Budgetunderlag 2019 2021 Ett medicinskt universitet
(Dnr 1-927/2017) OMSLAGSBILDEN Laboration vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik. Foto: Erik Cronberg.
Karolinska Institutet föreslår: Resurser till utbildning på grundnivå och avancerad nivå: Höjt takbelopp 2021 o för att möta samhällets behov av utbildad personal inom hälso- och sjukvård Höjda ersättningsnivåer o till utbildningsområdena odontologi och vård Resurser till forskning: Höjt basanslag o för ökade möjligheter till finansiering av infrastruktur o för ökade möjligheter till samfinansiering Förändring av regelverk: Uppehållstillstånd för studieavgiftsskyldiga studenter o för att ge studenterna förutsättningar att slutföra sina studier utan att riskera utvisning Ökade beslutsbefogenheter o o för att kunna ta emot och fritt förfoga över donerad fast egendom för att kunna etablera och bedriva verksamhet internationellt och för detta använda begränsade delar av statsanslagen Resurser till innovationssystemen: Nationell samordning av innovationsverksamheten o för att stärka Svensk Life Science
Innehållsförteckning 1. Vision och mål... 2 2. Strategiska utmaningar... 2 3. Insatser och behov... 3 3.1 Samhällets behov av utbildad personal inom hälso- och sjukvård... 3 3.2 Forskning behov av ökat basanslag... 6 3.3 Finansiering av nya avancerade lärande- och forskningsmiljöer... 7 3.4 Samverkan... 8 3.5 Förändring av regelverk... 9 3.6 Resurser till innovationssystemen... 11 3.7 Övrigt... 12 4. Ekonomisk utveckling 2019 2021... 12 4.1 Karolinska Institutets ekonomiska utveckling... 12 4.2 Investeringar i anläggningstillgångar, tabell 4... 16 4.3 Lokalförsörjning, tabell 5... 17 4.4 Avgiftsbelagd verksamhet, tabell 6... 17 Tabellbilaga Fastställd av KI:s konsistorium 2018-02-19, dnr 1-927/2017 1
1. Vision och mål Karolinska Institutets (KI:s) vision är att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. KI:s målsättning är att samtliga utbildningar på grundnivå och avancerad nivå ska vara forskningsanknutna, hålla hög kvalitet, vara efterfrågade och internationellt erkända. KI medverkar till att höja kompetensen inom hälso- och sjukvården genom att ge kvalificerade professionsutbildningar och tillgodose redan yrkesverksammas behov av kompetensutveckling genom vidareutbildning. En doktorsexamen från KI ska vara ett nationellt och internationellt erkänt kvalitetsbevis. Inom KI:s utbildning på forskarnivå utbildas nya forskare för framtida verksamhet inom högskolan såväl som för kvalificerade funktioner inom näringsliv och offentlig verksamhet. Målet för KI:s forskning är att den ska nå vetenskapliga genombrott som ger nya perspektiv på såväl normala livsprocesser som på hälsa och sjukdom. Forskningen ska också leda till innovationer och praktisk tillämpning till gagn för människors hälsa. KI ska vara en drivkraft i hälso- och sjukvårdens utveckling och aktivt medverka till en konkurrenskraftig Life Science-industri i Sverige. 2. Strategiska utmaningar Med en övergripande strävan mot hög kvalitet inom både utbildning och forskning har KI att möta såväl externa samhälleliga utmaningar som interna utmaningar (organisation, styrning samt prioritering inom givna resurser). De största utmaningarna är - att möta samhällets behov av utbildad personal inom hälso- och sjukvård o Kort framförhållning försvårar planeringsförutsättningarna för en utökning av antalet utbildningsplatser. o Det förändrade vårdlandskapet försvårar möjligheten att tillgodose behovet av VFU-platser. - att kanalisera tillräckliga resurser till nya och avancerade lärande- och forskningsmiljöer o Utan särskilda anslag för infrastruktur blir det en ekonomisk ansträngning att upprätthålla den löpande kärnverksamheten parallellt med stora investeringar i infrastruktur, informatikstruktur och utvecklad IT. - att finansiera den innovationsstödjande verksamheten o En alltför liten omfattning av innovationsverksamheten gör att nödvändiga insatser blir förhållandevis ineffektiva och det blir sårbart för ett enskilt lärosäte. Utförligare beskrivning av utmaningarna finns i avsnitt 3. 2
3. Insatser och behov Karolinska Institutet föreslår: Höjt takbelopp 2021 Höjda ersättningsnivåer för utbildningsområdena vård och odontologi Höjt basanslag för forskning Uppehållstillstånd för studieavgiftsskyldiga studenter Ökade beslutsbefogenheter Nationell samordning av innovationssystemen 3.1 Samhällets behov av utbildad personal inom hälso- och sjukvård Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Planering av utbildningsutbud Behovet av utbildad personal inom hälso- och sjukvård är fortsatt stort trots utbyggnad av utbildningsplatser de senaste åren. KI har prioriterat att ha ett brett utbildningsutbud inom medicin och hälso- och sjukvård, där flertalet utbildningar leder till en yrkesexamen. KI har därmed goda förutsättningar att svara mot samhällets behov av kompetens inom området. Den största delen av utbudet är i programform inom områden där behovet av utbildad arbetskraft generellt är stort. Att utbudet huvudsakligen är i form av fleråriga program innebär att KI endast kan göra mindre förändringar från år till år. Prioriteringar och avvägningar, inklusive fördelning mellan programutbildningar och fristående kurser, baseras på studenternas efterfrågan, arbetsmarknadens behov och efterfrågan samt KI:s förutsättningar att kunna erbjuda utbildningen. KI samverkar med Stockholms läns landsting vid planeringen av de delar av utbudet som rör professionsutbildningar. Det är dock en utmaning att uppskatta behovet av olika personalkategorier då det saknas tillförlitliga nationella och regionala prognoser. Vi välkomnar därför det pågående arbetet med att utveckla bättre prognoser. KI har tidigare varit tvunget att dra ner antalet fristående kurser, men tack vare det höjda takbeloppet från och med 2018 kommer det att vara möjligt att öka dessa igen. Programmen erbjuds framför allt som campusutbildning eftersom många innehåller verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och därför inte i sin helhet kan ges på distans. Fristående kurser ges oftare i distansform. Efterfrågan på utbildningar på engelska är stort. KI har hittills valt att expandera utbudet i långsam takt för att säkra kvaliteten och långsiktigheten. Vi bedömer att det nu är möjligt att avsevärt vidareutveckla det internationella utbudet av magister- och 3
masterprogram för att ännu bättre svara mot samhällets behov både nationellt och globalt. KI:s prioriteringar vid oförändrat takbelopp KI välkomnar den aviserade höjningen av takbeloppet för perioden 2018 2020. KI kan med sitt breda utbud och sin omfattande forskningsverksamhet på sikt ta på sig ett ännu större utbildningsuppdrag. Som tidigare konstaterats tar det tid att utöka utbudet när större delen är i programform. Att starta en helt ny utbildning tar mer än ett år (beredning, kvalitetssäkring, utannonsering och antagning) men även att expandera befintliga utbildningar kan ta tid eftersom lärarkapaciteten kan behöva utökas. Den utbyggnad som KI planerar 2018 kommer framför allt att göras på nybörjarprogram som leder till examen inom så kallade bristyrken och på små program (med färre än 40 nybörjare per år) som är dyra per student och sårbara på grund av sin ringa storlek. Även antalet fristående kurser kommer att öka. Under perioden 2019 2020 planerar KI vidare att starta minst två magister-/masterprogram på engelska inom folkhälsa och Life Science. Som framgått i tidigare budgetunderlag, har KI noterat att en allt större andel av antagna studenter inte påbörjar sin utbildning samt att avhoppen ökar. Lärosätet arbetar aktivt för att förbättra genomströmningen genom olika åtgärder som exempelvis ändringar av övergripande upplägg av utbildningarna och förbättrat mottagande av studenterna vid studiestart. När det gäller tidigare satsningar är ökningen av antalet platser på specialistsjuksköterskeutbildningarna genomförd och ökningen på sjuksköterskeutbildningen beräknas vara fullt genomförd 2018. Utbyggnaden av barnmorskeprogrammet har dock inte kunnat genomföras med det aviserade antalet platser på grund av platsbrist i den verksamhetsförlagda utbildningen i Stockholm. Behoven av vidareutbildning för sjuksköterskor och barnmorskor är mycket stora. I den mån de öronmärkta medlen inte kunnat användas för avsedd utbyggnad, har KI hittills valt att omdisponera medlen till vidareutbildning av sjuksköterskor och barnmorskor. För att även fortsättningsvis kunna göra det, är det viktigt att KI får behålla anslagen för utbyggnaden, även om fastställda mål inte nåtts. KI beräknar mot bakgrund av ovanstående att nå takbeloppet först år 2021. Möjligheter vid höjt takbelopp Aktuella arbetsmarknadsprognoser visar att allt fler av de professioner som KI utbildar nu är bristyrken, eller att de gått från ett överskott till att vara i balans. Bland bristyrken återfinns, förutom sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och biomedicinska analytiker, numera även till exempel arbetsterapeuter, fysioterapeuter, tandhygienister och optiker. KI:s nybörjarprogram har byggts ut de senaste åren, men det finns på sikt (från och med 2021) möjlighet till ytterligare utökningar om takbeloppet höjs. Utökning av program som leder till yrkesexamen måste dock göras med god framförhållning och i nära samverkan med Stockholms läns landsting. 4
Efterfrågan på de magister- och masterprogram som erbjuds på engelska är mycket stor, både från svenska och internationella studenter. KI:s utbud är dock, även om man inkluderar de program som planeras starta 2019 och 2020, relativt litet. Ett ytterligare utökat utbud skulle bidra till att öka KI:s samverkan med det omgivande samhället samt hjälpa till att stärka Sveriges konkurrenskraft. Att öka andelen internationella studenter bedöms också höja kvaliteten på utbildningen genom att det ger svenska studenter möjlighet till internationalisering på hemmaplan. Vid ett höjt takbelopp skulle en utökning av ettåriga masterprogram prioriteras eftersom efterfrågan på dessa bedöms som störst. Inriktningen skulle även fortsatt styras mot de områden inom Life Science, såsom läkemedelsutveckling, biostatistik, klinisk bioinformatik och translationell forskning, där KI har en stark forskningsverksamhet. KI har även möjlighet att, om takbeloppet höjs, utöka antalet fristående kurser, för att i högre utsträckning erbjuda vidareutbildning för redan yrkesverksamma Behov av höjda ersättningsnivåer för vård och odontologi Att uppräkningen av utbildningsanslaget inte följt den allmänna pris- och löneutvecklingen påverkar kvaliteten i utbildningarna. Inom utbildningar som leder till yrkesexamen är behovet av lärarledd undervisning stort eftersom träning av praktiska moment är en viktig del. Inom program där VFU utgör en stor del är risken för att kvaliteten ska påverkas mest påtaglig. Det handlar om utbildningar som huvudsakligen är klassificerade inom utbildningsområdena vård och odontologi, till exempel barnmorske-, sjuksköterske-, specialistsjuksköterske- och tandhygienistutbildningen. Ersättningsnivåerna för såväl vård som odontologi är, i förhållande till medicin, orimligt låga. Ersättningen för kurser klassade inom utbildningsområdet vård ska täcka kostnader för VFU. På motsvarande sätt ska ersättningen för utbildningsområdet odontologi täcka kostnaderna för praktisk träning inom tandhygienistprogrammet. Läkarprogrammet, som huvudsakligen är klassat inom utbildningsområdet medicin, erhåller utöver en högre ersättningsnivå dessutom ALF-medel för att täcka VFU-kostnader. För att kunna upprätthålla hög kvalitet för utbildningsområdena vård och odontologi föreslår KI att en särskild satsning görs på att höja ersättningsnivån för dessa båda områden. Dels bör ersättningen för odontologi ligga i paritet med den för vård, dels bör ersättningarna för dessa två utbildningsområden närma sig den för medicin. Förstärkning av forskningsanknytning och av lärarnas kompetens KI har en omfattande forskningsverksamhet och därmed goda förutsättningar för en stark forskningsanknytning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Inom ett antal huvudområden finns dock behov av fler statsanslagsfinansierade läraranställningar på professors- och lektorsnivå. Särskilt viktigt är att öka antalet så kallade förenade anställningar i den kliniska verksamheten. Lärare med förenade anställningar utgör en länk mellan universitetet och sjukvården och kan på så sätt bidra till forskningsanknuten utbildning (inklusive verksamhetsförlagd utbildning VFU) och till klinisk forskning. 5
För att nå målet att KI:s lärare ska vara forskningsaktiva fördelas särskilda medel. För att skapa incitament att åta sig ledningsuppdrag inom utbildningen fördelas även forskningsmedel för detta. Förutom att vara forskningsaktiva, ska lärarna även ha hög pedagogisk kompetens. För att stärka det pedagogiska stödet till lärare planerar KI att centralisera och samordna den pedagogiska stödverksamheten som idag bedrivs inom flera enheter vid lärosätet. Samtidigt pågår en översyn av utbudet av högskolepedagogiska kurser och utifrån denna har KI under 2017 utvecklat ytterligare kurser. För att fullt ut kunna genomföra ovan nämnda satsningar, krävs förstärkning av både anslaget för forskning och utbildning. 3.2 Forskning behov av ökat basanslag KI:s två campusområden, Solna och Flemingsberg, präglas sedan ett antal år av en snabb utveckling och förnyelse. De nya miljöer som växer fram skapar goda förutsättningar för gränsöverskridande forskning och framgångsrika forskningssamarbeten. Lärosätets förutsättningar att förse de nya miljöerna med nödvändig vetenskaplig utrustning kommer delvis att avgöra om vi kan utnyttja vår fulla forskningspotential. Den pågående strukturomvandlingen, i kombination med det faktum att allt fler forskningsfinansiärer inte längre bidrar med resurser till infrastrukturella satsningar, ställer krav på prioriteringar. Lärosätenas och sjukvårdens användning av stora datamängder (big data) inklusive patientgenererade data, ställer allt större krav på datasäkerhet. Sofistikerad informatik bör hanteras på central nivå inom lärosätet och inte som idag, ofta på projektnivå. KI har som ambition att ligga i framkant i denna utveckling och är därför i starkt behov av att kunna erbjuda en samordnad och professionell funktion för innovativ informationsteknik. Forskningens kvalitet, transparens och effektivitet skulle kunna höjas genom investeringar i digitala verktyg för till exempel datainsamling, säker arkivering och tillståndshantering. För att finansiera ovan nämnda satsningar krävs ett utökat basanslag. Meriteringsanställningar För att kunna säkra tillgången till, och återväxten av, framgångsrika forskare vid Karolinska Institutet är det viktigt att kunna erbjuda attraktiva och tydliga karriärvägar. Sedan ett antal år har KI ett karriärprogram för unga forskare. De personer som söker de av KI utlysta tjänsterna håller generellt sett en mycket hög akademisk nivå. Ett höjt basanslag skulle innebära en möjlighet att ytterligare expandera det aktuella karriärprogrammet. Ännu fler högt meriterade forskare skulle då kunna knytas till Karolinska Institutet och vår forskningsverksamhet. Förutsättningar för samfinansiering Omkring två tredjedelar av KI:s forskningsverksamhet finansieras av externa medel. Såväl statliga som privata forskningsfinansiärer kräver allt oftare samfinansiering ( matching funds ). 6
När ett forskningsprojekt beviljas medel av externa finansiärer har det i allmänhet genomgått en rigorös och konkurrensutsatt prövning. KI anser det rimligt att i dessa fall bidra med viss samfinansiering eftersom lärosätet vill värna en högkvalitativ verksamhet. Kraven på samfinansiering från statliga forskningsfinansiärer får dock inte leda till att lärosätets möjligheter att själv styra sin forskningsinriktning minskar. De ökande kraven på samfinansiering jämsides med den pågående strukturomvandlingen utsätter för närvarande lärosätet för stora ekonomiska påfrestningar. Ökade krav på samfinansiering kan leda till att KI måste överväga att tacka nej till vissa externa bidragsmedel som inte ger full kostnadstäckning. Ett ytterligare utökat basanslag skulle bland annat möjliggöra samfinansiering av fler externfinansierade forskningsprojekt. 3.3 Finansiering av nya avancerade lärande- och forskningsmiljöer Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Arbetet fortgår med att modernisera KI:s digitala och fysiska lärandemiljöer för att lärosätet ska kunna rekrytera och behålla de bästa nationella och internationella studenterna. Vad gäller digitala lärandemiljöer kommer en ny lärandeplattform att implementeras under 2018. KI satsar under 2018 även på att stärka rättssäkerheten vid examination och minska risken för fusk. Detta arbete görs bland annat genom nya skrivsalar på campus Solna respektive Flemingsberg. Dessa salar kommer att utrustas för digital examination och en plattform för sådan examinering håller på att tas i bruk. IT-utveckling är dock resurskrävande och kostnaderna är svåra att rymma inom ramen för anslaget. För studenter på KI:s program som leder till yrkesexamen är klinisk färdighetsträning viktig. Träningsmiljöer för studenterna finns både inom KI och inom Stockholms läns landsting. I en utredning som KI genomförde under 2017 framkommer att det råder brist på ändamålsenliga lokaler för färdighetsträning. Denna typ av miljöer är resurskrävande att bygga upp. Ytterligare utredning om eventuell utveckling av miljöer pågår och dialog med Stockholms läns landsting kommer att inledas. Forskning och utbildning på forskarnivå Forskningens behov av alltmer sofistikerade metoder kräver, förutom betydande personella och finansiella resurser, ett vidareutvecklat samarbete inom sektorn. KI tar ett betydande ansvar på det medicinska området och erbjuder idag ett stort antal gemensamma infrastrukturer inom bland annat proteomik och äldreforskning. Lärosätets stora utmaning är att finansiera investeringarna utan att ordinarie kärnverksamhet påverkas i alltför hög grad. Med ett ytterligare förstärkt basanslag skulle KI kunna ta ett ännu större ansvar för nationella, gemensamma infrastrukturer. Detta skulle gagna såväl regional som nationell medicinsk forskning. Inom utbildning på forskarnivå gör KI strategiska satsningar för att ytterligare tydliggöra och stärka inslag om innovationer och entreprenörskap. Relevanta allmänvetenskapliga kurser erbjuds, och sedan 2017 medverkar KI tillsammans med två lärosäten i Norge i en nordisk hälsoinnovatörsskola. Den syftar bland annat 7
till att förse doktorander och postdoktorer med kunskaper och verktyg för att kunna utveckla sina forskningsidéer och att kunna starta nya företag baserade på dessa idéer. 3.4 Samverkan Det regionala ALF-avtalet ger KI möjligheter att fördjupa samverkan med huvudmannen för hälso- och sjukvården i Stockholms län, inom såväl utbildning som forskning. Detta sker bland annat genom den nya samverkansorganisation som tillskapats. De genomgripande förändringarna i Stockholms hälso- och sjukvård är en utmaning för det samspel som krävs för att säkerställa utbildningens och forskningens behov. Såväl samhället som enskilda forskare har förväntningar på att forskningen vid KI ska leda till praktisk nytta. När det gäller näringslivssamverkan, samarbetar KI huvudsakligen med den globala läkemedels- och bioteknikindustrin. För att skapa kontinuitet och ömsesidigt erfarenhets- och kompetensutbyte behöver dessa samarbeten innehålla såväl forskning som utbildning. KI arbetar för att bredda samverkan med andra branscher som t.ex. digitalmedicin samt med små och medelstora företag. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Stora delar av KI:s utbildning bedrivs i klinisk miljö. Samverkan med Stockholms läns landsting utgör således en helt nödvändig del i KI:s fortsatta utvecklingsarbete. Det nya vårdlandskapet innebär en utmaning när det gäller de verksamhetsförlagda delarna av KI:s utbildningar. Detta beror bland annat på att det är svårare att placera studenterna när omfattande delar av vården flyttas från sjukhusen till ett stort antal mindre aktörer med olika driftsformer. KI för därför samtal med Stockholms läns landsting om att finna nya arenor för VFU. Även möjligheterna att införa nya sätt att handleda, till exempel så kallad peer-learning ( kamratlärande ) har utretts, vilket lett till att en process för införande av peer-learning i olika verksamheter har tagits fram och börjat implementeras. En utredning om konsekvenserna av det förändrade verksamhetsinnehållet på Karolinska universitetssjukhuset som KI genomfört, visade att flera program riskerar att inte nå examensmålen. Åtgärder har vidtagits i samverkan med Stockholms läns landsting för att säkra måluppfyllelsen. Forskning och utbildning på forskarnivå Samverkan med det omgivande samhället är en förutsättning för att kunna bedriva framgångsrik forskning och utbildning på forskarnivå. KI samverkar med såväl hälsooch sjukvården som med andra lärosäten samt internationella organisationer. Mer än hälften av KI:s forskning bedrivs i den kliniska miljön. Samverkan med landstinget utgör således en helt nödvändig del i KI:s fortsatta utvecklingsarbete. För att KI:s forskning även fortsättningsvis ska kunna bidra till svensk sjukvårds positiva utveckling, är det nödvändigt att samarbetsformerna anpassas till det nya vårdlandskapet. En konsekvens av det nya vårdlandskapet är behovet av en ökad 8
akademisering och forskningsanknytning av primärvården. Patientflöden och utbildningen av läkare och andra vårdyrken kanaliseras i allt högre grad dit. Tillsammans med Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) initierar KI nu en satsning på doktorandplatser, specifikt inom primärvården. Här utgör de kliniska forskarskolorna en viktig modell, bland annat för att kunna ge doktorander inom den kliniska verksamheten tillräckligt med tid för sin forskning. För att kunna expandera denna verksamhet krävs utökade resurser. Regeringen aviserade i den senaste forskningspolitiska propositionen att fördelningen av de statliga forskningsanslagen bör innehålla incitament för samverkan. KI anser att samverkan ingår i ett lärosätes ordinarie uppdrag och att det vore olyckligt att fördela kvalitetsmedel på en sådan parameter då den svårligen kan utformas så att det speglar värdet och effekten av samverkan. KI vill framhålla vikten av att om dessa incitament ändå införs, ska de utformas så att modellen speglar lärosätenas totala samverkan och olika profiler. KI, och lärosäten med medicinsk fakultet, skulle påverkas mycket negativt om till exempel samverkan med landstinget inte skulle utgöra en komponent i ett sådant kommande resursfördelningssystem. 3.5 Förändring av regelverk Uppehållstillstånd för studieavgiftsskyldiga studenter Migrationsverket (MiV) har haft orimligt långa handläggningstider när det gäller beslut om förlängning av uppehållstillstånd, vilket skapat stora problem för ett antal studenter. Flera studenter har under 2017 begärt uppskov med att betala studieavgiften då de inte fått beslut om förlängt uppehållstillstånd i tid för att kunna delta i planerad utbytestermin eller genomföra examensarbete utomlands. Ett flertal av de tredjelandstudenter som står inför den sista terminen på sitt utbildningsprogram har fått utvisningsbeslut. Anledningen till besluten är enligt MiV att de inte uppfyller försörjningskravet. KI har framfört, i en skrivelse till både MiV och regeringen, att dessa beslut inte är fattade på rimliga grunder. KI anser vidare att avgiftsbetalande studenter som är antagna till tvååriga masterprogram ska beviljas minst tvååriga uppehållstillstånd. Ökade beslutsbefogenheter KI:s forskning ska nå vetenskapliga genombrott och leda till innovationer och praktisk tillämpning i hälso- och sjukvården, såväl nationellt som internationellt. Våra utbildningar ska ha hög attraktionskraft både i Sverige och i resten av världen. Med ökade frihetsgrader har KI bättre möjligheter att uppnå detta. KI anser därför att lärosätena inom ramen för myndighetsformen bör få utökade beslutsbefogenheter i enlighet med rapporten från april 2015: Ökad handlingsfrihet för statliga lärosäten, från Stockholm Uppsala universitetsnätverk (SUUN). Det gäller till exempel rätten att ta emot och fritt förfoga över donerad fast egendom, etablera och bedriva verksamhet internationellt och för detta kunna använda begränsade delar av statsanslagen, 9
Fritt förfoga över donerad fast egendom Donationer utgör betydelsefulla förstärkningar av lärosätenas verksamhet. Möjligheterna att ta emot donationer behöver dock förbättras, särskilt när det gäller att ta emot fast egendom. Sådana donationer tillfaller primärt staten och inte det individuella lärosätet. Detta ligger inte alltid i linje med donatorernas avsikt, vilket kan förhindra betydelsefulla donationer på utbildnings- och forskningsområdet. Enligt 6 donationsförordningen krävs regeringens medgivande för att kunna ta emot en donation, bland annat vad gäller fast egendom. Denna beslutsordning komplicerar donationsprocessen, vilket i sin tur kan resultera i att lärosäten går miste om värdefulla bidrag till verksamheten. KI anser mot bakgrund av ovanstående att delar av donationsförordningen bör förändras och att 6 inte ska tillämpas för lärosäten. Detta i syfte att underlätta för lärosätena att kunna ta emot och fritt förfoga över alla typer av donationer. Bedriva verksamhet internationellt och använda statsanslag för finansiering För att kunna delta i vissa internationella samarbeten på ett fullödigt sätt måste lärosäten kunna engagera sig som fullvärdiga medlemmar och även bli delägare i olika juridiska personer. Ett konkret exempel på sådant internationellt samarbete är när samarbetet bedrivs i form av knowledge and innovation communities (KIC). Även andra internationella samarbeten förutsätter att lärosätena kan medverka på liknande sätt. Idag krävs beslut av riksdag och regering för att få vara medlemmar och delägare och för att få använda del av statsanslaget för att finansiering. Detta är alltför omständligt och tidskrävande och försvårar lärosätenas möjligheter att delta i samarbeten, eller försvagar lärosätenas ställning i dem. Vid forsknings- eller utbildningssamarbeten med utländska universitet behöver lärosätena ibland också kunna etablera verksamhet vid ett utländskt campus. Vissa samarbeten kan dessutom behöva bedrivas inom ramen för ett gemensamt bolag. KI anser mot bakgrund av ovan att gällande regelverk bör ses över, så att lärosätenas internationella samarbeten ges goda förutsättningar och möjligheter att utvecklas. Bemyndiganden Enligt regleringsbrevet 2018 har KI tillstånd att använda statsanslaget för forskning för att ge verksamhetsbidrag till Vetenskapsstaden med högst 1 000 000 kronor och till Stiftelsen Flemingsberg Science med högst 500 000 kronor per år. KI är bemyndigade att besluta om en årlig medlemsavgift på högst 750 000 kronor per år under åren 2016 2022 till kunskaps- och innovationsplattformen inom hälsa under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Health). Vi är också bemyndigade att besluta om en medlemsavgift på högst 600 000 kronor per år till Cancer Core Europe under åren 2017 2021. För delägarskapet i Infrafrontier GmbH är KI bemyndigade att besluta om ett årligt kapitaltillskott om högst 500 000 kronor per år för åren 2016 2019. 10
Kommande förändringar Under 2017 bemyndigades KI att besluta om förvärv av aktier i Infrafrontier GmbH till ett belopp om högst 20 000 kronor. Beslut om förvärv av aktier tog KI i september 2017. Infrafrontier GmbH undersöker nu möjligheten att ombildas till European Research Infrastructure Consortium (ERIC). Om den tyska regeringen beslutar om en sådan ombildning, får det konsekvenser för de aktier som KI förvärvat i Infrafrontier GmbH. Aktierna kommer då att övergå till konsortiet Infrafrontier ERIC. Detta kommer föranleda en ny ansökan från KI under 2018 om bemyndigande att vara medlem i Infrafrontier ERIC och att få överlåta aktierna till konsortiet. 3.6 Resurser till innovationssystemen Nationell samordning av innovationsverksamheten Behovet av nya innovationsprocesser inom hälsoområdet är stort. KI:s innovationssystem bärs upp av alltför begränsade resurser i avsaknad av regionalpolitiskt stöd eller externt kapitaltillskott. Utan stärkta resurser får KI betydande svårigheter att uppnå kritisk massa i innovationsverksamheten. Det innebär att nödvändiga insatser blir förhållandevis dyra och att verksamheten blir sårbar. KI anser att innovationssystemen behöver utvecklas ytterligare, både inom lärosätet och i holdingsfären, speciellt i ljuset av regeringens uttalade ambition att stärka Svensk Life Science. KI föreslår en nationell samordning av innovationsverksamheten i form av delat ansvar analogt med den samordning av, och delade ansvar för, nationella forskningsinfrastrukturer som framgångsrikt etablerats. Det finns således ett behov av en kraftfullare resurssättning och en mer adekvat organisation för att regeringens ambitioner för innovationsverksamhet inom Life Science-området ska kunna realiseras. Att kunna samordna uppbyggnad och drift av stödstrukturer för den medicinska innovationsverksamheten skulle, enligt KI, gagna Sverige ur ett europeiskt och globalt konkurrensperspektiv. KI skulle även gynnas av en samordning med andra vetenskapsområden inklusive ingenjörsvetenskaper och humaniora. 3.7 Övrigt Behov av utökat antal stipendier för studieavgiftsskyldiga studenter KI:s målsättning är att öka andelen studieavgiftsskyldiga studenter på internationella program från dagens ca 20 procent till 30 procent. Som nämnts tidigare bidrar ett ökat antal internationella studenter till samverkan med det omgivande samhället och hjälper till att stärka Sveriges konkurrenskraft. De studieavgiftsskyldiga studenterna är också en viktig bas för rekrytering till forskarutbildning. För att kunna åstadkomma ökningen av andelen studieavgiftsskyldiga studenter finns ett stort behov av ett utökat antal nationella stipendier. 11
Utredningen om styrning och resursfördelning STRUT KI följer med stort intresse utredningen om styrning och resursfördelning STRUT. Den preliminära viljeinriktningen att lägga samman basanslagen för utbildning respektive forskning till ett anslag skulle på ett positivt sätt ge lärosätena ökade frihetsgrader att finansiera verksamhet som berör både utbildning och forskning. KI önskar ökad flexibilitet att till exempel kunna omfördela medel mellan utbildning och forskning. Det är viktigt att poängtera att det kommer att krävas ett utförligt, och för alla berörda, transparent beräkningsunderlag för statsanslagen, inte minst för dimensionering av utbildningen. KI ser dock med viss oro på hur kvalitetsambitionerna tonats ned i utredningen, särskilt inom området forskning. Det är avgörande för hela Sveriges framtida utveckling och välfärd att det satsas på verksamhet med hög kvalitet och internationell konkurrenskraft. För detta krävs särskilda, riktade resurser. KI välkomnar lärosätesspecifika utvecklingsmål som är till gagn för vart och ett av lärosätena och högskolesektorn som helhet. 4. Ekonomisk utveckling 2019 2021 4.1 Karolinska Institutets ekonomiska utveckling Intäkter KI:s omsättning beräknas till 7 568 miljoner kronor år 2021 och ökar med i snitt cirka 2,4 procent per år, vilket motsvarar en ökning med totalt cirka 674,2 miljoner kronor jämfört med 2017. Statsanslagen är beräknade enligt Budgetproposition 2018 för åren 2019 2020. År 2021 har endast räknats upp med kända förändringar vad gäller utbyggnaden av utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Utdrag ur tabell 1 2017 2018 2019 2020 2021 Verksamhetens intäkter (tkr) Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Anslag 2 917 690 3 025 601 3 081 150 3 137 531 3 140 383 Avgifter 718 180 710 721 717 831 725 082 732 480 Bidrag 3 222 985 3 351 654 3 452 204 3 555 770 3 662 715 Finansiella intäkter 30 946 31 252 31 565 31 881 32 199 Summa intäkter 6 889 800 7 119 228 7 282 750 7 450 264 7 567 777 Vi bedömer att KI är fortsatt konkurrenskraftigt och kommer att vara en stor mottagare av externa bidragsmedel även i framtiden. Externa bidragsmedel, sökta i konkurrens, stod för cirka 47 procent av omsättningen år 2017 och vi beräknar att andelen uppgår till cirka 48 procent i relation till omsättningen vid utgången av år 2021. Avgiftsfinansierad verksamhet beräknas öka marginellt fram till 2021. 12
Diagrammet visar intäktsutvecklingen för åren 2012 2021. mnkr 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 Direkta statsanslag Externa bidrag Externa avgifter 500 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Kostnader De ökande kostnaderna under budgetperioden speglar de satsningar som har beskrivits tidigare i budgetunderlaget. Utdrag ur tabell 1 2017 2018 2019 2020 2021 Verksamhetens kostnader (tkr) Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Personal 3 524 128 3 670 905 3 744 323 3 856 654 3 933 787 Lokaler 822 200 1 020 580 1 031 060 1 043 620 1 056 270 Drift/Övrigt 2 165 800 2 252 432 2 320 005 2 389 605 2 461 294 Avskrivningar 248 291 261 680 277 030 278 030 287 760 Finansiella kostnader 33 813 33 476 32 809 32 155 32 125 Summa kostnader 6 794 232 7 239 073 7 405 227 7 600 064 7 771 236 Personal- och driftkostnader beräknas öka fram till och med 2021 med cirka 11,6 respektive 13,6 procent jämfört med 2017. Ökningen är linjär över åren och ändras endast om det sker större förändringar, till exempel att nya verksamheter tillkommer eller att verksamheter avvecklas. I personalkostnaderna för 2018 2021 är kommande lönerevisioner medräknade. KI:s stora satsning på infrastruktur medför att kostnaderna för lokaler och avskrivningar ökar. Under 2018 kommer nybyggda lokaler att tas i bruk både i Flemingsberg och i Solna, vilket medför ökade lokalkostnader med cirka 198 miljoner kronor jämfört med 2017. Lokalkostnadernas relativa del av de totala kostnaderna ökar från 12 procent till 14 procent från och med år 2018. Även avskrivningskostnaderna ökar på grund av investeringar i både inredning och avancerad utrustning. 13
Diagrammet visar kostnadsutvecklingen för åren 2012 2021 (mnkr). Finansiering KI:s verksamhet ska finansieras med samtliga tillgängliga medel och varje intäktsslag ska bidra med sin relativa del. De externa bidragsmedlen, medel sökta i konkurrens, som beräknas utgöra närmare hälften av KI:s totala finansiering år 2021, borde bidra med motsvarande relativa del till finansieringen. Detta sker inte fullt ut. Många bidragsgivare ger finansiering för lön och drift för forskande personal samt för lokaler och indirekta kostnader. Men det finns flera bidragsgivare som inte ger bidrag till full kostnadstäckning. Det innebär att KI, för sådana projekt, måste finansiera till exempel lokaler, utrustning och indirekta kostnader med egna medel, så kallad samfinansiering. Det är i princip endast statsanslag och myndighetskapital som kan användas för denna samfinansiering. KI har en stor utmaning i att finansiera investeringar i infrastruktur utan att ordinarie kärnverksamhet påverkas i alltför hög grad. Forskningens behov av alltmer sofistikerade metoder kräver betydande personella och finansiella resurser. Även nya lärande- och träningsmiljöer för studenterna är resurskrävande. Utan utökade anslag för infrastruktur blir det en ekonomisk ansträngning att upprätthålla den löpande kärnverksamheten parallellt med stora investeringar i infrastruktur, informatikstruktur och utvecklad IT. Eftersom KI:s årliga intäkter inte täcker de årliga kostnaderna under budgetperioden tas delar av det ackumulerade myndighetskapitalet i anspråk. Myndighetskapital KI räknar med en årlig negativ kapitalförändring från och med år 2018 då effekten av de stora infrastruktursatsningarna slår igenom i ekonomin. Vid utgången av 2017 uppgick myndighetskapitalet till 22,8 procent relaterat till omsättningen. 14
Myndighetskapitalet beräknas uppgå till cirka 13 procent av omsättningen år 2021, vilket får anses vara en rimlig nivå för en organisation av KI:s storlek. Bedömningen av myndighetskapitalets nivå utgår ifrån att de oförbrukade bidragsmedlen finansierar en del av satsningarna. Om kravet på samfinansiering från externa finansiärer ökar ytterligare, kan myndighetskapitalet minska betydligt och i snabbare takt. Oförbrukade bidragsmedel Oförbrukade bidragsmedel är i förskott betalade medel från externa finansiärer till specifika forskningsprojekt. Dessa ska användas för beslutade projektändamål, medel sökta i konkurrens. Den stora ökningen av oförbrukade bidragsmedel mellan 2014 och 2015 härleds främst till en stor donation vars medelsförbrukning ökar i takt med att forskningsverksamheten ökar. Diagrammet visar den förväntade utvecklingen av myndighetskapitalet och oförbrukade bidragsmedel. 4.2 Investeringar i anläggningstillgångar, tabell 4 Som tidigare redovisats gör KI stora satsningar inom infrastrukturområdet under perioden för att forma starka utbildnings- och forskningsmiljöer. Som exempel kan nämnas två nya forskningshus samt ett nytt djurhus som är under uppförande. Utöver inredning och basal utrustning tillkommer avskrivningskostnader för dyrbar vetenskaplig utrustning. Dessa satsningar syns tydligt i ökande avskrivningskostnader (amortering) med början redan 2018. Planerade investeringar medförde att KI:s låneram höjdes till 1 450 mnkr för 2018, då vi når kulmen för våra investeringar. Åren därefter minskar låneramen successivt i takt med ökande amorteringar. 15
Utdrag ur tabell 4 Investeringar i 2017 2018 2019 2020 2021 2022 anläggningstillgångar Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Ber. IB lån i Riksgäldskontoret 603 875 1 208 1 216 1 257 1 273 Beräknad nyupplåning 414 482 182 222 212 212 varav investeringar i immateriella anläggningstillgångar 2 2 2 2 2 2 Beräknad amortering 142 149 174 181 196 209 UB lån i Riksgäldskontoret 875 1 208 1 216 1 257 1 273 1 276 Maximalt utnyttjande av låneramen under året 1 076 1 230 1 250 1 257 1 273 1 350 Föreslagen låneram 1 240 1 450 1 300 1 300 1 300 1 350 Räntekontokredit KI har inget kreditutrymme på räntekontot i Riksgälden och har heller inget behov av ett sådant. Behållningen på räntekontot i Riksgälden, vid utgången av år 2017, var cirka 3,7 miljarder kronor. 4.3 Lokalförsörjning, tabell 5 Enligt planerad lokalförsörjning ökar lokalkostnaderna under 2018, främst beroende på hyresökningar då nya lokaler tas i bruk i Solna och i Flemingsberg. Under budgetperioden minskar KI:s lokalyta med 2 665 kvm och vid utgången av 2021 hyr KI 242 835 kvm av olika fastighetsägare, varav huvuddelen av Akademiska Hus. Den genomsnittliga hyran per kvm ökar däremot med 917 kr/kvm under samma period. KI har inget behov av nya medgivanden för att teckna längre hyresavtal än tio år under perioden 2018 2021 4.4 Avgiftsbelagd verksamhet, tabell 6 Den avgiftsbelagda verksamheten avser uppdrag inom utbildning och forskning. Uppdragsverksamheten har haft en relativt svag utveckling under ett antal år och denna trend förväntas fortsätta under budgetperioden. Kapitalförändringen (resultatet) för 2017 är positiv, cirka 3,9 miljoner kronor. Det planeras inte för någon avveckling inom uppdragsområdet. KI har ingen offentligrättslig verksamhet fr.o.m. 2017, därav ingen redovisning. 16
Budgetunderlag 2019-2021 Tabell 1 Total budget Dnr: 1-927/2017 Total budget (tkr) 2017 2018 2019 2020 2021 Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Anslag 1 2 917 690 3 025 601 3 081 150 3 137 531 3 140 383 Avgifter Bidrag Finansiella intäkter 718 180 710 721 717 831 725 082 732 480 3 222 985 3 351 654 3 452 204 3 555 770 3 662 715 30 946 31 252 31 565 31 881 32 199 Summa intäkter 6 889 800 7 119 228 7 282 750 7 450 264 7 567 777 Verksamhetens kostnader Personal 3 524 128 3 670 905 3 744 323 3 856 654 3 933 787 Lokaler 822 200 1 020 580 1 031 060 1 043 620 1 056 270 Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader 2 165 800 2 252 432 2 320 005 2 389 605 2 461 294 248 291 261 680 277 030 278 030 287 760 33 813 33 476 32 809 32 155 32 125 Summa kostnader 6 794 232 7 239 073 7 405 227 7 600 064 7 771 236 Verksamhetsutfall 95 569-119 845-122 477-149 800-203 459 Transfereringar 3 185 557 190 000 195 000 200 000 205 000 Årets kapitalförändring/ årets resultat 4 95 569-119 845-122 477-149 800-203 459 Utgående myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) 2, 4 1 574 270 1 454 425 1 331 948 1 182 148 978 689 Utgående oförbrukade bidrag 3 112 549 2 950 000 2 825 000 2 700 000 2 600 000 1 Intäkterna av anslag ska motsvara summan av anslag i tabell 2 och 3. 2 För stiftelsehögskolorna avses eget kapital och årets resultat. 3 Transfereringar redovisas som omsättningen av transfereringarna. 4 Årets kapitalförändring och utgående myndighetskapital är exklusive statskapital och resultatandel i hel- och delägda företag. Större förändringar mellan åren vad gäller budgeterade intäkter för avgifter respektive bidrag ska alltid kommenteras.
Tabell 2 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2017 2018 2019 2020 2021 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Takbelopp 1 696 179 720 949 735 329 748 810 751 662 Beräknad avräkning 2 (A) 692 359 720 949 735 329 748 810 751 662 Särskilda åtaganden (B) 107 361 111 519 113 749 116 024 116 024 Anslag klinisk utbildning - ALF ( C) 125 431 141 257 144 134 146 967 146 967 Transferering anslagsmedel (D) -4 645-4 731-4 828-4 923-4 923 Anslag (SummaA:D) 920 506 968 994 988 384 1 006 878 1 009 730 Avgifter 138 096 142 239 146 506 150 901 155 428 Bidrag 24 926 25 674 26 444 27 237 28 327 Finansiella intäkter 3 0 0 0 0 Summa intäkter 3 1 083 531 1 136 907 1 161 334 1 185 016 1 193 485 Verksamhetens kostnader Personal 573 738 602 425 614 473 632 908 645 566 Lokaler 96 265 91 000 96 000 97 000 98 000 Drift/Övrigt 368 074 382 797 394 281 406 109 418 293 Avskrivningar 13 795 17 270 18 810 18 340 18 950 Finansiella kostnader 56 57 58 59 61 Summa kostnader 1 051 928 1 093 549 1 123 622 1 154 416 1 180 870 Årets kapitalförändring/ Årets resultat 31 603 43 358 37 712 30 600 12 615 1 Takbelopp enligt budgetpropositionen för 2018 i 2018 års prisnivå 2 Beräknad avräkning av anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå bland annat med hänsyn till ev. utnyttjande av tidigare uppkommet anslagssparande eller överproduktion, samt ev. decemberprestationer. 3 Summering av anslag, avgifter, bidrag och finansiella intäkter.
Tabell 3 Forskning och utbildning på forskarnivå 2017 2018 2019 2020 2021 Forskning och utbildning på forskarnivå (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Anslag 1 1 506 141 1 559 586 1 585 560 1 613 450 1 613 450 därav att transferera -13 020-13 106-13 324-13 557-13 557 Anslag klinisk forskning 504 062 510 127 520 530 530 760 530 760 Totala anslag (summa B6-B8) 1 997 183 2 056 607 2 092 766 2 130 653 2 130 653 Avgifter 580 084 568 482 571 325 574 181 577 052 Bidrag 3 198 058 3 325 980 3 425 760 3 528 533 3 634 388 Finansiella intäkter 30 943 31 252 31 565 31 881 32 199 Summa intäkter 5 806 268 5 982 321 6 121 416 6 265 248 6 374 292 Verksamhetens kostnader Personal 2 950 390 3 068 480 3 129 850 3 223 746 3 288 221 Lokaler 725 935 929 580 935 060 946 620 958 270 Drift/Övrigt 1 797 726 1 869 635 1 925 724 1 983 496 2 043 001 Avskrivningar 234 495 244 410 258 220 259 690 268 810 Finansiella kostnader 33 757 33 419 32 751 32 096 32 064 Summa kostnader 5 742 303 6 145 524 6 281 605 6 445 648 6 590 366 Årets kapitalförändring/ Årets resultat 63 965-163 203-160 189-180 400-216 074 1. Med anslag avses de medel som har anvisats myndigheten i budgetpropositionen för 2018 i 2018 års prisnivå.
Tabell 4 Investeringar i anläggningstillgångar och räntekontokredit Investeringar i 2017 2018 2019 2020 2021 2022 anläggningstillgångar 1 Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Ber. IB lån i Riksgäldskontoret 603 875 1 208 1 216 1 257 1 273 Beräknad nyupplåning 414 482 182 222 212 212 varav investeringar i immateriella anläggningstillgångar 2 2 2 2 2 2 Beräknad amortering 142 149 174 181 196 209 UB lån i Riksgäldkontoret 875 1 208 1 216 1 257 1 273 1 276 Maximalt utnyttjande av låneramen under året 1 076 1 230 1 250 1 257 1 273 1 350 Föreslagen låneram 1 240 1 450 1 300 1 300 1 300 1 350 Beräknad ränteutgift -3-3 0 3 6 13 Ränteantaganden för nyupplåning (%) -0,50% -0,25% 0,00% 0,25% 0,50% 1,00% Summa räntor och amorteringar 139 146 174 184 202 222 Maximalt utnyttjande av räntekontokrediten under året 0 0 0 0 0 0 Föreslagen räntekontokredit 0 0 0 0 0 0 1 Enligt definition i 5 kap. 1 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
Verksamhetsinvesteringar År -1 År 0 År 1 År 2 År 3 År 4 (tkr) Utfall Prognos Beräkn. Beräkn. Beräkn. Beräkn. Immateriella investeringar Datasystem, rättigheter m.m. 1 810 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 Materiella investeringar Maskiner, inventarier och installationer 548 861 499 500 239 500 279 500 269 500 269 500 m.m. Byggnader, mark och annan fast 0 0 0 0 0 0 egendom Övriga verksamhetsinvesteringar 80 262 62 500 22 500 22 500 22 500 22 500 Summa verksamhetsinvesteringar 630 933 564 000 264 000 304 000 294 000 294 000 Finansiering Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 kapitalförsörjningsförordningen) Bidrag (2 kap. 3 kapitalförsörjningsförordningen) Finansiell leasing (2 kap. 5 kapitalförsörjningsförordningen) 414 146 482 000 182 000 222 000 212 000 212 000 216 786 82 000 82 000 82 000 82 000 82 000 0 0 0 0 0 0 Anslag (efter medgivande av regeringen) 0 0 0 0 0 0 Summa finansiering 630 933 564 000 264 000 304 000 294 000 294 000 ESV 2015-61 tabeller-investeringar
Särskild information om verksamhetsinvesteringar Totalt Ack. 2018 2019 2020 2021 2022- (tkr) utfall Prognos Beräkn. Beräkn. Ber. Ber. Verksamhetsinvesteringar per objekt Diskanläggning för nya djurhuset 98 500 88 590 9 910 (inkl autoklaver) Djurstallning för nya djurhuset 220 000 82 487 137 513 LED vägg i Neo 20 000 20 000 9.4T MR, Magnetkamera 40 000 4 000 36 000 3.0T MR, Magnetkamera 25 000 25 000 PET/CT, PET 20 000 5 000 15 000 skanner/datortomografi Summa utgifter för investeringar 423 500 171 077 172 423 44 000 36 000 0 0 Finansiering Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 kapitalförsörjningsförordningen) Bidrag (2 kap. 3 kapitalförsörjningsförordningen) Finansiell leasing (2 kap. 5 kapitalförsörjningsförordningen) 423 500 171 077 172 423 44 000 36 000 0 0 Anslag Summa finansiering 423 500 171 077 172 423 44 000 36 000 0 0 Varav investeringar i anläggningstillgångar Datasystem, rättigheter m.m. Maskiner och inventarier 423 500 171 077 172 423 44 000 36 000 0 0 Fastigheter och mark Övriga verksamhetsinvesteringar Summa investeringar i anläggningstillgångar 423 500 171 077 172 423 44 000 36 000 0 0 ESV 2015-61 tabeller-investeringar
Tabell 5 Lokalförsörjning Redovisning av lokaler (mnkr) 2017 2018 2019 2020 2021 Area, kvm LOA (exkl. student- och gästforskarbostäder) - föregående års utgång - ökning under året - minskning under året Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. 221 925 245 500 244 755 244 017 242 835 31 389 48 301 0 450 0-7 814-49 046-738 -1 632 0 - vid årets utgång (A) 245 500 244 755 244 017 242 835 242 835 Förbättringsutgift på annans fastighet 1 113 162 167 171 176 - nyinvesteringar 80 63 23 23 23 - avskrivningar 13 13 17 19 18 Lokalhyra (exkl. student- och gästforskarbostäder) (B) 2 603 797 803 811 819 Genomsnittlig hyra (kr/m 2 LOA) 3 2 456 3 256 3 291 3 340 3 373 Sammanställning av lokalkostnader (exkl. student- och gästforskarbostäder) 4 (C) 822 1 021 1 031 1 044 1 056 Genomsnittlig lokalkostnad (kr/kvm LOA) 5 3 349 4 170 4 225 4 298 4 350 Lärosätets totala kostnader (D) 6 794 7 239 7 405 7 600 7 771 Totala externa hyresintäkter 94 89 80 79 80 Justerade totala kostnader (D2) 6 700 7 150 7 325 7 521 7 692 Lokalkostnadens andel av verksamhetens totala kostnader 6 12% 14% 14% 14% 14% Lokalkostnadens andel av justerade totala kostnader 7 12% 14% 14% 14% 14% 1 En redovisning ska lämnas av det totala utgående beloppet enligt balansräkningens balanspost. Vidare efterfrågas två specifika särredovisningar, nyinvesteringar och avskrivningar. 2 Inklusive avtalade ersättningar vid avflyttning före viss tidpunkt, i fall då sådan beräknas ske, samt eventuella återställningskostnader vid avflyttning. 3 Beräknas som B/A. (I A ingår 25 410 kvm som hyrs från 2017-12-01 och då ingår endast en månad i lokalhyran i B.) 4 Redovisas i enlighet med SUHF:s rekommendationer (REK 2014:1, 2015-10-26, dnr 14/069) om lokalkostnader vid universitet och högskolor i den del som avser sammanställning av lokalkostnader, se bilaga 2 till rekommendationerna. 5 Beräknas som C/A. (I A ingår 25 410 kvm som hyrs från 2017-12-01 och då ingår endast en månad i lokalhyran i C.) 6 Beräknas som C/D. 7 Beräknas som C/D2.
Tabell 6 Avgifter (tkr) Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat 2017 348 437 344 538 3 899 varav tjänsteexport 86 818 86 818 0 2018 355 000 360 000-5 000 varav tjänsteexport 88 750 88 750 0 2019 360 000 365 000-5 000 varav tjänsteexport 90 000 90 000 0 Offentligrättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel 1 Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat 2017 0 0 0 0 2018 0 0 0 0 2019 0 0 0 0 1 Intäkter som inte får disponeras Avgiftsintäkter enligt 4 och 15 avgiftsförordningen ska inte redovisas.
KAROLINSKA INSTITUTETS ÅRSREDOVISNING 2014 Tryck: E-print ISBN: 978-91-85681-66-2
Budgetunderlag 2019 2021 Sammanställning och underlag: Universitetsförvaltningen, Karolinska Institutet Utgivare: Kommunikationsavdelningen Karolinska Institutet 171 77 Stockholm ki.se