Till dig som skall lungopereras

Till dig som skall lungopereras Information till patient och närstående oraxkirurgiska kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg 1

Innehåll Välkommen... 4 Den friska lungan... 5 Operationsmetoder... 7 Vårdkedjan... 8 Viktiga förberedelser i hemmet inför operationen... 8 Att tänka på inför inläggningen... 9 Inskrivningsdagen/ dagen innan operation... 9 Kvällen före operationen... 11 Operationsdagens morgon... 11 oraxoperation... 12 Uppvakning... 13 orax vårdavdelning 12/25... 13 Telefon och besök... 13 Dagliga rutiner på avdelningen... 14 E er operationen... 15 Dränage... 15 Lungfunktion... 15 Smärtor... 16 Bieffekter... 17 Rehabilitering... 17 Komplikationer... 18 Utskrivning... 18 2

När du kommer hem... 20 Psykiska reaktioner... 20 Fysisk aktivitet... 20 Sexuell aktivitet... 21 Kontrollera dina operationssnitt... 21 Var fortsatt uppmärksam på...... 21 Vart vänder jag mig om jag inte mår bra e er utskrivningen?... 22 Boende utanför Göteborg... 22 Göteborgare... 22 Missnöjd?... 22 3

Välkommen Med detta informationshä e vill vi hälsa Dig och Dina anhöriga välkomna till oraxkirurgiska kliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Sy et med detta hä e är att informera om vad som händer hos oss i samband med Din lungoperation. En lungoperation är en daglig rutin för oss som arbetar här på thoraxkirurgen, vi utför många hundra lungoperationer varje år. Vi förstår att Du kan känna osäkerhet inför det okända och därför vill vi som arbetar här göra vårt bästa för att Du skall känna dig trygg, välinformerad och väl bemött under ditt besök här. Vårt mål är att kombinera professionell behandling och god omvårdnad. Välkommen! 4

Den friska lungan Varje lunga är formad som en kon med en bred bas och en spetsigare övre del. Lungorna hänger fritt i bröstkorgen och omger hjärtat. Mellan lungorna finns även matstrupen. Där lu röret går in i varje lunga passerar även de stora blodkärlen till och från lungan. Fåror i lungvävnaden delar upp höger lunga i tre lober och vänster lunga i två lober. Loberna delas sedan in i flera mindre delar. Till varje del går en egen lu rörsgren samt egna blodkärl. Varje lunga omges av en dubbelväggig säck av bindväv, den så kallade lungsäcken. Utrymmet mellan lungorna kallas mediastinum. Där finns hjärtat, viktiga blodkärl (bl a stora kroppspulsådern), lym örtlar, matstrupen och lu strupen. 5

Lungorna är uppbyggda av en speciell sorts vävnad med mängder av lungblåsor som innehåller lu. Konsistensen är därför ungefär som hos en tvättsvamp. I varje lunga finns ca 400 miljoner lungblåsor. Lungblåsornas väggar är ytterst tunna för att syre och koldioxid lätt skall kunna passera. Lungblåsorna omges av ett nätverk av små blodkärl, så kallade kapillärnät. Lungornas viktigaste uppgi är att förse blodet med syre och föra bort koldioxid. 6

Operationsmetoder Om ingreppet görs för att bota lu läckage (pneumothorax) från lungan kan man o a använda titthålsteknik. Om man har en förändring som skall opereras bort används olika ingrepp beroende på var förändringen sitter. O ast går kirurgen in mellan två av revbenen. Kirurgen beslutar om en del eller hela lungan skall opereras bort. De tre bilderna ovan visar tre olika typer av operationer. Bild 1: Kilresektion, vilket innebär att man tar bort en liten tårtbit av lungan. Bild 2: Lobektomi innebär att man tar bort en hel lob. Bild 3: Pulmektomi innebär att man tar bort hela den sjuka lungan. För att säkerställa diagnosen kan kirurgen ta olika vävnadsprover under operationen: Fryssnitt = vävnadsprov som man snabbt får svar på (under pågående operation). PAD = vävnadsprov som skickas för mer utförlig analys och ger definitivt svar. Det tar cirka 10-14 dagar innan man får svar. 7

Vårdkedjan Viktiga förberedelser i hemmet inför operationen En vecka innan operationen skall du sluta med vissa mediciner som innehåller eller är släkt med acetylsalicylsyra, t.ex. Treo, Diklofenak, Pronaxen, Orudis, Ipren, Ibumetin och Alganex. Dessa gör att man blir lättblödande. Trombyl - inget uppehåll inför operationen. Waran slutar du med 3 dagar innan operationen. I vissa fall måste Waran ersättas med sprutor med blodförtunnande medicin, detta informeras du om vid kontakt med vår patientkoordinator. Du skall även sluta med alla slags naturmediciner en vecka innan operationen.en vecka innan operationen skall du också sluta med eventuella hormonpreparat (som exempelvis östrogen). Män med skägg ombeds trimma det så kort som möjligt. Detta underlättar både sövningen och minskar infektionsrisken. Ibland kommer patienter med tillstånd som kräver akut operation. O a görs det utan att störa det planerade programmet, men i sällsynta fall kan en planerad operation behöva skjutas upp. Det är viktigt att du duschar hemma enligt bifogade duschinstruktioner på morgonen dagen innan operation. Descutan tvättsvampar köper du på Apoteket. Ett kombipaket med två svampar + schampo räcker. 8

Att tänka på inför inläggningen Ta med en lista på de mediciner du äter, samt ta med mediciner för ett par dagar. Legitimation skall du ha med dig. Ta bara med det nödvändigaste såsom innetofflor och necessär. Kvinnor bör ta med en bekväm bh. Du använder våra sjukhuskläder under vårdtiden. Toalettartiklar i necessär. Smycken, kontanter och dyra kläder mår bäst hemma, sjukhuset kan inte ansvara för tillhörigheter. Piercing skall avlägsnas. Tiden kan ibland bli lång, tag gärna med något att läsa Du kan hyra egen telefon vid sängen. Mobiltelefon är inte tillåten på avdelningen. Inskrivningsdagen/ dagen innan operation Alla patienter får sin operationstid och kallas via våra koordinatorer. Du som kommer hemifrån kallas för inskrivning till vår Preoperativa oraxmottagning. På inskrivningsdagen kommer du träffa en kirurg, narkosläkare, sjuksköterska och sjukgymnast som kommer att ge dig information inför operationen. Du genomgår även provtagning och eventuella kompletterande undersökningar. 9

Vår preoperativa mottagning nås på 031-342 16 66. Det kan bli en del väntan denna dag, så ta gärna med något att läsa, lite frukt eller något annat att äta. Lunch serveras kl. 11.30 för de patienter som skrivs in på förmiddagen. Middag serveras på avdelningen ca 16.00. Ta med dig egna mediciner för denna dag, vi har inga mediciner på mottagningen. Narkosläkaren tar ställning till vilken smärtbehandling och narkos du ska få. O ast används en ryggbedövning (s.k. TEDA), där smärtlindring ges genom en tunn plastslang. Ryggbedövningen smärtlindrar operationsområdet och minskar behovet av narkosmedel. Plastslangen för ryggbedövningen läggs in på e ermiddagen, e er att du kommit till avdelningen. Ibland väljs annan smärtlindring om ryggbedövning inte går att lägga. Narkosläkaren förklarar mer kring detta. 10

Kvällen före operationen E er att du har varit på inskrivning kommer du att få en sängplats på avdelningen. Där serveras det middag och även kvällsfika lite senare. Du får äta och dricka hur mycket du vill fram till 24.00. För att minska risken att det kommer in hudbakterier i operationssnittet så är det viktigt att du noga följer de råd angående dusch som vi ger dig. Du kommer att duscha i två omgångar med en speciell tvål, Descutan, som är bakteriedödande. Viktigt att vara extra noga med armhålor, ljumskar, navel och naglar där det lätt samlas smuts. Håret skall också tvättas med bakteriedödande schampo. Kvällspersonalen informerar dig om hur du går tillväga, be gärna om hjälp om du är osäker. Du bör ej raka ben och armhålor dagarna innan operation, då det finns risk att det blir små hudsår. E er duschen tar du på dig våra nytvättade kläder och kryper ner i en renbäddad säng. Det kan vara bra med en god natts sömn innan operationen, så även om du inte brukar använda sömntabletter i vanliga fall, var inte rädd för att be om en denna kväll. Operationsdagens morgon Väckning sker av nattpersonalen om du har operationstid på morgonen, annars kan du slumra en stund till. Armhåla och bröstkorg rakas av personalen, dusch igen i två omgångar och rena kläder. 11

Du skall inte ta några av dina egna mediciner på morgonen, sjuksköterskan ger dig en lugnade tablett samt ev. en spruta som ordinerats av narkosläkaren. Sedan kör vi dig till operation. oraxoperation När du kommer till thoraxoperation tas du emot av narkospersonalen och du får flytta över till operationsbordet. Däre er körs du in på operationssalen. Där kopplas du upp på en skärm som övervakar bland annat EKG, blodtryck, puls och syrehalten i blodet. Narkosläkaren sätter plastnålar i olika blodkärl, som man kan ge läkemedel i. Narkosmedel ges i plastnålen. När du har somnat läggs en tub ner i lu strupen. Den kopplas till en respirator som andas åt dig under operationen. En urinkateter sätts in i urinblåsan och kopplas till en uppsamlingspåse. Du tvättas på bröstkorgen med en gul-färgad spritlösning och kläs in i sterila dukar. Operationsförberedelserna är klara och operationen startar. 12

Uppvakning När operationen är klar kommer du till en uppvakningsenhet på intensivvårdsavdelningen (TIVA). Där vaknar du upp i lugn och ro och är hela tiden omgiven av vårdpersonal som tar hand om dig. Så fort du mår bra får du komma tillbaka till vårdavdelningen igen. Telefonnummer till TIVA är 031-3421011 eller 031-3421876. orax vårdavdelning 12/25 E er att du vaknat från narkosen kommer du till avdelning 12/25. Avdelningen har 32 vårdplatser och ett hundratal anställda. Vi har dagligen två thoraxkirurger som sköter rondarbetet och på kvällar, nätter och helger har vi alltid minst en thoraxkirurg och en narkosläkare i tjänst. Telefon och besök Dina anhöriga är välkomna att ringa till avdelningen. Under förmiddagen är vi o a upptagna med rondarbete så ring gärna e er kl. 11.00. Avdelning 12 har nummer 031-342 10 12 och avdelning 25 031-342 10 25. Du kan ta emot besök mellan kl. 14.00-19.00 varje dag. Var dock noga med att sätta rimliga gränser så att du orkar. Operation och narkos gör att du blir trött och måste vila. Två besökare åt gången kan vara nog så mycket. Tänk också på att du har rumskamrater som behöver lugn och ro. 13

Dagliga rutiner på avdelningen 08.00 Frukost Förmiddagen: Provtagning, undersökningar, rond, telefonkontakt, dusch, såromläggningar och sjukgymnastik. 11.30 Lunch E ermiddagen: Fortsatt aktivitet som på fm. Patientbesök mellan kl. 14-19. 16.30 Middag 18.00. Kontroll av blodtryck, puls, temperatur, syrgasmättnad på samtliga patienter. 19.00 Kvällsfika 14

E er operationen Dränage Det blöder och vätskar alltid lite e er operationen. Innan operationen avslutas kommer därför en eller flera plastslangar, så kallade dränage att placeras i operationsområdet och som leder blodet till en uppsamlingsbehållare. Dränaget hjälper oss också att se om du har något lu läckage från lungan, vilket visar sig genom bubblor i burken. Medan du har slangarna kvar är du bunden till rummet, men det är viktigt att ändå vara uppe så mycket som möjligt. När det slutat bubbla och lungröntgen ser bra ut, kan man dra slangarna. Dagen e er slangarna är borta görs en kontrollröntgen av lungan. Lungfunktion Narkosmedel, sängläge och eventuell smärta gör att lungfunktionen kan vara nedsatt e er operationen. Det är därför mycket viktigt att försöka normalisera lungfunktionen igen. Under första dygnet e er operationen kommer du troligtvis att behöva syrgastillförsel genom en tunn plastslang i näsan eller med en mask över näsa och mun. Ju snabbare du är uppe ur sängen, desto snabbare återfår du din normala lungfunktion. Det är nu du har nu nytta av din tidigare träning tillsammans med sjukgymnasten med hostövningar och andningsgymnastik. Mycket slem kan ha samlats i dina lu vägar e er operationen och att hosta, djupandas och sitta uppe är det 15

bästa sättet att bli av med slemmet. Sjukgymnasten kommer också varje dag och tränar med dig förutom under helgen. Smärtor E er operationen gör det ont i operationsområdet och även dränageslangarna kan göra ont. På grund av läget på operationsbordet kan du också få ont i den opererade sidans axel. Man kan även känna obehag e er tuben som man ha i halsen under operationen. Smärtupplevelserna är dock mycket individuella. Både för ditt eget välbefinnande och för att du snabbt ska komma på benen igen är det viktigt att smärtorna behandlas med smärtstillande medel. Säg därför till oss om du har ont, det finns bra mediciner som hjälper. Att uthärda smärta gynnar inte din rehabilitering. Din ryggbedövning ges kontinuerligt med hjälp av en pump, där du även kan trycka på en knapp för att få en extrados. Därmed kan du själv styra din smärtbehandling. Pumpen är förinställd så du kan aldrig få för mycket. 16

Vi kommer också att fråga hur ont du har på en skala (VAS) där du ska försöka skatta smärtan från 0 (ingen smärta) till 10 (värsta tänkbara smärta). Detta är för att vi ska kunna utvärdera din smärtbehandling. Vi kontrollerar även smärtpumpen varje dag och skulle något vara fel så larmar pumpen. När dränageslangarna har tagits bort, börjar vi minska på din ryggbedövning, men du har fortfarande kvar dina värktabletter. Bieffekter Det är inte ovanligt att man på grund av alla mediciner får en trög mage. Säg till oss så får du medel emot detta. Man kan även känna sig väldigt trött dagarna e er operation. Det är inte heller ovanligt att man får nedsatt aptit eller illamående. Vi har därför näringsdrycker som hjälper att överbygga detta samt läkemedel som tar bort illamående. När vi kontrollerar din smärtpump kommer vi även att fråga dig om du känner några obehag i form av nedsatt rörlighet eller känsel i armar och ben, om du har illamående eller klåda. Rehabilitering Även om du känner dig trött och kra lös e er operationen så är det viktigt att du så snabbt som möjligt ändå kan sitta uppe och gå runt sängen. Vi i personalen hjälper dig i början så att du kommer upp. På ärde dagen e er operationen får du ta en dusch med vår hjälp. Då passar vi också på att kontrollera alla sår. 17

Vila gärna korta stunder på dagen, men försök ändå att vara uppe så mycket som möjligt, för att också ha en bra nattsömn. Komplikationer I samband med alla operationer finns det en liten risk att man drabbas av någon komplikation. Infektioner förekommer, både i operationssnittet och dränagehålen samt i lungan eller urinvägar. Vid lungoperationer händer det att man har ett lu läckage i dränagen som inte avstannar av sig själv, utan man måste genomgå en ny operation för att laga läckaget. E er genomgången operation finns det en risk att man drabbas av blodproppar varför vi ger förebyggande behandling mot detta. Dödsfall har inträffat i samband med en lungoperation men det är mycket ovanligt. Utskrivning Utskrivning sker o ast någon eller några dagar e er det att dränageslangarna har tagits bort, om kontrollröntgen av lungorna ser bra ut. E er sjukhusvistelsen blir du utskriven av läkare och du får då med dig recept på smärtstillande tabletter som du ska fortsätta med tills du själv känner att du kan minska ner på tabletterna. Du får även en remiss till distriktssjuksköterska som hjälper dig att ta bort stygnen e er tio dagar. E er en öppen lungoperation behövs o ast sjukskrivning i 4-6 veckor. 18

Du kallas till ett återbesök på lungmedicin cirka tre-fem veckor e er operationen, där du får träffa lungläkaren och diskutera eventuell kompletterande behandling. Svaret på provtagningsmaterialet (PAD) får du på återbesöket. 19

När du kommer hem Psykiska reaktioner E er en stor operation är det vanligt att man får vissa psykiska reaktioner. Det kan bero på att man har varit orolig eller rädd att bli inlagd på sjukhus och bli opererad. En sjukhusvistelse innebär att man befinner sig i en främmande miljö med många nya intryck, ändrad dygnsrytm och ovana rutiner. Det kan också vara så att man känner ängslan inför hemgång. Vi kan erbjuda samtal med kurator och sjukhuspräst under vistelsen. Tveka därför inte att berätta för oss om din oro och rädsla. Fråga oss gärna för mer information. När du är tillbaka i din invanda hemmiljö fortsätter hjärnan att bearbeta alla intryck. Det är därför helt naturligt om du tidvis känner dig nedstämd eller att humöret växlar. Det är viktigt att både du och människor i din omgivning är medvetna om att detta är normalt och att det går över. I enstaka fall kan de här känslorna återkomma under några månader. Fråga gärna oss i personalen om du är intresserad av att ta kontakt med stödgrupper eller patientföreningar. Fysisk aktivitet Det är viktigt att du fortsätter din rehabilitering genom att vara fysiskt aktiv, alla former av fysisk aktivitet är nyttiga. 20

Sexuell aktivitet Du kan återuppta sexuell samvaro när du har lust och ork. Det är inte farligt för snittet. Kontrollera dina operationssnitt Observera dina snitt varje dag. Det tar cirka 2-3 veckor för huden att läka. O a blir det lite svullet kring snittet. Detta försvinner så småningom. Duscha gärna varje dag och tvätta med tvål och vatten över snitten. Tvätta kroppen uppifrån och ner. Bada först 3 veckor e er operationen. Då är snittet läkt. Bada bastu kan du göra först e er 2 månader. Var försiktig med solen. Skydda snitten med papperstejp första året, annars riskerar man att få missfärgade ärr. Peta aldrig bort sårskorpor. Du kan använda hudlotion som vanligt, men inte på oläkta snitt. Var fortsatt uppmärksam på... Om du skulle få tilltagande andfåddhet, smärta, feber, varbildning från såren eller vid ihållande eller tilltagande besvär av annat slag, bör du kontakta den mottagning där du kontrolleras. Om detta inträffar på kvällen eller under helgen får du gärna ringa till oss på avdelningen. Avdelning 12 Tfn: 031-342 10 12 Avdelning 25 Tfn: 031-342 10 25 21

Vart vänder jag mig om jag inte mår bra efter utskrivningen? Boende utanför Göteborg Alla icke-göteborgare vänder sig till sin ordinarie vårdgivare (lungmottagning eller vårdcentral). Göteborgare Om läkaren bedömer det nödvändigt finns det möjligheter att läggas in ingen inom 7 dagar, utan att behöva gå via akuten om problem skulle uppstå. Om detta inträffar på kväll eller under helgen får du gärna ringa till oss på avdelning. Avdelning 12 Tfn 031-342 10 12 Avdelning 25 Tfn 031-342 10 25 Efter 7 dagar tar du kontakt med Kärl-Thoraxmottagningen Tfn: 031-342 16 66 Efter 14 dagar tar du kontakt med Kontaktpunkten Tfn: 031-342 20 00 Missnöjd Har du som patient eller närstående synpunkter eller klagomål på vården? Vänd dig till Kontaktpunkten på telefon 031-342 24 00 eller e-post: kontaktpunkten.su@vgregion.se 27 22

Vi hoppas att du och dina närstående har blivit hjälpta av informationen i detta hä e. Tveka dock inte att kontakta oss om något är oklart, eller om du vill att vi ska förklara eller förtydliga något. Med vänliga hälsningar Från personalen på thoraxavdelningen 12/25 Telefon till avdelningen 031-3421012 eller 3421025 23

Denna broschyr är sammanställd av Marica Persson (sjuksköterska), Isabel Lemos Ribeiro (sjuksköterska) och Marie-Louise Martinsson (undersköterska). Innehållet är medicinskt faktagranskat av Göran Rådberg och Martin Silverborn (båda överläkare inom thoraxkirurgi) Marica Isabel Marie-Louise Persson Lemos Ribeiro Martinsson Göran Rådberg Martin Silverborn oraxkirurgiska kliniken / Område 6 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 413 45 Göteborg www.sahlgrenska.se 24 Reviderad 2011-09-07 Anna Enström Monica Weddmark