Tankar om människan. Filosofi 1 Inlämningsuppgift - Moment 2 - Tankar om människan Söderslättsgymnasiet, Trelleborg Uppdaterad 15/2-2017

Relevanta dokument
FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Prövning i sociologi

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

Klinisk psykologi. Klinisk psykologi - Psykologi 2a Inlämningsuppgift - SA13A Söderslättsgymnasiet, Trelleborg

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Slutuppgift Kommunikation 1 BF1 våren 2013

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

Engelska 7, ENGENG07, 100 p

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Planering Religionskunskap

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Prövningsanvisning. Kurs: Samhällskunskap 1b. Kurskod: SAMSAM01b. Gymnasiepoäng: 100 poäng. Instruktioner och omfattning

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Religionskunskap. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Guds existens. Mats Selander CredoAkademin. måndag 11 februari 13

Undervisningen i ämnet träningslära ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0

Kursplan - Grundläggande engelska

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION

Lärobok och litteratur: McKay/Brodin/Clayton/Webster, Blueprint C, ISBN:

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

Humanistiska programmet (HU)

JURIDIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

DANSTEORI. Ämnets syfte

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kursplan i svenska grundläggande kurs X

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Lärarhandledning Hälsopedagogik

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Välkommen till Svenska 2

Sverige och USA SM1, vt. 2013

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap

Samhällskunskap. Ämnets syfte

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y

Kursen NAK1a2. Kursens syfte och centrala innehåll. Pär Leijonhufvud Kursens centrala innehåll

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att arbeta med produktionsförbättrande arbete i projektform.

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

HIPPOLOGI. Ämnets syfte

Referera inte plagiera

DIGITALT SKAPANDE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ISBN Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Moralisk oenighet bara på ytan?

Momentguide: Analys av aktuell väpnad konflikt


De mänskliga rättigheterna, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen - Samhällskunskap, Årskurs 7-9

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod

Centralt innehåll och kunskapskrav Skolverket anger vad kursen ska innehålla och vilka krav som gäller för de olika betygen.

SVENSKA. Ämnets syfte

Individuell inlämningsuppgift del 1: Kognitiv design.

E C A. texttypen: Presentation av frågeställningen. En rimlig. vald uppgift. en - med viss. säkerhet utförd. sammanfattning.

Momentguide: Aktörer inom internationell politik

Terminsplanering för årskurs 8 i spanska: Temaområde: spanska (lyssna, läsa, tala, skriva, ord, grammatik och uttal)

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

Kursplan: Samhällskunskap

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Extramaterial till Matematik X

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Kunskapskrav, sid 1 [6] för kursen entreprenörskap, 100 p

OBS! Inga lexikon eller liknande hjälpmedel är tillåtna..

FORMGIVNING. Ämnets syfte

Samhällskunskap 2: provfrågor och kunskapskrav. 1. Vad innefattar begreppet Media? På vilket sätt är medias roll viktig för en fungerande demokrati?

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET

Extramaterial till Matematik X

Mall för betygskriterier vid Institutionen för språkdidaktik

Existentialisterna : en historia om frihet, varat och aprikoscocktails PDF ladda ner

Transkript:

Filosofi 1 Inlämningsuppgift - Moment 2 - Tankar om människan Söderslättsgymnasiet, Trelleborg Uppdaterad 15/2-2017 Tankar om människan Att arbeta med uppgiften: 27/2 (se film), 3/3 (lektion), 6/3 (lektion), 10/3 (på valfri plats), 13/3 (på valfri plats), 17/3 (lektion), 20/3 (lektion), 24/3 (på valfri plats). Inlämning 24/3 kl. 23:55 på Vklass (lämna in uppgift), skicka även till Urkund. Jag bedömer inte arbete som kommer in senare. Om du inte lämnar in i tid kommer du att bli testad på kunskapskraven i slutet av kursen (ett prov). Materialet ska bearbetas så att det inte finns några rena avskrifter. Alla källor redovisas i texten t.ex. (Ofstad 1990, 59), samt med en källförteckning. Existentialism, eller existensfilosofi, är en filosofisk rörelse som föddes under 1800-talet, där man försökte beskriva den mänskliga existensen och frågor som: Vad innebär det att vara människa? Vad är meningen med livet? Hur ska jag leva mitt liv? Film: http://www.sli.se/prodinfo.asp? a=u97860-01&page=default.asp&sid=59ce5e0d-7c5c-408f-854d-6df13c 574f3d&db=18&e=&g=&w=meningen%20med %20livet&s=-1&p=1&st=0&sub=&ss=1&otyp=product&lev=&tlang=&sla ng= Uppgift: Diskutera följande frågor utifrån filmen, läroboken kapitel 4. Har livet mening och www.gymnasiefilosofi.se Existentialism (som.pdf) s. 75-126. Du får gärna använda Internet, men var källkritisk. 1. a) Diskutera den fria viljan utifrån Sartre, Kierkegaard och någon annan passande filosof. b) Vad anser du, är vi fria att välja våra liv eller är livet determinerat? c) Diskutera också den fria viljan utifrån utdraget av Sartres och Kierkegaards texter nedan.

d)vad är innebörden av Ofstads invändning mot Satres text? Delar du den? Kierkegaard och existentialismen:http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/85411? programid=793 Sartres text: Men existentialisten som beskriver en feg person säger att denne är ansvarig för sin feghet. Han är inte sådan för att har ett fegt hjärta, en feg lunga eller en feg hjärna, han har inte blivit sådan utifrån en fysiologisk karaktär, utan han är sådan emedan han i och genom sina handlingar skapat sig feg. Det finns inga fega temperament, det finns temperament som är nervösa, eller bleksiktiga, som folk brukar säga, eller rikt utrustade. Men en människa som är bleksiktig är inte i samma mån feg, ty vad som åstadkommer fegheten är handlingen att avstå eller ge vika; ett temperament är inte detsamma som en handling, och den fege blir definierad som feg i och med den handlingen han utfört. Vad folk dunkelt förnimmer och som inger dem fasa, det är den fege (...) själv bär skulden till sin feghet. Vad folk önskar, det är att man föds feg eller hjältemodig. (Sartre 2002, 33 34). Hämtat från Existentialismen är en humanism Albert Bonniers förlag. Kierkegaards text: Det är valet, eller själva vänjandet, som ger personligheten dess innehåll. Den som icke väljer tynas bort i tvinsot. (http://gymnasiefilosofi.se/kierkegaard/) Ofstads invändning: Sartres lära om att vi alltid är fria är extrem och vilseledande. Det är troligt att vi i många situationer har i vår makt att välja på olika sätt, men det gäller inte generellt ( ). Hur fri en person är kan vi veta först när vi har granskat hans speciella situation. Sartres frihetslära vittnar om föga sinne för den svaga och avvikande människan. Det är en obarmhärtig inställning som kommer till uttryck. (Ofstad 1990, 59). Hämtat från Vi kan ändra världen Prisma Magnum. 2. Kirkegaard menade precis som Sartre att val och frihet ger ångest, vad tror du han menade med följande: Ångest kan jämföras med svindel. Den, vars öga kommer att skåda ned i ett gapande djup, han får svindel Ångest är den frihetens svindel, som uppstår då anden skall sätta syntesen och friheten skådar ned i sin egen möjlighet och

då griper tag i det ändliga att hålla sig i. I denna svindel segnar friheten ned. 3. a) Nietzsche menade att det inte finns någon given moral, vad menar han med det, tror du? b) Många upplever Nietzsche som provocerande. Varför? c) Nihilismen är förnekandet av att det existerar en objektiv grund för kunskap, moral och värden. Vad anser du, hur skapas vår moral? 4. a) Thomas Nagel har skrivit följande citat i sin bok Vad är meningen med alltihop. Vad tror du han menar med texten nedan? b)vad är meningen med ditt liv? "Om du någonsin ställer dig frågan "Men vad är meningen med att leva?" - att leva just det liv du lever, som student, bartender eller vad du nu råkar vara - så svarar du: "Det finns ingen mening. Det skulle inte spela någon roll om jag inte existerar alls, eller om jag inte brydde mig om någonting. Men nu gör jag det, och så är det med den saken". Vissa människor tycker detta är en fullt tillfredställande inställning. Andra tycker den är deprimerande, men oundviklig. Problemet är delvis det att vi har en obotlig tendens att ta oss själva på så stort allvar. Vi vill betyda något för oss själva betraktade "utifrån". Om våra liv som helhet tycks meningslösa, då är en del av oss otillfredställd - den del som jämt och ständigt tittar oss över axeln och ser efter vad vi gör. Det är många mänskliga ansträngningar, särskilt sådana som tjänar större projekt och inte bara välbefinnande och överlevnad, som får sin näring av en känsla av betydelse. En känsla av att det du gör inte bara betyder något för dig, utan har en vidare betydelse. Om vi måste ge upp dessa tankar riskerar vi att förlora vinden i våra segel. Om livet inte är verkligt, om livet inte är något betydelsefullt och graven är dess mål, då kanske det är löjligt av oss att ta oss själva på så stort allvar. Om vi å andra sidan inte kan låta bli att ta oss själva på stort allvar, då kanske vi måste stå ut med att vara löjliga. Livet kanske inta bara är meningslöst, utan också absurt. (Nagel 1992, 92-93) Hämtat från: Vad är meningen med alltihop? Bokförlaget Nya Doxa. 5. I boken Det andra könet analyserar Simone de Beauvoir kvinnans ställning utifrån det existentialistiska perspektivet och hon betraktar inte kvinnligheten som biologiskt bestämd, utan som en social konstruktion man föds inte till kvinna man blir till kvinna.

a) Vad menade hon med det? Utgå även från boken Det andra könet (text i gymnasiefilosofi.se, som.pdf s. 118-119) i ditt resonemang. b) Vad anser du, håller du med? 6. Välj ytterligare en fråga som du vill diskutera inom filosofin (området existentialism) och utifrån den upptäck en eller flera följdfrågor som du besvarar (denna fråga gör du om du strävar efter betyget B eller A).

Kunskapskrav Betyget E Betyget C Betyget A Eleven redogör översiktligt för och diskuterar översiktligt och med enkla argument några Eleven gör också enkla jämförelser mellan olika filosofiska teorier. viss säkerhet några relevanta Eleven identifierar med viss säkerhet filosofiska frågor samt gör enkla analyser av några enkla förklaringar av dessa där några relevanta filosofiska begrepp används med viss säkerhet. genom att dra enkla slutsatser och värdera frågorna och teorierna med enkla omdömen. Eleven redogör utförligt för och diskuterar utförligt och med välgrundade argument flera Eleven gör också välgrundade jämförelser mellan olika filosofiska teorier. viss säkerhet flera relevanta Eleven identifierar med viss säkerhet filosofiska frågor samt gör välgrundade analyser av några frågor och teorier som gäller existens och nutida filosofiska välgrundade förklaringar av dessa filosofiska frågor och teorier där flera relevanta filosofiska begrepp används med viss säkerhet. genom att dra välgrundade slutsatser och värdera frågorna och teorierna med enkla omdömen. Eleven formulerar sig självständigt i förhållande till valda källor. Eleven redogör utförligt och nyanserat för och diskuterar utförligt och med välgrundade och nyanserade argument flera Eleven gör också välgrundade och nyanserade jämförelser mellan olika filosofiska teorier. säkerhet flera relevanta Eleven identifierar med säkerhet filosofiska frågor samt gör välgrundade och nyanserade analyser av flera frågor och teorier som gäller existens och nutida filosofiska välgrundade och nyanserade förklaringar av dessa filosofiska frågor och teorier där flera relevanta filosofiska begrepp används med säkerhet. genom att dra välgrundade och nyanserade slutsatser och värdera frågorna och teorierna med nyanserade omdömen. Eleven formulerar sig självständigt i förhållande till valda källor. Utifrån sina analyser ställer eleven dessutom relevanta frågor och upptäcker nya relaterade frågor.