dags för att lära känna varandra lite bättre. Vi fick göra en övning där vi ritade av vår granne utan att titta ner på pappret och därefter presentera vem det var vi ritat av och detta ledde till en hel del glada skratt och roliga presentationer. 1

Torsdag 7 september FFFF`s styrelse bjuder in till dialog om föreningens arbete och aktuella frågor. Under torsdagen inledde ordförande Åsa Pettersson dagen med en presentation av styrelsen. En karta presenterades som visar var, rent geografiskt, styrelsemedlemmarna hör hemma. Varje styrelsemedlem gjorde en presentation av sin roll i styrelsen och vad man gör i sitt dagliga arbete. Presentation av verksamhetsplan för 2017 Under torsdagen inledde ordförande Åsa Pettersson dagen med syftet för dessa träffar. Syftet är att utbyta erfarenheter mellan de regionala nätverken och stärka familjecentralernas fortsatta utvecklingsarbete på lokal, regional och nationell nivå. Vi utgick från verksamhetsplanen för att under fredagen kunna ta in tips och idéer på fokusområden inför 2018 och den nya verksamhetsplanen. 2

Hur många FC och FCLV verksamheter finns det i vårt avlånga land? Inför styrelsens medverkan på Almedalsveckan bad vi de regionala kontaktpersonerna att sammanställa hur många FC och FCLV verksamheter det finns i er region/län. I utskicket bad vi dem dela upp dem enligt de kriterier som finns i föreningens stadgar som lyder enligt följande: Med familjecentral (FC) menas en samlokalisering av mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst med förebyggande verksamhet. Med familjecentralsliknande verksamhet (FCLV) menas ett lokalt avgränsat område där familjecentralens basverksamheter bedriver ett strukturerat samarbete i linje med en samlokaliserad familjecentral eller en verksamhet som är samlokaliserad, men där inte alla basverksamheterna ingår. Utöver basverksamheterna kan även andra samhällsaktörer ingå i samarbetet. Region: Antal FC: Antal FC-liknande: Norrbotten 2 2 Västernorrland 3 0 Sjuhärad 8 1 Södra Stor Stockholm 5 5 Stockholm Nordväst/Norra 6 9 Skåne 14 16 Kronoberg 5 2 Jämtland-Härjedalen 11 2 Gävleborg 8 3 Dalarna 5 4 Kalmar 11 0 Örebro 11 6 Skaraborg 6 8 Värmland 11 0 Östergötland 2 21 Jönköping 21 0 Halland 2 3 Uppland 5 8 Sörmland 8 1 Västerbotten 9 5 Göteborg 8 0 Fyrbodal 8 0 169 96 Totalt 265 familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter i hela landet 3

SAM-verkstad Marie Cesares Olsson ger information om materialet SAM-verkstad. SAM-verkstad är ett metodmaterial för landets familjecentraler. Det används som ett stöd vid planering, genomförande och utvärdering av arbete med livsstilsfrågor. SAM-verkstad är samtidigt en väg för att stärka och utveckla teamet på FC. Metodmaterialet är indelat i fyra steg där vart och ett är av betydelse för att nå ett resultat som har bra kvalitet och är långsiktigt hållbart. Vid RK-träffen 2016 presenterades materialet i sin helhet. Styrelsen möttes med frågor om utvärdering/uppföljning av materialet. Styrelsen har sökt pengar hos Folkhälsomyndigheten för arbetet med uppföljning av materialet men tyvärr fått negativs svar. Nu står styrelsen inför beslut om nästa steg och frågade gruppen om materialet används och hur vi ska tänka kring uppföljning. Kommentarer från diskussionen: - RK tycker inte att det behövs en akademisk utvärdering - Materialet är ju framtaget i process med verksamhetsnära familjecentralsprofessioner - Det är inte jättemånga som arbetat med materialet själva - Några har beställt materialet men inte haft tid att komma igång - Någon nämner att deras familjecentral inte är redo för att arbeta med livsstilsfrågorna på ett sådant systematiskt sätt - Det är ett inspirerande material som kan användas för utvecklingen av teamet och samverkan Gruppen enades om att ta fram en enkät med ett antal frågor som skickas till de FCverksamheter som har använt materialet för att få fram en uppföljning. Styrelsen fick också med sig att vi ska tänka på att marknadsföra SAM-verkstad som ett sätt att arbeta med samverkan i teamet. Kommunikation Petra Seiger guidar oss runt på föreningens hemsida. Kommunikationen i föreningen sker idag via mejlutskick från styrelsen och de regionala kontaktpersonerna samt uppdatering av hemsidan. Uppfattningen från medlemmarna är att kommunikationen fungerar bra. Vi går igenom mallen för ändring av RK-sidorna på hemsidan och visar hur inläggen ska läggas in samt hur man gör om det är svårt att uppdatera de regionala sidorna. Har ni problem så är ni välkomna att mejla: info@familjecentraler.se En frågeställning uppkommer kring vilka olika sociala medier vi använder och kan ha användning för? De vi använder idag är instagram och vår hemsida. Styrelsen svarar direkt på frågan och förklarar att det finns begränsat med tid kring hur mycket tid det får ta. I dagsläget ser vi inte att vi har möjlighet att distribuera fler sidor. Ytterligare en fråga uppstår kring att skriva och skicka ut nyhetsbrev till medlemmarna. Styrelsen tar med sig den frågeställningen och diskuterar om det kan vara möjlighet. 4

Familjecentralen och det nationella stödet, myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd Lovisa Kim, handläggare MFoF Det arbetar 18 personer på myndigheten, som tidigare hette MIA. MFoF startade med nya uppdrag september 2015 och arbetar på uppdrag av regeringen. Uppdraget är att samla, sprida och utveckla kunskap familjerådgivning, föräldraskapsstöd, och familjerätt och har även tillsynsansvar över internationella adoptionsverksamheten. Områden som myndigheten arbetar med är: Föräldraskapsstöd Barnkonventionen Stöd till nyanlända Förvaltning av föräldrastödsprogram Möten med mödra-barnhälsovård Revidering av material från folkhälsomyndigheten Kontaktskapande inbjudan av olika aktörer Dialog med forskare Bygger upp material på Webben. De vill kunna sprida material, Föräldrar spelar roll En vinst för alla Under hösten erbjuder MFoF konferenser - Världens viktigaste uppdrag som är ett samarbete med Länsstyrelserna runt om i landet och konferenserna kommer att vara i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. Läs mer: http://mfof.se/ Ovanstående preventionsstjärna är framtagen av Lovisa och hennes kollega Camilla Pettersson på MFoF. Stjärnan illustrerar att olika verksamheter ofta har fokus på spetsarna i stjärnan. MFoF belyser det viktiga området i mitten som handlar om det främjande och förebyggande arbetet. De vill förmedla att vi måste satsa mer resurser 5

på att arbeta i kärnan av triangeln, arbeta universellt och generellt till alla. Vi springer runt i spetsarna av stjärnan och satsar på den indikerade nivån. Lovisa informerar också om att myndigheten ska flyttas till Skellefteå, september 2018 och detta kommer att påverka nuvarande arbete och det kommer att påverka på deras arbete framöver så Lovisa ber oss ha tålamod men säger också att det kommer att bli bra. Reflektion Lovisa bad oss reflektera över några frågor som belyser området föräldraförmågans betydelse för barnets utveckling: 1. Vad gör FC för att föräldraförmågan ska stärkas? 2. Vad stärker och främjar föräldraförmågan? 3. Hur ser vi att föräldraförmågor stärks? Följande kommentarer diskuterades: Bekräftelse, bli sedd Att sätt ord på det lilla I mötet med nedstämda kan man fråga vad har blivit bra? Förälder lyser upp Spegling i andra. Avlasta skuld-skam. Det är så här att vara förälder. Igenkänning Miljön hjälper föräldern att vara med sitt barn Miljön stärker föräldraförmågan - närvaro Stärka relationen innan barnen föds BM. Samhällsförmåga Mäta föräldraförmågan under graviditeten. Sätta in resurser redan där. Mäta styrkor-svagheter FC blir ett extra hem. FC blir anhöriga. Nätverk. Vi ser föräldrar växa. Man får växa där FC riktar sig till de som kommer, generellt, möter individuellt När vi visar vikten av att prata gott om sitt barn och föräldrar speglar det då ser vi att föräldraförmågan stärks Hjälpa förälder att omdefiniera sitt barns beteende från dålig till bra. Goda förebilder-ger ringar på vattnet Bekräfta i stunden. Bekräftelse från oss till förälder ger stärkt föräldraförmåga Hjälpa förälder att se sitt barns förmågor och stärka det. Vara barnets röst utan pekpinnar Det behövs tid för att skapa relationer 6

Familjecentralen Mörmo Gård - En plats för alla, Eva Vilhelmsson, kurator Eva presenterade Mörmo Gårds familjecentral som har ett utvidgat perspektiv på sin verksamhet, 0 20 år. Förutom de fyra benen så finns även specialpedagog, församlingsassistent, elevhälsans psykolog, ungdomsmottagning och fritidsgård under samma tak och står med i avtalet. Samtliga delar har funnits med sedan 2006. Förutom kommunen och landstinget så är även kyrkan med och står som huvudman. Alla huvudmän är representerade i styrgruppen. Mörmo Gårds familjecentral ligger i Hammarö kommun i södra Värmland. På Hammarö bor det ca 16 000 invånare och det är en skärgårdskommun vid Vänern. Många väljer att flytta till Hammarö, särskilt barnfamiljer. Antalet förskoleavdelningar har nästan fördubblats de senaste tio åren från 38 till 68 stycken. Eva berättade om den samverkan som sker med och mellan de verksamheter som är utöver de fyra benen och gav exempel på fördelar och vinster med en utökad familjecentralsverksamhet: Kyrkans del i verksamheten sker genom öppna förskolan där en församlingsassistent finns på plats på deltid. Hammarö församling erbjuder också spädbarnsrytmik i anslutning till öppna förskolan när den har öppet. Specialpedagogen samarbetar med Eva (socionomen/kuratorn) i det riktade föräldraskapsstödet, bland annat genom föräldrastödsprogrammet KOMET som erbjuds två gånger per år och som har löpt på de senaste tio åren. För föräldrar där det inte har fungerat att delta i grupp erbjuds också individuella träffar. Specialpedagogen har även utbildning i Vägledande samspel och håller i grupper tillsammans med förskolläraren från öppna förskolan. Ungdomsmottagningen bemannas av samma barnmorskor och socionom/kurator som på familjecentralen. Personalens erfarenhet av detta är att det stärker kompetensen i de olika rollerna och ger fler vägar och möjligheter till stöd. Socionomens uppdrag är också vidgat när det gäller föräldraskapsstöd. Stödet erbjuds till föräldrar som har barn upp till 20 år. Socionomen deltar även i individ och familjeomsorgens utveckling av stöd och familjeperspektiv när det gäller missbruk. En del i arbetet är att en anhöriggrupp kommer att förläggas på Familjecentralen. Genom att socionomen finns både på ungdomsmottagningen och familjecentralen och spänner över en bredare målgrupp, så kan t ex en förälder som kontaktar ungdomsmottagningen för oro kring sin ungdom erbjudas föräldraskapsstöd som alternativ eller komplement till att ungdomen får en samtalskontakt med ungdomsmottagningen. När det på BVC har uppdagats att en ung nybliven förälder haft behov av stöd så har det varit lättare att ta emot föräldraskapsstöd då hen får träffa samma socionom/kurator som hen har haft kontakt med ungdomsmottagningen. Både ungdomsmottagningen och fritidsgården har i sitt uppdrag att arbeta utåtriktat och har hittat en samarbetsform i detta. När fritidsgården tar emot 7: or på besök 7

passar ungdomsmottagningen på att presentera sig och sin verksamhet för ungdomarna. Vägarna till att lotsa vidare och erbjuda stöd till ungdomar blir dessutom enkla när båda finns i samma hus. När man på fritidsgården märker att en ungdom mår dåligt händer det att de hjälper hen vidare till en kontakt. Även en orolig förälder som har en samtalskontakt hos kuratorn kan få stöd i att ta kontakt med fritidsgården för att stämma av och få bättre uppsikt över sin ungdom. Och vice versa, att fritidsgården kan hjälpa en orolig förälder vidare till en kontakt med kuratorn. Eva berättade även om SUF, en samverkansgrupp som har startats upp på Mörmo Gård. Förutom familjecentralens personal ingår socialsekreterare, öppenvård och LSShandläggare i gruppen. SUF står för Samverkan, utveckling och föräldraskap och kommer ursprungligen från SUF Kunskapscentrum i Uppsala. SUF-gruppen samverkar i frågor som handlar om bemötande och anpassat stöd till föräldrar med kognitiva svårigheter och hämtar kunskap, inspiration och idéer från SUF kunskapscentrum i Uppsala. SUF-gruppen har bland annat arbetat fram en lathund för bemötande. SUFarbetet ingår i ett nystartat projekt och planen är att specialpedagogen ska besöka förskolor och träffa personal för att sprida lathunden och synliggöra vikten av rätt bemötande. I projektet ingår även att se över och göra föräldraskapsstödet mer tillgängligt på hemsidan samt att förlänga föräldragrupperna på BVC. Tanken är att alla föräldrar som har barn i åldern 18 månader bjuds in till ett tema café med en kortare föreläsning kring samspel och föräldraskap, för att sedan erbjudas att delta i en kortare variant av föräldragrupp om intresse och behov finns. Sammanfattningsvis så erfar personalen att bredden på målgruppen och verksamheterna gör att radarn på Mörmo Gårds familjecentral når ännu längre när det gäller tidig upptäckt och att nå rätt insatser. Förälder i Landskrona, Christine Lennartsson, bitr. enhetschef IFO, Ängelholm, ansvar för familjecentralerna. I Landskrona projektanställdes en samordnare för föräldrastödet 2014. En av uppgifterna har varit att ta fram och hålla i uppdatering av en app för att enkelt kunna ge upplysningar av föräldrastöd till föräldrar i Landskrona. En annan uppgift är att samordna föräldrastödet. Projekttjänsten har permanentats och delas nu på två tjänster på halvtid och kompletterats med andra arbetsuppgifter. Appen togs fram 2014 då tjänsten köptes in av ett app-bolag App-sales. Då bolaget nu redan har en struktur som är lätt att anpassa, är det enklare för nya kommuner att ta fram liknade appar för sina kommuner Om man vill ta fram egna appar för sitt föräldraskapsstöd ligger kostnaden på 30 40 000kr i engångskostnad och 1995: - i månaden för support. Som administratör kan man enkelt lägga in och ändra information men om man vill göra större ändringar i strukturen behöver man hjälp av support Det är bra att lägga ut nya saker regelbundet (väcker ett intresse och man blir nyfiken) och man använder sig av push up-notiser 8

Ladda gärna ner appen från app-store eller liknande för att titta på upplägg och vilken information som finns. Hedemora har gjort en kopia på Landskronas app, Helsingborg är på gång, Burlöv har varit på gång ett tag och några till. För mer information kontakta Viktoria Fransson foraldrastod@landskrona.se 0733473450 Läsmuskler för små ett bokstartsprojekt i Ulricehamns kommun, Helena Unosson Föräldrastödsutvecklare Läsmuskler för små är ett bokstartsprojekt i Ulricehamns kommun där vi söker upp och besöker familjer med små barn i deras hem med fokus på språkutveckling. När vi besöker familjerna vill vi visa på bra läsfrämjande böcker och sprida informationsmaterial om språkutveckling och vikten av att läsa högt för sina barn redan när de är små. Vi har köpt in gåvoböcker att ge familjerna vi besöker. Vi vill stimulera föräldrar att samtala och läsa med sina barn för att stödja barnens språkutveckling på ett tidigt stadium. Många av de familjer som vi vill rikta oss till i det här projektet bor i glesbygd och i socioekonomiskt utsatta områden. Vi har många nyanlända familjer med annat modersmål än svenska som bor i dessa områden. Orterna kan vara svåra att ta sig ifrån med den allmänna lokaltrafiken och familjerna saknar ofta egna färdmedel. Därför ser vi det som viktigt att vi uppsöker dem med våra läsfrämjande insatser. Bibliotekarie och förskollärare på Familjecentralen åker tillsammans på hembesök till familjer som har ett annat modersmål än svenska. Familjerna får besök första gången då barnet är 6 månader. Sedan ytterligare ett besök vid 1 års ålder. När barnet är 1,5 år inbjuds familjen till Biblioteket. I och med samarbete med BVC har vi möjlighet att nå familjerna. De informerar om Läsmuskler för små och finns intresse för ett hembesök så får familjen fylla i en talong med namn och adress. När det närmar sig besök skickar förskolläraren ut ett brev med den tid de kommer och hälsar på. Projektet startade våren 2017 och kommer att hålla på till och med 2019. 9

Hembesöksprogram i olika former, Marianne Gabrielsson, Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Stockholms stad I Under Mariannes presentation får vi en inblick i det arbetet som gjorts i Rinkeby där man de tydligt uttrycker att Jämlikhet i hälsa kräver ojämlikhet i insatser = vissa behöver mer. Hembesöksprogram innebär att familjer i Rinkeby får: ett socialt stöd en länk till andra samhällstjänster samt fortgående utbildning i frågor som gäller barns och föräldrars hälsa, barns utveckling och barnsäkerhet Det är sex planerade hembesök av BVC-ssk. och föräldrarådgivare vid 1-2 veckor, 2 mån, 4 mån, 6 mån, 8 mån och 15 månaders ålder. Hembesöken innehåller: Barns utveckling och behov av stimulans Tal- och språkutveckling Hälsa och egenvård inkl. tandhälsa Samspel Relationer och nätverk Föräldraskap vägledning, gränssättning Barnsäkerhet Öppen förskola och förskola Vill man läsa mer om Hembesöksprogrammet så hittar man slutrapporten på http://dok.slso.sll.se/ces/fhg/jamlik_halsa/rapporter/bvc-rapport-2017.pdf PP som användes vid presentation finns bifogad. Amningsträffar i Hässleholm - Jenny Sedin, barnmorska Familjens hus Hässleholm Jenny berättade om Temakvällar Amning som de har på familjecentralen. Träffarna hålls kvällstid för att både kvinnan och partnern i större utsträckning ska kunna delta. Alla gravida från och med graviditetsvecka 20 inbjuds, både förstföderskor och omföderskor. Barnmorskan och BVC sköterska håller i träffarna och syftet är att öka tryggheten i föräldrarollen den första tiden med amning och anknytning. Fokus läggs på att det är normalt att det kan vara svårt att amma och att man behöver lägga ner mycket tid på att lära sig amma och bli föräldrar. Amningsstatistiken var/är låg i Hässleholms kommun och vi kände att vi behövde ge mer stöd till föräldrar. Temakvällarna har varit givande och vårt mål har varit att stärka föräldrarna genom att informera och ge kunskap för att få en så bra amning som möjligt för de som önskar amma. Men framförallt att ge saklig information om att det är normalt att det är tufft och svårt i början. Glädjande nog har amningsstatistiken ökat lite i gruppen helamning vid 6 mån ålder. 10

Dialogcafe`- strategier och alternativa lösningar på familjecentralen Det var nu dags att börja diskutera igen. Alla fick i uppdrag att diskutera kreativa lösningar på familjecentralen för att alla familjer ska nås av stödet och här ser ni en sammanfattning av alla diskussionerna. Marknadsföring Facebook mm Använd digitala medier för uppdatering kring vad som är på gång på FC Sociala medier Vi når familjer utanför vårt närområde Informationen blir lättillgänglig för alla ex också politiker Att möta besökarna i den värld de befinner sig Kommunikatörer ser till att det hålls en god ton APP föräldraskapsstöd Samlad information för hela kommunens föräldraskapsstöd 0 18 år Introducera appen tidigt i föräldraskapet Nyttjande av gemensamma lokaler BVC:s väntrum på öppna förskolan Få dit familjer Introduktions pp på mödravårdens föräldragrupper, FC kommer till föräldragruppen BVC får direkt mail från förlossningen. Ger möjlighet till tidigt hembesök, tidig kontakt. Drop in spädbarnsmassage. Gruppverksamhet Riktade grupper Riktade grupper ex, ensamstående, unga mammor, matgrupp. Bättre uppslutning än öppen verksamhet Grupp för unga föräldrar Gemenskap Spegla sig i andra Lättare att sedan komma in i öppna förskolan Grupper på FC och öppna förskolan Hur får vi hit föräldrarna?? Personliga relationer, när vi möjliggör möten mellan likasinnade föräldrar som klickar och hittar stöd i varandra =Guldkorn Intresseanmälan till grupper där föräldern blir uppringd och får förklarat för sig vad gruppen innebär leder till större antal deltagare Praktisk svenska på öppna förskolan för föräldrar som aldrig kommer iväg till SFI pga. många födslar Att FC ringer upp istället för att föräldrar själv ska söka kontakt med våra olika professioner Slutna grupper kontra öppna grupper Grupper från MHV till BVC, träffarna ska vara på öppna förskolan, många söker stöd och råd tidigt Öppna grupper kan komma när man kan tex olika teman, spädbarnsmassage Att bli föräldrar, gemensam grupp på BMM En träff i varje BMM-grupp som startar, 17 19 gemensamt innehåll där alla 11

professioner deltar med bla stationer i varsitt rum, viktig info som föräldrar ofta inte får någon annanstans men också en möjlighet för alla professioner att knyta kontakter med blivande föräldrar, tips på fördelning: - Pedagog (närhet, tröst, skrik, bärschal) - BVC sköterska (skötbord, blöjbyte, navel, bad) - Socionom (relationer) - Barnmorska (sex, samlevnad, preventivmedel) Leva tillsammans gruppmaterial till asylsökande familjer. Möta familjer med material, utifrån de frågeställningar som uppkommer Anpassa struktur och verksamhet för att uppnå syftet. Ex jämställdhet, tillgång av mötesplats. Materialet håller på att översättas till x antal olika språk, vid varje tema får föräldern med sig info hem Genom generellt stöd kan riktat stöd ges Behovsanpassat Personal känner in/lyhördhet Samverkan Schemalägga personalens (ex BVC) delaktighet i den öppna förskolan Ej samlokaliserad verksamhet behöver schemalagd tid för att ha möjlighet att deltaga Tex en timme i veckan på babycafé, där föräldrarna vet att BVC alltid kommer Husmöte, tar upp familjer som behöver hjälp Snabbt göra en handlingsplan med socionom eller BVC ger arbetsglädje och tillfredställelse Enkel återkoppling (när föräldrarna kommer tillbaka) ger glädje Mariagrupper (ensamma mammagrupper) Föräldragrupp/spädbarnsmassage Tidig introduktion till allas verksamheter Nyttjande av varandras kompetenser Alla professioner delaktiga Lättillgängligt Närvaro Ett samlat vi Välkomnade atmosfär Vara på varandras arena Personalkategorierna på FAC går in i varandras grupper Gå in med föräldrar på öppna förskolan, inte bara en gång utan flera På FC fikar alla tillsammans på en bestämd tid varje dag Öppna dörrar, ok att komma in både för familjer och personal Om familjer tackar ja till kontakt med socionom eller grupper ringer socionom eller gruppledare upp Extern samverkan Folktandvården Att folktandvården samlar ihop ca 8-12 1 åringar och ger gemensam tandvårdsinformation i FC:s lokaler. Mervärdet är att föräldrar möter föräldrar (ofta pappor) och barnen är trygga i miljön. Tidsvinst för hygienisten. 12

Integration Språkpraktikanter Språkbrygga Sprider info om FC till sina landsmän Bra hjälp och avlastning Alla människors lika värde Styrda praktikanter mammor med barn 0 6 år eller gravida Brobyggare Kompetens i båda kulturerna, hjälper BVC att fånga upp familjer med annat ursprung, slussa in till FC Vilka nya frågor har uppstått under samtalet som kan vara intressanta att undersöka närmare? Deltagande i vaccinationsprogrammet - hur gör vi när föräldrar avstår att ge sina barn vaccinationer? Barnkalas, återkommande. Kommunen ger en present hälsofrämjande. Alla blir sedda. BVC sammankallar. En förälder blir till ett verktyg för jämlikt föräldraskap genom utbildning och reflektion. Fredagen 9 september FFFF`s styrelse bjuder in till dialog om föreningens arbete och aktuella frågor Glimtar från Almedalen Söndag den 4 juli åkte sju från styrelsen färjan från Nynäshamn till Visby för att medverka och delta i Almedalsveckan. Vi hyrde ett hus utanför Visby och samåkte i två bilar från Sveriges olika hörn. Tack vare det så lyckades vi hålla ner kostnaderna och vi kom billigare undan än budgeterat. Vår hemvist i Almedalen var på Barnrättstorget, Lilla Almedalen politik för barn och unga som höll till på Gotlands konstmuseum där även Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Barnombudsmannen BRIS och Maskrosbarn höll till. Under Almedalsveckan hade vi utställning, en seminarieföreläsning och ett tältmöte på Barnrättstorget. Vårt seminarium: Familjecentralen en arena i arbetet för jämlik hälsa, finns filmat och utlagt på FaceBook Barnrättstorget tisdag 4 juli. Vi pratade om grunderna för FCarbetet och lyfte fram vikten av tidigt stöd och förebyggande arbete för den jämlika hälsan. Landstingsråd från Värmland, Marianne Utterdahl medverkade Dagen efter hade vi ett tältmöte, Öppet torg, med stående publik och även här hade vi: Familjecentralen en arena i arbetet för en jämlik hälsa, som utgångspunkt. På tältmötet medverkade Lovisa Kim MFoF, Marianne Gabrielsson Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Mikael Dahlqvist, riksdagspolitiker (S). Vi hjälptes åt att bemanna Barnrättstorget och medverkade även på andra seminarier för att väcka intresse för familjecentralsarbetet. Vi upplever att på både Barnrättstorget men när vi flanerade runt, besökte andras seminarier fanns en nyfikenhet och ett intresse av hur FC är uppbyggda och verkar för familjers bästa. Läs mer: Marie Hjälmarös presentation bifogas 13

Familjecentralsdialogen Marie Cesares-Olsson gick också igenom nuläget kring Familjecentralsdialogen (FCD). FCD handlar om en medskapande process som möjliggör för viktiga samtal om gemensamma utmaningar rörande familjecentralers verksamhet. Under hösten 2016 genomfördes FCD i Östergötland, Skåne och Örebro region. Deltagarna var mycket positiva. Styrelsen tog inför 2017 beslut på att fortsatt stödja FCD genom att subventionera ytterligare 5 regioner. Uppsala och Gävleborg län/regioner har visat intresse och några kommuner. Tyvärr har Gävleborg backat då alla familjecentraler inte kunde prioritera detta nu. Det finns alltså möjlighet att haka på tåget. Kontakta Åsa Ranung om det finns intresse att genomföra en FCD. ranung@samhallsutveckling.nu eller 070/626 26 94 Genomförandet av en FCD kostar 25 000 kr + moms och resor. Fem stycken Familjecentrals Dialoger sponsras/delfinansieras med 10 000 kr av Föreningen För Familjecentralers Främjande. Först tillkvarn gäller för erbjudandet. Resten, 15 000 kr + moms och resor, finansieras av respektive uppdragsgivare Erbjudandet i sin helhet finns bifogad och på vår hemsida Styrning och samordning på familjecentraler Styrelsen fick i uppdrag för ett år sen på Sätra av de regionala kontaktpersonerna att skriva ett dokument om styrning och ledning. Anna-Maria Troedsson, Marianne Gabrielsson och Anna Bodin bildade en arbetsgrupp för att genomföra uppgiften. När de knåpat ihop det mesta kopplade de in Marie Hjälmarö som kritiskt granskade dokumentet och kom med synpunkter. En utmaning att skriva dokumentet var att generalisera då det inte ser likadant ut i hela landet man ville ju att så många som möjligt skulle känna igen sig i det. I dokumentet kan man bl.a. läsa om hur man kan leda en familjecentral och vilka som ska ingå i en styrgrupp, vad är styrgruppen och samordnarens uppdrag är samt vilka dokument som är gemensamma. Hela dokumentet finns att läsa/ladda ner på familjecentraler.se Riktlinjer för att arrangera FFFF`s nationella konferens Att arrangera vår nationella konferens är populärt, så populärt att vi känts oss tvungna att skriva riktlinjer för vad som krävs för att arrangera den. I riktlinjerna trycker vi bl.a. på saker som: - Många ska få plats- minst 1000 deltagare - Rimliga kostnader många ska kunna delta - Att arbetsgruppen ska bestå av styrelsemedlem, kommun, region/landsting och en Convention byrå - Inventera vilka FC i området som kan medverka - Programinnehållet ska locka alla professionerna som finns på en FC - Den ekonomiska biten ska vara väl förankrad i kommun/region/landsting så att vi inte riskerar föreningens ekonom vid ett minusresultat. Hela dokumentet finns att läsa/ladda ner på familjecentraler.se 14

FFFF-s nationella konferens Åsa presenterade 2018 års nationella familjecentralskonferens i Linköping med tema jämlik hälsa. Konferensen kommer som en röd tråd att ha med kommissionen fo r jämlik hälsas rapport Na sta steg pa va gen mot en mer ja mlik ha lsa Fo rslag fo r ett la ngsiktigt arbete fo r en god och ja mlik ha lsa SOU 2017:47. Rapporten identifierar sju centrala livsomra den i arbetet med ja mlik ha lsa, da r det fo rsta a r insatser i det tidiga livet. Inriktningen fo r att a stadkomma en god och ja mlik ha lsa bo r da rfo r vara att skapa, sto tta och sta rka en god start i livet genom att alla barn ges grundla ggande fo rutsa ttningar att utifra n sina villkor utveckla sina förmågor. Viktiga förutsättningar för det a r en jämlik mödra- och barnhälsovård, en likva rdig fo rskola av ho g kvalitet samt metoder och medel som sätter barnets bästa i centrum. Konferensen kommer ske 16 17/5 18 och information kommer komma ut på FFFF:s hemsida Uppdragsbeskrivning för Regionala kontaktpersoner Marie CO presenterade den nya uppdragsbeskrivningen som Marie och Marie från styrelsen tillsammans med Ulrika Johansson Landskrona, Åsa Walje Märsta, Maria Erixcon Norrman Uppsala reviderat på önskemål från RK förra året. Gruppen är nöjd med förslaget och uppdragsbeskrivningen kommer att finnas att läsa/ladda ner på vår hemsida Vad tycker RK att styrelsen ska jobba med i verksamhetsplanen för 2018 Under ledning av styrelseledamöterna Linda Berndtsson och Carina Persson fick de regionala kontaktpersonerna föra en gruppvis diskussion för att ta fram förslag på vad man tycker att styrelsen ska tänka på och arbeta med under 2018: Hur ofta sker revidering och vilken tidsplan gäller för framtagande av de dokument som beskriver de olika rollerna? Färdigställa och sprida dokumentet om barnmorskans roll på FC Bibehålla kontakten med MFoF Sprida betänkandet om jämlik hälsa när man ska trycka på vikten av att familjecentraler behövs Fortsätta delta i Almedalen Göra en uppföljning på subventioneringen av FC-dialogen Fortsätta utveckla regionalt nätverk Utveckla arbetet med att sprida information på sociala medier (Instagram) t ex som uppmuntrar föräldrar och göra utskick till RK med den info som ska ut på Instagram Lägga ut en skrivarvänlig folder på hemsidan Samarbete med andra familjecentraler nordiskt eller internationellt finns något nordiskt samarbete idag och i så fall några planer på att arrangera en nordisk konferens igen? Utveckla nyhetsbrev till hemsidan som man kan prenumerera på Uppföljning av de regioner som sponsras av FCD 15

Nästa års RK dagar på Sätra Vi har en ny planeringsgrupp för Seminarium Regionala kontaktpersoner vid Familjecentralerna och styrelsen för FFFF på Sätra Bruk 2018. Gruppen består av Christine Lennartson, Linda Berntsson, Kerstin Alexandersson och Marianne Gabrielsson. 16

Utvärdering av RK dagarna I år provade vi ett nytt koncept och genomförde utvärderingen digitalt med verktyget som finns att ladda ner fån mento.se. Hur har dagarna varit? Vad tar ni med er härifrån? Vad har varit bäst? Är det något ni skulle önska er mer av ett annat år? 17

Avslutning Dagarna avslutades med att ordförande Åsa tackade Marianne för härliga och givande dagar och Stiftelsen Allmänna Barnhuset för gott samarbete och stöd för att vi får vara på Sätra Bruk. Styrelsen tackar också alla RK för allt engagemang och att så många hade möjlighet att bidra med kunskap och erfarenhet. Tack och på återseende! FFFF Styrelse 18