Korsnäs Din skogliga partner Mer certifiering i den svenska skogen Korsnäs kunder blir allt mer intresserade av var råvaran ursprungligen kommer ifrån och hur den hanterats. De vill veta att skogarna sköts långsiktigt och att avverkningarna görs med hänsyn till naturen. 2 Hur påverkas nettot vid en avverkning? Det är viktigt att kunna hålla avverkningskostnaderna låga för att få ett bra netto. Det gör man genom ett aktivt röjningsoch gallringsprogram. 4 Granbarkborren härjar Det är viktigt att vara förberedd och veta vilka åtgärder man kan genomföra om man drabbas av ett angrepp av granbarkborren. 6 2.11 Informationsblad till skogsägare från Korsnäs Skog
Mer certifiering i den svenska skogen Korsnäs kunder blir allt mer intresserade av var råvaran ursprungligen kommer ifrån och hur den hanterats. De vill veta att skogarna sköts långsiktigt och att avverkningarna görs med hänsyn till naturen. Vi måste kunna tillmötesgå dessa önskemål. Många synpunkter på skogsbruk Många är intresserade av skog och miljö. Korsnäs kunder vill därför gärna marknadsföra att deras miljövänliga produkter kommer från välskött skog. Det är dock inte bara Korsnäs kunder som ställer ökande krav på skogens skötsel. Det finns också många andra intressenter som har synpunkter på hur skogsbruket ska utvecklas, som t ex lokala föreningar, naturvårdsorganisationer, allmänhet, myndigheter och lagstiftande församlingar nationellt och inom EU. Även ideella organisationer i andra länder har synpunkter på svenskt och nordiskt skogsbruk, så hur vi sköter skogarna här är inte bara en intern fråga. Lagstiftningen skärps De skogspolitiska ambitionerna ökar eftersom skog och skogsråvara ökar i betydelse i många avseenden. Världens befolkning växer och råvarubehovet med den. Genom nya nationella och internationella mål samt lagstiftning höjs därför ribban för både naturvård och råvarans ursprung. Det pågår dessutom arbete med utformning av regler och krav för offentliga företags upphandlingar av skogsprodukter, liksom hur produkter från illegala avverkningar ska undvikas. Hur skogen ska skötas för att långsiktigt kunna användas till olika trä- och pappersprodukter, energi- och miljöändamål är av stort nationellt intresse och därmed av ökande intresse för lagstiftarna. Skogsbruket kan därför räkna med att bli granskat även i fortsättningen. Det blir allt vanligare med FSC-logotypen på produkter, som visar att köparen stödjer ett ansvarsfullt skogbruk. Certifiering säkrar balansen Certifiering är ett sätt att balansera skogsbruket så att alla aspekter hanteras seriöst. Då klaras även lagstiftningen, både i dag och i framtiden. Korsnäs vill tillmötesgå kundernas önskemål, t ex om att kunna märka sina produkter. Vi vill också vara tydliga med våra ambitioner till alla övriga intressenter. Vi köper därför extra gärna certifierat virke. Därför har vi också certifierat oss och kan i vår tur hjälpa till med att certifiera privata skogsägare. Detta har vi kunnat för PEFC sedan 2005, men sedan 2010 kan vi certifiera också enligt FSC. Korsnäs nya FSC-grupp Den FSC gruppcertifiering vi nyligen börjat med växer och vi har idag certifierade skogsägare i större delen av vårt område, särskilt i närhet av industrin. Men vi vill öka volymen certifierad råvara ytterligare. Tänk på att vi kan hjälpa dig att bli FSCcertifierad och att du kan tjäna på det på flera sätt. Certifieringen passar utmärkt ihop med ett avtal med Korsnäs om samarbete och skogsskötsel. Fråga gärna din virkesköpare om certifieringen och våra avtal. Bengt Brunberg Informations- och miljöansvarig medlem i redaktionsgruppen 2 KORSNÄS SKOG 2.11
Bilder berättar... ur Korsnäs 150-åriga historia, del 2 Korsnäs industri med sulfit- och sulfatfabrik, omkring 1935. I förra delen om Korsnäs berättade jag historien om flytten från Dalarna år 1899, till Bomhus i Gävle. I början av 1900-talet förvärvade Korsnäs skogsmarker i närheten av Gävle, bl.a Oslättfors, Gammelstilla, Gysinge, Forsbacka och Söderfors. Betydelsen av skogsmarker relativt nära fabriken var stor, då kunde timret köras till sågen utan flottning och därigenom kunde sågningssäsongen förlängas. Flottning var dock av stor betydelse under sommarhalvåret. Styrelsen beslutade i början av 1900-talet att en sulfitfabrik skulle byggas, den togs i drift under hösten 1910 och hade en kapacitet av 20 000 årston stark sulfitmassa. Första sulfatfabriken byggdes också och kom i drift 1915 med 22 000 årston, alltså en ganska blygsam produktion jämfört med dagens 700 000 årston. År 1916 syntes det första gången i försäljningssiffrorna att inkomsten för försäljning av massa var större än för sågade trävaror. 1918 invigdes också sulfitspritfabriken med en kapacitet av 1,5 miljoner liter 95-procentig sprit. Midsommaren 1923 inträffade en mycket dramatisk händelse då hela sågverket totalförstördes i en våldsam brand. Men redan två veckor senare beslutade bolagets styrelse att en ny såg skulle uppföras och så snart som i maj 1924 kunde de första såg ramarna sättas igång. 1925 kom det första steget för förädling av pappersmassan, då den första pappersmaskinen togs i drift. Under andra världskriget minskade produktionen av pappersmassa kraftigt. Men tack vare en stabil ekonomi kunde bolaget ändå göra stora investeringar. Ett nytt blekeri byggdes och produktionen under kriget blev i stor omfattning inriktad på fodercellulosa. När kriget äntligen tog slut 1945 stod Korsnäs väl rustat inför framtiden. Text: Arkivarie Hans Wahlbom, Korsnäs historiska arkiv i Bomhus. Ingen dans på rosor Att äga och bruka skog är för det mesta en glädje. Solen skiner och fotosyntesen håller igång den gröna fabriken. Ibland dyker det dock upp utmaningar för skogsägaren som kan vara nog så svåra att hantera. Förutom snytbaggar som skalar barken av nysatta plantor, älgar som betar toppskotten på ungskogen, gräs som kväver nysatta plantor och ljung som förgiftar plantorna så seglar det upp nya hot. När snön äntligen försvann, visar det sig att gnagarna har stortrivts i vissa områden och skadat plantskog svårt. Granbarkborren verkar ha fått optimala betingelser för massförökning i vissa områden. Just nu har våra virkesköpare fullt upp med att bistå skogsägare med råd och åtgärder. Ett tips i dessa tider är Korsnäs samarbetsavtal. Det gör att du är garanterad hjälp när virket snabbt måste tas omhand som tex. vid stormfällningar eller begynnande insektsskador. Korsnäs grafiska profil. Du kan märka några förändringar i Din Skogliga Partner. Inga stora förändringar men visst blev det snyggt! På vår hemsida, nu med vår nya grafiska profil, finns en liten nyhet för er skogsägare: från och med nu har vi aktuella prislistor för massaved på hemsidan. Välkommen in på vår hemsida www.korsnas.se/skog Prisnivåerna på avverkningsrätterna är fortfarande bra. Många skogsägare passar på att gallra och avverka nu. Interiör, från början av 1900-talet, från den gamla sågen som brann 1923. Lars-Erik Busk Ansvarig utgivare KORSNÄS SKOG 2.11 3
Hur påverkas nettot vid en avverkning? Skogsägare känner oftast till innehållet i prislistor för olika sortiment samt även de premier och tillägg som förekommer. Det är viktigt att också känna till avverkningskostnaderna. Det är ännu viktigare att kunna hålla dessa kostnader låga genom ett aktivt röjningsoch gallringsprogram. Avverkningskostnaderna består huvudsakligen av skördarens kostnader för att avverka träden och skotarens kostnader för att köra fram virket till skogsbilvägen. Till detta kommer kostnader för maskinflytt och resor samt exempelvis risning av basväg och att göra i ordning avlägg. En av de viktigaste delarna som påverkar avverkningskostnaderna är grovleken på träden som avverkas. Medelstamvolym är ett centralt begrepp som det är viktigt att förstå när man diskuterar avverkningskostnader. Medelstamvolym beräknas genom att den totala volymen som avverkas divideras med antalet träd som avverkas. Ju högre medelstamvolymen är desto lägre blir avverkningskostnaden och desto bättre blir nettointäkten. Högre medelstam ger högre netto En avverkningsgrupp får betalt efter antal timmar eller efter antal kubikmeter de kör och då är det viktigt att medelstammens volym är hög. Grov medelstam innebär snabbare kubikmetrar. Snabbare kubikmetrar innebär lägre avverkningskostnad. Lägre avverkningskostnad innebär mera i plånboken för skogsägaren. Antal träd per kubikmeter Det som är avgörande för priset är hur stora träden är som upparbetas av skördaren. Det tar ungefär lika lång tid att upparbeta ett mindre träd som ett stort träd, åtminstone när trädhöjderna är ungefär lika, eftersom kranrörelserna är i stort de samma. Det går alltså åt mera tid att få ihop till en kubikmeter med klena träd, än med grova träd. Längre tid ger högre avverkningskostnad och mindre netto. Röjningens betydelse Röjningen har oerhört stor påverkan på utvecklingen av din skog. Att du röjer och hur du röjer påverkar ditt ekonomiska utfall väsentligt. Syftet med röjningen är att skapa utrymme för de träd som skall växa vidare och bilda ett homogent och tillräckligt grovt gallringsbestånd. Det är viktigt att de sparade träden får tillräckligt med plats att växa i både grovlek och höjd. Det gäller att få igång den gröna fabriken på de träd vi väljer att spara för framtida produktion av volym och kvalitet. Tre olika exempel på uträkning av medelstam i en gallring på 1000 m 3. Antal träd Ant träd/volymen medelstam antal träd/m 3 Gallring i ett klent bestånd 20 000 st 20 000/1 000m 3 0,05 20 st Gallring i ett medelgrovt bestånd 10 000 st 10 000/1 000m 3 0,10 10 st Gallring i ett grovt bestånd 5 000 st 5 000/1 000m 3 0,20 5 st Visste du att... Under åren 2006 2009 har drygt 3 miljoner m 3 granskog dödats av granbarkborren. Skogsstyrelsen 2009 uppskattar att skadorna orsakade av granbarkborren efter stormen Gudrun uppgår till 1,2 miljarder kr. Källa: SLU Diagrammet visar schematiskt medelstammens betydelse för avverkningskostnaden. Index 220 200 180 160 140 120 100 0,05 0,09 0,13 0,17 0,21 0,25 Medelstamvolym, m 3 fub 4 KORSNÄS SKOG 2.11
Öka medelstamvolymen I ett bestånd som röjs ökar medelstammens volym. Vid en röjning tar man bort de träd som inte passar in i den kommande skogen. Stammarna blir enkelställda och det underlättar arbetet för skördarföraren vid gallringen. En fördel är också att en hel del skymmande småträd är borta, så föraren ser både träden och skördaraggregatet mycket bättre. Det ger färre skador på kvarvarande träd och ett lättare val av de träd som skall stå kvar. Trädval vid röjning Urvalet av kvarvarande stammar görs med tanke på kvalitet och tillväxtförutsättningar. Man tar bort krokiga, skadade och mycket kvistiga träd. Trädslagsvalet anpassas till markens förutsättningar. Gran gynnas på de bättre markerna och tall på de magrare markerna. På medelgoda marker eftersträvas blandbestånd av gran och tall. I fuktigare partier kan det med fördel lämnas en större andel lövträd. Detta är slutmålet för de flesta skogsägare och är möjligt med ett aktivt röjnings- och gallringsprogram. Exempel på väl underväxtröjt bestånd inför en 1a gallring med en medelstamsvolym på ca 0,05 m 3 fub. Anpassad gallring Normalt är en låggallring den bästa åtgärden, för skogen och skogsägarens långsiktiga ekonomi. Så har Korsnäs alltid gallrat. Låter man de grövre och mest livskraftiga träden stå kvar får man högre tillväxt och dessutom träd som bättre står emot storm och snöbrott. Detta visas tydligt i ett gallringsförsök som Korsnäs bedrivit, tillsammans med Skogforsk, i ett tallbestånd vid Kolfallet i Valbo. Virkeskvalitet Den avgjort viktigaste faktorn för den framtida virkeskvalitén är hur trädens kvistar ser ut. De får inte vara för grova och inte spröta uppåt. Dessutom skall de kunna torka och ramla av utan att bli torra eller rötas inne i stammen. Förutsättningarna för att lyckas med god kvalitetsdaning är störst om man röjer rätt och har ett aktivt gallringsprogram. Gallringsaktivitet När ett bestånd gallrats första gången och träden inte stått alltför tätt, då inträder den tid i trädets ålder när det växer som mest. Det är då viktigt att följa utvecklingen av tätheten i beståndet genom att mäta grundytan efter fem, sju och nio år efter första gallringen. Andra gallringen kommer mycket fortare än vad man förväntar sig, såvida man inte gallrat hårt i första gallringen. Vi på Korsnäs har kunnig personal som kan hjälpa dig med den långsiktiga planeringen med röjning och gallring så att nettot blir bästa möjliga. Ta kontakt och utnyttja den erfarenheten. Dan Flykt Virkesköpare i Dalarna medlem i redaktionsgruppen KORSNÄS SKOG 2.11 5
Granbarkborren härjar Granbarkborren är ett ständigt återkommande problem. Det är viktigt att du är förberedd och vet vilka åtgärder som kan genomföras om din fastighet drabbas. Just nu pågår ett utbrott av granbarkborre i delar av norra Sverige. Granbarkborrens strategi för överlevnad är att anfalla i mängder och samlat säger Stefan Forsberg på Skogsstyrelsen. Ett vitalt träd försvarar sig mot angrepp av barkborrar genom att producera så mycket kåda att barkborrarna drunknar. När insekterna däremot tagit sig in i ett träd lägger de sina ägg i innerbarken vilket innebär att de skär av trädets näringstillförsel till kronan och det är också det som gör att trädet inte kan överleva. Sök och plockmetoden Så vad finns det då att göra för att förhindra ett angrepp? Den mest effektiva metoden handlar om att upptäcka angreppet i tid, men det är också den svåraste metoden. Om angreppet upptäcks innan både föräldragenerationen och larverna hunnit lämna trädet bör trädet avverkas och transporteras till industrin så snabbt som möjligt, innan 1 juli. Metoden är klurig eftersom det är svårt att upptäcka ingångshålen från föräldragenerationen. Själva ingångshålet går inte att se, utan de upptäcker man genom att leta efter brunt borrmjöl nedanför stammen eller ovanpå om det är ett vindfälle. Områden som är bra att titta extra noga på är solbelysta kanter och luckor säger Stefan. Naturliga fiender När det går att se massor av små hål i stammen är det för sent för då har barkborrarna redan lämnat trädet, och det är inte längre någon vits med att avverka trädet i syfte att bekämpa barkborren. Om de avverkas gör det snarare skada än nytta eftersom material som gynnar barkborrens naturliga fiender forslas bort. En av barkborrens naturliga fiender är myrbaggen som övervintrar under barkflagor på stammens nedre del. Därför Bild på hyggeskant med skadade träd. Om hygget hade gjorts ända ut till ungskogen till höger hade man sluppit skapa en lättangripen kant med gammal gran. Samla hellre naturhänsynen till hyggets södra sida, så antalet kraftigt solexponerade äldre granar minskar. Hänsynsvolymen blir då en resurs för hela den biologiska mångfalden och inte endast som stödutfordring till granbarkborrar. Foto: Gunnar Isacsson Gnagmjöl efter granbarkborre vid stambasen till en gran. kan man lämna några lite högre stubbar när man avverkar barkborredödade stående granar vintertid (men bara då). En annan av barkborrens fiender är hackspetten och de gynnas av hålträd, döda träd och högstubbar. Skogsvård och fällor En annan förebyggande åtgärd är skogshygien och det innebär egentligen att se till att få ut färska vindfällen av gran från skogen. Ett annat alternativ för den större skogsägaren är feromonfällor eftersom det krävs större sammanhängande områden för att nå ett lyckat resultat. Fällorna med doftämnet som lockar till sig barkborrarna placeras minst 20 m från färsk gran, vilket alltså innebär främst på hyggen. Fångstvirke En annan metod som kräver bra timing är fångstvirke och det innebär att virke läggs i låga vältor gärna vid bilväg. De läggs ut före svärmning, april, och kan även kryddas med feromonpåsar. När barkborrarna sedan har tagit sig in och lagt sina ägg är det viktigt att virket transporteras iväg till industrin medan barkborrarna fortfarande är kvar. Om inte så sker så blir effekten den motsatta: barkborreodling. Så sammanfattningsvis för att undvika barkborreangrepp bör man sköta sin skog så att den är så vital som möjligt. Ta tillfället att i början av sommaren vara ute i skogen och tidigt försöka upptäcka ett angrepp. Om angreppet upptäcks först under svampsäsongen så är det för sent. Skogsägare bör också tänka på att gynna den biologiska mångfalden för att inte utarma barkborrens naturliga fiender. Behöver du hjälp så hjälper vi gärna till. 6 KORSNÄS SKOG 2.11
Faktaruta: Granbarkborre (Ips typographus) Foto: Skogssverige Finns i hela landet och är ca 5 mm lång. Förökar sig i vindfällen, virke och stående träd. Det krävs väldigt många insekter för att ta död på en gran. Svärmar i maj då hannen borrar in sig i barken och avger feromoner för att attrahera honor. Varje hane har normalt 2 3 honor. I slutet av juli-augusti kläcks den nya generationen och de allra flesta lämnar sedan trädet för att övervintra i marken. Källa: SLU, Skogforsk För att få en bild av angreppen inom Korsnäs köpområden ställde vi några frågor till Skogsstyrelsen. 1 Just nu pågår stora angrepp av granbarkborre i Norra Sverige, hur bedömer du situationen i ditt område? 2 Är det många som har hört av sig angående granbarkborren och är oroliga, och vilka råd ger ni? 3 Hur stora problem bedömer du att det kommer att bli i ditt område i år? Magnus Hedspång, Skogskonsulent, Dala-Järna 1 Signalerna från skogsbruket är att det verkar vara större problem med granbarkborre i södra delen av Dalarna än i norr. 2 Det är framförallt yrkesverksamma inom skogsbruket som hört av sig men även ett fåtal privata skogsägare. 3 Min bedömning är att det kommer vara tvunget att avverkas granskogar som skogsägaren inte hade planerat pga. barkborreskador. Men mycket kommer att avgöras beroende på väder och vind under 2011. Sven O Larsson, Skogskonsulent, skogsskadesamordnare för Gävleborgs län 1 I Gävleborg finns det lokala angrepp, framför allt i områden i Nordanstig, Bjuråker, Bollnäs/Alfta och Hofors. Dessutom finns det problem och bekämpningsområden både söder och norr om vårt område. 2 Det är få som hört av sig. För den enskilde markägaren gäller det främst att se till att ha överblick om det finns pågående skador genom att kontrollera sin skog eller be någon granne/virkesombud. 3 Vi har just nu inga indikationer som innebär några kraftigare åtgärder. Men det kan ändras snabbt när vi nu får in resultat av de inventeringar som görs. Vädret avgör sen utvecklingen. Stefan Forsberg, Skogskonsulent, Örebro distrikt (omfattar Örebro län) 1 Granbarkborren har under de senaste åren orsakat en hel del skador på granskogen i Örebro län. Skadorna har hittills främst drabbat de södra och mellersta delarna av länet, men det finns nu signaler om att skadorna kan komma att sprida sig även till länets norra delar. Just nu har vi mest skador i området runt sjöarna Hjälmaren och Väringen samt i ett område norr om Karlskoga. 2 Vi har relativt många som hör av sig till oss på grund av granbarkborreskador. 3 Om vi får en torr och varm sommar kan läget bli allvarligt med mycket dödade granar som följd. Ingemar Anderson, Skogskonsulent, Uppsala distrikt (omfattar Uppsala län) 1 Vi har sett en ökning av angreppen. Det finns anledning för skogsägarna att titta över sina skogar. Vi hade också en storm i början av april som försämrade läget. 2 Några stycken har hört av sig nu i vår. Vi råder till att ta ut färska vindfällen speciellt av gran och att hålla uppsikt, när svärmningen börjar och ta ut angripna träd genast. 3 Lokalt kan det bli problem om vi inte lyckas med att få ut vindfällena och vara uppmärksamma på nya angrepp. Lisa Jansson Virkesköpare i Frövi Medlem i redaktionsgruppen Vad är polytax AKTUELLA frågan Vi lät frågan gå vidare till Anders Bollvik, Skogsstyrelsen i Södermanland. Polytax är samlingsnamnet på ett antal inventeringar som från och med 1999 utförs av Skogsstyrelsen. Inventeringarna beskriver hur skogsbruket lever upp till ambitionerna i 1993 års skogspolitik, som ju fortfarande gäller, och hur väl skogsbruket uppfyller produktions- och miljömålen i form av återväxtresultat samt miljöhänsyn vid föryngringsavverkning. För att få fram fakta om miljöhänsyn vid föryngringsavverkning inventeras ett urval av de anmälningar om avverkning som kommer in till Skogsstyrelsen. För att följa upp produktionsmålet inventeras återväxternas kvalitet vid ett tillfälle på ett urval av de genomförda föryngringsavverkningarna. Resultaten av inventeringarna publiceras i Skogsstatistisk årsbok och finns även på www.skogsstyrelsen.se/myndigheten/statistik. Resultaten visar att miljöhänsynen förbättrats avsevärt under 90-talet, framförallt under början och mitten av perioden. Under 2000-talet har denna starka positiva trend avstannat. För avverkningssäsongen 2007/08 2009/10 bedöms ca 63% av den avverkade arealen klara vår uttolkning av lagens krav, en försämring jämfört med tidigare år. Genom god dialog och samsyn inom skogssektorn kan hänsynen förbättras. Skogsstyrelsen har tagit initiativet till att utöka dialogen inom skogssektorn för att få större samsyn kring vad som är bra miljöhänsyn och vad skogsvårdslagen kräver. Resultatet av återväxtinventeringarna visar även här på variation över tid. Under senare delen av 70-talet och under hela 80-talet förbättrades föryngringsresultatet kontinuerligt. I början av 90-talet avtog denna utveckling för att vändas till en försämring. Andelen godkänd areal har därefter förbättrats och var vid senaste polytaxmätningen 2007 2009/10 i genomsnitt 80% för plantering och naturlig föryngring. KORSNÄS SKOG 2.11 7