GYMNASIEDIPLOMET SLÖJD 2006-07



Relevanta dokument
Gymnasiediplomet. Slöjd

GYMNASIEDIPLOMET I SLÖJD

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I SLÖJD. för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter Föreskrifter och anvisningar 2017:3b

Gymnasiediplom. Huslig ekonomi

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MEDIEKUNSKAP

GYMNASIEDIPLOMET I HUSLIG EKONOMI

GYMNASIEDIPLOMET MEDIEKUNSKAP

Gymnasiediplomet i bildkonst läsåret Innehol

GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST

ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I HUSLIG EKONOMI

Gymnasiediplomet i teaterkonst innehåll

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MUSIK. för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter Föreskrifter och anvisningar 2017:6b

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I TEATERKONST

Gymnasiediplomet Teaterkonst

GYMNASIEDIPLOMET I TEATERKONST

GYMNASIEDIPLOMET I MEDIA

gymnasiediplomet i musik

GYMNASIEDIPLOMET BILDKONST

Gymnasiediplomet i slöjd Bilaga 3. Bedömningsblankett. Föreskrifter och anvisningar 2010:10. ISSN-L ISSN (online)

SLÖJD. Läroämnets uppdrag

Bedömningen ska på ett positivt sätt sporra den studerande att ställa upp sina mål och justera sina arbetssätt.

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I GYMNASTIK

Slöjd/Handkonst. Innehållsförteckning. Läroplanen för den grundläggande konstundervisningen. Helsingfors stads svenska arbetarinstitut

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, Vasa övningsskola

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I DANS. för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter Föreskrifter och anvisningar 2017:7b

Gymnasiediplom Musik

GYMNASIEDIPLOMET I GYMNASTIK

Läroplan för den grundläggande konstundervisningen i Hantverk

MUSIK. Läroämnets uppdrag

Kursplan 2.4 Projektarbete Il

Specialsakkunnig Bodil Regårdh

Kursplan 1.4 Projektarbete l

Kursplan 3.6 a Avslutande projektarbetet

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola

BEDÖMNINGEN AV STUDIERNA

Yrkesprovsplaner Grundexamen i visuell framställning, bildartesan

PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I YRKESUTBILDNINGEN OPH

Dokumentering av yrkesprov

Broskolans. röda tråd i Slöjd

PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN

Gymnasiediplomet Dans

Dokumentering av yrkesprov

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

SVENSKA SOCIAL- OCH KOMMUNALHÖGSKOLAN VID HELSINGFORS UNIVERSITET. Bedömning av undervisningsförmågan. Godkänd av styrelsen 5.6.

Anordnarna av grundläggande utbildning och och gymnasieutbildning för vuxna

FÖRESKRIFT 40/011/2002 FÖRDJUPAD LÄROKURS I TEATERKONST I GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGEN 2002

Karlebv bildkonstskola for barn och unga

Bedömning av elevernas kunskaper och färdigheter Elevernas kunskaper och framsteg bedöms i alla läroämnen, även valfria, och ämneshelheter.

Uppgifter som ska antecknas i betyg och bilagor i yrkesutbildning och handledande utbildning

BIOLOGI. Läroämnets uppdrag

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:

GYMNASIEDIPLOMET I DANS

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

Giltighetstid Fr.o.m Till anordnarna av gymnasieutbildning och gymnasierna

Detaljerad kursplan. Dokumentet finns under Alla filer och länkar i Schoolsoft samt gås igenom i anslutning till kursstart av läraren.

SLÖJD. Läroämnets uppdrag

HISTORIA. Läroämnets uppdrag

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

Konsthistoria, visuell kommunikation och konstorientering

YRKESINRIKTADE GRUNDEXAMINA Studiestig för elitidrott

HANTVERK. Ämnets syfte

Detaljerad kursplan. Dokumentet finns under Alla filer och länkar i Schoolsoft/Flexus samt gås igenom i anslutning till kursstart av läraren.

Tillvalshäfte för valfria ämnen inom den grundläggande utbildningen i Grankulla 2017

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund. Piano. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder

Kursplan 3.3 a Produktutveckling

Dokumentering av yrkesprov

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN STÖD FÖR UTVECKLING OCH HANDLEDNING EXAMINANDENS NAMN:

KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE. 6.1 Bedömningens syften och bedömningskultur som stödjer lärande

GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST UPPGIFTER

GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGEN, FÖRDJUPAD LÄROKURS I CIRKUSKONST 2005

KONSTFACK Institutionen för konsthantverk KURSPLAN. Ädellaborationer/Awake Ädellaborationer/Awake 35 högskolepoäng/ 35 credits

Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten.

Bedömning av elevens lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

EN UTVÄRDERING AV ARBETSPROCESSER KRING SKAPANDET AV MATERIAL (NÄTMATERIAL OCH AV-LÖSNINGAR)

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta

BILAGA 3 MÅL, INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGEN AV ELEVENS LÄRANDE I UNDERVISNING I ELEVENS EGET MODERSMÅL SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN

SANA24, Socialantropologi: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Social Anthropology: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

KURSHANDLEDNING. Specialisering 76-90p Trä- & metallslöjd. Fördjupning i experimentellt arbete 7,5 p. LSTMC2 del 1

Allmän studieplan för licentiatexamen i Antikens Kultur och Samhällsliv, Arkeologi och Historia vid Göteborgs universitet

HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN

Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag

Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori

Slutförande av studierna i gymnasiet

A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag

Krav på yrkesskicklighet Den studerande eller examinanden kan. Föremål för bedömning enligt bedömningskriterierna för N1, G2, B3

Dokumentering av yrkesprov

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

FYSIK. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag

Transkript:

GYMNASIEDIPLOMET SLÖJD 2006-07

Innehåll Allmänt 3 Anvisningar till läraren 3 Studier före diplomkursen 3 Anordnande av diplomkursen och kursens tidpunkt 4 Material och verktyg 4 Utförande av uppgifterna och övervakning 4 Bedömning 4 Betyg 4 Avbrytande och omtagning 4 Anvisningar till den studerande 4 Avläggande av gymnasiediplomet 5 Portfolio 5 Mål, centralt innehåll och bedömning 5 Mål 5 Centralt innehåll 5 Bedömning 6 Föremål för bedömning och kriterier 6 Planering 6 Tillverkningsprocessen 6 Den färdiga produkten 7 Utbildningsstyrelsen ISBN 952-13-2880-0 Helsingfors. Den 2 juni 2006. 2

Allmänt Slöjd som gymnasieämne gör det möjligt för den studerande att utveckla sina slöjdfärdigheter och sina kunskaper om de begrepp som används inom teknisk slöjd och textilslöjd samt att allt skickligare använda dessa som verktyg i kreativ slöjdverksamhet, vid problemlösning och som uttrycksmedel. När den studerande utför alla moment i den mångsidiga arbetsprocessen självständigt utvecklas personligheten allsidigt. Speciellt viktigt är att tänka ut idéer vidareutveckla idéerna visuellt och tekniskt planera en produkt genom att söka information undersöka göra experiment lösa problem öva färdigheter. Lärande som bygger på erfarenhet och som sker i en konkret situation är meningsfullt lärande för den studerande och ger betydelsefulla resultat. Studierna fördjupar insikten och lägger grunden för ett ekologiskt och teknologiskt tänkande. Färdigheter och kunskaper som fåtts på detta sätt kan också tillämpas senare i nya situationer. Slöjdstudierna i gymnasiet genomförs i form av teman och projekt i samarbete med andra läroämnen och även med aktörer utanför skolan. Anvisningar till läraren Diplomprovet i slöjd omfattar en gymnasiekurs. Den består av en slöjdprodukt och en portfolio. Dessa bygger på årliga riksomfattande ämnen av vilka den studerande väljer ett ämne. (Om portföljarbete inte är bekant som arbetssätt, kan man läsa mer om ämnet i t.ex. följande källor: 1 Pirjo Linnankylä, Marja Kankaanranta & Jeanette Bopry. (toim.) 1999. Portfolio verkossa. Portfolios on the web. Koulutuksen tutkimuslaitos. Jyväskylän yliopisto. 2 Anneli Niikko. 2000. Portfolio oppimisen avartajana. Tampere: Tammi.) Studier före diplomkursen Slöjdundervisningen i gymnasiet är en långsiktig verksamhet. För att få genomgå diplomkursen skall den studerande har fullgjort åtminstone två gymnasiekurser i slöjd. För att kunna avlägga gymnasiediplomet i slöjd måste den studerande ha goda kunskaper och färdigheter i slöjd. De kurser som föregår diplomkursen skall ge den studerande en mångsidig uppfattning om slöjd som gymnasieämne. Kursernas innehåll och arbetssätt skall handleda den studerande i att utveckla egna idéer, lösa problem, samarbeta med andra läroämnen i gymnasiet och söka information på egen hand. Under de föregående kurserna skall den studerande också få övning i att rapportera och i att bedöma sitt arbete. I gymnasiekurserna kan delta studerande från olika årskurser. Läraren reder vid behov ut vilka kurser fullgjorda vid andra läroanstalter som motsvarar gymnasiekursernas nivå och kan räknas till godo. 3

Anordnandet av diplomkursen och kursens tidpunkt Gymnasiediplomet avläggs under en diplomkurs som gymnasiet anordnar. Det är bra om gymnasiet samarbetar med andra gymnasier och läroanstalter vid anordnandet av kursen. Gymnasiet svarar för kursernas mål och innehåll. Ämnena för följande års diplomarbeten offentliggörs elektroniskt på Utbildningsstyrelsens webbsidor (www.edu.fi) före utgången av det föregående läsåret. Diplomkursen kan också fullgöras som vanlig gymnasiekurs. Då får den studerande vanlig kursbedömning, men inget diplombetyg. Läraren delar ut de allmänna anvisningarna, anvisningarna till den studerande och informationen om bedömningen i början av diplomkursen. Material och verktyg Den studerande skaffar i allmänhet själv det material som behövs i arbetet. Den studerande skall ha tillgång till skolans verktyg. Eftersom materialets lämplighet för arbetet är föremål för bedömning, sköter den studerande själv om att skaffa material. Läraren kan hjälpa till med att hitta inköpsställen. Läraren kan också hjälpa till med att skaffa bakgrundsmaterial och källmaterial. Utförande av uppgifterna och övervakning Diplomuppgifterna utförs enligt huvudregeln i skolan. Förberedelser för arbetet och rutinmässiga prestationer kan utföras enligt avtal utan lärarens övervakning. Bedömning Läraren bedömer arbetets framskridande under kursens gång. Slutbedömningen görs tillsammans med en utomstående bedömare med gedigen kunskap om branschen. Den utomstående bedömaren skall helst besöka diplomkursen någon gång för att bekanta sig med arbetet. Läraren och den utomstående bedömaren bedömer först kursen var för sig. Det slutliga vitsordet ges gemensamt. Betyg Över avläggandet av gymnasiediplomet ges ett betyg med vitsord för planeringen, tillverkningsprocessen och den färdiga produkten samt ett helhetsvitsord. Särskilda styrkor inom slöjd kan uttryckas verbalt på betyget. Se de allmänna anvisningarna för avläggande av gymnasiediplom. Avbrytande och omtagning Den studerande kan avbryta avläggandet av gymnasiediplomet. Om den studerande genomför kursen, men inte lämnar in arbetet för bedömning, får han eller hon endast anteckning om att kursen genomgåtts. Diplomkursen kan tas om. Anvisningar till den studerande Deltagande i diplomkursen förutsätter baskunskaper och -färdigheter i slöjd. För att få avlägga gymnasiediplomet och delta i diplomkursen måste den studerande ha fullgjort två gymnasiekurser. Diplomkursen i slöjd omfattar 38 timmar. Den genomförs vid en tidpunkt som skolan bestämmer. 4

Avläggandet av gymnasiediplomet Gymnasiediplomet består av en slöjdprodukt och en portfolio som ansluter sig till produkten. Den studerande väljer ett av de riksomfattande temana och planerar och tillverkar en produkt som ett krävande prov på skicklighet. Produkten och tillverkningstekniken väljs fritt. Efter uppdragsgivningen innan den egentliga diplomkursen inleds bör den studerande ha minst en månad på sig för att bekanta sig med temat, göra upp planer och skaffa bakgrundsmaterial. Planerings- och tillverkningsprocessen presenteras i den studerandes portfolio. För att lyckas med kursen är det viktigt att den studerande gör upp en plan för tidsanvändningen. Portfolion Av portfolion skall framgå temat, planeringens utgångspunkt och slutresultatet. Den studerande beskriver hur idén utvecklades, hur material-, färg- och teknikfrågor löstes, vilka problem som uppstod och hur de löstes. Portfolion skall visa hur den studerande har tänkt, prövat på olika alternativ och integrerat andra kunskaps- och färdighetsområden. Portfolion skall innehålla bl.a. skisser, teknikexperiment och materialprov. I portfolion kan också ingå en uppsats beroende på temat och det sätt på vilket det har behandlats. Källorna skall då nämnas. Den studerandes erfarenheter som slöjdare, utvecklingsprocess och självvärdering är en viktig del av portfolion. Portfolion skall vara en del av gymnasiediplomet på så sätt att den och slutar-betet hör ihop. Portfolion beskriver arbetsprocessen och belyser den studerandes personlighet. Portfolion kan ha olika former (bl.a. kan olika datatekniska möjligheter utnyttjas). Mål, centralt innehåll ock bedömning Mål Den studerande bekantar sig med olika material, analyserar hur de passar för olika ändamål, hurdan tillgången är, hur ekonomiska de är att skaffa och använda och de ekologiska aspekterna bekantar sig med de uttryck som används inom slöjden och olika delområdena inom slöjden och får övning i att använda speciellt de tekniker och verktyg som används inom det område som den studerande valt använder källor, utnyttjar modern data- och kommunikationsteknik och strävar efter att knyta internationella kontakter lär sig att använda olika metoder för visuell och teknisk planering bekantar sig med den finländska kulturen och inom ramen för sitt arbete även med främmande kulturer analyserar och bedömer sin verksamhet och dess resultat och motiverar sina lösningar. Centralt innehåll Det centrala innehållet planeras kursvis enligt kursens tema så att det stöder kursens mål. Materialets egenskaper och anskaffningsgrunder Begrepp och övning av olika tekniker Användning av källor och knytande och utnyttjande av kontakter som vidgar kännedomen om slöjd 5

Olika medel för planering och uttryck Kunskap om olika kulturer med hjälp av föreläsningar, studieuppgifter och uppsatser Rapportering av arbetsprocessen Bedömning Diplomarbetet bedöms av diplomkursens lärare och en utomstående bedömare på följande skala: utmärkt (5), berömlig (4), god (3), nöjaktig (2), godkänd (1). Kriterier har uppgjorts för vitsorden utmärkt (5), god (3) och godkänd (1). Föremål för bedömning och kriterier Planering (25 % av helhetsvitsordet) Förmåga att tänka ut och vidareutveckla en idé kreativt Visuell och teknisk planering och deras tillämpning och anpassning till varandra Beaktande av ekonomiska och ekologiska synpunkter Utnyttjande av andra kunskaps- och färdighetsområden Uppsats Kriterier för vitsordet utmärkt (5) Idén till produkten och utvecklingen av produkten är utmärkt, produkten är personlig och passar det valda ämnet. Den studerande gör självständigt upp en rationell arbetsplan och granskar den kritiskt under arbetets gång. I planeringen beaktas de krav som materialet, arbetstekniken och arbetsmetoderna ställer. Planeringen är realistisk med hänsyn till färdigheterna. Bedömningen av tidsåtgången, de ekonomiska resurserna eller ekologiska faktorer är lyckad. Andra kunskaps- och färdighetsområden utnyttjas på ett utmärkt sätt. I diplomhelheten ingår en uppsats som stöder arbetet på ett utmärkt sätt. Kriterier för vitsordet god (3) Idén till produkten är god och idén utvecklas väl men är inte särskilt personlig. Arbetsplanen görs upp tämligen självständigt och granskas under arbetets gång. I planeringen beaktas krav som materialet, arbetstekniken och arbetsmetoderna ställer. Planeringen av produkten är inte helt realistisk med tanke på färdigheterna. I uppskattningen av tidsåtgången och de ekonomiska resurserna eller ekologiska faktorer finns små brister. Andra kunskaps- och färdighetsområden utnyttjas väl. Kriterier för vitsordet godkänd (1) Idén till produkten fungerar, men är inte särskilt personlig, ämnesvalet är svårt att känna igen. Den studerande gör upp en arbetsplan under lärarens ledning. De krav som materialet, arbetstekniken och arbetsmetoderna ställer beaktas bristfälligt i planeringen. Planeringen av produkten är inte realistisk med hänsyn till färdigheterna. I uppskattningen av tidsåtgången och de ekonomiska resurserna eller ekologiska faktorer finns brister. Andra kunskaps- och färdighetsområden utnyttjas. Tillverkningsprocessen (25 % av helhetsvitsordet) Material, tekniker och verktyg jämte motiveringar Problemlösningar och experiment Förkovran under arbetets gång. Självvärdering 6

Kriterier för vitsordet utmärkt (5) Den studerande följer arbetsplanen noggrant, förhåller sig kritiskt till arbetsprocessen och gör nödvändiga justeringar av planerna. Verktygen används utan svårighet. Den studerande har förmåga att själv söka information om de problem som uppstår under processen. Teknikerna och arbetssätten är de bästa med tanke på helheten. Kriterier för vitsordet god (3) Den studerande följer arbetsplanen, men har vissa problem med att förhålla sig kritiskt till arbetsprocessen. Verktygen används inte helt utan svårighet. Informationssökningen om de problem som uppstår under arbetsprocessen är trevande. De valda teknikerna och arbetssätten är tveksamma med tanke på helheten. Kriterier för vitsordet godkänd (1) Arbetsplanen tillämpas tidvis. Verktygen används med svårighet. I informationssökningen om de problem som uppkommer under processen finns brister. I de valda teknikerna och arbetssätten finns brister med tanke på helheten. Den färdiga produkten (50 % av helhetsvitsordet) Hur temat, planen och produkten motsvarar varandra Produktens funktion, estetik och budskap Slöjdfärdigheterna Hur personlig idén är Kriterier för vitsordet utmärkt (5) Produkten motsvarar planen fullständigt. Produkten som helhet vittnar om utmärkta slöjdfärdigheter. Materialen och tekniken gör att produkten fungerar, är estetisk och personlig i sin användningsmiljö. Kriterier för vitsordet god (3) Produkten motsvarar planen. Produkten som helhet vittnar om goda slöjdfärdigheter, även om produkten har vissa brister. Bristerna påverkar dock inte produktens användbarhet eller estetik. Produkten fungerar och är estetisk i sin användningsmiljö. Kriterier för vitsordet godkänd (1) Dålig överensstämmelse med planen. Produkten som helhet vittnar om nöjaktiga slöjdfärdigheter. Produkten fungerar efter reparation i den miljö som den är tänkt för. Till stöd för bedömningen skall den studerande samla ihop en portfolio, i vilken utöver det ovannämnda ingår självvärdering. 7